I landskapsregeringens meddelande beskrivs närmare övergripande mål, delmål, prioriterade områden, arbetsmetoder och verktyg för jämställdhetsarbetet i landskapet. Det övergripande målet för den åländska jämställdhetspolitiken har utformats så att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv.

I meddelandet anger landskapsregeringen ett antal delmål vilka kommenteras i meddelandets text. Dessa delmål är:

· jämn fördelning av makt och inflytande

· samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomisk självständighet

· samma villkor för kvinnor och förutsättningar för kvinnor och män i fråga av avlönat arbete, företagande och arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet

· samma tillgång för flickor och pojkar, kvinnor och män till utbildning och utveckling av personliga intressen och talanger

· jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet

· frihet från könsrelaterat våld.

I meddelandet anför landskapsregeringen att den prioriterar och vidtar åtgärder inom framför allt följande områden:

· arbetsliv och arbetsmarknad

· barnomsorg och skola

· kvinnofrid

· utbildning och information

Det ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet för åren 2008-2011 som uppgjorts av jämställdhetsdelegationen på Åland finns bifogat till landskapsregeringens meddelande.

Utskottets förslag

Utskottet kommenterar i betänkandet några särskilda punkter i meddelandet. Till betänkandet fogas även de utlåtanden som övriga utskott lämnat till lagutskottet inom sina respektive fackområden. Utskottet föreslår att betänkandet och de synpunkter som framförs i utlåtandena bringas till landskapsregeringens kännedom.

Utskottets synpunkter

Nuvarande lagstiftning och lagstiftningsbehörigheten

Meddelandet behandlar inte den formella grund för jämställdhetsarbetet som gällande lagstiftning utgör. Utskottet har ändå funnit anledning att något redogöra för den delen av jämställdhetspolitiken.

Landskapslagen (1989:27) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män är en s.k. blankettlag som anger att rikets lag om jämställdhet mellan kvinnor och män (FFS 609/1986) skall äga tillämpning i landskapet Åland med vissa i lagen angivna avvikelser. Enligt lagens 2 § skall de förvaltningsuppgifter som enligt rikets lag ankommer på en riksmyndighet i landskapet handhas av landskapsregeringen till den del uppgifterna faller inom landskapets behörighet. Genom en ändring av blankettlagen (2007/79) preciserades förvaltningsuppgifterna så att diskrimineringsombudsmannen på Åland fick utökade tillsynsbefogenheter. Uppgifter som i riket sköts av jämställdhetsombudsmannen och jämställdhetsnämnden påfördes, till de delar de hör till landskapets behörighet, diskrimineringsombudsmannen.

I blankettlagen anges att ändringar i rikslagen skall gälla i landskapet om inte annat sägs i landskapslagen. Rikets lag om jämställdhet mellan kvinnor och män genomgick en omfattande förändring år 2005 (FFS 232/2005). Ändringarna innebar att EU-direktivet om likabehandling i arbetslivet genomfördes i lagstiftningen, att olika bestämmelser preciserades bl.a. gällande jämställdhetsplanering och gottgörelse samt att definitioner på direkt och indirekt diskriminering på grund av kön intogs i lagen.

När blankettlagen tillkom 1989 konstaterade såväl Ålandsdelegationen som högsta domstolen att det är fråga om ett rättsområde som inte särskilt uppräknades i den dåvarande självstyrelselagen vid fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan rikets och landskapets lagstiftande organ. Enligt högsta domstolen anknöt beslutet närmast till lagstiftning om undervisningsväsendet samt om arbetsavtal. Vidare gällde beslutet kommunalförvaltning samt landskapsstyrelsens åligganden. Högsta domstolen fann därför att beslutet huvudsakligen anslöt sig till områden på vilka landstinget hade lagstiftningsbehörighet.

Vid tillkomsten av 1991 års självstyrelselag ändrades behörighetsfördelningen mellan landskapet och riket till vissa delar. Arbetsrätten är numera i sin helhet ett område inom rikslagstiftningen, vilket innebär att lagstiftningen om arbetsavtal överfördes till rikets behörighetsområde. Denna omständighet verkar dock inte ha lett till någon grundläggande förändring i landskapsregeringens, lagtingets och granskningsinstansernas syn på behörighetsfördelningen inom området jämställdhet mellan kvinnor och män vid den ändring av lagen som beslutades år 2007. I landskapsregeringens framställning nr 15/2006-2007 konstaterades att det i landskapet måste finnas ett ombudsmannaorgan som har till uppgift att tillvarata kvinnors och mäns rättigheter i arbetslivet. I motiveringen angavs dock den begränsningen att landskapslagstiftningen endast omfattar sådana arbetsgivare som ansvarar för en verksamhet, vilken delvis eller i sin helhet regleras av bestämmelser inom ett rättsområde för landskapets behörighet. Med dessa begränsningar föreslogs att handläggningen av ärenden om diskriminering på grund av kön i landskapet skulle samordnas med övriga diskrimineringsärenden och påföras landskapets diskrimineringsombudsman. Den sistnämnda myndigheten hade inrättats genom landskapslagen (2005:67) om diskrimineringsombudsmannen. I denna lags 1 § skrevs in ett tillägg om att diskrimineringsombudsmannen skall främja och trygga likabehandling genom att motverka och förhindra diskriminering på grund av, förutom andra kriterier, kön.

Vid granskningen av lagtingets beslut konstaterade Ålandsdelegationen att landskapet har lagstiftningsbehörigheten i fråga om landskapsregeringen och under denna lydande myndigheter och inrättningar, kommunernas förvaltning, landskapets tjänstemän och kommunernas tjänsteinnehavare samt tjänstekollektivavtal för landskapets och kommunernas anställda. Däremot har riket behörighet i fråga om övrig arbetsrätt, vilket innebär att privaträttsligt anställdas rättsställning regleras av rikslagstiftning såväl vad gäller dem som är anställda av privata arbetsgivare som dem som är privaträttsligt anställda av landskapet eller en kommun på Åland. Dessa synpunkter och förändringarna genom 1991 års självstyrelselag föranledde dock inte några anmärkningar ur behörighetssynvinkel. Då inte heller högsta domstolen yttrade sig i ärendet, drar utskottet slutsatsen att lagtingets rätt att lagstifta inom området jämställdhet mellan kvinnor och män inte, med beaktande av nämnda begränsningar, har förändrats.

Även om landskapets lagstiftnings- och förvaltningsbehörighet inom området som ovan framgår är begränsad är landskapet likväl samtidigt en betydande arbetsgivare. Landskapet ansvarar också för viktiga samhällssektorer som undervisning, socialväsende och hälsovård. Det är därför också ur denna synvinkel naturligt att landskapsregeringen påtar sig ett ansvar för jämställdhetspolitiken i landskapet i enlighet med lagstiftningen om jämställdhetsdelegationen och föreliggande ramprogram.

Arbetsmetoder och verktyg

I meddelandet konstaterar landskapsregeringen att jämställdhetsstatistik betyder att all individbaserad statistik skall vara insamlad, analyserad och presenterad indelad efter kön. Vid FN:s fjärde kvinnokonferens i Peking år 1995 antogs den s.k. Pekingdeklarationen. Ett strategiskt mål som anges i deklarationen är att producera och sprida data och information som fördelats efter kön för planering och utvärdering. Deklarationen ställer vissa krav på regeringar samt på nationella och regionala statistiktjänster. De åtgärder som deklarationen efterlyser innebär bl.a. att statistik skall samlas in, analyseras och presenteras efter kön och ålder och att vederbörande myndigheter regelbundet bör granska om det officiella statistiksystemet är tillfredsställande samt i vilken mån det täcker skillnaderna mellan kvinnor och män.

Enligt vad utskottet inhämtat beaktar Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) i sitt arbete principerna i Pekingdeklarationen. I den statistik som byrån producerar eftersträvar man i allmänhet att insamla och presentera statistiken fördelad enligt kön. Detta framkommer i byråns olika publikationer och på byråns hemsida. Utskottet noterar också att ÅSUB och jämställdhetsdelegationen sammanställt en särskild publikation "Kvinnor och män på Åland 2008" (tidigare upplaga 2003). Det måste dock samtidigt konstateras att behandlingen av viss statistik uppdelad per kön kan kräva särskilda utredningar eller andra speciella insatser som kräver resurser utöver dem som byrån normalt förfogar över.

Utskottet betonar vikten av att Ålands statistik- och utredningsbyrå tillförsäkras sådana resurser så att landskapsregeringens målsättningar i meddelandet angående jämställdhetsstatistik uppfylls och så att Pekingdeklarationens mål kan förverkligas. Utskottet vill särskilt lyfta fram behovet av statistik som klarlägger omfattningen av oavlönat hem- och omsorgsarbete (se nedan).

Jämn fördelning av makt och inflytande

I meddelandet konstaterar landskapsregeringen att könsfördelningen är jämnare inom det politiska området än inom det ekonomiska. Utskottet har tagit del av statistik som utvisar att andelen kvinnliga lagtingsledamöter liksom andelen kvinnliga ledamöter i kommunernas fullmäktige under 2000-talet närmat sig 40 procent. Mellan de olika kommunerna finns dock betydande variationer. Sedan mitten av 1970-talet har statistik insamlats över kvinnliga kandidater, andelen röster på kvinnliga kandidater samt andelen invalda i såväl lagtinget som i kommunernas fullmäktige.

I lagtingsvalet år 2007 röstade 69,8 procent av de kvinnliga röstberättigade mot 65,8 procent av männen. Ända sedan lagtingsvalet 1983 har de kvinnliga väljarna deltagit flitigare i valen än männen. Andelen kvinnliga kandidater i valet var 35,9 procent vilket var en lägre andel än vid valet 2003. Av de 30 invalda lagtingsledamöterna i valet 2007 var tio kvinnor (elva i valet 2003).

Siffrorna från kommunalvalet från år 2007 utvisar ett likartat resultat. Valdeltagandet var 68,3 procent bland kvinnor och 64,4 procent bland männen. Andelen kvinnliga kandidater var 43 procent och andelen manliga kandidater 57 procent. Mandatfördelningen i de åländska kommunerna sammanlagt gav som resultat 38,1 procent kvinnliga medlemmar och 61,9 procent manliga medlemmar, dock med variationer mellan de olika kommunerna.

Utskottet delar landskapsregeringens uppfattning i meddelandet om att kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar skall tas tillvara så att kvinnor och män har samma möjligheter till makt och påverkan. Ett mål för framtiden måste därför vara att öka andelen kvinnor som kandiderar för politiska förtroendeuppdrag och att därmed bidra till en utveckling där andelen röster på kvinnliga kandidater stiger. Utskottet betonar att de politiska organisationerna i sitt arbete har ett särskilt ansvar för att förbättra förutsättningarna för kvinnor att ta aktiv del i politiskt arbete.

Frihet från könsrelaterat våld

Kvinnofrid

Landskapsregeringen noterar i meddelandet att våld mot kvinnor och barn är ett av de grövsta brotten mot jämställdhet och mänskliga rättigheter samtidigt som det är en hälso- och kriminalpolitisk fråga. Landskapsregeringen anför vidare att en övergripande handlingsplan för kvinnofridsarbetet på Åland skall utarbetas. Utskottet har tagit del av uppgifter om ärenden gällande våld mot kvinnor och barn som behandlats av åklagarmyndigheten och tingsrätten. Antalet behandlade ärenden har under 2000-talet varit i genomsnitt 15 per år men därutöver finns ett mörkertal i form av fall som inte kommer till myndigheternas kännedom. Eftersom misshandel i hemmet numera lyder under allmänt åtal har åklagarnas och domstolarnas möjligheter att ingripa och lagföra de skyldiga ökat. Samarbetet med dels polisen, dels sjukvårdens instanser och sociala myndigheter har också intensifierats. Allvaret i situationen understryks av att antalet ansökningar om besöksförbud som inlämnas till tingsrätten har ökat under senare år.

Utskottet uttalar sitt stöd för de åtgärder som vidtagits för att nedbringa det könsrelaterade våldet. Utskottet betonar vikten av att de sociala och medicinska myndigheterna ges tillräckliga resurser för att hantera dessa frågor. Utskottet pekar på vikten av tillgång till trygghetslarm för kvinnor som utsatts för familjevåld. Det vore enligt utskottet också viktigt att möjligheterna till en utökad s.k. kvinnojour i frivillig regi kunde utredas och förverkligas som ett komplement till den verksamhet som bedrivs på myndighetsnivå.

Jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet

I meddelandet anges som ett prioriterat delmål att främja en jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet. Utskottet noterar att målet innefattar det oavlönade hemarbetet samt omsorgen om t.ex. barn, äldre och andra närstående i behov av omsorg. Kvinnors och mäns möjligheter till förvärvsarbete, ekonomisk självständighet och deltagande i samhällslivet är inte desamma så länge fördelningen av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet sker ojämnt . De negativa konsekvenserna för mannen kan vara en sämre relation till sina barn. Mäns ansvar som föräldrar bör därför enligt utskottets åsikt betonas. Utskottet uppmanar också kommuner och andra statistikansvariga att förbättra den offentliga statistiken så att den med könsuppdelade uppgifter synliggör omfattningen av och i förlängningen även konsekvenserna av olika typer av t.ex. vårdledigheter (se även ovan under rubriken "Arbetsmetoder och verktyg).

Övriga synpunkter

Utskottet har inbegärt utlåtanden över meddelandet från finans-, närings-, kultur- och social- och miljöutskotten. Utskotten framför i utlåtandena synpunkter inom sina respektive ansvarsområden.

Lagutskottet hänvisar till näringsutskottets synpunkter på fördelningen av arbetsgivarens kostnader för föräldraledighet och delar utskottets synpunkter om att landskapsregeringen borde överväga ett initiativ till riksmyndigheterna i saken, eventuellt så att Åland kunde utgöra ett försöksområde för en reform. Utskottet har i övrigt inte funnit anledning att ytterligare kommentera utlåtandena utan hänvisar till vad respektive utskott där anför.

Ärendets behandling

Lagtinget har den 17 mars 2008 inbegärt lagutskottets yttrande över meddelandet.

Utskottet har i ärendet hört jämställdhetsdelegationens ordförande Inga-Lill Pettersson-Hemming och chefen för jämställdhetsfrågor Vivan Nikula, statistikchefen Kenth Häggblom och utredningschefen Katarina Fellman från Ålands statistik- och utredningsbyrå, tingsdomaren Kristina Fagerlund från Ålands tingsrätt, landskapsåklagaren Karl-Johan Nyholm från landskapsåklagarämbetet på Åland samt styrelsemedlemmen Ellinor Kullenberg och VD Daniel Dahlén från Ålands handelskammare.

Utskottet har i ärendet inbegärt utlåtanden från finans-, närings-, kultur- och social- och miljöutskotten. Utlåtandena fogas till betänkandet.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Olof Erland, vice ordföranden Barbro Sundback samt medlemmarna Harry Jansson och Folke Sjölund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagtinget antecknar sig meddelandet för kännedom samt bringar detta betänkande och till betänkandet fogade utlåtanden till landskapsregeringens kännedom.

__________________

Mariehamn den 22 maj 2008

Ordförande

Olof Erland

Sekreterare

Lars Ingmar Johansson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Finansutskottet	2008-05-06



	Till lagutskottet

Finansutskottets utlåtande

Landskapsregeringens mål jämte Ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland 2008-2011

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Allmänt 1

Arbetsmarknad, arbetsvärdering och lönesättning. 2

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

Lagutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om finansutskottets utlåtande angående landskapsregeringens meddelande 1/2007-2008 om landskapsregeringens mål jämte ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland 2008-2011.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Lagutskottet har inbegärt finansutskottets utlåtande om de delar av meddelandet som berör finansutskottets ansvarsområde och som ger anledning till synpunkter från utskottets sida. Meddelandet innehåller övergripande mål och delmål för jämställdhetsarbetet samt anger vilka områden och åtgärder som landskapsregeringen avser att prioritera. Dessutom har landskapsregeringen fogat ett ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet för åren 2008-2011 till meddelandet.

Utskottet konstaterar att områden såsom arbetsmarknad, arbetsvärdering och lönesättning inom den offentliga sektorn i första hand hör till finansutskottets ansvarsområde medan de flesta andra områden som nämns kan beröra utskottets ansvarsområde indirekt på grund av att det kan finnas anslag för verksamheten i landskapets budget.

Enligt utskottet är det bra att landskapsregeringen har prioriterat vissa områden under programperioden. Vissa av de åtgärder som landskapsregeringen avser vidta förutsätter att en utvecklings- och arbetsprocess inleds som troligtvis kommer att ta flera år i anspråk. Det kommer att kräva att tillräckliga resurser avsätts för arbetet under en längre tid. Vid programperiodens slut bör åtgärderna utvärderas och analyseras så att resultatet kan beaktas i kommande programperioder.

När det gäller kostnaderna för jämställdhetsarbetet konstateras att de är svåra att uppskatta. Jämställdhetsintegrering är i sig ett långsiktigt arbete inom alla politikområden som i utgångsläget har som målsättning att de befintliga resurserna fördelas mer jämställt. Att uppnå detta mål förutsätter dock tilläggsresurser. Utskottet har erfarit att några särskilda tilläggsanslag med anledning av detta meddelande ännu inte har föreslagits utöver de medel som redan upptagits för pågående arbete. I meddelandet sägs att jämställdhetsstrategin bygger på tre steg: synliggörande av skillnader, konsekvensanalyser och förändring. För detta arbete behövs både personella och finansiella resurser. Landskapsregeringen bör därför till att börja med säkerställa att tillräckliga resurser avsätts i fråga om tjänster och anslag, t.ex. vid personalbyrån. En grundläggande förutsättning för att lyckas är dessutom kunskap. Utskottet har erfarit att landskapsregeringen redan ordnar informationstillfällen och utbildning inom förvaltningen.

När det gäller landskapets budget som helhet anser utskottet att landskapsregeringen som ett delmål i handlingsprogrammet tar in att budgeten ska analyseras från jämställdhetssynpunkt där det är möjligt och motiverat. Utskottet är enigt med landskapsregeringen om att all individbaserad statistik skall vara insamlad, analyserad och presenterad indelad efter kön.

Arbetsmarknad, arbetsvärdering och lönesättning

Ett av landskapsregeringens prioriterade områden är arbetsliv och arbetsmarknad. Detta är enligt utskottet ett mycket viktigt område för jämställdhetsarbetet. Samtidigt konstateras att det finns stora svårigheter att övervinna vilket innebär att arbetet måste bedrivas långsiktig och målmedvetet.

Könsfördelningen är mycket olika på olika nivåer inom branscher men också mellan branscher. Arbetsvärdering och utjämning av omotiverade löneskillnader måste genomföras i samarbete med de anställda och deras fackliga organisationer. Att åstadkomma löneutjämningar inom en särskild organisation eller bransch kommer att vara lättare än att löneutjämna mellan branscher, t.ex. genom att ge en kvinnodominerad bransch högre löneökningar än en annan bransch. Enighet måste nämligen sökas med alla fackliga organisationer gemensamt. Motsättningar mellan olika branscher kan då lätt uppstå. Utskottet anser mot denna bakgrund att det kommer att bli nödvändigt att stegvis frångå de procentuella höjningarna och i stället gå in för att höja lönerna med en fast summa. Landskapsregeringen bör anta en handlingsplan för hur löneskillnaderna skall utjämnas och i vilken takt, dvs. en tidpunkt bör slås fast när utjämningen ska vara uppnådd.

Arbetsvärderingen är för övrigt en komplicerad process som kommer att kräva mycket resurser och ta lång tid. Enligt utskottet är det viktigt att landskapsregeringen vid sidan av detta arbete även fortsätter att vidta andra åtgärder för att åstadkomma större jämställdhet.

Ärendets behandling

Lagutskottet har i skrivelse den 20 mars 2008 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt finansutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört lantrådet Viveka Eriksson, ordföranden Rolf Andersson från Ålands Tekniska Funktionärsorganisationers Centralförbund, ÅTFC r.f., organisationssekreteraren Maria Hagman från Akava-Åland r.f., ordföranden Lena Karlsson och förtroendekvinnan Pernilla Söderlund från Tehys fackförening på Åland r.f. samt organisationssekreteraren Anne-Helena Sjöblom från Fackorganisationen för offentliga arbetsområden på Åland FOA-Å r.f.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Torbjörn Eliasson, ledamöterna Torsten Sundblom, Danne Sundman och Göte Winé samt ersättaren Folke Sjölund.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 6 maj 2008

Ordförande

Torbjörn Eliasson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2007-2008
		Datum
	Näringsutskottet	2008-04-15



	Till lagutskottet

Näringsutskottets utlåtande

Landskapsregeringens mål jämte Ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland 2008-2011

· Landskapsregeringens meddelande nr 1/2007-2008

INNEHÅLL

Sammanfattning. 1

Framställningen. 1

Utskottets förslag. 1

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 3

Sammanfattning

Meddelandet

I meddelandet presenteras landskapsregeringens mål och handlingsprogram för jämställdhetsarbetet. Det övergripande målet för den åländska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. I meddelandet beskrivs vidare delmål, prioriterade områden, arbetsmetoder och verktyg.

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagutskottet i sitt betänkande beaktar vad som anförs i utlåtandet.

Utskottets synpunkter

I landskapsregeringens meddelande anges mål och ramar för jämställdhetsarbetet under åren 2008-2011 medan konkreta åtgärder, projekt och aktiviteter kommer att ingå i de handlingsplaner som årligen ska uppgöras på förslag från jämställdhetsdelegationen.

Utskottet har valt att närmare fördjupa sig i jämställdheten ur ett näringslivsperspektiv och har bland annat bekantat sig med en färsk utredning om kvinnors företagande på Åland utförd av ÅSUB i mars 2008. I utredningen konstateras att kvinnors deltagande i arbetsmarknaden på Åland idag är lite högre än männens men att kvinnornas andel av företagandet endast är ca 31 procent. Kvinnoföretagens andel av företagsstocken är därtill inte på tillväxt till skillnad från i våra närregioner där kvinnornas andel av företagarna ökar.

Även om likheterna är stora i fråga om kvinnors och mäns företagande är det intressant att notera att det också finns stora skillnader. Den största skillnaden är inom vilka branscher kvinnor och män startar företag. Arbetsmarknaden är könssegregerad vilket återspeglas i företagens branscher. Män startar företag främst inom primärnäringarna, byggverksamhet, transport och industri medan kvinnor startar företag främst inom utbildnings-, hälso- och sjukvårdstjänstebranscherna. En annan stor skillnad är, enligt utredningen, att kvinnor i snitt startar sina företag senare i livet. En förklaring till detta kan vara livssituationen. Den tredje stora skillnaden är synen på hinder för företagens utveckling. Kvinnor betonar i undersökningen i högre grad lönekostnaderna som ett hinder för utveckling vilket kan bero på att företagen inom de branscher där kvinnor är företagare ofta är personalintensiva. Enligt utskottets uppfattning finns det också skillnader i fråga om drivkraften bakom företagandet på så sätt att ekonomisk framgång är en större drivkraft för män medan många kvinnliga företagare har ett bredare spektrum i fråga om motivation och drivkraft.

Om antalet kvinnliga företagare ska öka finns det enligt utskottets bedömning anledning att bland annat överväga förändringar av landskapets näringspolitik så att jämställdheten skulle bli ett uttalat mål. Även utbildnings- och rådgivningsverksamheten bör ses över och i ÅSUBs utredning nämns exempel på rådgivningsverksamheter i omgivande regioner som präglas av en ny filosofi och som givit goda resultat i form av ökat kvinnligt företagande. Landskapsregeringen har enligt utskottets mening anledning att fästa särskild uppmärksamhet vid de här frågorna i utarbetandet av de årliga handlingsplanerna. Detsamma gäller den lista med förslag till övriga åtgärder vilken återfinns i utredningen. I listan upptas ett antal åtgärder från synliggörande av förebilder till uppsökande verksamhet.

Utskottet konstaterar vidare att färre kvinnor än män återfinns i chefspositioner inom företagen trots att undersökningar visar att lönsamheten är god i företag som leds av kvinnor. I Sverige har begreppet ”faderskapspremie” skämtsamt myntats för fenomenet att egna barn förefaller vara till nytta för männens karriär medan effekten för kvinnornas del blir den motsatta.

Enligt utskottets bedömning är det just familjesituationen som är den mest centrala när det gäller systematiska skillnader i mäns och kvinnors förutsättningar i arbetslivet. Så länge kostnaden för föräldraledigheten inte belastar mäns och kvinnors arbetsgivare i lika stor utsträckning har kvinnor i fertil ålder en konkurrensnackdel på arbetsmarkanden. Därtill drabbas kvinnor dubbelt eftersom kvinnliga företagare ofta är verksamma i personalintensiva branscher och dessutom ofta anställer personal som är kvinnor.

Utskottet konstaterar att frågan om fördelningen av arbetsgivarens kostnader för föräldraledigheten inte hör till landskapets behörighet. Eftersom problemställningen är mycket central anser utskottet att lagutskottet bör överväga möjligheten att inför lagtinget föreslå att landskapsregeringen ges i uppdrag att utarbeta ett förslag till ett initiativ från lagtinget till Finlands riksdag i frågan. Förslaget borde i första hand syfta till att kostnadsfördelningen genomfördes generellt i landet men ett alternativ vore att landskapet skulle utgöra ett försöksområde för den nya fördelningen av kostnaderna mellan mannens och kvinnans arbetsgivare.

Ärendets behandling

Lagutskottet har i brev av den 20 mars 2008 inbegärt näringsutskottets utlåtande över meddelandet.

Utskottet har i ärendet hört avdelningschefen Linnea Johansson, utredaren Katarina Fellman, företagarna Susanna Karlsson och Helena Franzén .

Närvarande vid ärendets avgörande behandling: ordförande Anders Englund, vice ordföranden Jörgen Strand samt medlemmarna Mika Nordberg, Roger Slotte och Leo Sjöstrand.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet

att lagutskottet vid utformandet av sitt betänkande beaktar vad som anförs i utlåtandet.

__________________

Mariehamn den 15 april 2008

Ordförande

Anders Englund

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE 2007-2008
		Datum
	Kulturutskottet	2008-05-20



	Till Ålands lagting

Kulturutskottets utlåtande

Landskapsregeringens mål jämte Ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland 2008-2011

· Landskapsregeringens meddelande nr 1/2007-2008

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Ärendets behandling. 2

Utskottets förslag. 2

Sammanfattning

Meddelandet

Utskottets förslag

Utskottet föreslår att lagutskottet i sitt betänkande beaktar vad som anförs i utlåtandet.

