Lagutskottets betänkande 3/2000-2001
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 3/2000-2001 | |
| Utskott | Datum | Arkivbeteckning |
| Lagutskottet | 2000-12-05 | LUB0320002001 |
|
|
|
|
|
|
|
|
| | ||
| Till |
|
| Ålands lagting |
|
|
|
|
|
|
|
| Lagutskottets betänkande om | |
| Landskapsstyrelsens berättelse 1999 | |
I N N E H Å L L
Utformningen och behandlingen av berättelsen
Sammanfattning
Landskapsstyrelsens förslag
Landskapsstyrelsen har till lagtinget överlämnat den i 25 § landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse förutsatta förvaltningsberättelsen för år 1999.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom de synpunkter som framförs i betänkandet. Utskottet behandlar två frågor i betänkandet, synpunkter på förvaltningsberättelsens utformning och behandling samt arbetet vid lagberedningen.
Utskottets synpunkter
Utformningen och behandlingen av berättelsen
Vid sidan av lagstiftningsmakten och budgetmakten är kontrollmakten en av parlamentens viktigaste uppgifter i förhållande till den verkställande makten. Kontrollmakten utövas på många olika sätt, framför allt genom den parlamentariska principen, enligt vilken det verkställande organet skall åtnjuta parlamentets förtroende, men också genom revision och genom den verkställande maktens skyldighet att avge olika berättelser.
Landskapsstyrelsen skall enligt 25 § landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse årligen till lagtinget avge en berättelse över landskapets förvaltning och ekonomiska tillstånd. I berättelsen skall ingå uppgifter om hur lagtingets beslut verkställts under året. Berättelsen skall enligt 51 § 3 mom. lagtingsordningen hänskjutas till utskott om lagtinget så beslutar. Beredningen sker i så fall i lagutskottet. Under senare år har berättelsen inte alla år utskottsbehandlats utan diskuterats i plenum och därefter antecknats till kännedom. Berättelsen skall avges till lagtinget senast den 31 augusti varje år. Samma termin gäller för landskapsrevisorernas berättelse, vilket understryker att de båda berättelserna kompletterar varandra.
Landskapsstyrelsens berättelse har karaktären av en årsbok för landskapet Åland. Den innehåller ett mycket omfattande material som omspänner landskapsförvaltningens samtliga sektorer. Den utformas till vissa delar på en tämligen långt gående detaljnivå. Trots att betydande resurser årligen avsätts för att redigera berättelsen är den i sin nuvarande utformning något svårläst. Samtidigt har dock berättelsen tack vare sin utförlighet betydelse som informationskälla och dokumentation över landskapsförvaltningens verksamhet.
Finansutskottet berör i sitt utlåtande till lagutskottet frågan om den helhet som utgörs av landskapets budget, allmänna planer, målprogram och förvaltningsberättelsen. Under senare år har allt större betydelse börjat fästas vid att det i fråga om de olika förvaltningsområdena i budgeten även formuleras målsättningar. Finansutskottet framhåller betydelsen av att landskapsstyrelsen i förvaltningsberättelsen redovisar de åtgärder som vidtagits för att förverkliga de målsättningar som intagits i budgeten och kommenterar i vilken utsträckning målen uppnåtts.
I utlåtandet understryker finansutskottet vidare betydelsen av att landskapsstyrelsen systematiskt redovisar de åtgärder som vidtagits med anledning av landskapsrevisorernas påpekanden. Lagutskottet vill i sammanhanget instämma i landskapsrevisorernas påpekanden i revisionsberättelsen för år 1995 om vikten av att landskapsstyrelsen för lagtinget kommenterar revisorernas påpekanden och redovisar vidtagna åtgärder. Samtidigt som lagutskottet med tillfredsställelse noterar att denna bilaga i förvaltningsberättelsen utvecklats under senare år betonar utskottet vikten av att landskapsrevisorernas påpekanden och de uttalanden lagtinget gjort med anledning härav leder till konkreta åtgärder från landskapsstyrelsen som även tydligt redovisas för lagtinget.
I berättelsen skall som ovan framgått ingå uppgifter om hur lagtingets beslut verkställts under berättelseåret. Detta förverkligas i viss utsträckning genom omnämnanden i textdelen men framför allt i de bilagor som innehåller förteckningar över till lagtinget överlämnade framställningar samt över hemställningar till landskapsstyrelsen. Den årliga redovisningen i förvaltningsberättelsen är en formell möjlighet för lagtinget att följa upp sina egna beslut och är därmed en viktig förutsättning för lagtinget att utöva sin kontrollmakt. Vad avser hemställningarna efterlyser utskottet att landskapsstyrelsen för framtiden mera utförligt än hittills redovisar för vidtagna eller pågående åtgärder alternativt motiverar varför åtgärder inte vidtagits.
Utskottet konstaterar att förvaltningsberättelsen i sin nuvarande utformning tillsammans med bland annat Statistisk årsbok för Åland ger en mycket fyllig dokumentation över landskapsförvaltningen och förhållandena i landskapet. Som faktasamling har den därmed ett betydande värde både för ifrågavarande år och som historiskt dokument. Som politiskt kontrollinstrument är däremot berättelsen svåröverskådlig. Med hänvisning också till finansutskottets utlåtande vill utskottet därför uppmana landskapsstyrelsen att överväga hur berättelsen kunde göras mera läsbar i kombination med en bättre koppling till budgeten med dess olika målangivelser samt en tydligare redovisning över verkställigheten av lagtingets beslut. Vad gäller redovisningen för hur målsättningarna i budgeten förverkligats kan man enligt utskottet även överväga om detta skall göras i förvaltningsberättelsen eller om landskapets bokslut ytterligare kunde utvecklas. Bokslutet var tidigare en bilaga till berättelsen men på grund av dess omfattning har det sedan ett antal år publicerats separat.
Lagberedningen
Lagberedningens verksamhet regleras av landskapslagen om lagberedningen (13/1972). Lagen har delvis reviderats år 1995 i samband med ändringarna av reglerna rörande landskapsstyrelsemedlemmarnas ställning och år 1998 i samband med den nya lagstiftningen om landskapsstyrelsens allmänna förvaltning. Lagberedningens uppgift är att bereda lag- och andra författningsförslag samt avge utlåtanden i juridiska frågor.
Lagberedningens arbete har under senare år präglats av en relativt stor personalomsättning som i viss utsträckning hämmat verksamheten. I dagsläget har dock situationen stabiliserats. Vid lagberedningen finns enligt budgeten för år 2001 sju ordinarie tjänster, en lagberedningschef, fem lagberedare och en byråsekreterare samt dessutom en tillfällig tjänst som lagberedare. Då många av lagberedarna vid tillträdet saknat erfarenhet av lagberedningsarbete och offentlig förvaltning, har inläsning och inlärning av rutiner krävt relativt mycket tid innan tjänsteinnehavarnas kapacitet kunnat utnyttjas fullt ut. För att underlätta nyanställdas anpassning till arbetsuppgifterna men också med tanke på lagberedningsarbetets speciella natur är det enligt utskottets åsikt viktigt att de anställda ges tillräcklig handledning och att det vid behov ordnas intern utbildning.
Enligt de uppgifter som redovisats i de senaste årens förvaltningsberättelser har antalet framställningar som beretts vid lagberedningen och överlämnats till lagtinget minskat.
| 1995 | 1996 | 1997 | 1998 | 1999 |
| 34 | 27 | 30 | 17 | 13 |
En förklaring till detta är att vissa lagframställningar varit mycket arbetskrävande och innehållit förslag till flera nya eller ändrade landskapslagar. EU-medlemskapet har under flera års tid medfört ett omfattande arbete med genomgång av befintlig lagstiftning och notifiering till kommissionen. Delvis som följd av EU-medlemskapet har samtidigt antalet landskapsförordningar, vilka också föredras och helt eller delvis bereds av lagberedningen, ökat.
Hösten 1995 genomfördes en reform beträffande landskapsstyrelsemedlemmarnas ansvar. För lagberedningens del är huvudregeln numera att författningsförslag behandlas i landskapsstyrelsens plenum och där föredras av en medlem av landskapsstyrelsen. Föredragande är i allmänhet den medlem som är ansvarig för det förvaltningsområde som författningen gäller. Den beredning som görs av tjänstemännen vid lagberedningen skall ske i samråd med vederbörande ledamot till vars uppdrag det också hör att initiera författningsförslag för vidare bearbetning. Utskottet betonar ledamotens uppgift att i beredningsarbetet tillräckligt tydligt förmedla de politiska aspekterna på lagförslaget samtidigt som han eller hon skall sätta sig in i de olika bakgrundsfaktorer som påverkar beredningen. Utskottet konstaterar att ett framgångsrikt lagberedningsarbete förutsätter en nära och kontinuerlig samverkan mellan dels lagberedningen och vederbörande ledamot, dels lagberedningen och tjänstemännen vid berörda fackenhet. På så sätt tillvaratas vardera partens insikter och erfarenheter och främjas en ömsesidig förståelse för de olika faktorer som påverkar beredningsarbetet.
Enligt 7 § landskapslagen om lagberedningen skall en laggranskningsnämnd tillsättas för den lagtekniska och språkliga granskningen av lag- och andra författningsförslag. Enligt vad utskottet erfarit har nämnden under långa perioder inte fungerat, bland annat beroende på svårigheter att rekrytera lämpliga medlemmar. Även om lagberedningsarbetet ibland sker under tidspress beroende på bland annat EU-lagstiftningens krav eller inträffade omständigheter som kräver snabba åtgärder, så måste enligt utskottets åsikt höga krav ställas på författningsförslagen också i lagtekniskt och språkligt avseende. Någon form av förhandsgranskning är därför av stor betydelse. Utskottet konstaterar att relativt stora språkliga och lagtekniska ändringar i landskapsstyrelsens framställningar ibland varit nödvändiga att företa under lagtingsbehandlingen, där huvudvikten bör läggas vid förslagens sakliga innehåll.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 20 september 2000 inbegärt lagutskottets yttrande över berättelsen.
Utskottet har i ärendet inbegärt utlåtande av finansutskottet. Utlåtandet fogas till betänkandet.
Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund, landskapsstyrelseledamoten Danne Sundman och lagberedningschefen Lars Karlsson.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Wickström-Johansson, vice ordföranden K-G Eriksson samt ledamöterna Erland, Christer Jansson och Karlström.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att Lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad utskottet anfört i betänkandets motivering.
| Mariehamn den 5 december 2000 |
|
|
Ordförande |
Lotta Wickström-Johansson |
|
Sekreterare |
Lars Ingmar Johansson |