Lagutskottets betänkande 8/2002-2003
|
|
| ||
| Ålands lagting | BETÄNKANDE nr 8/2002-2003 | ||
|
| Datum |
| |
| Lagutskottet | 2003-03-06 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Lagutskottets betänkande
Landskapsstyrelsens berättelse för år 2001
· Landskapsstyrelsens berättelse för år 2001
INNEHÅLL
Sammanfattning
Landskapsstyrelsens förslag
Landskapsstyrelsen har till lagtinget överlämnat den i 25 § landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse förutsatta förvaltningsberättelsen för år 2001.
Utskottets förslag
Utskottet föreslår att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom de synpunkter som framförs i betänkandet och i de utlåtanden som övriga utskott tillställt lagutskottet.
Utskottets synpunkter
Den årliga förvaltningsberättelsen skall enligt 51 § 3 mom. lagtingsordningen hänskjutas till utskott om lagtinget så beslutar. Berättelsen har under senare tid inte varje år undergått utskottsbehandling. Lagutskottet behandlade senast berättelsen i sitt betänkande nr 3/2000-2001 som avgavs över landskapsstyrelsens berättelse för år 1999. I betänkandet berörde utskottet ingående förvaltningsberättelsens dubbla funktioner. Dels skall berättelsen vara en grund för den kontrollmakt lagtinget utövar över landskapsstyrelsen och dess verksamhet, dels har berättelsen karaktären av en årsbok för landskapet Åland med ett omfattande material, vilket utgör både en informationskälla och en dokumentation över landskapsförvaltningens verksamhet.
Utskottet konstaterade att berättelsen som faktasamling har ett betydande värde både för ifrågavarande år och som historiskt dokument medan den som politiskt kontrollinstrument är svåröverskådlig. Utskottet pekade därför i sitt betänkande på olika möjligheter att utveckla berättelsen både innehållsmässigt och i fråga om dess utformning. Utskottet framhöll samtidigt betydelsen av att berättelsen utvecklas bl.a. vad gäller redovisningen av hur olika målsättningar förverkligats, hur landskapsrevisorernas påpekanden beaktats och hur lagtingets beslut verkställts.
Utskottet har nu kunnat konstatera att förvaltningsberättelsen utvecklats i den riktning som utskottet angav. Redogörelser för hur olika målsättningar har förverkligats har nu intagits i större utsträckning. Också bilagan över åtgärder med anledning av landskapsrevisorernas påpekanden har utvecklats.
Utskottet konstaterar att arbetet med att förbättra berättelsens läsbarhet och informationsvärde är en kontinuerlig uppgift. Arbetet är, som också påpekas i finansutskottets utlåtande, något som sker bl.a. parallellt med utvecklingen av budgetens innehåll. Utskottet utgår från att landskapsstyrelsen fortsätter arbetet med att utveckla förvaltningsberättelsen. Bland annat redogörelsen för måluppfyllelser bör ytterligare förbättras.
Utskottet konstaterar i sammanhanget att berättelsen i huvudsak utgör en faktaredogörelse som sammanställs av de olika avdelningarna och enheterna. Som en komplettering av det material förvaltningen lämnar efterlyser utskottet därför en sammanfattande redogörelse över de viktigaste politiska händelserna under berättelseåret. Redogörelsen kunde avges av lantrådet eller av landskapsstyrelsen kollektivt och inleda berättelsen. Under tidigare år har berättelsen även som bilaga innehållit en förteckning över antalet anställda i landskapsförvaltningen. Förteckningen ingår inte i den föreliggande berättelsen. Utskottet anser att bilagan innehåller betydelsefull information och anser därför att landskapsstyrelsen borde överväga att på nytt införa bilagan.
Utskottet har inbegärt utlåtanden över berättelsen från övriga specialutskott vad gäller frågor i anslutning till deras respektive ansvarsområden. Lagutskottet hänvisar till vad utskotten anför i dessa utlåtanden.
Ärendets behandling
Lagtinget har den 16 september 2002 inbegärt lagutskottets yttrande över berättelsen.
Utskottet har i ärendet inbegärt utlåtande av finans-, närings-, kultur- samt social- och miljöutskotten. Utlåtandena fogas till betänkandet.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Lotta Wickström-Johansson, vice ordföranden Roger Jansson samt ledamöterna Christer Jansson, Mats Perämaa och Olof Salmén.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet
att lagtinget meddelar landskapsstyrelsen till kännedom vad utskottet anfört i betänkandets motivering samt vad som anförs i de till betänkandet fogade utlåtandena.
| Mariehamn den 6 mars 2003 | |
|
Ordförande |
Lotta Wickström-Johansson |
|
Sekreterare |
Lars Ingmar Johansson |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE | ||
|
| Datum |
| |
| Finansutskottet | 2002-11-12 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till lagutskottet |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Finansutskottets utlåtande
Landskapsstyrelsens berättelse för år 2001
· Landskapsstyrelsens berättelse nr 1/2001-2002
INNEHÅLL
Lagutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om finansutskottets utlåtande angående de delar av landskapsstyrelsens berättelse som hör till finansutskottets ansvarsområden.
Utskottets synpunkter
Utskottet har granskat kapitel 4 om finansavdelningens förvaltningsområde samt bilaga 9 angående åtgärder med anledning av revisorernas berättelse för år 2001 och inte funnit anledning att kommentera innehållet i dessa delar. Däremot har utskottet synpunkter på berättelsen och det sätt som den framställs på.
I samband med lagtingets behandling av landskapsstyrelsens berättelse för år 1999 avlämnade finansutskottet ett utlåtande till lagutskottet om berättelsen. Mot bakgrund av det tidigare utlåtandet konstaterar utskottet att berättelsen i vissa avseenden har utvecklats till det bättre, bland annat när det gäller redovisningen av hur målsättningar har förverkligats.
Utskottet har erfarit att en arbetsgrupp tillsattes i syfte att se över utformningen av berättelsen. Arbetet med att förbättra berättelsen fortgår i takt med arbetet att utveckla målbeskrivningarna i budgeten. Mer stringenta formuleringar i budgeten gör det lättare att i berättelsen redovisa hur budgetmålen har förverkligats. Utskottet har erfarit att en modell för hur budgetmålen skall utformas används i utbildningen av de budgetansvariga. Budgetmålen skall enligt modellen vara: självvalda, mätbara, ambitiösa, realistiska och tidsbestämda.
De nämnda processerna, utvecklingen av budgetens målbeskrivningar och en förbättrad uppföljning i berättelsen, bör enligt utskottet koordineras bättre. Utvecklingen av dessa styr- och kontrollinstrument har visserligen tagit ett steg i rätt riktning, men mycket återstår ännu att göra. Genom att koordinera avdelningarnas redogörelser blir berättelsen mer överskådlig och lättläst.
Arbetet med utvecklingen av budgeten respektive berättelsen kommer att ta resurser i anspråk. Utskottet föreslår därför att arbetsrutinerna för framställningen av berättelsen ses över. Landskapsstyrelsen bör bland annat överväga att uppmana avdelningarna att löpande under året dokumentera hur budgetmålen uppfylls.
Ärendets behandling
Lagutskottet har i skrivelse den 24 september 2002 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt finansutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört finanschefen Dan E Eriksson.
Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Folke Sjölund, vice ordföranden Lars Holmberg (delvis), ledamöterna Dennis Jansson, Jan-Erik Mattsson och Anne-Helena Sjöblom.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande
att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 12 november 2002 | |
|
Ordförande | Folke Sjölund |
|
Sekreterare |
Marine Holm-Johansson |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE | ||
|
| Datum |
| |
| Kulturutskottet | 2002-12-03 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till lagutskottet |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Kulturutskottets utlåtande
Landskapsstyrelsens berättelse för år 2001
· Landskapsstyrelsens berättelse nr 1/2001-2002
INNEHÅLL
Lagtinget har till lagutskottet remitterat landskapsstyrelsens förvaltningsberättelse för år 2001 och lagutskottet har enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen den 24 september 2002 anhållit om utlåtande från kulturutskottet om utskottet inom sitt ansvarsområde önskar framföra något som bör beaktas då betänkandet över berättelsen uppgörs.
Utskottets synpunkter
Kulturutskottet har valt att särskilt granska kapitel 6.5 Museibyrån. Byråns uppgift är enligt berättelsen att inom landskapets centralförvaltning sköta kulturminnesvården, d.v.s. fornminnesvården, kulturmiljövården, byggnadsvården och museiväsendet. Utskottet konstaterar att uppgiftsbeskrivningen är hämtad från landskapsförordningen om landskapsstyrelsens allmänna förvaltning (120/1998). I berättelsen anges vidare under respektive underrubrik olika mål för verksamhetsåret vilka i sin tur är hämtade från budgeten för år 2001. Någon närmare beskrivning av målet med byråns verksamhet finns inte tillgänglig i ett lagtinget underställt dokument. Landskapsstyrelsen har däremot den 27 juni 1991 fastställt ett målsättningsprogram för museibyrån enligt vilket målet för byrån är att bevara, vårda, hävda och åskådliggöra det åländska kulturarvet, att forska och förmedla resultat till allmänheten, att aktivera debatt i samhällsfrågor och därigenom hävda humanistiska värden samt att vara en demokratisk och inspirerande arbetsplats. Målet preciseras inte närmare utan i programmet anges i övrigt byråns uppgifter och organisation.
Enligt landskapsförordningen om landskapsstyrelsens allmänna förvaltning är museibyrån uppdelad i en kanslisektion, en arkeologisk sektion, en etnologisk sektion, en museisektion och platskontoret i Kastelholm. Byrån omorganiserades inte i samband med den förvaltningsreform som år 1999 genomfördes i den övriga centralförvaltningen. Ett behov av en översyn av organisationen har därför länge ansetts föreligga och en omorganisation av byrån pågår för närvarande. Den nya organisationen skall implementeras under år 2003.
Utskottet har tagit del av planerna på den nya organisationen som tydligare skall klargöra museibyråns uppgifter och samla likartade verksamheter enhetsvis. Museibyråns övergripande myndighetsarbete skall i den nya organisationen samlas i en stabsenhet med byråchefen som chef. Övriga enheter är blir allmänna enheten, enheten för kulturmiljö- och byggnadsvård, informationsenheten, enheten för undersökning och dokumentation samt enheten för utställning och förmedling. De övriga enheterna förestås av enhetschefer medan föredragsningsrätten åligger personal inom stabsenheten.
Enligt utskottets mening är en omorganisation nödvändig och målsättningen att genom omorganisationen klargöra byråns uppgifter är enligt utskottets mening bra men inte tillräcklig. Utskottet konstaterar att en omorganisation i första hand bör utgå från målet med verksamheten och därefter från den konkreta verksamhet som bör bedrivas utifrån målsättningen. Detta förefaller inte vara fallet i den nu aktuella omorganisationen eftersom någon översyn av verksamhetens mål har inte företagits i anslutning till omorganisationen. Utskottet konstaterar vidare att det ännu återstår att klargöra flera frågor såsom beslutsgången, enheternas verksamhetsområden, tjänstebeskrivningar samt stabsenhetens funktion. Det är också viktigt att organisationen säkerställer att den sakkunskap som finns i stabsenheten tillvaratas. Även frågan om Ålands museums och Ålands konstmuseums status och ställning i organisationen är ännu oklar och bör enligt utskottets mening tydliggöras så att Ålands museums ställning och integritet säkerställs.
Utskottet anser att landskapsstyrelsen i första hand bör anta ett mål för museibyråns verksamhet och målet bör underställas lagtinget. Först därefter bör organisationen planeras och genomföras. Utskottet vill slutligen framhålla vikten av att omorganisationen efter ett antal år utvärderas av utomstående bedömare.
Utskottet beslutar att sända detta utlåtande till finansutskottet för kännedom.
Ärendets behandling
Lagutskottet har den 24 september 2002 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt kulturutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört landskapsstyrelseledamoten Gun Carlson, avdelningschefen Yvonne Eliasson, landskapsantikvarien Magnus Elfwendal, förtroendemannen för Akava-Åland Ann-Mari Rinne-West, förtroendemannen för TCÅ Markus Lindholm och förtroendemannen för FFC Hans Wikström.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Jörgen Strand (delvis), vice ordföranden Britt Lundberg, ledamöterna Per-Erik Eriksson och Barbro Sundback samt ersättarna Raija-Liisa Eklöw och Roger Jansson (delvis).
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande
att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 3 december 2002 | |
|
Vice ordförande |
Britt Lundberg |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE | ||
|
| Datum |
| |
| Näringsutskottet | 2002-12-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till lagutskottet |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Näringsutskottets utlåtande
Landskapsstyrelsens berättelse för år 2001
· Landskapsstyrelsens berättelse nr 1/2001-2002
INNEHÅLL
Lagtinget har till lagutskottet remitterat landskapsstyrelsens förvaltningsberättelse för år 2001 och lagutskottet har enligt 41 § 1 mom. lagtingsordningen den 24 september 2002 anhållit om utlåtande från näringsutskottet om utskottet inom sitt ansvarsområde önskar framföra något som bör beaktas då betänkandet över berättelsen uppgörs.
Utskottets synpunkter
Näringsutskottet konstaterar inledningsvis att landskapsstyrelsens verksamhetsberättelse idag saknar direkt koppling till landskapets budget vilket exempelvis åskådliggörs av att budgeten och verksamhetsberättelsen uppgörs vid olika avdelningar inom landskapsstyrelsen och vid olika tidpunkter. Eftersom berättelsen utgör en uppföljning av de mål som i budgeten ställts upp för verksamheten bör landskapsstyrelsen enligt utskottets mening överväga att på ett ändamålsenligt sätt i ökad utsträckning samordna berättelsen och budgeten så att berättelsen blir ett verkningsfullt instrument i budgetarbetet.
Utskottet har valt att närmare studera den omorganiserade arbetsförmedlingen. Avsikten var ursprungligen att omorganisationen skulle föregås av en lagstiftningsändring och lagtinget antog en ny arbetsmarknadslagstiftning som var avsedd att träda i kraft under år 2001. Lagen förföll dock efter beslut av presidenten men landskapsstyrelsen beslöt ändå att omorganisera arbetsförmedlingen med avsikt att få en modern organisationsstruktur anpassad till dagens och framtidens behov av arbetsmarknadsservice för det åländska näringslivet.
Den nya organisationen av arbetsförmedlingen har sin utgångspunkt i en målsättning för arbetsmarknadspolitiken i landskapet. Enligt denna målsättning skall arbetslösheten vara fortsatt låg, sysselsättningsgraden skall öka, arbetsmarknaden skall genomgå en regionalt balanserad utveckling, kvinnor och män skall ha rätt till arbete på lika villkor, möjligheterna för personer med svag ställning på arbetsmarkanden att få arbete skall underlättas och utslagning från arbetsmarknaden skall förhindras. Arbetsmarknadspolitiken ses inte som en isolerad företeelse utan den skall koordineras med näringspolitiken och utbildningspolitiken. Målet för arbetsmarknadsbyrån är att byrån efter omorganisationen skall bli en betydande arbetsmarknadsexpert som genom kunskap och professionalism blir en modern, flexibel samarbetspartner för arbetsgivare, anställda, arbetssökande, organisationer och intressegrupper. Målet skall nås genom en strategi med en specialisering av arbetsuppgifterna och byrån har delats in i fyra olika team eller enheter: informationsenheten, vägledningsenheten, förmedlingsenheten och ersättningsenheten. Varje enhet har en klar målsättning och ett eget ansvar för att utveckla sina tjänster. I samband med omorganisationen vidtogs även kompetenshöjande åtgärder.
Utskottet finner det positivt att den nya organisationen tar sin utgångspunkt i en ny målsättning och en ny verksamhetsinriktning. Arbetsförmedlingens uppgifter har vidgats så att byrån idag inte enbart är en myndighet för arbetssökande utan är en organisation som även aktivt samarbetar med företag och andra arbetsgivare till exempel vid rekryteringar. Den nya verksamheten är mycket utåtriktad och förefaller enligt utskottets mening vara väl anpassad till dagens behov.
Utskottet har noterat att sjöfarten inte tas upp under näringsavdelningens förvaltningsområde i berättelsen. Enligt vad utskottet fått erfara beror detta dels på att sjöfartspolitiken till stora delar hör till rikets behörighetsområde samtidigt som sjöfartsfrågorna, till den del de hör till landskapet, är fördelade på olika avdelningar såsom utbildningsavdelningen, som ansvarar för sjösäkerhetscentret, samt trafikavdelningen. Enligt utskottets mening bör landskapsstyrelsen överväga att i syfte att åstadkomma en tydligare sjöfartsprofil inom förvaltningen samla alla ärenden med sjöfartsanknytning till en avdelning.
Slutligen noterar utskottet i korthet följande under näringsavdelningens förvaltningsområde: Ålandskontoret i Stockholm, vars uppgift är att förstärka kontakterna med framför allt myndigheter i Sverige, har överförts till kansliavdelningen. Den ekologiska odlingen ökar arealmässigt i omfattning. Av den ekologiska odlingsarealen är ca 50 procent vall och på ca 30 procent odlas spannmål medan grönsaksodlingen endast står för ca 1 procent. Fårskötseln har ökat i landskapet och branschen präglas av viss framtidstro. Vidare konstaterar utskottet att skogscertifieringen i princip är genomförd i landskapet.
Ärendets behandling
Lagutskottet har den 24 september 2002 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt näringsutskottets utlåtande i ärendet.
Utskottet har i ärendet hört avdelningschefen Carin Holmqvist, programansvarige Leila Lindström och lantbruksinspektören Stefan Isaksson. Utskottet har även besökt arbetsförmedlingen och därvid hört byråchefen Lars-Erik Karlsson.
I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Anne-May Pehrsson samt ledamöterna Gun-Mari Lindholm, Harriet Lindeman och Leo Sjöstrand.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande
att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 5 december 2002 | |
|
Ordförande |
Anne-May Pehrsson |
|
Sekreterare |
Susanne Eriksson |
|
|
| ||
| Ålands lagting | UTLÅTANDE | ||
|
| Datum |
| |
| Social- och miljöutskottet | 2002-11-05 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till lagutskottet |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Social- och miljöutskottets utlåtande
Landskapsstyrelsens berättelse för år 2001
· Landskapsstyrelsens berättelse nr 1/2001-2002
INNEHÅLL
Lagutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande angående de delar av landskapsstyrelsens berättelse som hör till social- och miljöutskottets ansvarsområden.
Utskottets synpunkter
Utskottet har i första hand granskat kapitel fem i berättelsen som behandlar social- och miljöavdelningens förvaltningsområde, men har även synpunkter på berättelsen som helhet.
Landskapsstyrelsens berättelse har enligt utskottet omodern utformning och det finns mycket att önska ifråga om lay-out. Utskottet föreslår att berättelsen i framtiden kompletteras med bilder och fler diagram. Vidare vill utskottet understryka att landskapsstyrelsen bör tillhandahålla berättelsen i sådant format att den kan publiceras på samma sätt som övriga lagtingshandlingar på lagtingets hemsidor på Internet.
Beträffande kapitlet om social- och miljöavdelningens förvaltningsområde konstaterar utskottet att avsnittet om "Uppföljning av målsättningar" innehåller mycket viktig information till lagtinget. När det gäller mål som har förverkligats konstaterar utskottet att redovisningen på ett kortfattat sätt ger en bild av de åtgärder som har vidtagits. Däremot anser utskottet att informationen är bristfällig när det gäller mål som inte har förverkligats. Utskottet önskar mer uttömmande svar som anger orsaker eller motiveringar till att vissa mål inte har förverkligats under året. Om målen uppfyllts på annat sätt än målbeskrivningen anger eller om åtgärderna annars blivit inaktuella bör detta framgå av redovisningen. Dessutom anser utskottet att det i vissa fall kan vara motiverat att uppge eventuella konsekvenser av att målen inte uppfyllts.
Ärendets behandling
Lagutskottet har i en skrivelse den 17 september 2002 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.
Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Ulf Andersson, vice ordföranden Lasse Wiklöf, ledamöterna Raija-Liisa Eklöw, Sune Mattsson och Danne Sundman.
Utskottets förslag
Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande
att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.
| Mariehamn den 5 november 2002 | |
|
Ordförande |
Ulf Andersson |
|
Sekreterare |
Marine Holm-Johansson |