Utskottets synpunkter

Utskottet har vid behandlingen av ärendet informerat sig om jämställdhetssituationen inom utbildningen samt idrotts- och fritidssektorn.

Inledningsvis vill utskottet betona att genusstatistikföringen är grundläggande för jämställdhetsarbetet eftersom statistiken tydliggör strukturer samtidigt som uppföljningen av åtgärder och insatser för jämställdheten underlättas.

Enligt grundskolelagen för landskapet Åland ska grundskolan i sin undervisning och övriga verksamhet bland annat främja jämställdheten mellan könen och enligt läroplanen för grundskolan har grundskolan en viktig uppgift i att hävda värden som jämställdheten. Även i grundskolornas arbetsplaner ingår, enligt vad utskottet fått erfara, bestämmelser om jämställdhetsarbetet i skolorna.

Utskottet konstaterar att en av landskapsregeringen tillsatt kommitté för jämställdhet i grundskolan avgav sin rapport i september 2007. I rapporten föreslogs ett treårigt projekt (2007-2010) med start i landskapets grundskolor. I projektet, som redan påbörjats, ingår bland annat utbildning av samtliga pedagoger, utbildning av särskilda genushandledare och skolor som har intresse av det kan verka som pilotskolor.

Utskottet har under ärendets behandling fått erfara att yrkesvalet bland de åländska ungdomarna fortsättningsvis förefaller vara ganska traditionellt. Eftersom utskottet inte haft tillgång till statistiska uppgifter kan yrkesvalet inte säkerställas men det är ändå intressant att notera att erfarenheterna från studiehandledares samtal med ett stort antal elever visar på vissa skillnader. Till de yrken som förefaller könsneutrala, d.v.s. intressanta för ungefär lika många flickor och pojkar, hör yrken inom media, konstnärligt arbete, juridik, ekonomi, medicin och idrott. Till de yrkesområden som nämns som intressanta av uteslutande flickor hör stylist, frisör, dietist, klasslärare, förskollärare, speciallärare, mode, personalfrågor, socionom, reseledare, design, farmaceut och florist. Till yrkesområden som uteslutande nämns av pojkar hör pilot, sjökapten, sjöbevakare, flygledare, ingenjör, brandman, logistiker, dykare, snickare, plåtslagare och apotekare. De fåtal pojkar som visat intresse för kvinnodominerade yrken vill läsa språk, psykologi eller bli fysioterapeuter. De fåtal flickor som visat intresse för mansdominerade yrken vill läsa matematik, fysik, data eller bli poliser.

Enligt vad utskottet fått erfara planerar landskapsregeringen att genomföra arbetsvärdering på ett antal områden och enligt utskottets mening bör arbetsvärderingen kombineras med en lönekartläggning där en jämförelse görs både mellan olika grupper och mellan lika eller likvärdiga arbetsuppgifter.

I fråga om idrotten och fritidssektorn konstaterar utskottet att Mariehamns stads besöksstatistik för anläggningarna för åren 2000, 2003 och 2007 visar vissa intressanta siffror. År 2000 var hela 66 procent av besökarna vid stadens fritidsanläggningar män mot 34 procent kvinnor men år 2007 var andelen män 58 procent mot 42 för kvinnorna. Förklaringen till utjämningen ligger bland annat i att staden har övertagit en ridanläggning från ridklubben Sleipner och att delar av Bollhalla reserverats för redskapsgymnastik. Dessutom är de kvinnliga besökarnas andel större än männens i staden största enskilda satsning inom fritidssektorn, Mariebad. I fråga om ungdomsverksamheten i Mariehamn har ökad, men fortfarande inte tillräcklig, jämställdhet uppnåtts genom medvetna satsningar på flickor bland annat genom ungdomsgårdsverksamhet vid ridklubben Sleipner och tjejgruppsverksamhet.

I fråga om fördelningen av medel från Ålands idrottsförbund förs ännu ingen genusstatistik men planer finns vilket utskottet starkt understöder. Utskottet noterar även att landskapsregeringen ännu inte har några krav på jämställdhetshänsyn vid fördelningen av medlen. Enligt utskottets åsikt bör jämställdheten ingå bland parametrarna för fördelningen av anslagen till de olika medlemsföreningarna.

Ärendets behandling

Lagutskottet har i brev av den 20 mars 2008, med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen, anhållit om kulturutskottets utlåtande över landskapsregeringens meddelande nr 1/2007-2008 med förslag till Ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland 2008-2011.

Utskottet har i ärendet hört studiehandledarna Marianne Grunér, Jenny Lindman och Anna Levander, fritidschefen Therese Åsgård och sportchefen Jani Westerlund.

Närvarande vid ärendets avgörande behandling var ordföranden Johan Ehn samt medlemmarna Fredrik Karlström, Margaret Lundberg och Veronica Thörnroos.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

__________________

Mariehamn den 20 maj 2008

Ordförande

Johan Ehn

Sekreterare

Susanne Eriksson


	Ålands lagting	UTLÅTANDE
		Datum
	Social- och miljöutskottet	2008-05-12



	Till lagutskottet

Social- och miljöutskottets utlåtande

Landskapsregeringens mål jämte Ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland 2008-2011

INNEHÅLL

Utskottets synpunkter 1

Allmänt 1

Föräldrar, barn och ungdomar 2

Hälso- och sjukvård. 3

Socialvård. 3

Ärendets behandling. 4

Utskottets förslag. 4

Lagutskottet har med hänvisning till 41 § 1 mom. lagtingsordningen anhållit om social- och miljöutskottets utlåtande angående landskapsregeringens meddelande 1/2007-2008 om landskapsregeringens mål jämte ramprogram för jämställdhetsarbetet på Åland 2008-2011.

Utskottets synpunkter

Allmänt

Lagutskottet har inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande om de delar av meddelandet som berör social- och miljöutskottets ansvarsområde och som ger anledning till synpunkter från utskottets sida. Meddelandet innehåller övergripande mål och delmål för jämställdhetsarbetet samt anger vilka områden och åtgärder som landskapsregeringen avser att prioritera. Dessutom har landskapsregeringen fogat ett ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet för åren 2008-2011 till meddelandet.

När det gäller landskapsregeringens mål konstateras att det övergripande målet och delmålen berör utskottets ansvarsområden på ett allmänt plan, dvs. jämställd fördelning av makt och inflytande, samma villkor och förutsättningar för kvinnor och män i fråga om avlönat arbete, företagande, arbetsvillkor och utveckling, jämställd tillgång till utbildning och utveckling av personliga intressen och talanger, jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet samt slutligen frihet från könsrelaterat våld. Av de områden som landskapsregeringen avser att prioritera under programperioden är det i första hand barnomsorgen som direkt hör till utskottets arbetsområde. Vid sidan om jämställdhet inom barnomsorg och skola är familjepolitiken enligt utskottet ett viktigt område för jämställdhetsåtgärder. Utskottet tar upp de här områdena särskilt nedan.

Övriga områden som prioriteras av landskapsregeringen innefattar allmänna åtgärder som berör alla utskottets ansvarsområden. Utskottet tillstyrker de föreslagna prioriteringarna med beaktande av de synpunkter och tillägg som framgår nedan.

Ett av utskottets ansvarsområden är hälso- och sjukvården samt socialvården. Inom dessa områden finns många yrkesområden som är kvinnodominerade och där de prioriterade åtgärderna är mycket viktiga för att åstadkomma större jämställdhet och jämnare könsbalans. En annan sida av detta område är jämställdheten i den vård och de tjänster som erbjuds till kvinnor och män som patienter eller klienter. Denna fråga har inte alls berörts i meddelandet och utskottet har därför valt att granska detta närmare i utlåtandet.

Föräldrar, barn och ungdomar

Utskottet anser att en betydande del av jämställdhetsarbetet bör beröra familjer. Det har skett vissa attitydförändringar i samhället när det gäller männens deltagande i omvårdnaden om barnen och skötseln av hemmet. På de flesta områden så visar dock statistiken att föräldra- och vårdledighet till övervägande del tas ut av kvinnorna. Kvinnorna tar därmed från början ett större ansvar för omsorgen om barnen. Detta har betydelse om det blir aktuellt att avgöra vem som skall få vårdnaden om barnen och ha dem boende hos sig med stöd av ett frivilligt vårdavtal eller en dom med anledning av en vårdnadstvist. När domstolarna beslutar i vårdnadsfrågan beaktas i vilken grad vardera parten har deltagit i den dagliga omvårdnaden. För att männen ska få vårdnaden lika ofta som kvinnorna så måste de därför bli mer delaktiga i detta arbete. Jämställdheten i vårdnadsfrågan blir på så sätt mer självklar både för männen själva, t.ex. när frivilliga vårdnadsavtal uppgörs och för domstolarna, i de fall vårdnadsfrågan är föremål för tvist.

Det är viktigt att arbeta för ett mer jämstämt samhälle redan från en så tidig ålder som möjligt. Barn- och mödrarådgivningen arbetar redan från tidigare med föräldrar som väntar barn. I detta skede kan flera olika områden som har betydelse för jämställdheten tas upp. Papporna uppmuntras till att bli aktivare i sin föräldraroll och att t.ex. ta ut mer föräldraledighet. Det här arbetet är viktigt för att långsiktigt påverka papporna till att naturligt ta ett större ansvar för barnens vård och utveckling både inom familjen och vid en eventuell separation i parförhållandet. På föräldrakurserna förbereds föräldrarna också på de problem som kan dyka upp efter det att barnet är fött. Föräldrarna erbjuds konsultation i syfte att förhindra kriser i parförhållandet. Utskottet anser att denna verksamhet är mycket viktig och bör prioriteras.

Folkhälsan har fått positiv respons för arbetet med de s.k. pappagrupperna som startar redan under graviditeten. Det finns en önskan om att driva mamma- och pappagrupper parallellt. Det har visat sig att många föräldrar behöver stöd i sin föräldraroll. Det har under hörandet även lyfts fram att föräldrakurserna gör det möjligt att arbeta för att förebygga familjevåld innan problemen i familjen hunnit bli alltför stora.

Hittills har familjearbetet bedrivits utan åländsk forskning och uppföljning, inkluderande jämställdhetsaspekter, barnskyddet m.m. Det skulle enligt utskottet vara värdefullt att resurser avsätts för detta ändamål, även om det är möjligt att dra slutsatser från liknande undersökningar i Sverige och riket.

Inom barnomsorgen är det viktigt att personalen är medvetna om jämställdhetsfrågor vid bemötandet av barnen. En del av barnomsorgspersonalen har redan genomgått utbildning men en obligatorisk utbildning behövs, i synnerhet för personal med ledningsansvar. Enligt färsk forskning är de tidiga barndomsåren av central betydelse för förmågan att anknyta till omvärlden senare. Alla barn, oavsett kön, borde därför få likvärdiga resurser att utvecklas på bästa möjliga sätt. Det har bl.a. uppgetts att pojkar är betydligt mer sårbara under uppväxten än vad som tidigare antagits. Hjärnforskning visar dock att skillnaderna inom könen är större än mellan könen. Enligt utskottet är det viktigt att denna kunskap förmedlas till dem som arbetar inom barnomsorgen.

Utskottet konstaterar vidare att en god tillgång på barnomsorg är en viktig förutsättning för att ge kvinnorna möjlighet att förvärvsarbeta och att utvecklas i sin yrkesroll.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla att åtgärder inom familjepolitiken som leder till att män får ta ett större ansvar för hem och barn ger männen ett fullvärdigare liv med möjlighet till större livskvalitet.

Hälso- och sjukvård

Utskottet har under beredningen uppmärksammats om ny forskning i Sverige som visar att kvinnor och män bemöts olika och erbjuds olika vård inom hälso- och sjukvården.

Jämställd vård innebär att kvinnor och män får den vård de behöver. Statistiskt sett är kvinnor mer sjuka och söker oftare vård trots att det lever längre än män. I Sverige står kvinnorna för två tredjedelar av alla sjukskrivningar. Kvinnor drabbas dessutom oftare av kvalitetsbrister och problem i vården. Av klagomålen mot vården i Sverige angår ca 60 procent kvinnliga patienter. Detta problem kan inte avfärdas med att kvinnor klagar i onödan eftersom kvinnor minst lika ofta som män får rätt då det gäller bedömningen av de skador och brister som de råkat ut för. Kvinnor använder vidare mer läkemedel än män och drabbas oftare av biverkningar. Detta förklaras bl.a. av att kvinnorna är underrepresenterade vid studier av läkemedelseffekter. Det finns dessutom dokumenterat att vissa läkemedel har olika effekt för kvinnor och män, men informationen om detta är otillräcklig. Män får oftare nyare och därmed dyrare läkemedel än kvinnor, vilket dock inte skall tolkas som att läkemedelsbehandlingen är av högre kvalitet. Slutligen har undersökningar visat att kvinnor får lägre tillgång till eller längre väntetid till viss typ av vård, operativa ingrepp och behandlingar. Likartade problem kan förekomma i landskapet.

Utskottet noterar att ÅHS nyligen antagit en plan för jämställdhetsarbetet. Enligt utskottet är det viktigt att sjukvården i landskapet erbjuds till patienter på jämställd grund. Enligt vad utskottet känner till finns det inte några undersökningar inom detta område på Åland. En viktig utgångspunkt för sådana utredningar är att könsspecifik statistik finns att tillgå. Utskottet förutsätter att detta ligger inom ramen för de målsättningar som landskapsregeringen föreslår i meddelandet och det utvecklingsarbete som pågår utgående från ÅHS’ jämställdhetsplan.

Socialvård

Utskottet har erfarit att det kan finnas vissa skillnader när det gäller de tjänster som erbjuds till äldre personer som får hemtjänst. Undersökningar som genomförts utanför Åland tyder på detta. Delvis kan detta förhållande förklaras med att den generation som nu behöver denna typ av tjänster har andra förutsättningar och förväntningar på grund av att de är formade av föråldrade föreställningar om förhållandet mellan kvinnors och mäns uppgifter i hemmet. Detta kommer enligt utskottet att förändras i takt med att senare generationer når pensionsåldern. Det har dock betonats att en individuell bedömning av klientens behov av tjänster alltid görs. Det har inte framkommit att det finns några egentliga problem när det gäller dem som erhåller tjänster. Däremot så har det uppgivits att kvinnor i allmänhet väntar alltför länge innan de begär och vill ta emot tjänster från hemtjänsten.

Personalen inom hemtjänsten är till övervägande del kvinnor men det finns numera också manlig personal. Enligt vad utskottet erfarit så har jämställdhetsutbildning hållits för denna personalgrupp i Mariehamns stad.

Ärendets behandling

Lagutskottet har i skrivelse den 20 mars 2008 med stöd av 41 § 1 mom. lagtingsordningen inbegärt social- och miljöutskottets utlåtande i ärendet.

Utskottet har i ärendet hört patient- och klientombudsmannen Marina Karlsson, psykologen Elin Lampi, rättshjälparen Gard Larpes, diskrimineringsombudsmannen Veronica Larpes-Papadopoulu per telefon, jämställdhetsinspektören Vivan Nikula, lagmannen Kenneth Nygård, administrative hemtjänstledaren Ann-Kristin Palmroos och Tuulikki Ehres från Mariehamns stads hemtjänst, konsulten Ann-Katrine Roth och familjerådgivaren Hans Wickström.

I ärendets avgörande behandling deltog ordföranden Åke Mattsson, vice ordföranden Henry Lindström samt ledamöterna Carina Aaltonen, Sirpa Eriksson och Roger Jansson.

Utskottets förslag

Med hänvisning till det anförda framför utskottet som sitt utlåtande

att lagutskottet vid uppgörandet av sitt betänkande beaktar vad som anförts i detta utlåtande.

Mariehamn den 12 maj 2008

Ordförande

Åke Mattsson

Sekreterare

Marine Holm-Johansson

Lagutskottets betänkande 9/2007-2008

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter