Lagutskottets betänkande 8/1999-2000

Lagtingsår: 1999-2000
Typ av dokument: Lagutskottets betänkande

Ladda ner Word-dokument

 

 

Ålands lagting

BETÄNKANDE nr 8/1999-2000

Utskott

Datum

Arkivbeteckning

Lagutskottet

2000-04-11

LU0819992000

 

 

 

 

 

 

 

 

Till

 

 

Ålands lagting

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Lagutskottets betänkande om

Ändring av 2 § landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsstyrelse

·       Landskapsstyrelsens framställning nr 11/1999-2000

 

I N N E H Å L L

Sammanfattning. 1

Landskapsstyrelsens förslag. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Allmän motivering. 1

Detaljmotivering. 3

Ärendets behandling. 3

Utskottets förslag. 3

L A N D S K A P S L A G om ändring av 2 § landskapslagen om arvode för medlem av Ålands landskapsstyrelse  3

 

 

Sammanfattning

 

Landskapsstyrelsens förslag

 

Landskapsstyrelsen föreslår att årsarvodet för medlemmarna i landskapsstyrelsen höjs och att det i fortsättningen skall utgå enligt en löneklass som är två löneklasser högre än den som gäller för lagtingsledamöterna. För närvarande beräknas landskapsstyrelsemedlemmarnas arvode enligt samma löneklass som tillämpas för lagtingsledamöternas arvode.

 

Utskottets förslag

 

Utskottet tillstyrker att lagförslaget antas, dock så att landskapsstyrelsens medlemmar inte skulle ha rätt till semesterpremie. Reformen föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.

 

 

Utskottets synpunkter

 

Allmän motivering

 

Landskapsstyrelseledamöternas arvoden är reglerade i en landskapslag från år 1985. Som framgår av framställningens motiveringar har landskapsstyrelseledamöternas ekonomiska ersättningar varit oförändrade sedan år 1991 då årsarvodets storlek bestämdes att följa samma löneklass som gäller för lagtingets ledamöter. Redan i tidigare lagstiftning hade jämställdhet i arvodeshänseende mellan lagtingets och landskapsstyrelsens medlemmar eftersträvats men på grund av ändringar i bestämmelserna om lagtingsledamöternas arvoden hade landskapsstyrelseledamöternas arvoden inte automatiskt följt utvecklingen av lagtingsledamöternas arvoden.

     Utskottet konstaterar att medlemskap i landskapsstyrelsen är ett ansvarsfullt politiskt förtroendeuppdrag som förutsätter betydande insatser från medlemmarnas sida. I samband med att bestämmelserna om landskapsstyrelsemedlemmarnas arvoden senast ändrades år 1991 framhöll landskapsstyrelsen i sin framställning nr 44/1989-90 att den s.k. parlamentarismreformen, som genomfördes år 1988, medfört ett utökat ansvar och en ökad arbetsbörda för medlemmarna. Utskottet konstaterar att detta förhållande accentuerats ytterligare under 1990-talet. Den senaste självstyrelselagsreformen som bl.a. innebar utökade möjligheter för landskapstyrelsen att styra budgetpolitiken samt de ändringar i landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse, som trädde i kraft i slutet av år 1995 och som ökade landskapsstyrelseledamöternas politiska ansvar för landskapsförvaltningens olika delar, har medfört att nya krav ställts på landskapsstyrelsens medlemmar. Utskottet noterar i sammanhanget att landskapsstyrelsen i framställningen nr 44/1989-90 särskilt framhöll att frågan om landskapsstyrelseledamöternas arvoden bör tas under förnyat övervägande när konsekvenserna av den nya självstyrelselagen till fullo kan överblickas. Dessa överväganden skulle avse såväl nivån på arvodet som sättet för hur arvodet fastställs. Den nu föreliggande framställningen kan därför ses som ett resultat av dessa överväganden.

     Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att en förhöjning av landskapsstyrelseledamöternas arvoden är motiverad. Utskottet tillstyrker  att arvodets storlek fastställs till den föreslagna nivån, d.v.s. ett arvode enligt en löneklass som ligger två löneklasser högre än den löneklass som tillämpas för arvoderingen av lagtingets ledamöter.

     Utskottet betonar samtidigt att uppdraget som medlem av landskapsstyrelsen skall ses som ett renodlat politiskt förtroendeuppdrag. Arvodesbestämmelserna borde därför byggas upp i enlighet härmed och inte innehålla drag som kan anses höra hemma i de kollektivavtal eller tjänstekollektivavtal som gäller för anställda inom den privata och offentliga sektorn. En sådan beståndsdel i det nuvarande regelverket är rätten till semesterpremie. Denna premie kom i tiden till som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd genom förhandlingar mellan  arbetsmarknadens parter. Utskottet föreslår därför  att rätten till semesterpremie, som i dagsläget till sitt belopp motsvarar ungefär 60 procent av ett månadsarvode, utgår. Förslaget sammanfaller med målsättningen om att principerna för landskapsstyrelsemedlemmarnas arvoden nära följer vad som gäller för lagtingsledamöterna. För deras del upphörde rätten till semesterpremie fr.o.m. hösten 1995.

     Enligt utskottets åsikt är det inte ändamålsenligt att den föreslagna reformen av landskapsstyrelseledamöternas arvodering träder i kraft retroaktivt. Utskottet föreslår att de nya bestämmelserna träder i kraft från och med ingången av år 2001.

     Utskottet har under ärendets behandling även diskuterat möjligheten att frågor rörande lagtings- och landskapsstyrelseledamöternas arvoden skulle beredas av ett utomstående opartiskt organ. Ett sådant organ kunde behandla olika aspekter på arvodesfrågorna och förelägga lagtinget utredningar och motiverade förslag. I Sverige tillämpas ett liknande system i fråga om riksdagsledamöternas arvoden. Frågan har en gång tagits upp i talmanskonferensen som emellertid då inte ansåg fortsatta initiativ nödvändiga.  Enligt utskottets åsikt borde likväl landskapsstyrelsen och lagtinget i lämpligt sammanhang på nytt överväga om  det skulle vara ändamålsenligt att tillsätta ett sådant särskilt organ.

 

Detaljmotivering

 

2 § Rätten till semesterpremie förslås på i allmänna motiveringen angivna grunder utgå ur lagtexten. Av lagtekniska skäl föreslås att omnämnandet av rätten till semesterersättning ges en annan plats i momentet. Semesterersättning förekommer då en medlem av någon orsak helt eller delvis inte kunnat utnyttja den rätt till semester han eller hon har enligt paragrafens 3 mom.

 

 

Ärendets behandling

 

Lagtinget inbegärde den 15 mars 2000 lagutskottets yttrande över framställningen.

     Utskottet har i ärendet hört lantrådet Roger Nordlund och avtalschefen Jörgen Erlund.

     I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Wickström-Johansson, vice ordföranden K-G Eriksson samt ledamöterna Erland, Karlström och Christer Jansson.

 

 

Utskottets förslag

 

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

 

att lagtinget antar det i framställningen ingående förslaget i följande lydelse:

 

L A N D S K A P S L A G
om ändring av 2 § landskapslagen om arvode för
medlem av Ålands landskapsstyrelse

 

     (Ingressen lika som i framställningen).

 

     2 §

     Till medlem av landskapsstyrelsen utgår årsarvode samt dyrortstillägg.(Uteslutning). Årsarvodet är det arvode samt sex ålderstillägg som utgår enligt den löneklass som är två löneklasser högre än den som vid varje tidpunkt gäller för lagtingets ledamöter. Dyrortstillägg (uteslutning) erläggs enligt de  grunder som gäller för landskapets tjänstemän i motsvarande fall. Därtill har medlem i förekommande fall rätt till semesterersättning.

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

__________________

 

 

     Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.

 

 

 

Mariehamn den 11 april 2000

 

 

 

Ordförande

 

 

Lotta Wickström-Johansson

 

 

Sekreterare

 

 

Lars Ingmar Johansson