I vicetalman Gun-Mari Lindholm hemställningsmotion nr 30/2007-2008 föreslås att lagtinget hemställer om att en ändring av vägtrafiklagstiftningen införs som möjliggör för domstolen att som alternativ till körförbud utdöma krav på alkolås och körkortsläsare i fordonet.

I lagtingsledamoten Carina Aaltonens m.fl. hemställningsmotion nr 36/2007-2008 föreslås att lagtinget hemställer om att en ändring i trafiklagstiftningen införs så att den nuvarande promillegränsen för rattonykterhet sänks till 0,2 promille.

I lagtingsledamoten Fredrik Karlströms hemställningsmotion nr 56/2007-2008 föreslås att lagtinget hemställer om att åtgärder vidtas så att lagen ändras så att fordonet kan förverkas som en påföljd för rattfylleri.

Utskottets förslag

Utskottet förslår att motionerna förkastas men att betänkandets motivering bringas till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Promillegränsen

Enligt vad utskottet fått erfara visar många undersökningar att användning av alkohol i trafiken utgör ett betydande trafiksäkerhetsproblem. Enligt haveriundersökningar i Finland var föraren i ungefär var tredje trafikolycka under år 2006 påverkad. Från 1970-talet har andelen omkomna i rattfylleriolyckor fördubblats. Konsumtionen av alkohol har ökat och personskadorna orsakade av rattfylleri har blivit fler.

Fältstudier av förares reaktionsförmåga vid 0,5 promille i krävande trafiksituationer visar att efter en portion alkohol förbättras prestationen lite men samtidigt ökar mängden fel. Efter den andra alkoholportionen ökar både prestationstiden och antalet fel. Stoppsträckan ökar p.g.a. alkoholens inverkan och reaktionsförmågan i kritiska situationer försämras. Olycksrisken ökar betydligt från 0,35 promille. 0,2 promille ligger mycket nära den gräns vid vilken olycksrisken börjar stiga. Höga alkoholhalter innebär förstås den största risken men andelen som kör med en promillehalt under 0,5 promille i trafiken är många gånger fler än de som överskrider gränsen för grovt rattfylleri.

En utredning som Trafikskyddet i Finland gjorde under våren 2005 visade att 64 procent av medborgarna understöder en sänkning av promillegränsen från 0,5 promille till 0,2 promille som en godtagbar trafiksäkerhetsåtgärd.

I Sverige sänktes promillegränsen till 0,2 promille år 1990. Enligt uppföljningsundersökningar körde förarna mer sällan alkoholpåverkade och de som åkte fast för rattfylleri hade en lägre alkoholhalt än tidigare. Antalet trafikolyckor och dödsolyckor minskade också. I Norge sänktes promillegränsen till 0,2 promille år 2001. Enligt uppföljningsundersökningar där har andelen rattfyllerister minskat och fördömandet av rattfylleriet har ökat.

De flesta medlemsländerna i EU har redan fastställt den högsta tillåtna gränsen för alkohol i blodet till 0,5 mg/ml. Enligt en rekommendation från EU-kommissionen av 17.01.2001 är det befogat med ett ännu lägre gränsvärde, till 0,2 mg/ml för förare som p.g.a. liten erfarenhet eller p.g.a fordonstypen är mer olycksbenägna än andra. Detta gäller även förare av stora fordon för person- eller varutransport samt förare som transporterar farliga ämnen.

Enligt haveriundersökningar var ungefär hälften av förarna i rattfylleridödsolyckorna år 2006 ungdomar. Unga män utgör en stor grupp bland de förolyckade. Ungefär 40 procent av dödsolyckorna med förare under 26 år är olyckor med hög hastighet där 70 procent av förarna varit påverkade av alkohol. I dödsolyckor med motorcykel körde var femte förare berusad. Flera undersökningar har visat att nya förare, av vilka de flesta är ungdomar, har en högre olycksrisk redan vid lägre alkoholhalter eftersom förarnas färdigheter inte hunnit automatiseras. Undersökningar gällande dödsolyckor visar att ungdomar under 20 år råkade ut för flest dödsolyckor med en promillehalt under 0,5 promille. Enligt trafikkontrollundersökningar utgör 18-24 åringarna mindre än 10 procent av rattfylleristerna. I dödsolyckorna med alkohol utgör deras andel en fjärdedel.

Enligt uppföljningsundersökningar i 28 delstater i USA som infört en lägre promillegräns (0 – 0,2 promille) för unga förare har singeldödsolyckorna nattetid minskat med 20 procent jämfört med övriga delstater. I Österrike införde man år 1992 en promillegräns på 0,1 promille för nya förare och olyckorna med nya förare minskade med 33 procent.

Undersökningar visar också att förarna bättre än tidigare kan räkna ut hur mycket alkohol de kan dricka och ändå köra bil och av ungdomarna uppger allt fler, att de kör efter att de har druckit alkohol.

Utskottet förhåller sig i princip positivt till att vissa påföljder av en promillehalt över 0,2 övervägs eftersom undersökningar visar positiva effekter i fråga om trafikbeteendet till följd av sänkta gränser. Trafikbrotten regleras i trafikbrottslagen för landskapet Åland (2004:28) enligt vilken den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol i sådan mängd att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,5 promille i blodet ska dömas för rattfylleri till böter eller fängelse i högst sex månader. Om alkoholhalten är minst 1,2 promille i gärningsmannens blod och omständigheterna är sådana att förandet av fordonet har varit ägnat att äventyra någon annans säkerhet, ska gärningsmannen dömas för grovt rattfylleri till minst 60 dagsböter eller fängelse i högst två år. Några bestämmelser om rattfylleriförseelse finns däremot inte. Enligt utskottets åsikt bör landskapsregeringen därför överväga att införa ”rattfylleriförseelse” för den som för ett motordrivet fordon efter att ha förtärt alkohol så att alkoholhalten under eller efter färden uppgår till minst 0,2 och högst 0,5 promille i blodet.

Alkolås

Ett alkolås är en teknisk blåsanordning som förhindrar att ett fordon startas om föraren är onykter. I Sverige har den som misstänks för rattfylleri möjlighet att ansöka om att delta i ett alkolåsprogram istället för att förlora körkortet. I alkolåsprogrammet krävs bland annat att föraren under färd också måste blåsa vid slumpmässigt återkommande kontroller.

Enligt utskottets mening är ett införande av alkolås förenat med relativt stora kostnader eftersom ett tvång till alkolås måste förenas med ett behandlingsprogram för att vara långsiktigt verkningsfullt. Dessutom konstaterar utskottet att det finns vissa möjligheter att tekniskt kringgå låset bland annat genom att någon annan person hjälper till att starta bilen. Utskottet ställer sig därför tveksamt till den i motionen föreslagna ändringen av vägtrafiklagstiftningen införs i syfte att möjliggöra för domstolen att som alternativ till körförbud utdöma krav på alkolås och körkortsläsare i fordonet. Däremot anser utskottet att en rekommendation till förare att skaffa alkolås är på sin plats. Dessutom kan en gemensam upphandling för vissa grupper som t ex yrkeschaufförer, företas och en möjlighet till certifiering för t.ex. bolag som önskar skaffa sig en god renommé, kan övervägas.

Förverkande av fordon

I fråga om åtgärder för att fordon ska kunna förverkas som en påföljd för rattfylleri konstaterar utskottet att frågan är komplicerad ur behörighetssynpunkt eftersom äganderätten berörs. Ett förverkande behöver inte heller vara speciellt verkningsfullt med beaktande av att fordon kan både lånas och hyras.

Slutligen önskar utskottet framhålla vikten av att öka behandlingsinsatserna särskilt för personer med grova överträdelser och återfall.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 26 mars 2008 inbegärt lagutskottets yttrande över motionerna.

Utskottet har i ärendet hört avdelningschefen Carina Strand, polismästaren Camilla Hägglund, vik. avdelningschefen Ian Bergström och vägingenjören Stig Janson.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Olof Erland, vice ordföranden Barbro Sundback (delvis) samt ledamöterna Harry Jansson, Jan Salmén och Folke Sjölund.

Vice ordföranden Barbro Sundback omfattade inte till alla delar utskottets beslut utan ansåg att hemställningsmotion nr 36/2007-2008 bör godkännas.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget med förkastande av hemställningsmotionerna nr 30, 36 och 56/2007-2008 bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 27 april 2010

Ordförande

Olof Erland

Sekreterare

Susanne Eriksson

Lagutskottets betänkande 28/2009-2010

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter