Landskapsstyrelsen föreslår en ny lagstiftning enligt vilken personer som skall arbeta med barn i landskapet får anställas endast under förutsättning att de visar upp straffregisterutdrag. Skyldigheten att uppvisa straffregisterutdrag är begränsad till uppgifter angående sedlighetsbrott, sexualbrott, mord, dråp och andra våldsbrott samt narkotikabrott. Lagen tillämpas på dem som varaktigt och i väsentlig grad utan vårdnadshavarens närvaro tar hand om, fostrar, undervisar eller på annat sätt arbetar i personlig kontakt med barn.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att den föreslagna lagstiftningen antas med vissa mindre preciseringar och ändringar.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Syftet med framställningen är att minska risken för att barn utsätts för sexuella övergrepp, för våld eller för lockelser att börja använda narkotika. Som barn definieras i lagstiftningen personer under 18 år. Barn är särskilt utsatta när de inte övervakas av sina vårdnadshavare och i de situationer när eventuella hot mot deras säkerhet kommer från en person som barnet hyser tillit till, framför allt i anslutning till vård, omsorg och undervisning.

Enligt grundlagen har alla rätt till personlig frihet, integritet och trygghet. Det allmänna skall stödja familjen och andra som ansvarar för omsorg av barn så att barnens välfärd och individuella uppväxt tryggas. Lagtinget har lämnat sitt bifall till konventionen om barnets rättigheter och därmed även åtagit sig att skydda barn mot olika form av våld, användning av narkotika samt mot sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

Även om den föreslagna skyldigheten att i vissa fall uppvisa ett straffregisterutdrag kan anses vara ett visst intrång i individens privatliv och i skyddet för personuppgifter, kan det mot ovannämnda bakgrund anses finnas godtagbara och vägande skäl för de föreslagna bestämmelserna (se grundlagsutskottets utlåtande nr 9/2002).

Det föreslagna lagförslaget utgör en markering av att lagstiftaren finner det särskilt angeläget att barns säkerhet och trygga uppväxt åtnjuter ett särskilt skydd och att det därför är nödvändigt att vidta åtgärder för att förebygga övergrepp mot barn. Barn och ungdomar har också ett särskilt beroendeförhållande till vuxna som gör dem särskilt utsatta. Att trygga de miljöer där barn och ungdomar vistas är därför viktigt. Även om, vilket också konstateras i kulturutskottets och social- och miljöutskottets utlåtanden, sexuella övergrepp mot barn i de flesta fall förövas av någon närstående och ofta i hemmiljö, har den föreslagna lagen ändå ett viktigt förebyggande syfte. Utskottet föreslår därför att lagstiftningen antas.

Landskapet har enligt självstyrelselagen lagstiftningsbehörighet i fråga om bland annat socialvård, undervisning, ungdomsarbete och idrott. Enligt utskottets bedömning är den föreslagna lagstiftningens syfte att skydda barns personliga integritet och personliga säkerhet då de konfronteras med personer verksamma inom nämnda områden. Det är sålunda inte fråga om en arbetsrättslig framställning utan om en framställning vars innehåll härleds ur de nämnda behörighetsområdena. Behörigheten att vara verksam inom hälso- och sjukvården är dock av rikslagstiftningsnatur, vilket innebär att motsvarande rikslagstiftning tillämpas också i landskapet på dem som arbetar med barn.

Lagens tillämpningsområde föreslås begränsat till dem som varaktigt och i väsentlig grad samt utan vårdnadshavarens närvaro tar hand om, fostrar, undervisar eller annars arbetar i personlig kontakt med barn. Arbetsuppgifter där arbetstagaren har tillfälliga kontakter med barn omfattas inte av det föreslagna förfarandet med krav på straffregisterutdrag. Enligt de föreslagna kriterierna i lagförslaget faller ideellt arbete med barn utanför lagens tillämpningsområde. Också inom sådana aktiviteter finns det självfallet risk för att barn utsätts för övergrepp eller våld. Det skulle dock samtidigt innebära ett långt gående ingrepp i den personliga integriteten att tillämpa det föreslagna förfarandet med uppvisande av straffregisterutdrag även i sådan verksamhet. Utskottet konstaterar att riksdagen vid behandlingen av en motsvarande rikslagstiftning begärt en utredning över hur sexuella övergrepp mot barn kan förebyggas inom frivilligarbetet.

Utskottet konstaterar att det föreslagna förfarandet med en skyldighet att förete straffregisterutdrag innehåller exceptionella drag. Som kulturutskottet påpekar står två principer delvis mot varandra, principen om tryggandet av barnets rätt och principen om att ett brott skall betraktas som sonat då straffet är avtjänat. Endast de särskilda skäl som gäller för att trygga barnens rätt kan därför anses motivera det föreslagna förfarandet. Utskottet vill betona betydelsen av att det i samband med lagens ikraftträdande klargörs för alla berörda vilka begränsningar som omgärdar förfarandet. Bedömningen av när utdrag skall krävas och tystnadsplikten är här omständigheter som särskilt bör beaktas.

Detaljmotivering

1 § I enlighet med kulturutskottets utlåtande föreslår utskottet att lagens syfte omformuleras så att målsättningen att skydda barns personliga integritet och säkerhet starkare understryks.

2 § Kulturutskottet framhåller i sitt utlåtande att lagförslaget enligt framställningen inte skulle tillämpas inom sektorerna kultur och idrott. Kulturutskottet hänvisar till att det framför allt inom idrottsverksamheten kan finnas ett behov av reglering av det slag som föreslås i landskapslagen. Lagutskottet konstaterar att organiserad idrottsverksamhet, som i formell mening inte kan anses höra till begreppet ungdomsarbete, förekommer i flera av de åländska kommunerna. I enlighet med kulturutskottets förslag föreslår därför lagutskottet en utvidgning av lagens tillämpningsområde. Utskottet konstaterar att landskapsstyrelsen i detaljmotiveringens 2 § noterar att lagen kan tillämpas också inom "fritidsverksamhet" som bl.a. kan anses innefatta idrott och i förekommande fall även kulturverksamhet. Organiserad kulturverksamhet för minderåriga, i den mån sådan förekommer, kan enligt utskottet anses ingå i begreppet ungdomsarbete.

Utskottet delar landskapsstyrelsens bedömning att det blir betungande om den föreslagna lagstiftningen skulle tillämpas även på kortvariga anställningar som ofta är vikariat. Sådana arrangemang måste ofta ordnas snabbt och det är inte alltid möjligt att under den tid som står till förfogande införskaffa ett registerutdrag. Utskottet konstaterar att om flera kortvariga anställningsförhållanden blir aktuella inom en ettårsperiod, skall utdrag företes.

3 § I lagförslagets 3 § 2 mom. finns en bestämmelse vars särskilda syfte är att underlätta hanteringen i kommunerna. Utskottet konstaterar att det i kommunerna ofta finns anställda i såväl offentligrättsligt som privaträttsligt anställningsförhållande inom samma sektorer och att det föreslagna förfarandet med uppvisande av registerutdrag avses gälla båda typer av anställningsförhållanden. Utskottet föreslår därför att lagtexten ändras i enlighet härmed.

Utskottet har diskuterat om den föreslagna skyldigheten att uppvisa utdrag kunde utvidgas att gälla även utdrag som utfärdats av myndigheter i annat land än Finland. Ett motiv för detta skulle bl.a. vara att många personer som anställs på Åland inom berörda yrken har flyttat in från andra länder, framför allt Sverige. På basis av den motivering landskapsstyrelsen anför i framställningen har utskottet dock beslutat tillstyrka framställningens förslag. Utskottet hänvisar till förordningen om samarbete mellan Finland och de övriga nordiska länderna vid förande av straffregister (FFS 598/1963). Av förordningen framgår att i det finska straffregistret antecknas även uppgifter som de straffregisterförande myndigheterna i Danmark, Island, Norge eller Sverige meddelar om straff som finska medborgare eller utlänningar som stadigvarande bor i Finland dömts till och som motsvarar de påföljder som i Finland skall antecknas i straffregistret. Detta innebär att uppgifter om finska medborgare som kortare eller längre tid vistats i ett annat nordiskt land för studier och/eller arbete finns tillgängliga också i det finska straffregistret. Utskottet anser det likväl önskvärt att man åtminstone på ett nordiskt plan eftersträvar likartade bestämmelser om kontroll av bakgrunden hos dem som arbetar med barn. Utskottet föreslår därför en hemställningskläm om detta.

4 § Utskottet föreslår en precisering av 3 mom.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 14 april 2003 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen. Utskottet har i ärendet inhämtat kulturutskottets samt social- och miljöutskottets utlåtanden, vilka bifogas.

Utskottet har i ärendet hört lagberedaren Sara Takamatsu, VD för Ålands kommunförbund Sigurd Lindvall och socialdirektören Gunnel Nordlund-White.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Lotta Wickström-Johansson, viceordföranden Fredrik Lindqvist, medlemmarna Christer Jansson (delvis), Mats Perämaa och Olof Salmén (delvis) samt ersättarna Ragnar Erlandsson och Bert Häggblom (vardera delvis).

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar det i framställningen ingående lagförslaget i följande lydelse:

L A N D S K A P S L A G
om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn

1 §

Syfte

Syftet med denna lag är att skydda den personliga integriteten och främja den personliga säkerheten för personer under 18 år (uteslutning). I lagen föreskrivs om ett kontrollförfarande som skall göra arbetsgivare medvetna om eventuell brottslig bakgrund hos dem som skall arbeta med personer under 18 år.

2 §

Tillämpningsområde

Denna lag tillämpas inom sektorerna socialvård, undervisning och ungdomsarbete samt idrott. Lagen tillämpas på dem som skall utföra arbete som varaktigt och i väsentlig grad består i att utan vårdnadshavarens närvaro ta hand om, fostra, undervisa eller på annat sätt arbeta i personlig kontakt med personer under 18 år. I lagen avsett arbete kan utföras

1) i ett offentligrättsligt eller privaträttsligt anställningsförhållande,

2) under arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning eller

3) inom privat socialservice enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (FFS 603/1996), på enskilda daghem enligt barnomsorgslagen för landskapet Åland (14/1997) eller som familjevård enligt socialvårdslagen (FFS 710/1982).

(2 och 3 mom. lika som i framställningen).

3 §

Skyldighet för arbetsgivaren att kräva uppvisande av registerutdrag

(1 mom. lika som i framställningen).

Om ett registerutdrag inte finns att tillgå när en kommun eller ett kommunalförbund fattar beslut om en anställning, skall valet (uteslutning) vara villkorligt och bekräftas först när ett utdrag har visats upp. Den som villkorligt har valts till anställningen skall visa upp registerutdraget senast inom 30 dagar från delfåendet av beslutet (uteslutning) eller inom en längre tidsfrist som det organ som fattar beslutet har beviljat av särskilda skäl. När utdraget har visats upp skall det organ som gjort det villkorliga valet fatta beslut om att valet skall bekräftas eller förfalla. Beslut om att valet skall bekräftas kan även fattas av en tjänsteman som bemyndigats därtill. Om registerutdraget inte visas upp inom ovan avsedd tid förfaller valet.

4 §

Skyldighet att kräva uppvisande av registerutdrag beträffande dem som producerar privat socialservice

Innan landskapsstyrelsen beviljar en privat serviceproducent tillstånd enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (uteslutning) skall den, om verksamhetsområdet för den privata serviceproducenten omfattar tjänster för personer under 18 år, kräva att personer som inte är arbetstagare och vars arbete omfattar uppgifter som avses i 2 § visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (uteslutning).

En kommun som har tagit emot en anmälan enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (uteslutning) eller barnomsorgslagen för landskapet Åland (uteslutning) skall omedelbart kräva att personer som inte är arbetstagare och vars arbete omfattar uppgifter som avses i 2 § visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (uteslutning).

Den som är skyldig att ansöka om tillstånd eller göra en anmälan enligt lagen om tillsyn över privat socialservice (uteslutning) eller barnomsorgslagen för landskapet Åland (uteslutning) skall underrätta landskapsstyrelsen eller kommunen när någon som inte är arbetstagare och som inte anges i ansökan om tillstånd eller anmälan ges uppgifter som avses i 2 §. Efter att ha tagit emot en sådan underrättelse skall landskapsstyrelsen eller kommunen omedelbart kräva att personen, som fått uppgifter som avses i 2 §, visar upp straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (uteslutning).

5 §

Skyldighet att kräva uppvisande av registerutdrag beträffande familjevårdare

Innan en kommun eller ett kommunalförbund ingår ett uppdragsavtal som avser familjevård (uteslutning) enligt 25 § socialvårdslagen (FFS 710/1982), skall kommunen eller kommunalförbundet kräva att uppdragstagaren visar upp ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (uteslutning), om uppdragsavtalet gäller familjevård av personer under 18 år.

6-8 §§

(Lika som i framställningen).

9 §

Platsannonser

När arbetsuppgifter som avses i denna lag utannonseras skall det i platsannonsen nämnas att den som anställs skall visa upp ett registerutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (uteslutning).

10 §

Straffbestämmelser

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet bryter mot skyldigheten att kräva uppvisande av ett straffregisterutdrag enligt 6 § 2 mom. straffregisterlagen (uteslutning) skall dömas till böter.

(2 och 3 mom. lika som i framställningen).

11 §

(Lika som i framställningen)

__________________

Utskottet föreslår vidare

att lagtinget hemställer om att landskapsstyrelsen på ett nordiskt plan verkar för att bestämmelserna om straffregisterutdrag för dem som arbetar med barn förenhetligas.

__________________

Mariehamn den 26 maj 2003

Ordförande

Lotta Wickström-Johansson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Kulturutskottet	2004-04-22



	Till lagutskottet

Kulturutskottets utlåtande

Landskapslag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn

· Landskapsstyrelsens berättelse nr 17/2002-2003

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter7

Ärendets behandling. 8

Utskottets förslag. 9

Lagtinget har den 14 april 2003 till lagutskottet remitterat landskapsstyrelsens framställning nr 17/2002-2003 med förslag till landskapslag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn. Lagutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen i ett brev av den 14 april 2003 inbegärt kulturutskottets utlåtande i ärendet. Lagutskottet önskar att utskottet uttalar sig om behovet av den föreslagna lagstiftningen, om förslagets tillämpningsområde samt om det i förslaget i övrigt finns punkter eller bristfälligheter som lagutskottet särskilt borde beakta i sin beredning.

Utskottets synpunkter

Utskottet konstaterar inledningsvis att den föreslagna landskapslagen syftar till att förhindra det allvarliga problem som varje övergrepp mot ett barn eller en ungdom utgör. Sexuella och andra övergrepp mot barn förekommer i en förhållandevis stor omfattning och som landskapsstyrelsen framhåller i sin framställning förekommer det att barn utsätts för våld eller sexuella handlingar av personal som anställts för att vårda, undervisa eller på annat sätt arbeta med barn. Enligt undersökningar som presenterats för utskottet är dock sexuella övergrepp mot barn allra vanligast förekommande i hemmen och förövaren är oftast en barnet närstående person. Undersökningarna visar att åtta av tio barn som utsätts för sexuella övergrepp är flickor och att förövaren i nästan en fjärdedel av fallen är den egna pappan. Trots att den föreslagna lagen alltså inte är tillämplig i fråga om de vanligast förekommande övergreppen anser utskottet att lagen ändå utgör en markering av samhällets kraftiga avståndstagande från övergrepp mot barn och unga och anser därför att lagen bör antas av lagtinget efter vissa överväganden.

Lagens syfte

Den föreslagna landskapslagen om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn syftar enligt lagförslagets första paragraf till att främja att endast de som är lämpliga att arbeta med personer under 18 år får förtroendet att göra det. Enligt framställningens motivering är lagen avsedd att genom ett kontrollförfarande hjälpa till att förhindra att olämpliga personer erbjuds arbete med barn. Utskottet, som förenar sig med målsättningen att genom lag skydda minderårigas personliga integritet och främja deras personliga säkerhet, anser att lagutskottet bör överväga att i landskapslagens 1 § införa en mer preciserad beskrivning av lagens syfte.

Lagens tillämpningsområde

Utskottet konstaterar att den föreslagna lagens tillämpningsområde delvis är begränsat eftersom lagen föreslås tillämpas inom sektorerna socialvård, undervisning och ungdomsarbete. Med sådant ungdomsarbete som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet avses ungdomsväsendets förvaltning i kommunerna och landskapets stöd till ungdomsorganisationer medan ungdomsverksamhet som bedrivs i privat regi inte omfattas av lagen. Inom kulturutskottets ansvarsområde kommer lagen således att tillämpas framför allt i fråga om personal vid grundskolorna och gymnasieskolorna samt kommunalt anställda ungdomsarbetare. Utskottet konstaterar även att lagen inte föreslås tillämpas inom sektorerna kultur och idrott. Eftersom det framför allt inom idrottsverksamheten kan finnas behov av en reglering av det slag som föreslås i landskapslagen anser utskottet att lagutskottet bör överväga att till lagens tillämpningsområde även foga kultur och idrott.

Utländska registerutdrag

Landskapsstyrelsen konstaterar i framställningen att en arbetsgivare på Åland inte med stöd av svenska eller norska regler kan kräva att en arbetssökande visar upp uppgifter från svenska eller norska register. Inom utbildningssektorn i landskapet förekommer det inte sällan att personer som under en längre tid vistats i Sverige antas till lärartjänster. Utskottet vill här fästa lagutskottets uppmärksamhet vid att den föreslagna lagen inte får innebära någon form av diskriminering gentemot utländska sökanden som inte kan uppvisa brottsregisterutdrag från hemlandet. En internationell överenskommelse på området vore enligt utskottets mening önskvärd så att kontroll kan ske oberoende av den anställdes härkomst.

Åldersgränsen

Landskapslagen föreslås tillämpas på dem som skall utföra arbete som innebär viss kontakt med personer under 18 år. Utskottet noterar att åldersgränsen för sexuellt utnyttjande av barn enligt strafflagen går vid 16 år om det inte är fråga om att gärningsmannen är barnets förälder eller i en ställning som motsvarar en förälders då åldersgränsen är 18 år.

Rättsfilosofiskt resonemang

Utskottet har under behandlingen av ärendet även fört en diskussion av mera rättsfilosofisk karaktär och har därvid kunnat konstatera att den föreslagna lagen aktualiserar två principer som delvis står i motsättning till varandra, nämligen principen om barnets rätt och principen om att ett brott till fullo är sonat då straffet är avtjänat. Utskottet noterar här att det kontrollförfarande som föreslås inte är avsett som ett straff och att även om så skulle ha varit fallet skall, enligt den konvention om barnets rättigheter till vilken lagtinget gett sitt bifall, barnets rätt alltid komma i första hand.

Ärendets behandling

Lagutskottet har den 14 april 2003 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt kulturutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört lagberedaren Sara Takamatsu, tingsdomaren Gustaf A Nymalm, jämställdhetsinspektörenm Vivan Nikula representanten för Ålands lärarförening r.f. Sune Alén och psykiatern Gyrit Hagman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Strand, vice ordföranden Britt Lundberg samt ledamöterna Per-Erik Eriksson, Hasse Svensson och Barbro Sundback.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 22 april 2003

Ordförande

Jörgen Strand

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2003-05-06



	Till lagutskottet

Social- och miljöutskottets utlåtande

Landskapslag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som skall arbeta med barn

· Landskapsstyrelsens framställning nr 17/2002-2003

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter10

Ärendets behandling. 12

Utskottets förslag. 12

Lagtinget har den 14 april 2003 till lagutskottet remitterat landskapsstyrelsens framställning nr 17/2002-2003. Lagutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande angående de delar av framställningen som berör social- och miljöutskottets ansvarsområden. Lagutskottet har i skrivelsen önskat att social- och miljöutskottet uttalar sig om behovet av den föreslagna lagstiftningen inom respektive sektorer, om förslagets tillämpningsområde samt om det i förslaget i övrigt finns punkter eller bristfälligheter som lagutskottet borde beakta i sin beredning.

Utskottets synpunkter

Behovet av lagstiftningen

Under de senaste decenniet har ökad uppmärksamhet fästs vid våld mot barn och i synnerhet sexuellt utnyttjande av barn, som betraktas som en av de allvarligaste formerna av våld mot barn. Denna typ av våld har mycket allvarliga följder för barnets uppväxt och utveckling. I den offentliga diskussionen har allt starkare krav ställts på lagstiftningsåtgärder som leder till större trygghet i de miljöer där barn vistas och vårdas. En åtgärd för att åstadkomma detta är att förhindra personer som dömts för vålds- och narkotikabrott att arbeta med barn och ungdomar.

Utskottet konstaterar att det i flera västeuropeiska länder genom lagstiftning införts regler som möjliggör kontroll av brottslig bakgrund hos dem som söker anställningar som innebär arbete med barn och ungdomar. I riket infördes motsvarande regler i juni 2002. De nämnda reglerna står i överensstämmelse med FN:s konvention om barnens rättigheter där barn skall skyddas mot våld och sexuellt utnyttjande enligt artikel 19 och 34. Vidare innebär också Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna samt Finlands grundlag att barn bör skyddas från våld och sexuellt utnyttjande. Utskottet anser mot denna bakgrund att det finns skäl att även i landskapet införa regler som höjer tryggheten för barn och ungdomar i de miljöer där de vistas.

Utskottet har erfarit att det i landskapet förekommer enstaka polisanmälningar om våld mot barn, både i form av misshandel och sexuellt utnyttjande. På basen av undersökningar som genomförts på annat håll kan det dock antas att inte alla brott polisanmäls. När det gäller sådana inrättningar vars verksamhet berör utskottets ansvarsområde har utskottet erfarit att det inte finns några kända fall eller rapporter om våld eller sexuellt utnyttjande inom ramen för verksamheten. De anmälningar som förekommit har oftast gällt övergrepp som utförts av någon närstående person eller bekant till familjen.

Barn och ungdomars beroende av vuxna gör dem särskilt utsatta. De har ofta inga möjligheter att skydda sig mot övergrepp. Det är därför oerhört viktigt att förebygga brott genom att göra barns och ungdomars miljöer mer trygga. Trots att det i landskapet inte finns några kända fall då personer begått övergrepp på barn i sitt arbete så bör den föreslagna lagstiftningen antas i förebyggande syfte. Enligt gällande lagstiftning så har arbetsgivaren inte ens vid grundad anledning någon möjlighet att kontrollera en anställds brottsliga bakgrund.

Lagens tillämpningsområde

Utskottet konstaterar att det finns många olika typer av verksamheter där barn vårdas, undervisas eller är under tillsyn av andra vuxna än vårdnadshavarna. Lagförslaget omfattar dock endast en del av dessa verksamheter. När arbetet är av sådan art att det möjliggör nära kontakter med barnet är arbetsgivaren skyldig att kontrollera arbetstagarens brottsliga bakgrund före anställningen. Som sådana arbeten betraktas t.ex. arbeten som består i att utan vårdnadshavarens närvaro fostra, undervisa, sköta eller annars ta hand om minderåriga eller annars arbeta i personlig kontakt med minderåriga. Även om arbetsuppgifterna huvudsakligen är andra än de uppräknade kan anställnings- eller tjänsteförhållandet förutsätta en sådan kontakt med barnen att en kontroll av brottslig bakgrund bör göras i samband med anställningen. Arbetsgivaren är skyldig att göra en prövning av arbetsuppgifterna i varje enskilt fall.

När det gäller barnomsorg så framgår av lagförslaget att vissa privata arrangemang faller utanför lagstiftningen. För att lagen skall vara tillämplig förutsätts att tillsynen är varaktig och att den som har tillsyn över barnen står i anställningsförhållande alternativt att verksamhet bedrivs enligt lagen om tillsyn över privat socialservice eller i enskilda daghem enligt barnomsorgslagen för landskapet Åland eller som familjevård enligt socialvårdslagen. Utanför lagen faller således dagvårdare s.k. dagmammor och barnvakter som anlitas privat direkt av vårdnadshavaren.

Utskottet finner vidare att många barn även vistas tillsammans med andra vuxna när de ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter som leds av vuxna. Enligt lagförslaget omfattas visserligen ungdomsarbete av lagen och enligt detaljmotiveringen kan detta vara fråga om fritidsverksamhet. Trots det faller troligtvis de flesta fritidsverksamheterna utanför lagförslagets tillämpningsområde. Även om många kommuner deltar i arrangerandet av fritidsaktiviteter så ordnas fritidsverksamhet till största delen inom ramen för förenings- och klubbverksamhet. Som ledare fungerar ofta äldre ungdomar eller vuxna som utför arbetet mot viss ersättning eller ibland helt ideellt. Enligt de föreslagna kriterierna i lagförslaget faller ideellt arbete med barn i sin helhet utanför tillämpningsområdet. När det gäller avlönade fritidsledare är det verksamhetens varaktighet och omständigheterna kring verksamheten i övrigt som avgör om arbetstagarens brottsliga bakgrund kan kontrolleras i samband med anställningen. Utskottet vill i sammanhanget hänvisa till regeringens proposition 3/2002 där det konstateras att en särskild utredning förutsätts för att man skall kunna utsträcka förfarandet till att omfatta frivilligarbete.

Sammanfattningsvis anser utskottet att de föreslagna bestämmelserna är motiverade och angelägna med hänvisning till att brott mot barn till viss del kan förebyggas genom att arbetsgivaren kontrollerar brottslig bakgrund hos en person som skall arbeta med barn och ungdomar.

Ärendets behandling

Lagutskottet har i en skrivelse den 14 april 2003 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört kommissarien Olof Lindqvist per telefon.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Ulf Andersson samt ledamöterna Raija-Liisa Eklöw, Sune Mattsson och Danne Sundman.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 6 maj 2003

Ordförande

Ulf Andersson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Lagutskottets betänkande 13/2002-2003

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter