Landskapsregeringens svar gr 1/2013-2014

		SVAR PÅ GRANSKNINGSRAPPORT
		Datum
		2014-11-20
	Till Ålands lagting

Svar på granskningsrapport

Granskning av landskapets pensionssystem

 

 

Lagtinget har i enlighet med 7 § landskapslagen om Landskapsrevisionen delgivit landskapsregeringen en granskningsrapport avseende effektivitetsrevision av landskapets pensionssystem (Revisionsrapport nr 1/2013-2014).

 

I svaret redogör landskapsregeringen för de åtgärder man har vidtagit eller avser vidta med anledning av granskningen.

 

Mariehamn den 20 november 2014
L a n t r å d	Camilla Gunell
Minister	Veronica Thörnroos

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Allmänt

Pensionsansvaret för dem som på basen av landskapslagstiftning har rätt till pension från landskapet är landskapets vilket innebär att landskapsregeringen fattar de pensionsbeslut som lagstiftningen förutsätter samt betalar de pensioner som besluten leder till.

 

Landskapets Ålands pensionsfonds uppgift är att trygga betalningen av framtida pensioner och utjämna pensionsutgifterna. Fonden fullgör sin uppgift genom att förvalta de medel som inflyter genom främst pensionspremier och pensionsavgifter, genom avkastningen på placeringsverksamheten samt genom eventuella överföringar från landskapets budget. Fonden överför i sin tur medel till landskapet i enlighet med vad som anges i landskapets budget. Överföringen får uppgå till högst tre fjärdedelar av landskapets årliga pensionsutgifter. Vid dimensioneringen av överföringarna till budgetekonomin strävar landskapsregeringen efter att i görligaste mån utjämna pensionssystemets nettobelastning på budgeten över tid. Som av den graf som ingår på sidan 13 i granskningsrapporten har landskapsregeringen därför gått in för att budgetbelastningen, i 2013 års priser, inte bör överstiga 20 miljoner euro per år.

 

Landskapsregeringen konstaterar att innehållet i Landskapsrevisionens granskningsrapport om landskapets pensionssystem på det hela taget ger en rättvisande bild av den aktuella situationen. Med hänvisning till rubriceringen i rapporten önskar dock landskapsregeringen ge följande kommentarer till de slutsatser som framkommer i granskningsrapporten.

 

3.  Lagstiftningen

Slutsats 1:      Landskapsregeringens bedömning är att det krävs ett initiativ från lagtinget för att gå in och ändra lagstiftningen, som skulle försämra ledamöternas pensionsförmåner. Frågan har tidigare diskuterats, men något initiativ har inte gjorts under det senaste året.

Slutsats 2:      I riket omfattas polismän sedan den 1.2.2013 av samma bestämmelser om avgångsålder som övriga tjänstemän. Landskapsregeringen bedömde att det inte var ändamålsenligt att behandla frågan i samband med ändringen av landskapslagen om Ålands polismyndighet vilken trädde i kraft den 1 november 2013.

Landskapsregeringen har dock för avsikt att föra frågan, om att likställa avgångsåldern för polismän med övriga tjänstemäns, till lagtinget i form av ett lagförslag. Tidpunkten för avlämnande är beroende av hur frågan kan prioriteras i förhållande till andra angelägna ärenden som fordrar lagstiftningsåtgärder.

Slutsats 3:      Konstaterandet att landskapslagen om ikraftträdande av landskapslagen om hälso- och sjukvården (1994:52) saknas i Ålands lagsamling 2012 är korrekt. Orsaken till bristen är ett mänskligt misstag. Den omständigheten att lagen inte ingår i lagsamlingen betyder ändå inte att lagen saknar rättsverkan. Därför ingår den nämnda lagen i den nu uppdaterade elektroniska versionen av Ålands lagsamling.

 

4. Administrationen

Slutsats 1:      Inrättandet av tjänsten som biträdande pensionshandläggare har helt i enlighet med intentionerna inneburit att det personberoende som tidigare fanns avseende hanteringen av pensionsärenden till största delen eliminerats. Landskapsregeringen arbetar dock kontinuerligt med att minska personberoendet inom såväl detta som övriga områden inom förvaltningen. Dock kan man konstatera att landskapsregeringens strävan att effektivisera förvaltningen och därmed minska personalstyrkan samtidigt försvårar arbetet med att minska personberoendet.

Slutsats 2:      Såsom revisionsmyndigheten själv konstaterar ger det inte en helt rättvisande bild att använda premieinkomsten som jämförelsegrund då man jämför driftskostnaderna för landskapets pensionsanstalt i förhållande till andra pensionsanstalter. Detta beror på att premieinkomsterna för landskapets system stadigt minskar på grund av utförsäkringen av de nyanställda.

 

Slutsats 3:      Landskapsregeringen håller med om att placeringen i budgeten av anslaget för avgiften till Keva för den del av personalen vid ÅHS som tidigare tillhörde det kommunala pensionssystemet kan ifrågasättas. En översyn av budgetplaceringen kommer därför att göras i samband med beredningen av budgeten för år 2016. Emellertid kommer en förflyttning sannolikt inte att påverka budgetomslutningen totalt sett. Om den kostnad som avgiften innebär förutsätts täckt av ÅHS uppstår för myndighetens del behov av motsvarande högre anslag.

 

5. Landskapet Ålands pensionsfond

Slutsats 1:      Landskapsregeringen är medveten om behovet att arbeta med systemstödet, och avser att ytterligare prioritera detta arbete.

Slutsats 2:      Avsikten är att skola in biträdande pensionshandläggaren som backup för akuta åtgärder. En riskhanteringsplan kommer att övervägas.

Slutsats 3:      Problemet med den stora arbetsbelastningen för fondförvaltaren är känt och något som förvaltningen försöker komma tillrätta med. Administrationen av pensionsfonden är därför inne i en utvecklingsfas, där avsikten är att ytterligare se över arbetsfördelningen. En beredskap att ytterligare förstärka administrationen finns, ifall den ovan nämnda arbetsfördelningen visar sig otillräcklig. Arbetsordningen för styrelsen kommer att ses över. I samband med detta görs också en bedömning om tjänsten som fondansvarig behöver ombildas eller ändras.

 

5.1 Fondering

Slutsats 1 & 2: I förslaget till budget för landskapet 2015 föreslås en höjning av arbetsgivarens pensionspremie till 18 %. I och med att landskapets pensionssystem enligt landskapsregeringens bedömning är dyrare än motsvarande inom den privata sektorn kan det inte uteslutas att premieprocenten framöver behöver höjas ytterligare. Med beaktande av att landskapet har ett pensionssystem som på sikt kommer att upphöra - i motsats till statens system som fortsätter, så är det svårt att göra en korrekt bedömning av hur hög pensionspremieprocenten egentligen borde vara. Nivån på statens pensionspremieprocent bygger på ett fortgående system och är därmed inte helt jämförbart.

Landskapsregeringen avser dock att utreda frågan ytterligare.

 

Slutsats 3:      Det är korrekt att kostnaderna för administrationen har ökat trots utförsäkringen. Även med en utförsäkring så administrerar landskapsregeringen fortfarande under en lång tid framöver ett betydande pensionssystem. Hade inte landskapsregeringen utförsäkrat de nyanställda så som gjordes, så hade administrationskostnaderna med säkerhet ökat ännu mer, dock oklart hur mycket.

 

5.2. Uttag

Slutsats 1:      I tilläggsbudget 2, 2014 ingår en sänkning av uttaget under året med 1,1 miljoner euro till följd av att också pensionsutgifterna för året beräknas bli mindre än man tidigare uppskattat. Uttaget om 17,9 miljoner euro utgör då ca 65,1 % av de uppskattade pensionsutgifterna 2014. Uttagets storlek står därmed i bättre paritet med den framtagna kalkylen över uppskattade pensionsutgifter och pensionsfondens utveckling.

Landskapsregeringen utreder som bäst hur planerade driftsprivatiseringar inom skärgårdstrafiken och kommande bolagiseringar inom förvaltningen kommer att påverka framtida pensionsutgifter och inflödet till landskapets pensionsfond.  När omfattningen av nämnda åtgärder klarnat kan en uppdaterad pensionskalkyl tas fram som stöd för förvaltningen av pensionsfonden.