Landskapsregeringen föreslår vissa ändringar i vägtrafiklagen för landskapet Åland i trafiksäkerhetshöjande syfte. Lagen är från år 1983 men har ändrats vid flera tillfällen, senast år 2000. Landskapsregeringen föreslår bl.a. stopplikt bakom och framför skolskjutsfordon som har stannat på annan plats än en hållplats. Rätten att använda mobiltelefon under färd föreslås begränsad. Användningen av reflexer för fotgängare föreslås bli obligatorisk. Bestämmelserna om användning av bilbälte föreslås ändrade och preciserade utgående från ändringar i EG:s direktiv. Vidare föreslås vissa förtydligande ändringar i trafikbrottslagen för landskapet Åland.

Motionärernas förslag

I ltl Danne Sundmans hemställningsmotion nr 8/2004-2005 föreslås variabla hastighetsbegränsningar. I ltl Fredrik Karlströms hemställningsmotion nr 22/2004-2005 föreslås att stoppskylt och varningslampor skall vara obligatorisk tilläggsutrustning på bussar. I ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion nr 60/2004-2005 föreslås införande av bestämmelser om ovarsamt bruk av mobiltelefon vid bilkörning. I ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion nr 75/2004-2005 föreslås en utredning om trafiksäkerhetsåtgärder i syfte att förhindra fortkörning. I ltl Åke Mattssons m.fl. hemställningsmotion nr 41/2005-2006 föreslås obligatorisk användning av skyddshjälm för cyklister och cykelpassagerare.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att de i framställningen ingående lagförslagen i huvudsak antas i enlighet med landskapsregeringens förslag. Till vissa delar föreslår utskottet ändringar som är av språklig, förtydligande eller kompletterande natur. Utskottet omfattar inte förslaget om stopplikt för övrig trafik bakom och framför skolskjutsfordon utan anser att förslaget kräver fortsatt bearbetning. I fråga om användningen av bilbälten pekar utskottet på vissa oklarheter i gällande lagstiftning.

Utskottet föreslår vidare att de fem hemställningsmotioner som behandlats i anslutning till framställningen förkastas.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Allmänt

Ett övergripande syfte i framställningen är att genomföra olika lagändringar som bidrar till att höja trafiksäkerheten. Erfarenheterna från gällande lagstiftning, den tekniska utvecklingen och krav som föranleds av EG-lagstiftningen har gjort det nödvändigt att företa vissa ändringar. Huvuddelen av de föreslagna åtgärderna har som syfte att bidra till en förbättrad trafiksäkerhet. Utskottet tillstyrker därför i huvudsak förslagen men framför några ändringsförslag och synpunkter.

I framställningen ingår regler för trafik på gågata. Utskottet föreslår att en definition av begreppet gågata införs i lagen och att de föreslagna reglerna i lagstiftningen kompletteras något.

Utskottet tillstyrker förslaget om obligatorisk användning av reflex för fotgängare och föreslår därutöver att kravet även skall gälla ryttare och häst då ekipaget rör sig på väg.

De föreslagna ändringarna av reglerna om användning av bilbälte härrör delvis från ett ändrat EG-direktiv. Utskottet föreslår vissa ändringar och tillägg och fäster samtidigt uppmärksamhet vid att bestämmelserna om befrielse från användning av bilbälte ytterligare behöver ses över (se detaljmotiveringen för 61 §).

Stopplikt vid skolskjutsfordon

Landskapsregeringen föreslår att det skulle införas en stopplikt för övrig trafik då ett skolskjutsfordon stannat på en väg där det saknas en utbyggd busshållplats och då fordonet har tänt blinkande rödfärgade varningslampor som anbringats ovanpå en särskild varningsskylt. I framställningens allmänna motivering ingår närmare motiv för landskapsregeringens förslag.

Utskottet finner det i likhet med landskapsregeringen angeläget att trafiksäkerheten för barn och ungdomar som utnyttjar skolskjutsar ägnas särskild uppmärksamhet. Utskottet konstaterar dock att landskapsregeringens förslag lämnar utrymme för tolkning och delvis är inkonsekvent. Någon definition av begreppet skolskjutsfordon ingår inte i den föreslagna lagändringen eller i annan lagstiftning. Enligt vad utskottet inhämtat har avsikten varit att taxibilar och bussar i beställningstrafik skall betraktas som skolskjutsfordon, däremot inte bussar i linjetrafik vilka transporterar både skolelever och övriga passagerare. I anslutning till skoldagens början och slut kan i praktiken vissa linjebussars alla passagerare vara elever. På andra turer utgör eleverna endast en mindre del av passagerarna.

Vidare föreslås regeln gälla endast när fordonet stannat på en plats som inte är utmärkt som busshållplats. Om ett skolskjutsfordon stannar på en busshållplats skulle stopplikt för övriga trafikanter inte tillämpas. Detta innebär i sin tur att skoleleverna måste lära sig att ta hänsyn till den övriga trafiken på olika sätt beroende på var skolskjutsfordonet har stannat. Förslaget om stopplikt vid skolskjutsfordon i vissa situationer kan därför, som också landskapsregeringen framhåller i motiveringarna, invagga eleverna i en falsk trygghet. En del av skolskjutsförarnas ansvar överförs också genom förslaget på övriga trafikanter. Olika regelsystem för olika situationer kan vara ägnat att skapa förvirring i första hand bland eleverna, men också bland skolskjutsfordonens förare och övriga trafikanter.

Utskottet har därför beslutat föreslå att 29a § utgår ur förslaget. Det finns enligt utskottets åsikt skäl att ytterligare överväga hur säkerheten vid elevtransporter bäst tryggas.

Med tanke på den splittrade bosättningen på den åländska glesbygden framhåller utskottet vikten av att nätet av markerade busshållplatser ytterligare byggs ut.

Användningen av mobiltelefon under färd

Kravet på att mobiltelefon under färd får användas endast om telefonen är kopplad till en handsfreefunktion föranleds av ett tillägg till Wienkonventionen om vägtrafik som lagtinget bifallit. Antalet olyckor där orsaken varit användning av mobiltelefon torde vara rätt litet men tenderar att öka med en ökad användning av mobiltelefoner. Inte bara handhavandet av telefonen utan också själva samtalet kan utgöra en störande faktor. En handsfreefunktion minskar dock enligt utskottet riskmomenten.

Det är enligt utskottets åsikt viktigt att man i trafiksäkerhetsarbetet fäster uppmärksamhet vid riskerna med användning av mobiltelefon och andra kommunikationsapparater under körning och att en kultur för telefonanvändningen som präglas av måttfull användning och säkerhetstänkande därför utvecklas bland trafikanterna.

Skyddshjälm för cyklister

Utskottet har diskuterat möjligheterna att införa bestämmelser om obligatorisk skyddshjälm också för cyklister. I riket finns en bestämmelse som anger att cyklister och cykelpassagerare i allmänhet skall använda vederbörlig skyddshjälm. Bestämmelsen uppfattas som en kraftig rekommendation och är inte förenad med straffbestämmelser. I Sverige gäller sedan en tid tillbaka hjälmtvång för barn under 15 år.

Utskottet anser att användningen av cykelhjälm både bland barn och vuxna bör uppmuntras genom ökad information. Utskottet har dock samtidigt konstaterat att det bland allmänheten och beslutsfattarna råder olika uppfattningar om ett obligatorium och om detta krav i så fall skulle begränsas till vissa ålderskategorier. Utskottet anser därför att landskapsregeringen bör följa utvecklingen och senare återkomma till lagtinget med ett förslag som har förutsättningar att allmänt omfattas av trafikanter och lagstiftare.

Detaljmotivering

1. Landskapslag om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland

2 § Utskottet föreslår att en ny 8a punkt införs med en definition av begreppet gågata. I framställningen har regler för trafik på gågata införts utan att begreppet gågata närmare definierats. I den nya landskapsförordningen om vägmärken (2005:35) har ett anvisningsmärke (A 5) som utvisar gågata införts.

Enligt den föreslagna definitionen är gågata en väg som är avsedd för gång- och cykeltrafik och som angivits som en sådan gata genom vägmärke. Definitionen motsvarar vad som gäller i riket och Sverige.

2a § Utskottet föreslår att 2 mom. omformuleras av lagtekniska skäl. Enligt gängse lagstiftningsteknik bör man undvika att i lagtext inta hänvisningar till landskapsförordningar som ändras, antas och upphävs i en annan och enklare ordning än lag.

8 § Ändringsförslaget är av språklig natur.

12 § Utskottet har rättat en felaktig sammanskrivning i 1 mom. I 40 och 41 §§ landskapslagen om allmänna vägar i landskapet Åland (1957:23) används och definieras närmare begreppen sidoområde, skyddsområde och frisiktsområde. Den föreslagna bestämmelsen kompletterar bestämmelserna i väglagstiftningen som innehåller förbud mot uppförande av byggnader samt att hålla upplag, stängsel eller andra anordningar som kan medföra fara inom en vägs sido-, skydds- eller frisiktsområde. Inom de nämnda områdena skulle det framdeles också vara förbjudet att utan tillstånd sätta upp märken och skyltar. Förslaget innebär enligt utskottet att en enhetligare praxis kan följas.

16 § Ändringsförslaget är av förtydligande natur.

20 § Enligt framställningen föreslås väjningsplikten för cyklister och mopedister förtydligad. Utskottet föreslår att momentet ytterligare kompletteras med att väjningsskyldighet gäller även då en trafikant kör ut från en gågata. Som ovan framgått föreslås en definition av begreppet gågata införd. Också i 42 § i förslaget ingår bestämmelser om trafik på gågata.

24 § I paragrafen, liksom i ett flertal senare paragrafer, ingår ett omnämnande av den benämning ett vägmärke har enligt landskapsförordningen om vägmärken. Av de lagtekniska skäl som anförts ovan föreslår utskottet att dessa benämningar utgår ur lagförslaget.

29a § Med hänvisning till vad som anförs i den allmänna motiveringen föreslår utskottet att paragrafen utgår.

32 § Enligt förslaget skall en hastighetsbegränsning om 50 km/h alltid gälla inom en tätort som utmärkts med ett speciellt vägmärke. Utskottet konstaterar att antalet trafikskyltar inom tätorter genom förslaget kan nedbringas betydligt.

I landskapet har från och med 1.1.1986 tillämpats ett system med s.k. bashastighet. I stöd av gällande 32 § i vägtrafiklagen, som anger att landskapsregeringen kan utfärda bestämmelser om allmän hastighetsbegränsning i hela landskapet, beslöt landskapsstyrelsen den 17 december 1984 att motorfordon inte får framföras i landskapet Åland med högre hastighet än 70 km/h om inte annat bestäms i särskilda fall. Om bashastigheten har trafikanterna upplysts genom skyltning på landskapets huvudvägar. Om högre hastighet tillåtits eller lägre hastighet påbjudits anges detta genom skyltar. Systemet med bashastighet har enligt vad utskottet erfarit fungerat tillfredsställande och innebär att fordonsförarna påverkas att ta hänsyn till den övriga trafiken och vägens beskaffenhet då de framför sina fordon. Utskottet omfattar därför förslaget att begreppet bashastighet införs i lagen i stället för allmän hastighetsbegränsning. På basis av långvarig erfarenhet och vägnätets beskaffenhet är den tillämpade bashastigheten om 70 kilometer/h enligt utskottet ändamålsenlig.

På de grunder som tidigare anförts föreslås att 4 mom. omformuleras till en förordningsfullmakt.

32a § Som framgår av framställningens allmänna motivering har lagtinget lämnat sitt bifall till en ändring av 1968 års konvention om vägtrafik. Ett minimikrav enligt konventionen är att den nationella lagstiftningen skall förbjuda fordonsförare att använda telefon som hålls i handen. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet förslaget till 32 § med ett ändringsförslag av språklig natur.

Utskottet konstaterar att samtal i mobiltelefon i sig kan utgöra ett störningsmoment i trafiken. Men om användningen av mobiltelefon med en s.k. handsfreefunktion införs kan ändå farosituationerna minskas. Förslaget innebär även att det inte är tillåtet att sända textmeddelanden under färd om telefonen hålls i handen.

35 § Utskottet föreslår att paragrafens formuleringar förtydligas, bl.a. så att begreppet "vägmarkering" lämnas kvar i lagtexten. Bestämmelser om vägmarkeringar ingår i den nya landskapsförordningen om vägmärken.

39 § I lagtexten införs bl.a. begreppet "skolpolis". Skolpoliser skall inte förväxlas med befattningshavare inom polismyndigheten utan är skolelever som medverkar i trafiksäkerhetsarbetet då eleverna anländer till eller lämnar skolområdet. Skolpolisernas uppgift är att stödja och vägleda övriga elever, inte att dirigera trafiken. Deras verksamhet organiseras av den egna skolan.

42 § Beträffande gågata hänvisas till vad ovan framförts under 2 och 20 §§.

48 § Ändringsförslagen är av språklig natur.

53 § Utskottet tillstyrker förslaget om obligatorisk användning av reflexer för gångtrafikanter. Beträffande förslagets straffrättsliga konsekvenser hänvisas till vad utskottet anför nedan angående förslaget till ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland.

Utskottet har i sammanhanget fäst uppmärksamhet vid att intresset för ridsport vuxit betydligt i landskapet. Hästar och ryttare rör sig ofta efter mörkrets inbrott också på vägar. Några bestämmelser som reglerar reflexanvändning vid ridning finns inte. Vägtrafiklagens 3 § anger att i fråga om ryttare gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet för fordonsförare. Den bestämmelsen reglerar ryttarens beteende i trafiken men innebär exempelvis inte något påbud att använda reflexer. Av trafiksäkerhetsskäl föreslår utskottet därför att den obligatoriska användningen av reflex skulle utsträckas att gälla även ryttare och att denne även skall, där så är möjligt, åläggas att förse hästen med reflexer.

61 § Ändringsförslagen i framställningen grundar sig i huvudsak på Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/20/EG som innebär en ändring av tidigare direktiv 91/6071/EEG. Utskottet omfattar i huvudsak förslagen men föreslår dock vissa förtydliganden och tillägg samt vissa ändringar vad gäller undantaget från skyldigheten att använda bilbälte.

Enligt direktivet 2003/20/EG får medlemsstaterna tillåta att barn inte behöver sitta fastspända med särskilda fasthållningsanordningar i en taxibil. Barnet skall i så fall sitta i ett annat säte än framsätet. En orsak till detta är att taxibilarna i allmänhet inte kan medföra olika typer av barnbilstolar. Utskottet föreslår att lagstiftningen beaktar det undantag direktivet medger men att barnet i så fall alltid skall använda bilbälte. Detta kan anpassas till barnet med hjälp av en bälteskudde. I många fall bör föräldrarna kunna ta med sig egen skyddsutrustning för barnet. Dessutom bör det vara möjligt att på förhand beställa säkerhetsutrustning vid beställning av taxikörningen.

Bestämmelserna om användning av bilbälte i buss föreslås i framställningen ändrade i förhållande till den lagstiftning som gällt sedan 1995. Ändringarna föranleds av det ändrade direktivet. I direktivet ingår också bestämmelser om hur busspassagerare bör informeras om kravet på användning av bilbälte. Utskottet föreslår att 61 § kompletteras med ett nytt moment som i sak intar direktivets bestämmelser i lagtexten. Nya bussar är enligt vad utskottet erfarit numera alltid utrustade med den informationsskylt som direktivet anger som ett alternativ.

Landskapsregeringen föreslår att i paragrafens 5 mom. intas bestämmelser om när bilbälte inte behöver användas. I gällande 61 § 5 mom. finns undantag från skyldigheten att använda bilbälte då starka medicinska skäl föreligger. Dessutom ingår i 6 mom. en fullmakt för landskapsregeringen att genom landskapsförordning besluta om andra undantag under i lagen angivna omständigheter.

Utskottet har erfarit att förordningsfullmakten utnyttjats, förmodligen oavsiktligt, på två olika sätt. Landskapsregeringen utfärdade år 1993 en landskapsförordning (1993:104) om fordons konstruktion, utrustning, skick, användning och belastning. Genom förordningen antogs rikets förordning om användning av fordon på väg (FFS 1257/1992) att gälla även i landskapet. Då blankettförordningen antogs ingick i riksförordningen bestämmelser om befrielse från användning av bilbälte i vissa situationer. Dessa bestämmelser har ändrats vid flera olika tillfällen, senast genom FFS 289/2006. Oberoende av bestämmelserna i nämnda blankettförordning och de därmed antagna riksbestämmelserna utfärdade landskapsstyrelsen år 1995 en landskapsförordning om undantag från skyldigheten att använda bilbälte (1995:36). Avsikten kan ha varit att bestämmelserna i landskapsförordningen skulle ersätta motsvarande bestämmelser i blankettförordningen men detta framgår inte av landskapsförordningens ikraftträdelsebestämmelser eller av något undantag i blankettförordningen. Det kan därför enligt utskottet anses oklart vilka undantagsbestämmelser som skall tillämpas i landskapet, de särskilda bestämmelserna som ingår i 1995 års landskapsförordning eller riksbestämmelserna i enlighet med 1993 års blankettförordning.

EG-direktivet om användning av bilbälten är utformat så att det i en särskild artikel ingår bestämmelser om undantag från bilbältesskyldigheten på grund av starka medicinska skäl. Direktivets bestämmelser till denna del motsvaras av 61 § 5 mom. i gällande lag. Direktivet anger därutöver att medlemsstaterna får bevilja andra undantag om syftet är att beakta särskilda fysiska förhållanden eller omständigheter av begränsad varaktighet, att möjliggöra ett effektivt utövande av viss yrkesverksamhet eller att säkerställa att polis och andra myndigheter kan utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt. Dessa undantag kan beviljas "efter kommissionens samtycke".

Mot bakgrunden av det anförda föreslår utskottet att paragrafens nuvarande 5 mom., som gäller undantag på grund av medicinska skäl, bibehålls, dock något omformulerat. Förslagets 5 mom. om undantag från skyldighet att använda bilbälte föreslås utgå ur framställningen. I stället bibehålls en förordningsfullmakt enligt vilken landskapsregeringen kan utfärda närmare bestämmelser om befrielse från skyldigheten att använda bilbälte. Utskottet förutsätter att landskapsregeringen närmare överväger hur dessa undantag framdeles skall utformas med hänsyn till de divergerande bestämmelserna i de två olika förordningar som tidigare utfärdats att gälla i landskapet. Utskottet konstaterar vidare att det med hänsyn till direktivets bestämmelser om samtycke från kommissionen kan vara ändamålsenligt att också framdeles inta bestämmelser av denna typ på förordningsnivå.

Utskottet föreslår vidare att i det föreslagna 7 mom. även intas bestämmelser om möjligheten att i landskapsförordning besluta om utformningen av den skylt som beskriver bältesplikten i bussar och av det läkarintyg som avses i förslagets 6 mom.

62 § I fråga om befrielse från skyldigheten att använda skyddshjälm för förare av motorcykel och andra lättare motorfordon konstaterar utskottet att delvis samma oklarheter råder som i fråga om befrielse från bilbältesplikten. I gällande 2 mom. ingår vissa bestämmelser som nu föreslås något ändrade. Samtidigt ingår bestämmelser om undantag från skyldigheten att använda skyddshjälm i 6 § förordningen om användning av fordon på väg som enligt vad ovan framgått gäller i landskapet i stöd av en blankettförordning. Till den del riksbestämmelserna kompletterar landskapslagen och inte står i strid med den torde de gälla i landskapet.

Utskottet föreslår att förslagets 2 mom. antas men betonar att landskapsregeringen på samma sätt som i fråga om bilbältesreglerna utan dröjsmål bör se över lagstiftningen. Utskottet föreslår också en förordningsfullmakt av samma slag som i 61 §.

Ikraftträdelsebestämmelsen Utskottet föreslår att tidpunkten för lagens ikraftträdelse lämnas till landskapsregeringens bedömning.

Med hänvisning till vad som anförts ovan föreslår utskottet att ikraftträdelsebestämmelsens 2 mom. utgår ur framställningen, vilket innebär att landskapsförordningen om undantag från skyldigheten att använda bilbälte från år 1995 förblir i kraft. Utskottet upprepar vad det ovan anfört om nödvändigheten av att regleringen av undantagsbestämmelserna utan dröjsmål ses över.

2. Landskapslag om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland

20 § Ändringsförslagen är av lagteknisk natur. Utskottet föreslår en rättelse av en hänvisning i lagrummet. Hänvisningen till 30 § 2 mom. vägtrafiklagen om störande eller onödig körning torde rätteligen avse 31 § 2 mom. Samma felaktiga hänvisning ingår i gällande lagstiftning.

23 § Utskottet har tidigare (bet. nr 22/2003-2004) ansett att bestämmelsen skall ha den lydelse den har i gällande lag, d.v.s. att där ingår en generell hänvisning till bestämmelserna i vägtrafiklagen. Utskottet har dock, efter att ånyo ha prövat frågan, beslutat biträda landskapsregeringens förslag om att förseelser vid gångtrafik endast i två avseenden skall vara förenade med en ordningsbot. Detta gäller påbudet att gående skall använda gångbana eller vägren samt regeln om att gående skall korsa körbana på övergångsställe eller, om sådant inte finns, korsa körbanan vinkelrätt och om möjligt vid en vägkorsning. Begränsningen innebär att den i 53 § vägtrafiklagen föreslagna skyldigheten för fotgängare och ryttare att använda reflex inte blir förenad med påföljder om fotgängaren eller ryttaren bryter mot bestämmelsen.

3. Hemställningsmotionerna

Hemställningsmotionerna nr 8 och 75/2004-2005

Utskottet konstaterar att i framställningens 32 § finns bestämmelser om hastighetsbegränsningar. Utskottet har erfarit att det för närvarande inte är aktuellt att utarbeta förslag om variabla hastighetsbegränsningar med beaktande av kostnaderna för och nyttan av ett dylikt system. Vad gäller åtgärder för att motverka fortkörning understryker utskottet betydelsen av att landskapsregeringen i trafiksäkerhetsarbetet strävar till att påverka trafikanternas attityder genom att upplysa om risker och övriga konsekvenser av att överskrida fartgränserna. Utskottet betonar vikten av att polismyndigheten även framdeles tilldelas tillräckliga resurser för trafikövervakningen. Utskottet föreslår med beaktande av det anförda att motionerna förkastas.

Hemställningsmotionerna nr 22 och 60/2004-2005 samt nr 41/2005-2006

Med hänvisning till vad utskottet anfört i allmänna motiveringen och i anslutning till framställningens 29a, 32a och 62 §§ föreslår utskottet att motionerna förkastas.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 2 januari 2006 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen. Hemställningsmotionerna nr 8, 22, 60 och 75/2004-2005 har remitterats till utskottet den 30 maj 2005 medan hemställningsmotionen nr 41/2005-2006 har remitterats till utskottet den 10 april 2006. Utskottet har med stöd av 23 § 2 mom. arbetsordningen behandlat motionerna tillsammans med framställningen.

Utskottet har i ärendet hört landskapsregeringsledamoten Runar Karlsson, lagberedaren Patrick Lönngren, vägingenjören Stig Janson, trafikinspektören Bengt Karlsson, polismästaren Björn Andersson, informatören Lena King från Trafikskyddet samt enhetschefen Jim Häggblom, trafikledaren Sune Olander, säkerhets- och miljöansvarige Henrik Olofsson och trafikidkaren Jan-Erik Ståhlman.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson, viceordföranden Ragnar Erlandsson samt ledamöterna Christian Beijar, Dennis Jansson och Gun-Mari Lindholm.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar de i framställningen ingående lagförslagen i följande lydelser:

L A N D S K A P S L A G
om ändring av vägtrafiklagen för landskapet Åland

I enlighet med lagtingets beslut

upphävs 34 § 5 mom. och 36 § 4 punkten vägtrafiklagen (1983:27) för landskapet Åland,

ändras 2 § 1, 6, 13 och 15 punkten, 2a § 2 och 4 punkten, 5 § 2 mom., 6 §, 7 § 1 mom., 8 § 3 mom., 12, 14 och 16 §§, 20 § 3 mom., 24 § 2 mom., 31 och 32 §§, 33 § 3 mom., 34 § 2 mom. 4 punkten samt 3 och 4 mom., 35 §, 39 § 2 mom., 40 och 42 §§, 48 § 2 mom., 50 § 1 och 5 mom., 51 §, 53 - 56 §§ samt 61 och 62 §§ (uteslutning), av dessa lagrum 2 och 2a §§ sådana de lyder i landskapslagen 1993/100, 31 § sådan den lyder i landskapslagen 1993/20, 48 § sådan den lyder i landskapslagen 1988/23 och 61 § sådan den lyder i landskapslagen 1995/35,

fogas till 2 § en ny 8a punkt, till 2a § ett nytt 2 mom. och till lagen en ny (uteslutning) 32a § samt

ersätts i lagen ordet "landskapsstyrelsen" med ordet "landskapsregeringen" som följer:

2 §

Definitioner

I denna lag avses med:

1) väg, allmän och enskild väg, gata, torg och annan led eller plats som allmänt används för trafik och som inte stängts av för allmän trafik samt en led som är ämnad för cykeltrafik och en gång- eller ridväg invid en väg;

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

6) cykelbana, en särskilt utmärkt väg eller del av väg som är avsedd för cykeltrafik och trafik med moped med låg effekt;

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

8a) gågata, väg som är avsedd för gång- och cykeltrafik och som genom vägmärke angivits såsom sådan gata;

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

13) hållplats, del av väg som angivits med vägmärke för upphämtande eller avlämnande av passagerare;

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

15) gående, den som rör sig till fots samt den som åker skidor, rullskidor, skridskor, rullskridskor, rullbräda eller liknande, den som för, leder, skjuter eller drar sparkstötting, lekfordon eller liknande fordon, den som leder, skjuter eller drar cykel, moped, motorcykel, barnvagn eller rullstol. Om den som själv för rullstol eller annat invalidfordon finns bestämmelser i 56 §.

2a §

Definitioner på fordon

(1 mom. lika som i framställningen).

I landskapsförordning kan intas närmare definitioner och beteckningar på fordon.

5 - 7 §§

(Lika som i framställningen).

8 §

Åligganden för den som varit delaktig i e n trafikolycka

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Om ett fordon efter en trafikolycka blivit kvar på en plats där det kan vara till fara eller hinder för trafiken, skall trafikanten se till att fordonet snarast möjligt flyttas till lämplig plats. Om någon har omkommit eller skadats svårt får dock fordonet flyttas endast om det utgör en fara för annan trafik. I sådana fall får trafikanten i övrigt inte utplåna spår som kan vara av betydelse för utredningen av olyckan eller på annat sätt ändra förhållandena på olycksplatsen.

12 §

Uppsättande av märken, skyltar och andra anordningar

Märken, skyltar och andra anordningar får inte sättas upp på en väg eller på en vägs sido-, skydds- eller frisiktsområde utan tillstånd.

(2 mom. lika som i framställningen).

14 §

(Lika som i framställningen).

16 §

Avståndet mellan fordon

Avståndet till ett framförvarande fordon skall anpassas så att det inte finns risk för påkörning om det framförvarande fordonet saktar in eller stannar.

(2 mom. lika som i framställningen).

20 §

Väjningsskyldighet

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

När ett fordon körs ut på en väg från en gårdsplan, parkeringsplats, servicestation eller annat liknande område, från en stig, ägoväg eller annan liknande utfartsväg eller från en gårdsgata eller gågata skall föraren väja för all trafik. Detsamma gäller cyklister och mopedister som, i andra fall än i 2 mom., kommer ut på körbanan från en cykelbana.

24 §

Omkörningsförbud samt överskridande av spärrlinje

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

Utan hinder av vad i 1 mom. 6 punkten är föreskrivet får omkörning ske i korsning i vilken den korsande vägen är en utfarts- eller annan liknande väg. På landsväg gäller omkörningsförbudet i korsning som utmärkts med vägmärke (uteslutning) mellan vägmärket och själva korsningen.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

26 §

(Lika som i framställningen).

29a §

(Utesluts).

31 §

(Lika som i framställningen).

32 §

Hastighetsbegränsningar

Inom tättbebyggt område, angett med vägmärke (uteslutning), får fordon inte föras med högre hastighet än 50 kilometer i timmen. Om det är motiverat av trafiksäkerhetsskäl eller av hänsyn till framkomligheten eller miljön får väghållaren besluta att den högsta hastigheten inom hela eller del av ett området som angetts med vägmärke (uteslutning) skall vara lägre än 50 kilometer i timmen.

(2 och 3 mom. lika som i framställningen).

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning utfärda bestämmelser om fordonsbestämda hastigheter (uteslutning).

32a §

Förarens användning av mobiltelefon under färd

Föraren av ett motordrivet fordon får inte använda mobiltelefon under körningen genom att hålla den i handen.

33 och 34 §§

(Lika som i framställningen).

35 §

Stannande vid busshållplats

På en (uteslutning) busshållplats som angetts genom vägmärke får andra fordon inte parkeras eller stannas på en genom vägmarkering angiven sträcka annat än för på- eller avstigning eller för på- eller avlastning som kan ske utan att busstrafiken hindras. Saknas vägmarkering vid en hållplats får fordon inte stannas eller parkeras inom tolv meter på vardera sidan om vägmärket.

39, 40 och 42 §§

(Lika som i framställningen).

48 §

Förbud mot oriktig användning av ljus

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

På ett fordon får inte visas annat än vitt eller gult ljus framåt och inte visas vitt ljus bakåt annat än vid backning eller vid arbete som kräver vitt ljus. På fordon som används i polisens tjänsteuppdrag får dock, för stoppande av ett framförvarande fordon (uteslutning), samtidigt med blått blinkande ljus användas ljusanordning som framåt kastar rött blinkande sken.

50 och 51 §§

(Lika som i framställningen).

53 §

Användning av reflex

Gående och ryttare som rör sig på väg efter mörkrets inbrott skall använda reflex. Ryttaren skall även såvitt möjligt anbringa reflex på hästen.

54 - 56 §§

(Lika som i framställningen).

61 §

Användning av bilbälte

(1-2 mom. lika som i framställningen).

Barn under tre år får inte färdas i person-, paket- eller lastbil som saknar säkerhetsanordningar, med undantag av taxibil under förutsättning att barnet inte sitter i ett framsäte och använder bilbälte.

(4 mom. lika som i framställningen).

Passagerare i buss skall informeras om skyldigheten att använda bilbälte på minst något av följande sätt:

1) av föraren,

2) av en person som fungerar som rese- eller gruppledare,

3) genom audiovisuella hjälpmedel eller

4) genom en skylt av gemenskapsmodell som är väl synlig från varje sittplats.

Skyldigheten att använda bilbälte eller godkänd fasthållningsanordning gäller inte när det enligt läkarintyg finns starka medicinska skäl för ett sådant undantag. Intyget skall vara utfärdat före färden och skall på begäran visas upp. Ett intyg som utfärdats i en stat som hör till Europeiska ekonomiska samarbetsområdet gäller även i landskapet.

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta

1) om befrielse från skyldigheten att använda bilbälte på grund av särskilda fysiska förhållanden, andra omständigheter av begränsad varaktighet eller körningens speciella natur,

2) om närmare bestämmelser om den skylt som avses i 5 mom. 4 punkten samt

3) om innehållet i det läkarintyg som avses i 6 mom.

62 §

Användning av skyddshjälm

(1 - 3 mom. lika som i framställningen).

Landskapsregeringen kan i landskapsförordning besluta om befrielse från skyldigheten att använda skyddshjälm på grund av särskilda fysiska förhållanden, fordonets speciella konstruktion eller körningens speciella natur.

__________________

Denna lag träder i kraft den (uteslutning).

(2 mom. utesluts).

__________________

L A N D S K A P S L A G
om ändring av trafikbrottslagen för landskapet Åland

(Ingressen lika som i framställningen).

11, 14, 16 och 18 §§

(Lika som i framställningen).

20 §

En ordningsbot på 35 euro kan föreläggas den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i 31 § 2 mom. vägtrafiklagen om störande eller onödig körning eller (uteslutning) mot bestämmelserna i 31a § samma lag om förbud mot onödig tomgångskörning.

23 §

(Lika som i framställningen).

__________________

Denna lag träder i kraft den (uteslutning).

__________________

Utskottet föreslår vidare

att utskottet förkastar hemställningsmotionerna nr 8, 22, 60 och 75/2004-2005 samt nr 41/2005-2006.

Mariehamn den 9 oktober 2006

Ordförande

Roger Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Lagutskottets betänkande 15/2005-2006

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter