Republikens president föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp träder i kraft i landskapet Åland till de delar denna faller inom landskapets behörighet.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagtinget ger sitt bifall till att lagen träder i kraft i landskapet.

Utskottets synpunkter

Allmänt om konventionen

I framställningen föreslås att lagtinget ger sitt bifall till lagen om sättande i kraft av Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp. Utskottet konstaterar att mänskliga rättigheter och i synnerhet barnens rättigheter kommit allt mer i fokus bland annat genom konventionen om barnets rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989 och den nu aktuella Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp som trädde i kraft internationellt vid ingången av juli 2010.

Konventionen är enligt utskottets åsikt synnerligen angelägen och utskottet välkomnar de lagstiftningsändringar som föreslås i riket. I en tid av ökad tillgänglighet bland annat genom internet samt ökad rörlighet är det nödvändigt med internationella överenskommelser som resulterar i nationella åtgärder både i form av lagstiftningsändringar och en översyn av de praktiska förfaringssätten.

Rikslagstiftning som föranleds av konventionen

I regeringens proposition till riksdagen föreslås, förutom ett lagförslag om ikraftsättande av de bestämmelser i konventionen som hör till området för lag, ett antal lagändringar med följande innehåll:

- minimistraffet för sexuellt utnyttjande av barn höjs till fängelse i fyra månader,

- utnyttjandebrott där det ingår samlag ska som utgångspunkt betraktas som grovt sexuellt utnyttjande av barn,

- maximistraffet för köp av sexuella tjänster av ung person höjs från ett till två års fängelse,

- straffbestämmelser om lockande av barn i sexuella syften införs,

- det blir straffbart att besöka barnpornografiska föreställningar,

- rekvisiten i straffbestämmelserna om barnpornografi preciseras och kompletteras,

- den som skaffar sig tillgång till en barnpornografisk bild eller bildupptagning utan att fysiskt ha materialet i sin besittning kan göra sig skyldig till innehav av barnpornografisk bild,

- definitionen av "sexuell handling" ändras så att straffbarheten inte längre förutsätter att gärningsmannens syfte är att uppnå sexuell upphetsning eller tillfredsställelse,

- alla de brott som avses i konventionen ska höra under allmänt åtal när de riktar sig mot barn och målsägandens fasta vilja ska inte ha någon betydelse för åtalsrätten,

- straffansvaret för juridiska personer utsträcks till att gälla även lockande av barn i sexuella syften när syftet med ett möte eller andra kontakter är att tillverka barnpornografi,

- kravet på dubbel straffbarhet slopas i fråga om de brott som avses i konventionen,

- bestämmelsen om särskild preskription av åtalsrätten kompletteras så att även tvingande till sexuell handling, sexuellt utnyttjande, koppleri, grovt koppleri, människohandel och grov människohandel som riktat sig mot ett

barn preskriberas tidigast när offret fyller 28 år,

- bestämmelserna om näringsförbud ändras så att näringsförbud kan meddelas den som vid drivandet av rörelse har gjort sig skyldig till ett pornografibrott eller till ett koppleri eller människohandelsbrott som riktat sig mot en person som är yngre än 18 år,

- tillfälligt näringsförbud kan meddelas, om det är nödvändigt för att förhindra ett sådant brott,

- de anställda hos bl.a. social- och hälsovården, undervisningsväsendet och ungdomsväsendet ska ha rätt att trots sekretessbestämmelserna göra en anmälan till polisen, när de har skäl att misstänka att en person som är yngre än 18 år har utsatts för ett sexualbrott och

- bötesstraff som dömts ut för pornografi- och sexualbrott ska antecknas i det straffregisterutdrag som används vid kontroll av den brottsliga bakgrunden hos en person som arbetar med barn.

Landskapslagstiftningen

Utskottet konstaterar att de lagändringar som företas i riket till följd av konventionen gäller strafflagen, lagen om näringsförbud, barnskyddslagen, lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården samt straffregisterlagen. Av dessa lagar hör strafflagen, straffregisterlagen och lagen om näringsförbud till rikets behörighet medan barnskyddslagen och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården gäller i landskapet med stöd av blankettlagar. Även ändringar i de två sistnämnda lagarna blir automatiskt gällande också på Åland med stöd av blankettlagarna. I landskapet finns också en landskapslag om kontroll av brottslig bakgrund hos personer som ska arbeta med barn. Enligt vad utskottet fått erfara torde ett bifall till lagen om konventionens ikraftträdande därför inte föranleda något omedelbart behov av ändringar i landskapslagstiftningen.

Andra åtgärder som konventionen förutsätter

Vid sidan av att få till stånd en heltäckande straffrättslig reglering som leder till ett behörigt straffansvar ska enligt konventionen varje part också vidta andra åtgärder för att skydda barn samt för att förebygga alla former av sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn. Bland de åtgärder som parterna enligt konventionen är skyldiga att vidta kan nämnas åtgärder för att:

- uppmuntra medvetenheten om skydd av barn och barns rättigheter hos personer som har regelbundna kontakter med barn inom skolan, hälsovården, det sociala skyddet, de rättsliga och polisiära sektorerna samt inom områden som hör ihop med idrott, kultur och fritidsaktiviteter,

- säkerställa att de personer som avses ovan har tillräckliga kunskaper om sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn och om medlen för att identifiera dem,

- säkerställa att barn under grundskoletiden och i gymnasiet, får information, anpassad till deras fortlöpande utveckling, om riskerna för sexuell exploatering och sexuella övergrepp och även om hur de kan skydda sig själva. Denna information, som tillhandahålls i samarbete med föräldrarna där så är lämpligt, ska ges i samband med mer allmän information om sexualitet och ska särskilt uppmärksamma riskfyllda situationer, i synnerhet dem som innefattar användningen av ny informations- och kommunikationsteknik,

- säkerställa att personer som befarar att de kan komma att begå någon av de gärningar som är straffbelagda i enlighet med konventionen, där så är lämpligt, får tillgång till effektiva program eller åtgärder som syftar till att utvärdera och förebygga riskerna för att brott begås,

- främja eller genomföra kampanjer ämnade att öka allmänhetens medvetenhet och som informerar om företeelsen sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn och om vilka förebyggande åtgärder som kan vidtas,

- uppmuntra barns deltagande, i förhållande till deras fortlöpande utveckling, i utveckling och genomförande av statlig målsättning, program eller andra initiativ i kampen mot sexuell exploatering av och sexuella övergrepp

mot barn. Denna skyldighet betonar att man ska beakta barnens åsikter och erfarenheter vid förebyggandet av sexuell exploatering och sexuella övergrepp

- uppmuntra den privata sektorn och även det civila samhället att delta i utarbetande och genomförande av riktlinjer som ska förebygga sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn. Sektorn för informations- och kommunikationsteknik, turistnäringen och resebranschen samt bank- och finanssektorn nämns särskilt. Dessa ska även uppmuntras att genomföra interna standarder genom självreglering eller samreglering.

- uppmuntra finansiering, där så är lämpligt genom skapande av fonder, av de projekt och program som det civila samhället genomför och som har som syfte att förhindra och skydda barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp,

- etablera eller utse (a) oberoende, behöriga, nationella eller lokala organ

för att främja och skydda barns rättigheter och säkerställa att de får särskilda resurser och ansvarsområden; (b) processer för insamling av data eller kontaktpunkter på nationell eller lokal nivå och i samverkan med det civila samhället, i syfte att uppmärksamma och utvärdera företeelsen sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn, med vederbörlig hänsyn till kravet på skydd för personuppgifter.

- fastställa effektiva sociala program och inrätta sektorsövergripande strukturer för att lämna nödvändigt stöd till brottsoffer, deras nära anhöriga och till personer som har ansvar för deras vård,

- säkerställa att de bestämmelser om sekretess, som följer av nationell rätt för vissa yrkesutövare som har kontakt med barn i sitt arbete, inte utgör ett hinder för dessa yrkesutövares möjlighet att anmäla situationer till de instanser som har ansvar för att skydda barn, när de har rimliga skäl att anta att ett barn har blivit utsatt för sexuell exploatering eller sexuellt övergrepp,

- uppmuntra alla som känner till eller i god tro misstänker sexuell exploatering av eller sexuella övergrepp mot barn att anmäla dessa omständigheter till behöriga instanser,

- uppmuntra och stödja inrättande av informationstjänster, som till exempel telefon- eller internetrådgivning för att kunna ge råd till den som söker stöd, även konfidentiellt eller med vederbörlig hänsyn till hans eller hennes anonymitet,

- hjälpa brottsoffer på lång och kort sikt i deras fysiska och psykosociala återhämtning

- samarbeta med icke-statliga organisationer, andra berörda organisationer eller andra instanser i det civila samhället som ägnar sig åt att ge hjälp till brottsoffer,

- samordning mellan myndigheter på nationell eller lokal nivå som har ansvar för skydd mot, förebyggande av och kamp mot sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn, främst inom utbildningssektorn, hälsovården, socialtjänsten samt de polisiära och rättsvårdande myndigheterna.

Verksamheter och åtgärder i landskapet

Utskottet konstaterar att det i landskapet pågår ett relativt omfattande arbete på området. Såsom det framgår av regeringens proposition startades på Åland år 2007 ett myndighetssamarbete enligt den s.k. barnahusmodellen. Samarbetet omfattar socialarbetare, polis, barn- och ungdomspsykiatrin, åklagare och skyddshemmet Tallbacken. Genom samarbetsmodellen uppfylls flera av de mål som ingår i konventionen. Bland annat ökas medvetenheten om samt kunskaper om sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn. Utskottet konstaterar här att det inom polisen finns två personer med specialutbildning på området. Vidare kan det konstateras att det i landskapet finns en barnombudsmannafunktion och att ett samarbete med den svenska organisationen BRIS (Barnens rätt i samhället) har etablerats så att barnen på Åland fått tillgång till en kristelefon. Dessutom har de åländska kommunerna inlett ett samarbete för en dygnet runt och året runt -beredskap för behövlig social kompetens vid akuta barnskyddsärenden.

Inom Rädda Barnen bedrivs ett projekt kallat Barnens Internet. Projektet, som är treårigt, pågår till februari 2012. Målgruppen är barn i årskurs 1-5. Projektets målsättning är att genom konkret information och diskussion bidra till att ge barn och vuxna verktyg för att möta de utmaningar nya medier och digitala mötesplatser medför, att arbeta förebyggande mot mobbning på nätet och att öka medvetenheten och uppmuntra till dialog mellan barn och vuxna om säkert användande av Internet. Även inom Fältarna pågår ett arbete för att öka ungdomarnas medvetenheten om sina rättigheter inte minst på det sexuella området. Slutligen kan det nämnas att det under ett flertal år förekommit s.k. tjej- och killgrupper som bland annat syftar till att öka ungdomarnas kunskaper och medvetenhet om sina sexuella rättigheter.

Samtidigt konstaterar utskottet dock att det givetvis finns utrymme för fortsatta åtgärder eftersom det inte finns någon som helst anledning att anta att det åländska samhället är förskonat från sexuell exploatering och sexuellt utnyttjande av barn. Bland de åtgärder som ytterligare är nödvändiga kan nämnas information till barn och unga, kampanjer för att öka allmänhetens och särskilt föräldrarnas medvetenhet, åtgärder för att uppmuntra den privata sektorn och även det civila samhället att delta i utarbetande och genomförande av riktlinjer som ska förebygga sexuell exploatering av och sexuella övergrepp mot barn samt uppmuntra alla som känner till eller misstänker sexuell exploatering av eller sexuella övergrepp mot barn att anmäla detta. I landskapet finns det enligt vad utskottet fått erfara dessutom ett uttalat behov av utförligare statistik på området. Slutligen bör det understrykas att eftersom exploateringen är gränsöverskridande föreligger det dessutom ett ökat behov av kontakter till internationella myndigheter särskilt i våra närområden.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 10 januari 2011 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört ministern Katrin Sjögren, socialinspektören Ulla Rindler Wrede, chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula, projektledaren Marika Mattfolk, fältaren Markus Svensson, förvaltningschefen Arne Selander, kommissarien Olof Lindqvist samt äldre konstaplarna Sonja Engblom och Lars Fredling.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Olof Erland, vice ordföranden Barbro Sundback samt ledamöterna Harry Jansson, Jan Salmén och Folke Sjölund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget ger sitt bifall till att lagen om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i konventionen träder i kraft i landskapet Åland till de delar denna faller inom landskapets behörighet.

__________________

Mariehamn den 25 januari 2011

Ordförande

Olof Erland

Sekreterare

Susanne Eriksson

Lagutskottets betänkande 15/2010-2011

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter