Landskapsregeringen föreslår en ny enhetlig förvaltningslag för landskapet Åland. Lagförslaget omfattar all behandling av förvaltningsärenden inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Syftet med lagen är att främja och genomföra en god förvaltning och rättsskyddet i förvaltningsärenden. Förslagen medför ett mera förutsägbart förvaltningsförfarande och ett effektiverat rättsskydd för den enskilde.

Förvaltningslagen föreslås bli tillämplig på samtliga landskapets myndigheter, på kommunala myndigheter och på lagtingets förvaltning. Den skall också tillämpas vid landskapets affärsverk då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter samt på andra juridiska och fysiska personer då de genom lag eller med stöd av lag sköter offentliga förvaltningsuppgifter (medelbar förvaltning).

Landskapsregeringen föreslår också att rikets viteslag antas att gälla i landskapet i form av en blankettlag.

Härutöver föreslås att sammanlagt 36 olika landskapslagar ändras som en följd av förslaget om en enhetlig förvaltningslagstiftning.

Motionärernas förslag

Ltl Roger Eriksson m.fl. föreslår i lagmotion nr 3/2004-2005 att lagtinget måtte anta en blankettlag genom vilken rikets förvaltningslag från år 2003 skulle göras tillämplig i landskapet med vissa avvikelser som närmare anges i lagförslaget. Samma förslagsställare föreslår i lagmotionen nr 4/2004-2005 en ändring av landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse så att beträffande jäv och jävsgrunder skulle hänvisas till föreskrifter i blankettlagen om tillämpning av rikets förvaltningslag. Dessutom föreslås att landskapslagens namn ändras så att benämningen "landskapsregeringen" införs.

I ltl Brage Eklunds m.fl. hemställningsmotion nr 36/2004-2005 föreslås en översyn av landskapsregeringens rutiner med målsättningen att ansökningar och andra framställningar besvaras "inom en rimlig tidsram".

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att förvaltningslagen för landskapet Åland antas i huvudsak enligt landskapsregeringens framställning. Utskottet föreslår endast att några ändringar av förtydligande, stilistisk eller lagteknisk natur införs i lagförslaget.

Av de i framställningen ingående övriga lagförslagen föreslår utskottet att det sjunde lagförslaget förkastas. Den berörda landskapslagen om Ålands miljöprövningsnämnd har redan upphävts som följd av en annan framställning från landskapsregeringen. De övriga följdändringarna föreslås antagna oförändrade eller med vissa mindre tekniska förändringar. Utöver de följdändringar som ingår i landskapsregeringens framställning föreslår utskottet dessutom att landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner ändras med hänvisning till bestämmelserna i den föreslagna förvaltningslagen.

Utskottet har lagt landskapsregeringens framställning till grund för behandlingen och föreslår därför att de båda lagmotionerna förkastas. Också hemställningsmotionen nr 36/2004-2005 föreslås förkastad med hänvisning till innehållet i den föreslagna förvaltningslagen.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Bakgrund

Som framgår av framställningen har hittills inte funnits någon särskild förvaltningslag för landskapsregeringens och dess underlydande myndigheters och kommunalförvaltningens verksamhet. Frågan har dock diskuterats vid olika tillfällen i lagtinget, bl.a. utgående från de krav grundlagen ställer. När den dåvarande regeringsformen på 1990-talet kompletterades med bestämmelser om medborgarnas grundläggande rättigheter infördes i regeringsformens 16 § allmänna bestämmelser om en god förvaltning. Dessa bestämmelser byggde vid sin tillkomst på Europarådets människorättskonvention som både riksdagen och lagtinget biträtt. Konventionen garanterar exempelvis rätten att bli hörd och rätten att få motiverade beslut. I 21 § 2 mom. i den nya grundlagen anges att offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning skall tryggas genom lag.

Arbetet i landskapsregeringen och dess allmänna förvaltning regleras i landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse (1971:42), landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsstyrelsen (1975:58) och landskapslagen om Ålands landskapsstyrelses allmänna förvaltning (1998:70). I dessa författningar ingår olika bestämmelser om ärendehandläggning, jäv och liknande angelägenheter. Den senast tillkomna lagen, landskapslagen om Ålands landskapsstyrelses allmänna förvaltning, betonar i sin 2 § betydelsen av öppenhet och allmän serviceskyldighet inom förvaltningen. Vad gäller de myndigheter som underlyder landskapsregeringen finns endast spridda bestämmelser om förvaltningsförfarandet i vissa lagar. I andra lagar hänvisas till förvaltningsförfarandet inom landskapsregeringen medan somliga lagar helt saknar bestämmelser om förvaltningsförfarandet. Förfarandet inom kommunalförvaltningen regleras genom kommunallagen för landskapet Åland som totalförnyades år 1997 (1997:73). Frånsett bestämmelser om jäv innehåller kommunallagen dock inte några allmänna bestämmelser om handläggning av ärenden. Inom kommunerna följer man därför närmast allmänna förvaltningsrättsliga principer samt förvaltningsstadgorna i den mån sådana finns.

När lagtinget behandlade förslaget till landskapslag om Ålands landskapsstyrelses allmänna förvaltning framhöll lagutskottet i sitt betänkande nr 15/1996-97 önskvärdheten av en mera detaljerad lagstiftning. Utskottet pekade på möjligheten att revidera landskapslagen om ärendenas handläggning eller att utarbeta en landskapslagstiftning motsvarande förvaltningslagarna i riket och Sverige. I sitt betänkande nr 12/2002-2003 behandlade lagutskottet åter frågan om förvaltningslagstiftningen. Utskottet förutsatte då att "utvecklingen av rättssäkerheten och medborgarservicen inom den offentliga förvaltningen kommer att ägnas tillbörlig uppmärksamhet och att landskapsstyrelsen överväger vilka lagstiftningsreformer som är mest ändamålsenliga och hur principen om hur en god förvaltning i övrigt kan utvecklas och förverkligas."

Senast har frågan om en lagstiftning om förvaltningsförfarande behandlats av lagtinget utgående från landskapsrevisorernas berättelse för år 2004. Berättelsen hänvisade till tidigare diskussioner i lagtinget och till att man inom förvaltningen har uppfattningen att en samlad, tydligare och mera detaljerad lagstiftning om förvaltningsförfarande är ett viktigt reformbehov. Landskapsrevisorerna noterade att det i landskapsregeringens handlingsprogram ingår att en ny förvaltningslagstiftning skall beredas och välkomnade detta initiativ.

Behovet av ny lagstiftning

Det föreliggande förslaget kan delvis anses kodifiera förfaranden som redan tillämpas. Det är enligt utskottets åsikt ur principiell synvinkel viktigt att en sammanhållen och allmänt tillämplig förvaltningslag stiftas för landskapets och kommunernas samtliga förvaltningsmyndigheter. Vad gäller landskapsregeringens allmänna förvaltning är situationen, som framgått ovan, tillfredsställande också utgående från grundlagens krav medan regleringen är mera sporadisk i fråga om myndigheter som underlyder landskapsregeringen liksom för kommunalförvaltningens del. Den föreslagna regleringen är därför av stor betydelse för den åländska förvaltningen i och med att den är av allmän karaktär och täcker alla former av förvaltning, landskapsförvaltningen, kommunalförvaltningen och den medelbara offentliga förvaltning som finns eller kan komma att finnas inom självstyrelsens behörighetsområde. Det ligger ett värde i att utövandet av den offentliga makten genom förvaltningsbeslut i princip är detsamma oavsett vid vilken myndighet den utövas. Den enskilda individen har rätt att förutsätta att offentlig makt hanteras på i stort sett samma sätt oavsett av organisationsform.

Lagstiftningstekniken

Vid beredningen av förslaget till ny förvaltningslagstiftning har landskapsregeringen värderat alternativen att antingen föreslå en blankettlag genom vilken rikets förvaltningslag från år 2003 skulle göras tillämplig inom landskaps- och kommunalförvaltningen eller att utarbeta en ny särskild förvaltningslag för landskapet. Landskapsregeringen stannade för den senare modellen, varvid förslaget till stora delar kommit att basera sig på rikslagen men föreslås anpassat till redan befintliga särregleringar i landskapslagstiftningen och till praxis som under årens lopp utvecklats. Till de delar åländska särregler redan funnits och överförs till den nya lagen eller där nya särregler föreslås har landskapsregeringen samtidigt lagt särskild vikt vid detaljmotiveringarna. Till de delar lagförslaget motsvarar rikslagstiftningen har i framställningen gjorts hänvisningar till de närmare motiveringar som ingår i regeringens proposition med förslag till rikets förvaltningslag och riksdagens förvaltningsutskotts betänkande över förslaget.

Det valda tillvägagångssättet är enligt utskottets åsikt en väl fungerande kompromiss. I arbetet har man kunnat tillgodogöra sig det grundliga och långvariga beredningsarbete som gjorts i riket och i de övriga nordiska länderna och den tradition i fråga om förvaltningslagstiftningen som finns där. Genom modellen får vidare de tolkningar av rikslagen som gjorts eller kommer att göras i högre rättsinstanser relevans även för tolkningen av landskapslagen. Samtidigt har utrymme getts för lösningar och modeller som varit påkallade av landskapets särförhållanden. Det kan i och för sig uppfattas som en nackdel att det inte i förarbetena till landskapslagstiftningen kommer att finnas fullständiga och uttömmande motiveringar till samtliga bestämmelser utan att man vid behov även måste söka stöd i rikslagstiftningens förarbeten. Den valda modellen är dock enligt utskottets bedömning i detta mycket omfattande lagpaket en skälig och acceptabel lösning som tar hänsyn både till användarnas behov och de resurser som kan tas i anspråk för beredningsarbetet. För framtiden bör landskapsregeringen ändå i varje enskilt fall överväga motiveringar som underlättar tillämpningen och den allmänna överskådligheten.

Lagstiftningsbehörigheten

I framställningens allmänna motivering ingår landskapsregeringens bedömningar av lagstiftningsbehörigheten i fråga om det lagstiftningspaket som nu presenterats. Utskottet delar landskapsregeringens syn på behörighetsaspekterna. Utskottet har därutöver i fråga om några enskilda bestämmelser i förslaget till förvaltningslag och de olika följdändringarna kommenterat vissa frågor som gäller lagstiftningsbehörigheten. I detta avseende hänvisas till betänkandets detaljmotiveringar.

Det i framställningen ingående tredje lagförslaget innehåller ett förslag till ändring av landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse. Utskottet erinrar om att ändringar av lagen enligt dess 26 § 2 mom. kan göras endast i den ordning som föreskrivs i 55 § lagtingsordningen, nämligen med en majoritet om två tredjedelar av de avgivna rösterna.

Reformens verkställighet och uppföljning

I samtliga de författningar som ingår i framställningen har ikraftträdelsedagen lämnats öppen. Därigenom ges landskapsregeringen möjlighet att i samband med publiceringen av de olika författningarna bestämma om ikraftträdandet. Utskottet finner att förslaget är ändamålsenligt med beaktande av att ikraftträdandet och verkställigheten kan komma att kräva en hel del förberedelser. Landskapsregeringen ges härigenom möjlighet att bedöma när ikraftträdandet kan vara mest ändamålsenligt.

Framställningen innehåller ett stort antal följdändringar i olika landskapslagar. Utskottet har granskat och bedömt dem med tanke på form och innehåll. Det har dock inte varit möjligt för utskottet att kontrollera behovet av eventuella ytterligare lagändringar. Dock har utskottet till betänkandet fogat ett förslag om ytterligare en lagändring. Det gäller den nya blankettlagen om tillämpning av statens pensionslagstiftning som lagtinget behandlade våren 2007. Vid den behandlingen aktualiserades en hänvisning till det då ännu inte slutbehandlade förslaget till förvaltningslag som nu kan förverkligas.

I förslaget till förvaltningslag för landskapet Åland ingår vissa bestämmelser om tillämpning av elektronisk kommunikation, såsom 5, 15 och 58 §§. Utskottet noterar att den tekniska utvecklingen ställer nya krav på myndigheter och lagstiftning. Det finns därför enligt utskottets bedömning orsak för landskapsregeringen att se över om den s.k. e-förvaltningen ställer ytterligare krav på lagstiftningen.

I förslaget till förvaltningslag för landskapet Åland används begreppet "part". Part i ett förvaltningsärende är enligt lagens 8 § den vars rätt, fördel eller skyldighet ärendet gäller. I äldre landskapslagstiftning har begreppet "sakägare" använts. Sistnämnda uttryck återfinns fortfarande i flera av de följdändringar som ingår i framställningen. Utskottet har inte funnit orsak att ersätta ordet "sakägare" med ordet "part" i dessa lagar eftersom det äldre begreppet sannolikt förekommer på många andra ställen i de aktuella lagarna. En harmonisering av begreppsanvändningen får därför aktualiseras i samband med senare lagändringar.

Den nu aktuella reformen innebär att den nya lagstiftningen kommer att tillämpas av förvaltningstjänstemän inom många olika myndigheter och enheter och på olika nivåer inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Lagstiftningsreformen måste därför följas upp med en omfattande och ingående intern utbildning. Det är viktigt att medvetenheten om en god förvaltningskultur sprids på alla nivåer inom förvaltningen. Genom en effektiv och tillräcklig utbildning tydliggörs lagstiftningens innebörd och tillämpning för de berörda tjänstemannagrupperna. Utbildningen bidrar också till att det utvecklas och sprids kännedom om en praxis i hanteringen av förvaltningsärenden. Utskottet betonar därför vikten av att såväl landskapsregeringen som Ålands kommunförbund och vid behov även underlydande myndigheter och enheter ges tillräckliga resurser för att ordna en sådan utbildning och att berörda tjänstemän i största möjliga utsträckning ges tillfälle att delta i utbildningen.

Utskottets bedömningar

Landskapsregeringens framställning med förslag till ny förvaltningslagstiftning är grundligt utarbetad och väl förberedd. Ett stort antal myndigheter, intresseorganisationer och särskilda sakkunniga har beretts möjlighet att under beredningsarbetet tillföra synpunkter. Lagstiftningspaketet är ett av de mest omfattande som förelagts lagtinget på mycket lång tid.

Som av det ovanstående framgår har utskottet utgående från framställningens motiveringar och den utredning utskottet erhållit under beredningens gång funnit förslagen nödvändiga och ändamålsenliga. Utskottet tillstyrker därför att lagförslagen antas med de synpunkter och ändringsförslag som framgår nedan.

Detaljmotivering

1. Förvaltningslag för landskapet Åland

1 § Ändringsförslagen är av språklig natur.

I paragrafens 3 mom. anges att lagen skall iakttas också i de fall då en annan myndighet än de i 2 mom. nämnda myndigheterna utför uppgifter som ankommer på landskapsmyndigheterna. Utskottet delar, mot bakgrunden av Högsta domstolens i framställningen refererade utlåtande, landskapsregeringens bedömning att berörda myndigheter skall följa landskapets allmänna förvaltningsrättsliga procedurbestämmelser, exempelvis i ärenden där en riksmyndighet genom en överenskommelseförordning har påförts skötseln av uppgifter som hör till landskapets behörighetsområde. En sådan reciprocitet i tillämpningen är enligt utskottets åsikt naturlig och kan vid behov kompletteras genom specificerade bestämmelser i berörda överenskommelseförordningar.

3 § I framställningens detaljmotiveringar berör landskapsregeringen begreppet förvaltningsklagan. I framställningen ingår inte några närmare bestämmelser om förvaltningsklagan i enlighet med de synpunkter landskapsregeringen framför i framställningen. Utskottet konstaterar att detta inte hindrar någon att framföra en formfri förvaltningsklagan, som dock inte är ett besvärsinstitut. Utskottet omfattar till denna del vad landskapsregeringen anför.

5 § Principen om öppenhet i förvaltningen och en allmän serviceskyldighet för de anställda inom förvaltningen grundar sig på grundlagens bestämmelser om att garantier för en god förvaltning skall tryggas genom lag. Också 2 § i landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning från år 1998 uttrycker samma princip. Den föreslagna regeln innebär att när myndigheterna ordnar sin service och tillämpar gällande procedurregler skall frågorna ses ur ett kundperspektiv. Myndigheterna skall alltid vara beredda att ge sina kunder råd om på vilket sätt ett ärende skall anhängiggöras, vilka handlingar som erfordras för att ärendet skall kunna handläggas och dylikt. Information bör också ges om praxis för handläggningen av ifrågavarande ärenden. Kunden skall likaså ha rätt till upplysningar om vilken person inom förvaltningen som sköter ärendet, hur denne är anträffbar och ungefärliga tidsramar för behandlingen av ärendet.

Å andra sidan kan det inte ställas krav på myndigheterna att de skall fungera som ombud för kunden t.ex. genom att fylla i blanketter eller avfatta ansökningar. Till rådgivningsskyldigheten hör inte heller att tillhandahålla eller rekommendera särskilda lösningar i enskilda fall. Exempelvis i byggnads- eller miljötillståndsärenden kan olika alternativa lösningar bli aktuella för att uppfylla lagstiftningens krav. I dylika fall kan myndigheten redogöra för vad lagstiftningen kräver men måste överlåta åt kunden att bedöma på vilket sätt denne avser att uppfyller kraven.

Rådgivnings- och serviceskyldigheten sträcker sig inte utöver den egna myndighetens eller enhetens ansvarsområde. Till en god förvaltning hör dock att berörda myndighet ger upplysning om vart man kan vända sig i ett ärende som inte hör till den myndighetens uppgifter och var kompletterande upplysning i så fall kan erhållas. Exempelvis handlägger ju landskapsregeringens allmänna förvaltning en mängd ärenden av olika natur inom olika avdelningar och enheter. Det är därför naturligt att den som vänder sig till landskapsregeringens allmänna förvaltning inte alltid exakt vet var hans eller hennes ärende sköts.

Behovet och omfattningen av rådgivningen skall avgöras från fall till fall utgående från ärendets natur och de olika omständigheter som hör till ärendet. Om en kund exempelvis anlitar ett sakkunnigt ombud för skötseln av sitt ärende kan behovet av rådgivning anses vara mindre än om kunden själv sköter sitt ärende.

14 § Utskottet förslår en precisering av paragrafens 2 mom. Att en handling diarieförts innebär att den registrerats. Enligt landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet är allmänna handlingar bl.a. sådana handlingar som ingivits eller insänts till myndighet. Till myndigheten ingivna eller insända handlingar blir offentliga så snart de registrerats som mottagna.

15 § Utskottet föreslår att paragrafen godkänns utan ändringar. I lagtexten beaktas de olika sätt på vilka en handling kan inkomma till en myndighet, genom att den personligen inlämnas till myndigheten, genom postens förmedling eller via någon elektronisk kommunikationsanläggning.

Utskottet betonar vikten av att det i myndighetens meddelanden tydligt anges också ett klockslag i sådana fall då en ansökan eller något annat ärende skall anhängiggöras inom en viss bestämd tid. Enligt förslaget till 14 § tillställs handlingar den behöriga myndigheten på avsändarens eget ansvar. Om ett klockslag inte finns angivet kan en handling enligt 3 mom. mottas av myndigheten även efter dess öppethållningstid om handlingen under återstoden av dagen inkommer till myndigheten per telefax eller e-post på ett sådant sätt att det tillförlitligt kan konstateras vilket klockslag handlingen inkommit.

16 § Enligt förslagets 1 mom. kan ett ärende inledas också muntligen med myndighetens samtycke. Utskottet konstaterar att ett skriftligt förfarande är huvudregeln för all ärendehantering och att detta är viktigt med tanke på rättssäkerheten. I undantagsfall, då ett ärende av särskilda skäl snabbt måste anhängiggöras, kan detta dock ske muntligen. Det är i sådana fall viktigt att den tjänsteman som mottar det muntligen anhängiggjorda ärendet utan dröjsmål på lämpligt sätt dokumenterar ärendet i skriftlig form. I 19 § finns bestämmelser om komplettering av handlingar. Bestämmelsen kan tillämpas även då ett ärende muntligen anhängiggjorts genom att kunden kompletterar sitt initiativ med lämpliga handlingar.

20 § Förslaget motsvarar i sak 19a § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen som erhöll sin lydelse genom ÅFS 1995/77.

Utskottet föreslår ett språkligt förtydligande så att begreppet "onödigt dröjsmål" som förekommer också i gällande lag, ersätts med begreppet "ogrundat dröjsmål", vilket är den formulering grundlagens 21 § innehåller.

Den i paragrafen angivna tidsfristen om tre månader inom vilken ett ärende såvitt möjligt skall upptas för avgörande är en generell regel som skall tillämpas i de fall det inte i speciallagstiftning finns antingen längre eller kortare frister för handläggningen. I landskapsregeringens framställning konstateras att tidsfristen om tre månader inte är absolut och att en längre behandlingstid kan medges om ärendets särskilda natur så kräver. Utskottet betonar att även om tremånadersregeln inte kan iakttas får ogrundade dröjsmål ändå inte förekomma i hanteringen. Den redogörelse över varför ett ärende inte upptagits i tid som paragrafens 1 mom. föreskriver innebär också ett incitament för att påskynda hanteringen så mycket som möjligt. Samtidigt måste tidsåtgången för utredningen av ett ärende ställas i relation till det allmänna kravet på god service. Till det sistnämnda begreppet hör också att tillgodose rättssäkerhetens krav på en allsidig beredning. Exempelvis ett hörande kan fördröja behandlingen men tillföra ärendet viktiga aspekter som annars inte hade kommit fram.

I komplicerade ärenden kan i vissa fall betydligt längre tid än tre månader åtgå för att sköta ett ärende. Detta kan bl.a. bero på att bristfälliga handlingar måste kompletteras, att lagstiftningen förutsätter hörande av andra myndigheter eller sakägare, att bemötanden måste inhämtas av parterna och dylikt. Miljölagstiftningen utgör ett exempel på dylika ärenden. Utskottet har inhämtat att ett arbete har inletts i syfte att bl.a. förkorta tidsåtgången för handläggningen av vissa miljöärenden.

22 § Utskottet konstaterar att bestämmelsen om gemensam behandling av ärenden kan ha betydelse inte minst inom landskapsregeringens allmänna förvaltning som omfattar många olika avdelningar och förvaltningsenheter och där det förekommer att ett ärendekomplex i vissa hänseenden handläggs vid en enhet inom förvaltningen och i andra avseenden vid någon annan enhet. Bestämmelsen är befogad men utskottet betonar vikten av en god intern kommunikation mellan de enheter som är medvetna om att ärenden av likartad natur handläggs vid flera enheter. Ett beslut inom en enhet får inte vara ägnat att försvåra handläggningen vid en annan enhet. Det är inte ovanligt att en ärendetyp av visst slag handläggs vid en enhet vad gäller exempelvis tillståndsbeviljande och övervakning och att beslut i anslags- och bidragsfrågor i ärenden av likartad natur bereds och fattas vid en annan enhet.

24 § I paragrafen ingår bestämmelser om jäv. Förslaget innebär att kommunallagens bestämmelser om jäv upphävs och att förvaltningslagens jävsbestämmelser skall tillämpas även i kommunerna, dock med undantag av jävsbestämmelserna för fullmäktigeledamöter som föreslås kvarstå i kommunallagen. Dessa jävsregler avviker också något från de allmänna jävsreglerna. Utskottet har övervägt möjligheten att av ändamålsenlighetsskäl bibehålla jävsbestämmelserna i kommunallagen, i samma lydelse som de ingår i förvaltningslagen, men har stannat för att omfatta framställningen. Den nya förvaltningslagen skall också i övrigt gälla förvaltningen inom kommunerna och det är då naturligt att jävsreglerna också för kommunernas del intas i förvaltningslagen, med undantag av de specialregler som gäller för fullmäktige.

Utskottet föreslår i förtydligande syfte att paragrafen något omstruktureras. I första momentet anges innebörden av jäv. Till momentet förs även framställningens 4 mom. som anger att bestämmelserna om jäv för tjänstemän även gäller ledamöter i kollegiala organ, andra som deltar i behandlingen av ett ärende och de som förrättar inspektion.

I lagtexten används på samma sätt som i 16 § landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse och de olika jävsreglerna i gällande kommunallag begreppet "närstående". Bestämmelserna i landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse härrör från år 1975 och bestämmelserna i kommunallagen från år 1997. Landskapsregeringen har enligt vad utskottet erfarit inte ansett det nödvändigt eller ändamålsenligt att närmare definiera begreppet närstående. Begreppet får sitt innehåll via rättspraxis och samhällsutvecklingen, bl.a. som en följd av de olika familjekonstellationer som förekommer i dagens samhälle. Det har enligt vad utskottet erfarit inte i nämnvärd utsträckning förekommit tolkningsproblem till denna del vare sig i landskapsförvaltningen eller kommunalförvaltningen under den tid gällande lagstiftning tillämpats. Utskottet har därför inte ansett det nödvändigt att i lagtexten närmare definiera närståendebegreppet på det detaljerade sätt som gjorts i motsvarande rikslagstiftning. Utskottet hänvisar också till det föreslagna andra momentets sjätte punkt som i särskilda fall kan vara tillämplig också vad gäller släktskapsjäv.

28 § Bestämmelserna om hörande av part hör till de centrala bestämmelserna i lagstiftningen om förvaltningsförfarandet. Rätten att bli hörd är i första hand en rättskyddsfråga men bidrar även till parternas möjligheter till medinflytande. Genom hörande underlättas ofta utredningen av ett ärende. Samtidigt främjar hörandeskyldigheten objektiviteten i myndigheternas verksamhet och noggrannheten i ärendebehandlingen.

Bestämmelsen gäller uttryckligen hörande av part. Partsbegreppet finns definierat i lagens 8 §. Bestämmelsen tar vidare sikte på avgöranden av enskilda specificerade ärenden, vilket innebär att den inte avser principbeslut och liknande generella beslut som en myndighet fattar. Sådana beslut kan ha avseende på exempelvis kommuner eller organisationer. Samtliga kommuner eller berörda organisationer behöver sålunda i dylika fall inte höras men däremot är det ett led i god förvaltning att vid beredningen av dylika beslut höra intresseorganisationer, centralförbund eller liknande aktörer.

40 § I paragrafen förtydligas och utvidgas bestämmelserna om motivering av beslut i förhållande till nuvarande 20 § i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen. Motiveringsskyldigheten är av väsentlig betydelse för en parts rättsskydd. Kravet på exakta och klara motiveringar gör det också nödvändigt för de beslutande myndigheterna och de beredande tjänstemännen att noggrant sätta sig in i ett ärendes alla aspekter. Utskottet betonar särskilt vikten av att inte bara centralförvaltningen utan också denna underlydande myndigheter beaktar kravet på motivering.

Utskottet har efter övervägande beslutat tillstyrka paragrafens ordalydelse enligt den föreslagna formen.

55 § I paragrafens 3 mom. ingår bestämmelser om stämningsdelgivning. Sådan delgivning sker i normala fall genom statliga myndigheter. Enligt utskottets bedömning kan bestämmelsen intas i en landskapslag med stöd av 19 § 3 mom. självstyrelselagen.

60 § Paragrafen innehåller bestämmelser om skadeståndsskyldighet i fall av försummad eller misslyckad mellanhandsdelgivning. Skadeståndsbestämmelserna tillhör rikets behörighetsområde men enligt 27 § 41 punkten självstyrelselagen är en privaträttslig reglering möjlig om den direkt hänför sig till ett rättsområde som enligt självstyrelselagen hör till landskapets lagstiftningsbehörighet. Skadestånd vid försummad mellanhandsdelgivning av myndighetsbeslut som har sin upprinnelse i landskapslagstiftningen bör enligt utskottets bedömning omfattas av detta undantag i bisatsen. Förslaget till 60 § torde därför enligt utskottet inte föranleda anmärkning ur behörighetssynpunkt.

61 § Ändringsförslaget är av språklig natur.

2. Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av viteslagen

Enligt 18 § 26 punkten självstyrelselagen hör utsättande och utdömande av vite inom rättsområden som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet till landskapets behörighetsområde. Någon landskapslagstiftning om vitesförfarandet har dock inte hittills funnits, varför den föreslagna blankettlagen angående tillämpning av rikets viteslag fyller en nödvändig funktion. Om vitesbesluten måste genomföras sker det i regel med utsökningsmyndigheternas hjälp. Utsökningsväsendet är ett område av rikslagstiftningsnatur men den föreslagna lagstiftningen går inte in på en reglering av utsökningsväsendet. Utsökningsmyndigheterna utför sina uppgifter i stöd av speciallagstiftningen, vilka innehåller bestämmelser om utsättande av vite i olika situationer. I den utsträckning förfarandet drivs så långt att vitesbeloppen indrivs, sker detta på indrivningsmyndigheternas försorg och för den myndighets räkning som utdömt vitet. Vitesbelopp som exempelvis landskapsregeringen utdömt tillfaller sålunda landskapsregeringen.

3. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse

Utskottet tillstyrker ändringsförslagen men föreslår ett förtydligande i ingressen. De föreslagna ändringarna i 10b § innebär att det omprövningsförfarande som infördes i lagen år 1995 upphör. Landskapsregeringen hänvisar i framställningens motiveringar till att det i den nya förvaltningslagen införs ett system med rättelseyrkande som beaktar såväl effektivitet som rättssäkerhetens krav. Utskottet delar landskapsregeringens bedömningar och konstaterar att också landskapsrevisorerna i sin berättelse för år 2004 framförde kritik mot det nuvarande omprövningssystemet och konstaterade bl.a. att detta "... i vissa fall används som ett försök att gå vid sidan av de normala besvärsreglerna". Landskapsrevisorerna konstaterade också att omprövningsinstitutet hittills i betydande grad utnyttjats inte som ett rättsskyddsmedel utan som en möjlighet att "... lyfta upp ärendet till en högre politisk nivå och därmed försöka få till stånd ändringar i det beslut som en enskild medlem redan fattat i landskapsregeringens namn".

Ändringar i landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse kan enligt lagens 26 § 2 mom. ske endast genom beslut i lagtinget med kvalificerad majoritet enligt lagtingsordningens 55 §. Detta krav noteras i lagförslagets ingress.

6. Landskapslag om ändring av kommunallagen för landskapet Åland

Utskottet tillstyrker ändringsförslagen enligt landskapsregeringens framställning. Utskottet konstaterar att den omständigheten att bestämmelserna om jäv för ledamöter i kommunernas styrelser, nämnder, direktioner och kommittéer framdeles kommer att ingå i den allmänna förvaltningslagen möjligen i ett övergångsskede kan vålla vissa praktiska problem. Å andra sidan skall den allmänna förvaltningslagen också till övriga delar tillämpas inom kommunalförvaltningen varför den i sin helhet kommer att utgöra ett viktigt underlag i allt kommunalt beslutsfattande. Enligt vad utskottet erfarit avser Ålands kommunförbund att förnya sina handledningar till kommunala förtroendevalda och tjänstemän angående jävsreglerna och deras tillämpning.

7. Landskapslag om ändring av landskapslagen om Ålands miljöprövningsnämnd

Lagtinget har den 6 juni 2007 slutbehandlat landskapsregeringens framställning nr 22/2006-2007 angående ny myndighet för miljö- och hälsoskyddet. I lagtingets beslut ingår antagande av en landskapslag om införande av lagstiftningen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, enligt vars 2 § landskapslagen (1997:65) om Ålands miljöprövningsnämnd upphävs. På denna grund föreslår utskottet att den föreslagna ändringen av landskapslagen om Ålands miljöprövningsnämnd förkastas.

11. Landskapslag om ändring av jaktlagen för landskapet Åland

17. Landskapslag om ändring av 4 § landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum

Utskottet föreslår att lagförslagens ingresser korrigeras och förtydligas.

25. Landskapslag om ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval

Ändringsförslagen i framställningen föranleds av delgivningsbestämmelserna i förslaget till förvaltningslag samt av att begreppet kungörelse föreslås utgå i fråga om kommunala delgivningar. Utskottet föreslår inte några ändringar i sak men har infört några mindre språkliga ändringar i enlighet med terminologin i vallagstiftningen i övrigt.

29. Landskapslag om ändring av 11 § landskapslagen angående ordningsstadga för landsbygden i landskapet Åland

Ändringsförslaget i 11 § är av språklig natur. Dessutom föreslår utskottet att ikraftträdelsebestämmelsen förtydligas genom införande av ett 2 mom.

31. Landskapslag om ändring av landskapslagen om fiske i landskapet Åland

41 § Ändringsförslaget är av språklig natur.

36. Landskapslag om ändring av 13 § landskapslagen om miljö-konsekvensbedömning

Utskottet föreslår ett förtydligande av 3 mom.. Enligt förslaget skall meddelande om upprättande av ett utkast till en miljökonsekvensbedömning anslås eller publiceras minst tre veckor före den slutliga bedömningen upprättas. Begreppet "tre veckor" kan enligt utskottet uppfattas som otydligt, varför det föreslås ändrat till 21 dagar. Jämför med paragrafens 2 mom. där en annan tidsfrist anges till 14 dagar (inte två veckor).

Utskottet har observerat att det i 17 § i den nya landskapslagen om Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet, som lagtinget antog den 6 juni 2007, ingår motsvarande tidsangivelse med uttrycket "tre veckor". Enligt utskottets åsikt finns det vid tillfälle skäl att se över och precisera motsvarande tidsangivelser.

37. Landskapslag om ändring av landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet

Ingressen. I anslutning till behandlingen av ett lagförslag om behandling av personuppgifter (framställning nr 8/2003-2004) antog lagtinget den 16 april 2007 också en ändring av landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet. Genom en bestämmelse i ingressen ersattes då ordet "landskapsstyrelsen" i olika böjningsformer med ordet "landskapsregeringen". Då lagstiftningsbehovet till denna del sålunda redan fyllts, kan motsvarande förslag i föreliggande framställning utgå.

1 § Ändringsförslaget är av förtydligande natur.

I förslaget till ändring av 3 mom. ingår en komplettering i det avseendet att landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet även skulle gälla landskapets affärsverk, då de sköter allmänna förvaltningsuppgifter. I praktiken avser detta närmast Posten på Åland. Enligt vad utskottet erfarit handlägger posten i ringa utsträckning offentliga förvaltningsuppgifter. Förslaget är ändå enligt utskottets bedömning ändamålsenligt och nödvändigt.

Landskapslag om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner

Lagtinget antog den 27 april 2007 en ny landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner (se landskapsregeringens framställning nr 12/2006-2007). I lagförslagets 4 § 6 mom. ingick en hänvisning till den föreslagna förvaltningslagen för landskapet Åland. Eftersom förslaget till ny förvaltningslagstiftning vid denna tidpunkt ännu inte hade slutbehandlats av lagtinget beslöt lagtinget på förslag av lagutskottet (betänkande nr 12/2006-2007) att 4 § 6 mom. skulle utgå. Då förslaget till ny förvaltningslag nu föreläggs lagtinget för beslut, föreslår utskottet att det aktuella momentet införs som en ändring i blankettlagen om statens pensioner. Utskottet har därför utarbetat ett ändringsförslag som bygger på landskapsregeringens framställning nr 12/2006-2007.

Lagmotionerna nr 3 och 4/2004-2005

I lagmotion nr 3/2004-2005 föreslås antagande av en blankettlag, enligt vilken rikets förvaltningslag skulle tillämpas även i landskapet med vissa i lagförslaget närmare ingående avvikelser. I lagmotionen nr 4/2004-2005 föreslås att jävsbestämmelserna i gällande landskapslag om Ålands landskapsstyrelse upphävs och ersätts med en hänvisning till förvaltningslagens bestämmelser.

Utskottet har lagt landskapsregeringens framställning till grund för behandlingen och tillstyrker antagande av en särskild förvaltningslag för landskapet Åland, i vilken även ingår jävsbestämmelser för landskapsregeringens medlemmar. Utskottet föreslår därför att lagmotionerna förkastas.

Hemställningsmotion nr 36/2004-2005

I hemställningsmotionen föreslås att lagtinget skall hemställa om att landskapsregeringen ser över sina interna rutiner i syfte att besvara ansökningar och andra framställningar inom en rimlig tidsram. Utskottet konstaterar att principerna om öppenhet och allmän serviceskyldighet samt om behandling utan onödigt dröjsmål ingår i den föreslagna förvaltningslagen för landskapet Åland. Utskottet hänvisar också till betänkandets allmänna motivering där betydelsen av tillräcklig och noggrann utbildning av förvaltningens personal vad gäller den nya förvaltningslagstiftningens krav understryks. Någon hemställan från lagtinget är därmed inte nödvändig, varför motionen föreslås förkastad.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 12 mars 2007 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen. Utskottet har med stöd av 23 § 2 mom. arbetsordningen samtidigt behandlat lagmotionerna nr 3 och 4/2004-2005, vilka remitterades till utskottet den 16 mars 2005, samt hemställningsmotionen nr 36/2004-2005, som remitterades till utskottet den 25 april 2005.

Utskottet har i ärendet hört förvaltningschefen Arne Selander, förvaltningsinspektören Veronica Johansson, enhetschefen Björn Andersson och registratorn Sonja Simolin från kansliavdelningen, t.f. finanschefen Conny Nyholm från finansavdelningen, byråchefen Helena Blomqvist från social- och miljövårdsavdelningen, trafikingenjören Bengt Dahlén från trafikavdelningen, lagberedaren Hans Selander, t.f. chefen för miljöprövningsnämnden Mikael Stjärnfelt, förbundsdirektören Sigurd Lindvall från Ålands kommunförbund, kommundirektören Harry Jansson, VD för Posten Åland Henrik Lundberg, organisationschefen Maria Hagman från Akava-Åland r.f., organisationschefen Tuula Mattsson från TCÅ r.f. och organisationssekreteraren Ulla-Britt Dahl från FOA-Å r.f. samt professorn Markku Suksi.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson, vice ordföranden Ragnar Erlandsson samt medlemmarna Christian Beijar, Dennis Jansson (delvis) och Gun-Mari Lindholm.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar de i framställningen ingående andra, fjärde, femte, sjätte, åttonde, nionde, tionde, tolfte, trettonde, fjortonde, femtonde, sextonde, adertonde, nittonde, tjugonde, tjugoförsta, tjugoandra, tjugotredje, tjugofjärde, tjugosjunde, tjugoåttonde, trettionde, trettioandra, trettiotredje, trettiofjärde, trettiofemte och trettioåttonde lagförslagen utan ändringar

att lagtinget förkastar det i framställningen ingående sjunde lagförslaget samt

att lagtinget antar de i framställningen ingående första, tredje, elfte, sjuttonde, tjugofemte, tjugosjätte, tjugonionde, trettioförsta, trettiosjätte och trettiosjunde lagförslagen med följande ändringar:

F Ö R V A L T N I N G S L A G
för landskapet Åland

(Ingressen lika som i framställningen).

1 kap.

Lagens syfte och tillämpningsområde

1 §

Syfte och tillämpningsområde

Denna lag innehåller bestämmelser om grunderna för god förvaltning och om förfarandet i förvaltningsärenden. Syftet med denna lag är att främja en god och effektiv förvaltning samt ett gott rättsskydd i förvaltningsärenden.

(2 mom. lika som i framställningen).

Lagen skall även iakttas av en annan myndighet i landskapet när den i landskapet utför uppgifter som ankommer på landskapsmyndigheterna.

(4 mom. lika som i framställningen).

2 - 3 §§

(Lika som i framställningen).

2 kap.

Grunderna för god förvaltning

4 - 7 §§

(Lika som i framställningen).

3 kap.

Partsställning och förande av talan

8 - 12 §§

(Lika som i framställningen).

4 kap.

Hur en handling sänds till en myndighet och hur ett förvaltningsärende inleds

13 §

(Lika som i framställningen).

14 §

Avsändarens ansvar

(1 mom. lika som i framställningen).

Avsändaren av en handling skall på begäran få ett intyg över att handlingen har registrerats (uteslutning).

15 - 19 §§

(Lika som i framställningen).

5 kap.

Allmänna krav beträffande behandlingen av ärenden

20 §

Behandling utan o g r u n d a t dröjsmål

Ett ärende som har inletts hos myndigheten skall behandlas utan ogrundat dröjsmål och såvitt möjligt upptas för avgörande inom tre månader från den dag då ärendet inleddes. För de ärenden som inte har upptagits till avgörande före utgången av denna tidsrymd, skall tjänstemannen eller annan som handlägger ärendet årligen uppgöra och tillställa myndigheten en redogörelse över varför ärendena inte upptagits i tid.

(2 mom. lika som i framställningen).

21 - 23 §§

(Lika som i framställningen).

24 §

Jäv

En tjänsteman får inte delta i eller närvara vid behandlingen av ett ärende, om han eller hon är jävig. Bestämmelserna om jäv för tjänstemän gäller också ledamöter i ett kollegialt organ och andra som deltar i behandlingen av ett ärende samt den som förrättar inspektion.

En tjänsteman är jävig

1) om saken angår tjänstemannen själv, tjänstemannens make, sambo, föräldrar, barn eller syskon eller någon annan närstående,

2) om ärendets utgång kan väntas medföra synnerlig nytta eller skada för tjänstemannen själv eller någon närstående,

3) om tjänstemannen eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets utgång,

4) om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller på grund av tillsyn över en annan myndighet och tjänstemannen tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken,

5) om tjänstemannen har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken eller

6) om det finns någon annan omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till tjänstemannens opartiskhet i ärendet.

Jäv enligt 2 mom. 3 punkten föreligger inte om ärendet rör en sammanslutning och tjänstemannen tillhör styrelsen eller annat förvaltande organ hos sammanslutningen och tjänstemannen där representerar myndigheten.

Från jäv kan bortses när frågan om opartiskhet uppenbart saknar betydelse.

(Framställningens 4 mom. utesluts).

25 §

(Lika som i framställningen).

6 kap.

Utredning av ärenden och hörande av parter

26 - 37 §§

(Lika som i framställningen).

7 kap.

Avgörande av ärenden

38 - 44 §§

(Lika som i framställningen).

8 kap.

Rättelse av fel i beslut

45 - 46 §§

(Lika som i framställningen).

47 §

Inledande och behandling av rättelseärenden

En myndighet behandlar ett rättelseärende på eget initiativ eller på en parts begäran. Initiativet skall tas eller begäran om rättelse av ett fel framställas inom fem år från det att beslutet fattades.

(2 och 3 mom. lika som i framställningen).

48 §

(Lika som i framställningen).

9 kap.

Allmänna bestämmelser om delgivning

49 - 53 §§

(Lika som i framställningen).

10 kap.

Förfarandet vid delgivning

54 - 59 §§

(Lika som i framställningen).

11 kap.

Särskilda bestämmelser

60 §

(Lika som i framställningen).

61 §

Brott mot tystnadsplikten för ombud och biträden

Till straff för brott mot tystnadsplikten enligt 10 § i denna lag döms enligt 38 kap. 1 eller 2 §§ i strafflagen (FFS 39/1889), om inte gärningen utgör brott enligt 40 kap. 5 § i strafflagen eller om inte strängare straff för den föreskrivs i något annat lagrum.

62 och 63 §§

(Lika som i framställningen).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse

I enlighet med lagtingets beslut, tillkommet i den ordning 55 § lagtingsordningen föreskriver,

upphävs 10b § 1 mom. 4 punkten, 10b § 3 mom. och 16 § landskapslagen (1971:42) om Ålands landskapsstyrelse, av dessa lagrum 10b § 1 mom. 4 punkten och 10b § 3 mom. sådana de lyder i landskapslagen 1995/76 samt 16 § sådan den lyder i landskapslagarna 1975/59 och 1995/76.

ändras lagens rubrik samt

ersätts i lagen ordet "landskapsstyrelsen" i olika böjningsformer med "landskapsregeringen" i motsvarande former som följer:

L A N D S K A P S L A G
om Ålands landskapsregering

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

11.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av jaktlagen för landskapet Åland

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 33d § jaktlagen (1985:31) för landskapet Åland, sådan den lyder i landskapslagen 2005/77,

ändras 23 § 3 mom. samt

fogas till lagen en ny 60a § som följer:

23 och 60a §§

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

17.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 4 § landskapslagen om Ålands sjösäkerhetscentrum

I enlighet med lagtingets beslut ändras 4 § 2 mom. landskapslagen (2003:17) om Ålands sjösäkerhetscentrum som följer:

4 §

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

25.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om lagtingsval och kommunalval

(Ingressen lika som i framställningen).

13 §

(Lika som i framställningen).

32 §

Vid centralnämnds första sammanträde fattas beslut om (uteslutning) ett meddelande, i vilket skall anges när och var i denna lag avsedda valhandlingar skall inlämnas. Kommunal centralnämnds meddelande skall även ange antalet fullmäktige som skall väljas, datum och klockslag för valförrättningen samt innehålla uppgift om förutsättningarna för att förtidsrösta, allmänna förtidsröstningsställen i kommunen och förtidsröstningstiden. Vid sammanträdet fattas även beslut om beställningar av valsedlar och om övriga erforderliga åtgärder.

(2 mom. lika som i framställningen).

37 §

Minst två veckor före valet skall centralnämnd för kommunalval meddela om valförrättningen genom anslag på kommunens anslagstavla. I meddelandet skall anges kommunens röstningsområden och var vallokalen i varje röstningsområde är belägen. En kopia av detta meddelande skall samtidigt skickas till centralnämnden för lagtingsvalet.

Centralnämnden för lagtingsval skall senast en vecka före valet publicera ett meddelande om valförrättningen i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet. I meddelandet skall kommunvis anges samtliga röstningsområden och vallokaler. I anslutning till meddelandet publiceras även den slutliga sammanställningen av kandidatlistorna (uteslutning).

51a §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Valförrättare och valbestyrelse skall tillse att meddelande om röstningstiderna och om förfarandet vid förtidsröstning anslås på en för ändamålet avsedd anslagstavla på förtidsröstningsstället och vid behov även (uteslutning) på annat sätt.

65 - 74b §§

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

26.

L A N D S K A P S L A G
om upphävande av vissa beslut om offentliga kungörelser

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs (uteslutning):

1 §

Genom denna lag upphävs Ålands landstings beslut (1926:17) om antagande av lagen om offentliga kungörelser, given den 2 februari 1925 och Ålands landstings beslut (1926:18) om antagande av förordningen rörande tillämpning av lagen om offentliga kungörelser, given den 2 februari 1925.

2 §

(Lika som i framställningen).

__________________

29.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 11 § landskapslagen angående ordningsstadga för landsbygden i landskapet Åland

(Ingressen lika som i framställningen).

11 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Den som olovligen avlägsnar eller uppsåtligen skadar tillkännagivanden som en myndighet satt upp till allmänt påseende skall för ordningsförseelse dömas till böter, om inte strängare straff för gärningen bestäms i något annat lagrum.

(2 mom. lika som i framställningen).

__________________

Denna lag träder i kraft den

Genom denna lag upphävs 16 kap. 16 § 2 mom. strafflagen (FFS 39/1889) i den lydelse som tidigare varit gällande i landskapet med stöd av 71 § självstyrelselagen till den del bestämmelsen gäller landsbygden.

__________________

31.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om fiske i landskapet Åland

(Ingressen lika som i framställningen).

25 §

(Lika som i framställningen).

41 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Förbud, som avses i 2 mom., skall upphävas av landskapsregeringen om skäl att upprätthålla det inte längre föreligger. Ett meddelande om förbud och dess upphävande skall genom offentlig delgivning anslås på kommunens anslagstavla enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen för landskapet Åland.

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

36.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 13 § landskapslagen om miljökonsekvensbedömning

(Ingressen lika som i framställningen).

13 §

Delgivning

(1 mom. lika som i framställningen).

Ett meddelande om beslutet om att en MKB skall upprättas skall anslås på landskapsregeringens och berörd kommuns anslagstavla eller publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen ( : ) för landskapet Åland om offentlig delgivning. Meddelandet skall anslås eller publiceras senast fjorton dagar före avgränsningssammanträdet.

Ett meddelande om att ett utkast till MKB har upprättats skall anslås på landskapsregeringens och berörd kommuns anslagstavla eller publiceras i minst en lokal tidning med allmän spridning i landskapet enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen för landskapet Åland om offentlig delgivning. Meddelandet skall anslås eller publiceras minst tjugoen dagar före upprättandet av den slutliga MKB:en.

(4 mom. lika som i framställningen).

Samtidigt med att en delgivning verkställs enligt 2 eller 3 mom. skall sakägarna, såvida antalet sakägare inte överstiger trettio personer och de är kända, samt myndigheter som kan vara berörda eller som kan antas ha kännedom om fakta av någon betydelse för bedömningen delges ett meddelande med i 4 mom. föreskriven information per post genom brev enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen för landskapet Åland om vanlig delgivning.

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

37.

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om allmänna handlingars offentlighet

I enlighet med lagtingets beslut ändras 1 § 3 mom. och 3 § 1 mom. landskapslagen (1977:72) om allmänna handlingars offentlighet som följer:

(uteslutning)

1 §

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Med myndighet avses i denna lag landskapets myndigheter, landskapets affärsverk då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter samt kommunala och övriga myndigheter till den del de handhar uppgifter inom landskapsförvaltningen och den kommunala självstyrelseförvaltningen jämte till sådan myndighet hörande person som handlar under tjänstemannaansvar. Vad om myndighet föreskrivs gäller även offentligträttsliga sammanträden, representantskap, utskott, kommittéer, kommissioner, delegationer och nämnder samt juridiska och fysiska personer då de genom landskapslag eller med stöd av landskapslag sköter offentliga förvaltningsuppgifter.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

3 §

(Lika som i framställningen).

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

__________________

Utskottet föreslår vidare

att lagtinget antar

L A N D S K A P S L A G
om ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner

I enlighet med lagtingets beslut fogas till 4 § landskapslagen (2007:54) om tillämpning i landskapet Åland av vissa riksförfattningar om statens pensioner ett nytt 6 mom., varvid nuvarande 6-16 mom. blir 7-17 mom., som följer:

4 §

Särskilda avvikelser från lagen om statens pensioner

------------------------------------------------------------------------------------------- Med avvikelse från vad som föreskrivs om delgivning av beslut i 104 § 2 mom. i StaPL skall landskapsregeringen delge sitt beslut genom vanlig eller elektronisk delgivning enligt vad som föreskrivs i förvaltningslagen ( : ) för landskapet Åland.

-------------------------------------------------------------------------------------------

__________________

Denna lag träder i kraft den

__________________

Ytterligare föreslår utskottet

att lagtinget förkastar de i lagmotionerna nr 3 och 4/2004-2005 ingående lagförslagen samt

att lagtinget förkastar hemställningsmotionen nr 36/2004-2005.

Mariehamn den 31 maj 2007

Ordförande

Roger Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Lagutskottets betänkande 13/2006-2007

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter