Landskapsstyrelsen föreslår att lagtinget antar en trafikbrottslag för landskapet Åland. Förslaget innebär att straffbestämmelserna i vägtrafiklagen för landskapet Åland och reglerna om ordningsbot i landskapslagen om föreläggande av ordningsbot vid vissa trafikförseelser förenas i gemensam lag. I och med den nya enhetliga lagen upphävs samtidigt vissa motsvarande bestämmelser i gällande lagstiftning.

Framställningen innebär inte några ändringar i sak vad gäller trafikbrotten. Exempelvis föreslås nuvarande bestämmelser om rattfylleri och grovt rattfylleri överförda till den nya lagen. I bestämmelserna om rattfylleri föreslås ett tillägg som i sak innebär en nollgräns för användning av narkotika i trafiken såvida inte narkotikan kommer från ett läkemedel som föraren har rätt att använda.

Vissa justeringar föreslås beträffande beloppen för ordningsbot vid trafikförseelser. I fråga om ordningsbot för överskridande av hastighetsbegränsning föreslås ett differentierat system i enlighet med en hemställan från lagtinget.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att de båda lagförslagen antas med vissa ändringar som i huvudsak är av förtydligande, lagteknisk eller språklig natur. Utskottet omfattar inte förslaget att mopedister som inte stannat vid trafikljus skulle kunna påföras ordningsbot utan anser att samma regler som för övriga trafikanter bör gälla, det vill säga att påföljden är böter eller fängelse.

Utskottets synpunkter

Allmän motivering

Utskottet konstaterar att landskapsstyrelsens syfte med föreliggande framställning i främsta rummet är att samla och förenhetliga bestämmelserna om trafikbrott, att anpassa beloppen för ordningsbot till dagens utveckling samt att genomföra vissa tekniska och språkliga ändringar av lagstiftningen. Några större sakliga ändringar föreslås därför inte i denna framställning, frånsett det föreslagna tillägget till trafikbrottslagens 4 § som innebär en så kallad nollgräns för narkotika i vägtrafiken. Utskottet delar landskapsstyrelsens uppfattning om vikten av att minska de faror och olägenheter som användningen av illegal narkotika förorsakar i trafiken.

Bestämmelserna om rattfylleri och grovt rattfylleri i vägtrafiklagen för landskapet Åland har nyligen ändrats (ÅFS 46/2000). Genom ändringen sänktes promillegränsen för grovt rattfylleri från 1,5 till 1,2 promille medan gränsen för rattfylleri behölls vid 0,5 promille. Samtidigt infördes krav på genomgången kurs om alkohol och trafik och på uppvisande av läkarintyg för personer som dömts för grovt rattfylleri eller som är återfallsförbrytare i fråga om trafiknykterhetsbrott. I landskapsstyrelsens framställning nr 12/1998-1999 ingår ett omfattande bakgrundsmaterial. I framställningen redogörs för lagstiftningen i omkringliggande regioner, för undersökningar om blodalkoholhaltens påverkan på körförmågan, för situationen på Åland vad gäller rattfylleribrott med mera.

Landskapsstyrelsens förslag kommenterades ingående av lagutskottet i dess betänkande nr 12/1998-1999. I betänkandet ingick bland annat kompletterande statistik och ett resonemang om promillegränser och straffsatser. Lagutskottet och lagtinget omfattade landskapsstyrelsens förslag om promillegränserna 0,5 för rattfylleri och 1,2 för grovt rattfylleri. Utskottet ansåg det då "...viktigt att landskapstyrelsen noggrant följer utvecklingen såväl i omvärlden som i landskapet. Utskottet har under ärendets behandling informerats om olika modeller som antingen alternativt eller parallellt skulle kunna tillämpas i landskapet. Utskottet anser dock att förändringar i förhållande till landskapsstyrelsens förslag kräver utredningar och överväganden som behöver utföras grundligt och under en längre tid."

Utskottet har vid behandlingen av den föreliggande framställningen diskuterat de gällande promillegränserna för trafiknykterhetsbrott och behovet av eventuella ändringar av dem. Utskottet konstaterar att varierande promillegränser för fordonsförare tillämpas i Europa. Av tabellen nedan framgår var gränsen för straffbarhet ligger i de nordiska länderna och vissa andra europeiska länder.

0,2 promille	Norge, Sverige, Ungern
0,5 promille	Finland inkl. Åland, Danmark, Island, Estland, Lettland, Litauen, Belgien, Holland, Frankrike, Spanien, Tyskland
0,8 promille	Irland, Italien, Luxemburg, Storbritannien

Många länder tillämpar ett graderat system där en högre promillehalt medför ett strängare straff (motsvarar vad som på Åland och i riket benämns grovt rattfylleri). I Norden går den högre gränsen på Åland, i riket, Danmark och Island vid 1,2 promille och i Sverige vid 1,0 promille. Norge tillämpar ett differentierat system där de följande gränserna ligger vid 1,0 och 1,5 promille.

Utskottet har konstaterat att framställningen i huvudsak beretts som en lagteknisk ändring och att beredningen inte omfattat några bedömningar eller utvärderingar av de gällande promillegränserna. Utskottet är inte främmande för en diskussion om de nuvarande promillegränsernas lämplighet och ändamålsenlighet men anser att eventuella ändringar av dem bör föregås av närmare utredningar som borde beakta utvecklingen av rattfylleribrotten i landskapet, lagstiftningen i omkringliggande länder, konsekvenser för polisens och hälsovårdens arbete, verkningarna för trafiksäkerheten och dylikt. På basis av föreliggande material har utskottet inte ansett det motiverat att nu föreslå ändringar av bestämmelserna.

I samband med införandet av euron genomfördes en ändring av landskapslagen om föreläggande av ordningsbot vid vissa trafikförseelser, där de olika beloppen för ordningsbot angavs i euro och vissa mindre höjningar genomfördes. Landskapsstyrelsen föreslår nu vissa höjningar av beloppen. Utskottet har funnit förslagen lämpligt avvägda och ändamålsenliga.

En nyhet i förslaget i förhållande till gällande lagstiftning är att en lägre ordningsbot i vissa fall kan föreläggas mopedister än förare av andra fordon. Utskottet omfattar principen men däremot inte förslaget att mopedister som underlåter att stanna vid trafikljus skall kunna påföras ordningsbot. Detta är en sådan allvarlig underlåtenhet där påföljden inte borde vara ordningsbot utan böter eller fängelse, såsom fallet är i fråga om bilister som bryter mot motsvarande påbud.

I samband med den nämnda anpassningen av ordningsbotens belopp till euron hemställde lagtinget på förslag av lagutskottet att landskapsstyrelsen skulle bereda och till lagtinget återkomma med förslag till ett differentierat system för ordningsbot för överskridning av högsta tillåtna hastighet. Lagutskottet konstaterade i samband med att förslaget väcktes att ett sådant system kan ta hänsyn dels till vilken hastighetsbegränsning som tillämpas på den ifrågavarande platsen, dels till olika grader av överskridande av den tillåtna hastigheten. Ett differentierat system skulle bättre än det nuvarande systemet, där ett enda belopp tillämpas, ta hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet och betona trafiksäkerhetens krav. Utskottet noterar med tillfredsställelse att det i det föreliggande förslaget ingår förslag i enlighet med lagtingets hemställan.

I övrigt tillstyrker utskottet de i framställningen ingående lagförslagen i enlighet med framställningen, dock så att vissa språkliga eller lagtekniska ändringsförslag har införts.

Detaljmotivering

1. Trafikbrottslag för landskapet Åland

1 § I paragrafen föreslås explicit att lagen tillämpas även för förande av fordon utanför väg. Då straffbestämmelserna tidigare ingått i vägtrafiklagen har de ansetts gälla endast trafik på väg. Utgående från gällande principer för behörighetsfördelningen i självstyrelselagen anser utskottet att lagtingets behörighet att lagstifta utsträcker sig även till trafik utanför väg.

2 § Utskottet föreslår, i enlighet med praxis i liknande lagstiftning, att brottets benämning (i detta fall äventyrande av trafiksäkerheten) i lagtexten särskilt utmärks med kursiv stil. Motsvarande ändringsförslag görs även i 3-8 §§.

3 § Utskottet tillstyrker förslaget och konstaterar samtidigt att de vanligast förekommande kriterierna för grovt äventyrande av trafiksäkerheten är att föraren

- avsevärt överskrider den högsta tillåtna hastigheten

- företar en omkörning på en plats där sikten är otillräcklig eller omkörning är förbjuden eller

- underlåter sin plikt att stanna eller väja.

Omständigheterna kan dock också i andra fall vara sådana att grovt äventyrande av trafiksäkerheten anses föreligga.

4 § Som framgår av den allmänna motiveringen delar utskottet landskapsstyrelsens uppfattning i fråga om en nollgräns för användning av narkotika i trafiken. Utskottet föreslår en precisering av lagtexten så att det klart framgår att den i texten avsedda ämnesomsättningsprodukten är en sådan produkt som härstammar från ett narkotiskt ämne.

5 § Utskottet föreslår en precisering av beskrivningen av de omständigheter under vilka brottet begås. Enligt framställningen skall omständigheterna vara sådana att förandet av fordonet har "inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten". För att tydligare understryka den abstrakta fara som situationen gäller, föreslår utskottet formuleringen att förandet av fordonet skall "ha varit ägnat att äventyra någon annans säkerhet". Formuleringen motsvarar ordalydelsen i rikets strafflag.

11 § På samma sätt som i 2-8 §§ föreslås att benämningen på det i paragrafen avsedda brottet utmärks med kursiv stil.

12 § I 80 § vägtrafiklagen ingår bestämmelser om rapport-, åtals- och påföljdseftergift. Åtals- och påföljdseftergift innebär att åklagare kan avstå från att väcka åtal och att domstol kan avstå från att döma ut straff. Motsvarande bestämmelser föreslås nu överförda till 12 § trafikbrottslagen.

Bestämmelserna angående åklagarväsendet och domstolarna gäller rättskipning och hör sålunda till rikets behörighet. Bestämmelser av detta slag kan enligt 19 § 3 mom. självstyrelselagen intas i en landskapslag om de i sak överensstämmer med motsvarande stadganden i en rikslag. Bestämmelser om avstående från åtgärder ingår i 104 § rikets vägtrafiklag. Enligt en ändring av lagen (FFS 546/1999) kan åtals- och påföljdseftergift numera endast komma i fråga beträffande en trafikförseelse. För undvikande av en behörighetsöverskridning föreslår utskottet därför att hänvisningen till 8 § i lagförslaget, som avser olovlig körning, utgår ur lagtexten.

14 § Enligt förslagets 4 mom. tillämpas för mopedister en lägre ordningsbot än för förare av övriga motordrivna fordon. I momentet anges dessutom att ordningsbot kan påföras en mopedist som inte stannat vid trafikljus avvikande från vad som gäller i fråga om förare av övriga fordon. För de sistnämndas del anses underlåtenhet att stanna vid trafikljus som ett så allvarligt regelbrott att ordningsbot inte får påföras. Med hänsyn till respekten för skyldigheten att stanna vid trafikljus och de risker som är förknippade med att bryta mot regeln föreslår utskottet att samma regler som för övriga fordonsförare skall gälla även för mopedister. Utskottet föreslår därför att momentets sista mening utgår.

19 § Utskottet föreslår vissa språkliga ändringar så att ordalydelsen i paragrafen och i 69 § vägtrafiklagen överensstämmer.

22 och 23 §§ Motsvarande bestämmelser ingår i 4 respektive 3 § landskapslagen om föreläggande av ordningsbot vid vissa trafikförseelser. I gällande lagstiftning används det allmänna uttrycket "bryter mot bestämmelserna i vägtrafiklagen" medan landskapsstyrelsen i framställningen anger vissa bestämda lagrum som skall överträdas för att ordningsbot skall kunna föreläggas. Enligt utskottets åsikt finns det skäl att med hänsyn till praxis och polismans prövningsrätt bibehålla den generella formuleringen.

2. Landskapslag om ändring av körkortslagen för landskapet Åland

Ingressen I ingressen ingår en formulering som beaktar att benämningen landskapsstyrelsen från och med 1.6.2004 ersätts med benämningen landskapsregeringen. Lagutskottet har i ett utlåtande 16.3.2004 till social- och miljöutskottet föreslagit en något enklare utformning till denna del av en motsvarande ingress i ett annat lagförslag. I utlåtandet till social- och miljöutskottet ingår närmare motiveringar till förslaget (se Smu bet nr 2/2003-2004). I enlighet härmed föreslår utskottet en ändring av ingressen.

44 § Ändringsförslaget i 5 mom. är av förtydligande natur.

56 § Ändringsförslaget är av språklig natur.

59 § Enligt gällande lag kan motorfordonsbyråns eller en besiktningsmans beslut överklagas hos landskapsstyrelsen. Landskapstyrelsen föreslår i enlighet med 25 och 26 §§ självstyrelselagen att överklagande framdeles sker hos Ålands förvaltningsdomstol. Förslaget motsvarar den praxis som redan utvecklats vad gäller besvär över beslut av myndigheter under landskapsstyrelsen och bygger på principen att rättskipningen skall åvila oberoende domstolar. Till denna del motsvarar förslaget vad lagutskottet i olika tidigare sammanhang tillstyrkt.

Enligt framställningens förslag får ändring inte sökas i Ålands förvaltningsdomstols beslut. Enligt gällande lag gäller besvärsförbud över landskapsstyrelsens beslut. Bestämmelser om besvärsförbud avser rättskipning som är ett område under rikets behörighet. Då körkortslagen för landskapet Åland stiftades år 1991 fanns i rikets körkortsförordning ett motsvarande besvärsförbud som innebar att ändring i bilregistercentralens beslut söktes hos trafikministeriet, i vars beslut ändring inte fick sökas. Bestämmelserna om ändringssökande i rikets körkortsförordning har senare ändrats (FFS 1600/1995). Något motsvarande besvärsförbud finns inte längre i rikslagstiftningen. För undvikande av en behörighetsöverskridning föreslår därför utskottet att den föreslagna bestämmelsen om besvärsförbud över förvaltningsdomstolens beslut utgår ur förslaget.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 8 mars 2004 inbegärt lagutskottets yttrande över framställningen.

Utskottet har i ärendet hört lagberedaren Patrik Lönngren, trafiksäkerhetskonsulenten Lena King, polismästaren Björn Andersson och överkommissarien Lars-Ole Styrström från Ålands polismyndighet samt basenhetschefen Karl Fagerlund från Ålands hälso- och sjukvård.

Ledamoten Beijar har fogat en reservation till betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Roger Eriksson, vice ordföranden Ragnar Erlandsson samt ledamöterna Kalle Alm, Christian Beijar och Dennis Jansson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antar de i framställningen ingående två lagförslagen i följande lydelser:

T R A F I K B R O T T S L A G
för landskapet Åland

1 kap.
Trafikbrott

I enlighet med lagtingets beslut föreskrivs:

1 §

Tillämpningsområde

Denna lag gäller vid förande av motordrivna fordon (uteslutning) på och utanför väg. Termerna fordon, motordrivet fordon och väg har i denna lag samma innebörd som i vägtrafiklagen för landskapet Åland(27/1983), (nedan vägtrafiklagen).

2 §

Äventyrande av trafiksäkerheten

En vägtrafikant som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot vägtrafiklagen eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser på ett sätt som är ägnat att äventyra någon annans säkerhet, skall för ä v e n t y r a n d e a v t r a f i k s ä k e r h e t e n dömas till böter eller till fängelse i högst tre månader.

3 §

Grovt äventyrande av trafiksäkerheten

Den som vid förandet av ett motordrivet fordon uppsåtligen eller av likgiltighet bryter mot vägtrafiklagen eller med stöd av lagen utfärdade bestämmelser så att hans eller hennes beteende är ägnat att förorsaka allvarlig fara för annans liv eller hälsa skall för g r o v t ä v e n t y r a n d e a v t r a f i k s ä k e r h e t e n dömas till minst 30 dagsböter eller till fängelse i högst två år.

4 §

Rattfylleri

Den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,5 promille i blodet eller minst 0,22 milligram per liter i utandningsluften skall för r a t t f y l l e r i dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

För rattfylleri döms också den som för ett motordrivet fordon efter att ha använt narkotika som avses i narkotikalagen (FFS 1289/1993) i så stor mängd att det under eller efter färden finns något narkotiskt ämne eller någon ämnesomsättningsprodukt från det kvar i blodet. Bestämmelsen i detta moment tillämpas dock inte om narkotikan kommer från ett läkemedel som föraren har rätt att använda.

(3 och 4 mom. lika som i framställningen).

5 §

Grovt rattfylleri

Om vid rattfylleri

1) alkoholhalten är minst 1,2 promille i gärningsmannens blod eller minst 0,53 milligram per liter i utandningsluften,

2) gärningsmannens förmåga att föra fordonet på ett betryggande sätt är märkbart nedsatt eller

3) gärningsmannen är påverkad av annat rusmedel än alkohol eller alkohol i kombination med något annat rusmedel så att hans eller hennes förmåga att föra fordonet på ett betryggande sätt är märkbart nedsatt

och omständigheterna är sådana att förandet av fordonet har varit ägnat att äventyra någon annans säkerhet, skall gärningsmannen för g ro v t r a t t f y l l e r i dömas till minst 60 dagsböter eller fängelse i högst två år.

6 §

Överlämnande av motordrivet fordon till berusad

Den som överlämnar ett motordrivet fordon att föras av en person som uppenbart befinner sig i sådant tillstånd att han eller hon gör sig skyldig till ett brott som nämns i 4 eller 5 § skall för ö v e r l ä m n a n d e a v m o - t o r d r i v e t f o r d o n t i l l b e r u s a d dömas till böter eller till fängelse i högst ett år.

7 §

Smitning

Den som vid förande av motordrivet fordonmed eller utan skuld varit inblandad i en trafikolycka och försummar sin skyldighet att omedelbart stanna och efter förmåga bistå skadade skall, om strängare straff för gärningen inte bestäms i annan lag,för s m i t n i n g dömas till böter eller till fängelse i högst ett år.

8 §

Olovlig körning

Den som för ett motordrivet fordon på väg utan att inneha giltigt körkort skall för o l o v l i g k ö r n i n g dömas till böter eller till fängelse i högst tre månader.

9 och 10 §§

(Lika som i framställningen).

2 kap.
Trafikbrott för vilka ordningsbot kan föreläggas

11 §

Trafikförseelse

Den som bryter mot vägtrafiklagen eller med stöd av vägtrafiklagen utfärdade bestämmelser på annat sätt än vad som sägs i 1 kap. skall för t r a - f i k f ö r s e e l s e dömas till böter.

(2 mom. lika som i framställningen).

12 §

Rapport-, åtals- och påföljdseftergift

Är en trafikförseelse (uteslutning) med hänsyn till omständigheterna ringa behöver åtal för förseelsen inte väckas och straff inte dömas ut. För en uppenbart ringa förseelse kan polisman utan att vidta andra åtgärder tilldela fordonsföraren en anmärkning.

Den som av polisman ålagts att uppvisa i 69 § vägtrafiklagen avsedd handling inom viss av polismannen utsatt tid, skall inte anses ha brutit mot bestämmelserna om skyldighet att medföra och på anfordran uppvisa handlingen, om han eller hon uppvisar handlingen inom den utsatta tiden.

13 §

(Lika som i framställningen).

14 §

Andra förseelser vid trafik med motordrivet fordon

(1-3 mom. lika som i framställningen).

För mopedister är ordningsboten för de förseelser som anges i 1 mom. dock 35 euro. (Uteslutning)

15-18 §§

(Lika som i framställningen).

19 §

Förseelser som gäller skyldighet att u p p v i s a körkort och andra handlingar

För brott mot bestämmelserna i 69 § vägtrafiklagen om skyldighet att uppvisa handlingar som förare av motordrivet fordon är skyldig att medföra kan föraren föreläggas en ordningsbot på 20 euro.

20 och 21 §§

(Lika som i framställningen).

22 §

Förseelser vid trafik med motorlöst fordon

En cyklist, en förare av något annat motorlöst fordon eller den som rider eller den som leder eller driver kreatur och som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i (uteslutning) vägtrafiklagen kan föreläggas en ordningsbot på 20 euro.

23 §

Förseelser vid gångtrafik

En gående som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot bestämmelserna i (uteslutning) vägtrafiklagen kan föreläggas en ordningsbot på 10 euro.

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

L A N D S K A P S L A G
om ändring av körkortslagen för landskapet Åland

I enlighet med lagtingets beslut

ändras 37 § 1 mom. e punkten, 44 §, 46 § 1 mom. c och d punkten, 56 § 1 mom. d punkten, 58 § 2 och 3 mom. och 59 § 1-3 mom. körkortslagen den 19 december 1991 för landskapet Åland (79/1991), av dessa lagrum 46 § 1 mom. d punkten sådan den lyder i landskapslagen den 12 februari 2004 (5/2004) och 56 § 1 mom. d punkten sådan den lyder i landskapslagen den 6 februari 2003 (12/2003), (uteslutning)

fogas till lagen en ny 44a § samt

ersätts i lagen ordet "landskapsstyrelsen" i olika böjningsformer med ordet "landskapsregeringen" i motsvarande böjningsformer som följer:

37 §

(Lika som i framställningen).

44 §

(1-4 mom. lika som i framställningen).

Den som meddelats körförbud enligt bestämmelserna i 1 mom. har, under den tid körförbudet avser, inte rätt att föra motordrivet fordon, att genomgå förarutbildning med stöd av 2 kap. i denna lag eller att utbilda förare med stöd av 3 kap. (Uteslutning)

44 a och 46 §§

(Lika som i framställningen).

56 §

Motorfordonsbyrån skall föra körkortsregister. I körkortsregistret skall intas följande uppgifter om körkortsinnehavaren:

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

d) straff och andra påföljder som ådömts för brott mot trafikbrottslagen för landskapet Åland eller för detektorförseelse som avses i landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om förbud mot anordningar som försvårar trafikövervakningen, dock så att uppgift om ordningsböter registreras endast om ordningsboten förelagts för överträdelse av hastighetsbegränsning,

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

58 §

(Lika som i framställningen).

59 §

(1 och 2 mom. lika som i framställningen).

Motorfordonsbyråns eller besiktningsmans beslut kan inom trettio dagar överklagas hos Ålands förvaltningsdomstol. (Uteslutning)

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

__________________

(Ikraftträdelsebestämmelsen lika som i framställningen).

Mariehamn den 8 april 2004

Ordförande

Roger Eriksson

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson

Reservation

Jag reserverar mig mot utskottets beslut att omfatta framställningens förslag om bibehållna promillegränser för rattfylleri och grovt rattfylleri om 0,5 respektive 1,2 promille.

Enligt min åsikt är trafik och alkohol oförenliga och en sänkning av promillegränserna till 0,2 promille för rattfylleri och till 1,0 för grovt rattfylleri står i överensstämmelse med denna ståndpunkt. Dessa av mig föreslagna nivåer motsvarar de promillegränser som sedan över ett decennium har tillämpats i Sverige.

Enligt undersökningar ökar risken för dödsfall i trafiken med 1-2 gånger när promillehalten är mellan 0,2 och 0,5 promille, 10-11 gånger vid en promillehalt mellan 0,5-0,9 promille och 50 gånger när promillehalten överstiger 1,0 promille.

En sänkning av promillegränserna påverkar attityderna till alkohol och trafik och skulle vara ytterligare en bekräftelse på att det åländska samhället aktivt vill motverka alkoholanvändning i trafiken.

Jag reserverar mig därför mot utformningen av 4 och 5 §§ och föreslår att lagrummen får följande lydelse:

4 §

Rattfylleri

Den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,2 promille i blodet eller minst 0,10 milligram per liter i utandningsluften skall för r a t t f y l l e r i dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

(2-4 mom. lika som i lagutskottets betänkande).

5 §

Grovt rattfylleri

Om vid rattfylleri

1) alkoholhalten är minst 1,0 promille i gärningsmannens blod eller minst 0,44 milligram per liter i utandningsluften,

2) gärningsmannens förmåga att föra fordonet på ett betryggande sätt är märkbart nedsatt eller

Mariehamn den 8 april 2004

Christian Beijar

Lagutskottets betänkande 22/2003-2004

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter