Landskapsregeringens svar RB 1/2024-2025

                              

Dokumentnamn

SVAR PÅ REVISIONSBERÄTTELSE

Datum

8.5.2025

Till Ålands lagting

Svar på revisionsberättelsen

·         RB 1/2024-2025

 

Lagtinget har i enlighet med 7 § landskapslagen (2013:25) om Landskapsrevisionen delgivit landskapsregeringen en berättelse med resultaten från effektivitetsrevisionen.

 

Berättelsen innehåller granskningar av Ålands polismyndighet samt landskapsregeringens infrastrukturavdelning.

 

Landskapsregeringen meddelar med anledning av detta vilka åtgärder landskapsregeringen och respektive underlydande myndighet avser vidta med anledning av berättelsen.

 

 

 

Mariehamn den 8 maj 2025

 

 

 

Lantråd                               Katrin Sjögren

 

 

 

Vicelantråd                          Annika Hambrudd

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Innehåll

1. Effektivitetsrevision – Polismyndighetens förvaltning, löner och schemaläggning. 3

2. Effektivitetsrevision av infrastrukturavdelningens upphandlingar 5

3. Åtgärder med anledning av tidigare års berättelser 7

3.1. Effektivitetsrevision – Uppföljning av den administrativa utvecklingen på ÅHS. 7

3.2. Effektivitetsrevision av inköpsprocessen på ÅHS. 7

3.3. Granskning av lagtingets kansli 8

3.4. Granskning av lönesättningen för landskapets personal 9

3.5. Granskning av Fordonsmyndigheten. 11

 

 

 

1. Effektivitetsrevision – Polismyndighetens förvaltning, löner och schemaläggning

Som en del av effektivitetsrevisionen för räkenskapsperioden 2024 har företaget BDO Audiator Ab utfört en revision av polismyndighetens förvaltning, lönesättning och schemaläggningsprocess. Denna del av effektivitetsrevisionen är delvis en uppföljning av en tidigare effektivitetsrevision som gjordes 2018. Fokus har legat på att granska löner och schemaläggning, med specifikt intresse på kostnaderna för övertid och möjligheter till kostnadsbesparing. Effektivitetsrevisionen är inte en revision eller översiktlig granskning enligt ISA-standarden (International Standards on Auditing) och BDO Audiator Ab har således inte utfört revisionen enligt standarderna.

 

De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna är följande:

 

Rekommendation – Tydligare målsättningar för effektivitet och resursering behöver skapas för att allmänheten och lagtinget skall kunna följa med polisens effektivitet samt behov av resurser.

 

Av landskapsregeringen planerade åtgärder:

·         I och med att styrelsen för Ålands polismyndighet har upphört från år 2025 och uppgiften nu ligger på landskapsregeringen, kommer systemet för resultatstyrning att ses över. Genom införandet av en kvartalsuppföljning som även omfattar Ålands polismyndighet och arbetet att förbättra budgetmål som verkställts 2025 har resultatstyrningen redan förbättrats.

 

Rekommendation – Tydligare fördelning av kostnader mellan riket och landskapet.

 

Av landskapsregeringen planerade åtgärder:

·         Landskapsregeringen har nått en överenskommelse med inrikesministeriet och tagit fram ett avtal om ersättningsgilla särkostnader för polisverksamheten på Åland, vilket till vissa delar klargör kostnadsfördelningen mellan riket och landskapet Åland.

·         Landskapsregeringen har även en permanent samarbetsgrupp med inrikesministeriet i vilken det är möjligt att lyfta utmaningar och behov för Ålands polismyndighet.

 

Rekommendation – Landskapet bör säkerställa att polisen har tillräckliga resurser för att sköta samhällsviktiga funktioner.

 

Av landskapsregeringen planerade åtgärder:

·         Då man i riket genomfört lagstiftningsreformer som medfört ökade kostnader för Ålands polismyndighet har detta inte beaktats vid beredningen av propositionen. Riket har inte heller kompenserat landskapet Åland för de ökade kostnaderna, vilket har lett till att landskapet Åland i dagsläget står för kostnader som hör till rikets behörighet.

·         Landskapsregeringen avser även att föra diskussioner i samarbetsgruppen med inrikesministeriet för att på sikt kunna lösa problemet så att landskapet Åland ersätts då nya förvaltningsuppgifter uppkommer som en följd av överenskommelseförordningen.

·         Antalet polistjänster vid polismyndigheten har ökat från 67 stycken år 2019 till 81 stycken år 2025, vilket motsvarar en ökning med 14 tjänster eller cirka 20,9 procent. Landskapet har därmed stärkt förutsättningarna för att polismyndigheten ska kunna upprätthålla samhällsviktiga funktioner.

 

Rekommendation – Skapa riktlinjer för när och vilket jobb som behöver utföras under beredskap och att det finns en kontroll på övertiderna.

 

Av landskapsregeringen och Ålands polismyndighet planerade åtgärder:

·         Revisionen har tagit fast på allmänledarnas beredskapstider. Beslut av allmänledarna (anhållningsberättigad tjänsteman) behövs även utanför ordinarie arbetstid, främst under veckoslut och nätterna i akuta ärenden där tvångsmedelsbeslut behöver tas. För att fungera som allmänledare krävs en licens som fås efter avklarad allmänledarutbildning. Allmänledarutbildningen är en del av rikets utbildningar. I riket finns inte mera motsvarande allmänledare i beredskapssystem, i stället har man ytterligare specialiserat verksamheten. Rikets modell kan inte kopieras till Ålands polismyndighet då det skulle innebära att nuvarande 7 befälstjänster skulle behöva utökas till 13-14 befälstjänster. Allmänledarnas beredskapssystem kan inte arbetas bort, varken ur ett juridiskt eller operativt perspektiv.

·         Polismyndigheten har inte tagit fram direktiv som skulle inskränka på allmänledarens möjligheter att aktivt ta ledarskap i olika operativa situationer eftersom det skulle ha en negativ inverkan på utövande av polisverksamheten. Ytterligare är det skäl att separat lyfta att ett direktiv som tar vara på de centralaste uppgifterna i allmänledarsystemet kommer att utöka antalet övertidstimmar samtidigt som det skapar utmaningar med att kunna följa lagstadgade vilotider.

Myndigheten konstaterar att det inte finns hinder för att utöka och i en kortare tidsspann följa upp allmän ledarnas övertid. Grunden för detta har redan påbörjats genom att planera i bruk tagande av det digitala arbetstidsredovisningssystemet Tidomat för att registrera övertid. Åtgärden ger ingen inbesparing men ökar kontrollmöjligheterna, så som revisionen efterfrågar.

 

Rekommendation – Överväga införandet av ett modernt schemaläggningsprogram för att optimera användningen av tillgängliga resurser.

 

Av landskapsregeringen och Ålands polismyndighet planerade åtgärder:

·         Ålands polismyndighet planerar att tillsammans med landskapsregeringen utreda möjligheten att utveckla en planeringsmiljö i existerande löneutbetalningssystem Titania. Endast genom en planeringsmiljö kan lönerna prognostiseras, detsamma gäller att synliggöra olika kostnadsstrukturer och egentliga utfall som olika arbetstidsplaner medför redan i planeringsskedet.  Ålands polismyndighets största enskilda tillägg som belastar kostnadsstrukturen är kostnader för obekväm arbetstid och mera specifikt söndagstillägg och nattillägg. Polisens uppgift är att trygga människors grundläggande rättigheter och friheter (säkerhet) samt den allmänna ordningen under alla omständigheter och tider varför myndigheten behöver ha en operativ kapacitet och kompetens i arbete dygnet runt och året runt.

·         I den föregående revisionen 2018 lyftes tilläggens oproportionerliga storlek till granskning och myndigheten har skurit ned alla extra söndags- och andra tillägg. Genom att nu ytterligare skärpa arbetsplaneringen i förhållande till tilläggen finns endast marginella inbesparingar att göra. Dessa är beaktade i myndighetens budgetförslag för åren 2026 - 2028. På grund av bristen på ett planeringsinstrument är den inplanerade besparingen i tillägg ytterst osäker och det finns en risk att den typen av krav som finanspolitiska ramverkets ekonomikrav sätter i sista hand försämrar medborgarnas rättssäkerhet eller inte kommer att kunna förverkligas.

 

2. Effektivitetsrevision av infrastrukturavdelningens upphandlingar

Som en del av effektivitetsrevisionen för räkenskapsperioden 2024 har företaget BDO Audiator Ab utfört en revision av infrastrukturavdelningens budgeterings- och upphandlingsrutiner. Effektivitetsrevisionen har utförts genom att intervjua nyckelpersoner inom organisationen samt genom att ta del av för uppdraget relevanta styrdokument. Effektivitetsrevisionen är inte en revision eller översiktlig granskning enligt ISA-standarden (International Standards on Auditing) och BDO Audiator Ab har således inte utfört revisionen enligt standarderna.

 

De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna är följande:

 

Rekommendation – Interna kontrollen kan förbättras genom att det tas i bruk ett beställningssystem som kopplar ihop beställning och avtal mot inköpsfakturan.

 

Av landskapsregeringen planerade åtgärder:

·         Efter att servicecentret har etablerats kommer ett införande av ett beställningssystem för hela landskapsförvaltningen att utredas, vilket skulle koppla fakturor automatiskt mot beställningar.

 

Rekommendation – Landskapsregeringen bör utveckla en upphandlingsstrategi.

 

Av landskapsregeringen planerade åtgärder:

·         Inom ramen för det pågående projektet Servicecenter ingår även en planerad utveckling av samordnad upphandling med en gemensam upphandlingsstrategi.

 

Rekommendation – Se över budgeteringsrutinerna och beaktar följande risker i beredningen; transparens, ansvarsskyldighet, budgetdisciplin, prioriteringar och politiska konsekvenser.

 

Av landskapsregeringen planerade åtgärder:

·         Landskapsregeringen arbetar med en översyn av samtliga reservationsanslag i syfte att öka budgetens förverkligandegrad. I dagsläget förverkligas drygt 95 % av verksamhetskostnaderna, medan förverkligandegraden gällande överföringskostnaderna är drygt 78 %. Förverkligandegraden på investeringsmomenten är knappt 60 %. Beträffande överföringskostnaderna har landskapsregeringen från och med år 2025 övergått till bokföring enligt förbindelseprincipen, d.v.s. att kostnaden belastar budgeten i samband med att beslutet (förbindelsen) fattas och inte såsom tidigare när utbetalningen sker. Detta gör att tidsspannet mellan budgetering och kostnadsbelastning minimeras och behovet av att överföra anslag mellan verksamhetsåren minskar betydligt. 

 

·         Beträffande investeringsanslagen överväger landskapsregeringen en förändring av budgeteringsprinciperna så att investeringar ombudgeteras årligen. Ett sådant förfarande skulle innebära att investeringar inte längre behöver budgeteras som fleråriga reservationsanslag, vilket i så fall skulle innebära att överföring av tidigare budgeterade medel för investeringar upphör. Det finns dock i dagsläget inte något beslut fattat avseende detta. Omläggningen kommer i så fall att genomföras i samband med att landskapsregeringen lämnar budgetförslaget för år 2026 till lagtinget. 

 

·         Båda dessa åtgärder, dvs införandet av förbindelseprincipen samt övergång till ettåriga budgeteringsanslag för investeringar, bidrar framförallt till att öka transparensen och tydliggöra prioriteringarna och ansvarsskyldigheten samt därmed de politiska konsekvenserna. Landskapsregeringens bedömning är att omläggningen inte påverkar budgetdisciplinen i nämnvärd utsträckning. 

 

Rekommendation – Tydligare projektredovisning

 

Av landskapsregeringen planerade åtgärder:

·         I grundbudgeten ingår budgetårets budgetbehov för investeringar. För investeringar som pågår längre än inkommande budgetår ingår även fullmakter där budgetbehovet på längre sikt beskrivs. En sammanställning i tabellform kan upprättas för att förtydliga investeringarnas ursprungliga beräknade budget, ackumulerat utfall samt framtida årliga budgetbehov för att förverkliga hela investeringen.

·         I samband med årsredovisning 2024 beaktades denna rekommendation så att en sammanställning infördes över pågående investeringar som inkluderar total budget, ackumulativt utfall samt kvarvarande budgetbehov för att färdigställa investeringarna.   

 

 

 

 

 

 

 

 

3. Åtgärder med anledning av tidigare års berättelser

 

 

3.1. Effektivitetsrevision – Uppföljning av den administrativa utvecklingen på ÅHS

Som en del av effektivitetsrevisionen för räkenskapsperioden 2023 gjorde företaget BDO Audiator Ab en revision av uppföljningen av den administrativa utvecklingen på ÅHS. Denna del av effektivitetsrevisionen var egentligen en uppföljning av tidigare revisioner som gjorts under åren 2017–2020. Syftet med revisionen var att kartlägga att tidigare års påpekanden tagits i beaktande samt att ÅHS arbete med digitalisering motsvarar landskapsregeringens målsättningar. Effektivitetsrevisionen är inte en revision eller översiktlig granskning enligt ISA-standarden (International Standards on Auditing) och BDO Audiator Ab har således inte utfört revisionen enligt standarderna.

 

Vad gäller de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna i granskningsrapporten och av ÅHS vidtagna åtgärder hänvisas till denna del till Ålands hälso- och sjukvårds svar till lagtinget angående Landskapsrevisionens granskning (Bilaga).

 

3.2. Effektivitetsrevision av inköpsprocessen på ÅHS

Landskapsrevisionens årligen löpande revision inkluderar en effektivitetsrevision. Effektivitetsrevisionens syfte är att bedöma huruvida budgetmedlen används i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Inom ramen för effektivitetsrevisionen av ÅHS för räkenskapsperioden 2023 gjordes en effektivitetsrevision av ÅHS inköpsprocess av företaget BDO Audiator Ab. Revisionen hade omfattade följande arbetsskeden:

 

- Kartläggning av upphandlingsprocessen

- Granskning av beställningsprocessen

- Granskning av rutinerna för avtalsuppföljning och efterlevnad av avtal

- Budgetens målsättningar om upphandlingar

- Efterföljning av budget och ekonomistyrning

 

Effektivitetsrevisionen är inte en revision eller översiktlig granskning enligt ISA-standarden (International Standards on Auditing). I rapporten presenteras endast iakttagelser gällande de frågeställningar som preciseras i revisionsplanen för effektivitetsrevisionen.

 

Vad gäller de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna i granskningsrapporten och av ÅHS vidtagna åtgärder hänvisas till denna del till Ålands hälso- och sjukvårds svar till lagtinget angående Landskapsrevisionens granskning (Bilaga).

 

 

 

 

 

 

 

3.3. Granskning av lagtingets kansli

Granskningen av lagtingets kansli har utförts i enlighet med landskapsrevisionens granskningsplan för år 2023. Syftet har varit att bedöma om arbetet på kansliet fungerar effektivt och ändamålsenligt. Granskningen har inriktats på förvaltningen och den interna styrningen och kontrollen. Intervjuer har skett med alla anställda.

 

De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna var följande:

 

Rekommendation - En del bestämmelser i tjänstekollektivavtalet avviker från de som gäller vid landskapsregeringens allmänna förvaltning. Med tanke på det arbete som ska utföras vid lagtingets kansli bedöms regelverket, t.ex. för övertidsarbete och semester, vara ändamålsenligt utformat.

 

Rekommendation - Lönenivån för de flesta tjänsterna vid lagtingets kansli är jämförelsevis hög. Lönesättningen vid lagtingets kansli borde närmare följa den allmänna linjen som gäller vid Ålands landskapsregering.

 

Rekommendation - Landskapsregeringens förutsättningar att utföra ett gott arbete försämras då det blir känt att lönenivån för jämförbara tjänster är högre vid lagtingets kansli än vid allmänna förvaltningen.

 

Rekommendation -Lagtingets kansli är sårbart på ett sätt som vanligen gäller för en enhet med få anställda. Några personer är extra svåra att vikariera och stöd från systemutvecklarna behövs i vissa situationer.

 

Rekommendation - Nuvarande bemanning vid lagtingets kansli är ändamålsenlig. Lösningen att bibliotekarien sköter receptionen fungerar väl och en informationsassistent behövs därför inte.

 

Rekommendation - Införandet av det nya plenisystemet har varit mycket lyckat. Personalen har varit berömvärt engagerad. Systemet fungerar väl och kostnadseffektivt, exempelvis sköts ett plenum av endast två personer (sekreteraren vid plenum och lagtingsassistenten).

 

Rekommendation - På grund av plenisystemets komplexitet är systemutvecklarna extra svåra att ersätta (kompetens inom kodning, systemadministration och ljudteknik krävs). Minskat beroende av systemutvecklarna kommer att vara ett av målen med den kommande uppdateringen av systemet. En nedskriven plan för hanteringen av personberoendet vid lagtingets kansli i sin helhet skulle behövas.

 

Ålands lagtings kanslikommission beslöt 25.3.2024 att inte lämna några kommentarer eller svar till granskningsrapporten för lagtingets kansli utan antecknade sig bara rapporten för kännedom. Kanslikommission meddelade 5.5.2025 att kommissionen inte heller kommer att lämna kommentarer på vidtagna åtgärder.

 

 

 

 

3.4. Granskning av lönesättningen för landskapets personal

Granskningen av lönesättningen för landskapets personal har utförts i enlighet med landskapsrevisionens granskningsplan för år 2023. Intervjuer har skett med förvaltningschefen, avtalschefen, hälso- och sjukvårdsdirektören samt ÅHS avtals- och lönespecialist (tidigare personalchef).

 

De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna i granskningsrapporten var följande:

 

Rekommendation - Endast 4 tjänstemän (31.12.2022) är organiserade i ÅTFC. Det är inte ändamålsenligt att en så liten tjänstemannaförening medverkar på samma förhandlingsnivå som de stora föreningarna.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Från och med 1.5.2025 är ÅTFC r.f. inte längre huvudavtalspart och deltar således inte i avtalsförhandlingar.

 

Rekommendation - Det torde vara möjligt att tillgodose tjänstemännens intresse med färre förtroendemän. En översyn av antalet kan motiveras även av ekonomiska orsaker då arbetstid och arvoden kan inbesparas.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Från och med 1.5.2025 finns det 27 förtroendemän inom ramen för landskapets tjänstekollektivavtal. Siffran har tidigare varit 28, men i och med att ÅTFC r.f. inte längre är huvudavtalspart har antalet förtroendemän minskat med en. Dessa 27 förtroendemän fördelas på ca 2000 anställda som representerar många olika yrken. Procentuellt blir andelen förtroendemän drygt 1 %. Jämför med t.ex. Livsmedelsverket i riket som har ca 1000 anställda och 22 förtroendemän där andelen förtroendemän blir drygt 2 %. Brottspåföljdsmyndigheten i riket har i sin tur cirka 2700 anställda och över 80 förtroendemän där andelen blir ca 3 %. Landskapsregeringen anser, utgående från förtroendemännens funktion och gjord jämförelse, att det inte finns orsak att ytterligare minska antalet förtroendemän.

 

Rekommendation - Det är hög tid att åstadkomma en harmonisering av lönesättningen för ÅHS och landskapets övriga tjänstemän. Nuvarande system har skapat en del förvirring och ett visst missnöje förekommer bland personalen.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Harmoniseringen av lönesättningen verkställs fr.o.m. 1.6.2024 och nu har samtliga i förvaltningen ett system med tre erfarenhetstillägg. 

 

Rekommendation -Det saknas riktlinjer för när beviljande av SET-arvode är befogat och vilken procentsats som ska tillämpas. Tillämpningen blir inte rättvis då avdelnings- och myndighetschefer fattar beslut och ingen central koordinering sker.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Alla SET-arvoden inom den allmänna förvaltningen prövas nu i ledningsgruppen och ett kontrollsystem har även införts rörande SET-arvoden som förordnas i resten av förvaltningen. Genom projektet Servicecenter kommer även ÅHS inkluderas i detta system.  

 

Rekommendation - Systemet med förflyttningstillägg leder oftast till omotiverat hög lön för den förflyttade tjänstemannen i förhållande till kraven i den nya tjänsten. Förfarandet leder till orättvisa och kan förorsaka missnöje bland personalen. Allmänhetens förtroende för landskapsregeringen riskerar att försämras. Förflyttningstillägget borde vara lägre än 20 % av lönen i den förra tjänsten (maximinivå) samt tidsreglerat, vilket skulle leda till att lönen efter en tid justeras till rätt nivå.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Nuvarande tjänstekollektivavtal gällde t.o.m. 30.4.2025 och frågan kring förflyttningstillägget kommer att lyftas under avtalsförhandlingarna hösten 2025.

 

Rekommendation - Det är krävande att utveckla nya system och processer. I jämförelse med tjänstemän som enbart arbetar med förvaltning borde tjänstemän som åstadkommer utveckling och effektivisering värderas högre än idag vid lönesättningen.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Landskapsregeringen har noterat revisionens iakttagelser och konstaterar att de i dagsläget inte föranleder några åtgärder inom landskapsregeringen.

 

Rekommendation - Kollektivavtalsförhandlingarna hotar inverka hämmande på landskapsregeringens förutsättningar att utveckla verksamheten eftersom fackorganisationers intressebevakande försvårar landskapsregeringens möjligheter att betala konkurrenskraftiga löner till IT-personal och ingenjörer med erforderlig kompetens.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Landskapsregeringen har noterat revisionens iakttagelser och konstaterar att de i dagsläget inte föranleder några åtgärder inom landskapsregeringen.

 

Rekommendation - I jämförelse med chefslöner inom övrig offentlig sektor på Åland och i riket är inte en månadslön på 8.000 euro för en chef tillsatt på fem år för hög. Exempelvis har tillsvidareanställd ekonomichef vid ÅHS och tillsvidareanställd lagtingsdirektör högre lön. Sämre anställningstrygghet motiverar högre lön. Skillnaden mot tillsvidareanställda avdelningschefer är egentligen ganska liten.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Landskapsregeringen har noterat revisionens iakttagelser och konstaterar att de i dagsläget inte föranleder några åtgärder inom landskapsregeringen.

 

Rekommendation - Då chefslöner höjs har allmänheten rätt att förvänta sig ökat fokus på utveckling och effektivisering av förvaltningen. Det räcker inte att bara sköta den löpande verksamheten, i synnerhet digitaliseringsprojekt måste cheferna se till att genomförs.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Vid chefsrekrytering är utvecklingsfokus redan tillsammans med ledarskap en viktig egenskap som prioriteras och eventuellt en uppgift som kan regleras i lag i samband med den pågående förvaltningsreformen.

 

 

3.5. Granskning av Fordonsmyndigheten

Syftet med granskningen har varit att utreda om Fordonsmyndigheten (FMÅ) bedriver sin verksamhet effektivt och ändamålsenligt och i enlighet med tillämpliga styrdokument och lagstiftning. Granskningen omfattar hela myndigheten. Intervjuer har hållits med personal vid myndigheten. Finansiella uppgifter har granskats på basen av årsredovisningar och i Hypergene. Granskningen har avgränsats till myndighetens kärnverksamhet inom de olika sektionerna. Verksamhet av mindre omfattning, som t.ex. plombering, färdskrivare och vattenfarkostregistret har granskats endast övergripande eller inte alls.

 

De viktigaste slutsatserna och rekommendationerna i granskningsrapporten var följande:

 

Rekommendation - Verksamheten är sårbar eftersom det inte finns tillräckligt med backup för vissa nyckelfunktioner.

 

Av Fordonsmyndigheten och landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Landskapsregeringen har noterat revisionens iakttagelser och delar uppfattningen, men konstaterar samtidigt att de i dagsläget inte föranleder några åtgärder då ytterligare resurser till Fordonsmyndigheten inte kan beviljas p.g.a. det ekonomiska läget. I praktiken hanteras sårbarheten med god planering av arbetet fördelat på befintliga medarbetare.

 

Rekommendation - Landskapslagstiftningen behöver förtydligas på vissa områden och harmoniseras med lagstiftningen i närområdena.

 

Av Fordonsmyndigheten och landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Körkortslagstiftningen har nyligen uppdaterats med de väsentligaste ändringarna som det funnits behov av. Landskapsregeringens lagförslag har behandlats och godkänts av lagtinget. Lagändringarna väntas godkännas av Republikens president inom kort och publiceras i Ålands författningssamling och sättas i kraft kort efter det.

·         Fordonsmyndigheten håller nu på att se över vattenfarkostslagstiftningen och kommer att överlämna en promemoria under maj 2025 till landskapsregeringen.

·         Översyn av lagstiftningen om besiktning och registrering ligger hos Fordonsmyndigheten och myndigheten arbetar med att skriva en lagstiftningspromemoria och som förväntas vara klar våren 2026. Promemorian skickas till landskapsregeringen som sedan tar ärendet vidare för ytterligare eventuell beredning och politisk förankring.

·         Mindre revideringar av aktuella lagar och förordningar kan ske vid behov.  

 

Rekommendation - Avtalet gällande registerbrickor behöver förnyas och upphandling av registerbrickor borde göras.

 

Av landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Avtalet kommer att sägas upp vid första möjliga tillfälle, för att sedan upphandlas på nytt. Om storleken (EU standardiserad) på registreringsskyltarna ska ändras är det lämpligt att göra det inför kommande upphandling då detta kan påverka behovet av budgetmedel.

·         Landskapsregeringen handhar upphandlingen, i nära samarbete med Fordonsmyndigheten, av registreringsskyltar enligt nuvarande lagstiftning.

 

Rekommendation - Man har behov av behöriga resurser inom besiktningen, men de höga utbildningskraven och utbudet av behörig personal är begränsat vilket är utmanande vid nyrekrytering.

 

Av landskapsregeringen och Fordonsmyndigheten vidtagna åtgärder:

·         Fordonsmyndigheten kommer att närmare utreda vilka eventuella utbildningskrav som är möjliga enligt EU-direktiv på området, närregionernas utbildningskrav och vilka utbildningskrav inom besiktningen som är lämpliga för Åland. Fordonsmyndigheten har kontinuerlig kontakt med utbildningsprogram i riket för att bereda möjlighet för intresserade att delta i svenskspråkiga utbildningar för att få korrekt behörighet.

 

Rekommendation - Förfarandet med preliminärbokade besiktningstider gagnar kunden som inte behöver ha koll på besiktningsintervallet för periodiska besiktningar. Däremot medger systemet med tre månaders planering inte flexibilitet. Resurserna binds för tre månader framåt varvid det för kunder, som har behov av akuta besiktningstider eller vill boka/omboka en tid, framstår som att det inte finns besiktningstider inom en överskådlig framtid. 

 

Av Fordonsmyndigheten och landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Fordonsmyndigheten har fått en ny tjänst som besiktningsman godkänd och är för närvarande i en rekryteringsprocess, varvid ytterligare tider i besiktningsschemat kommer att finnas i framtiden. Med den nya fordonsregisterplattformen kommer det finnas en mera flexibel möjlighet till bokning.

 

Rekommendation - Man behöver ta ställning till hurdana åtgärder gällande no-show som kunde vidtas för att minska den administrativa bördan och undvika ineffektiv användning av den hårt belastade besiktningskapaciteten.

 

Av Fordonsmyndigheten och landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         No-show avgiften har uppdaterats i lagförslaget som har godkänts i lagtinget och just nu pågår lagstiftningskontrollen. En eventuell avgift påverkar dock bokningsprogrammet och kassaprogrammet som måste omprogrammeras. Troligen kan systemet med eventuella avgifter för no-shows realiseras fullt ut tidigast i samband med den nya fordonsregisterplattformen.
En eventuell ny avgift ökar även den administrativa bördan, men i och med en digitalisering av fordonsregisterplattformen bör administrationsuppgifterna totalt minska.

 

Rekommendation - Det finns behov av förbättring av utrymmen och utrustning för att genomföra teoriprov.

 

Av Fordonsmyndigheten vidtagna åtgärder:

·         Fordonsmyndigheten har noterat revisionens iakttagelser och delar uppfattningen. Utrymmena för att teoriprov har förbättrats i samband med ombyggnationen av kundtjänst. Vad gäller själva utrustningen i form av programvara för teoriproven ser Fordonsmyndigheten över alternativen, men konkreta möjligheter och förslag saknas i nuläget.

 

Rekommendation - Myndigheten har fortfarande stora digitala utmaningar inom körkortssektionen. Processerna som borde digitaliseras har kartlagts och det konkreta arbetet borde inledas så fort som möjligt.

 

Av Fordonsmyndigheten och landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Körkortsregistret med basfunktion har driftsatts under hösten 2023. Nu kan Fordonsmyndigheten gå vidare med digitalisering av körkortsprocessen, men för det krävs lagändringar. Körkortslagstiftningen har uppdaterats med de mest väsentligaste ändringarna, lagförslaget har godkänts i lagtinget och just nu pågår lagstiftningskontrollen.

 

Rekommendation - Den nuvarande plattformen för fordonsregister, kassa och bokningssystem är föråldrad och systemstödet är begränsat, vilket är en risk för verksamheten. Arbetet med ett nytt system behöver inledas så fort som möjligt.

 

Av Fordonsmyndigheten vidtagna åtgärder:

·         Arbetet med den nya registerplattformen pågår och inleddes redan 2024.

 

Rekommendation - Om myndigheten framöver förväntas generera ett överskott kan både höjda avgifter och minskade kostnader bli nödvändiga för att täcka underskott föranledda av avskrivningar.

 

Av Fordonsmyndigheten och landskapsregeringen vidtagna åtgärder:

·         Fordonsmyndigheten och landskapsregeringen har noterat revisionens iakttagelser och delar uppfattningen. Landskapsregeringen har redan sett över avgifterna vid Fordonsmyndigheten och höjt dessa inför 2025 då avgifterna varit lägre än i närliggande regioner.