Landskapsregeringens svar rp 16/2016-2017

Landskapsregeringens yttrande

över republikens presidents framställning till Ålands lagting om förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon

·       Republikens presidents framställning nr 16/2016-2017

Ålands lagting har den 22 september 2017, i enlighet med 31 § 2 mom. lagtingsordningen, begärt yttrande från Ålands landskapsregering över republikens presidents framställning till Ålands lagting om förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon.

     Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar är det viktigaste internationella regelverket för samarbete och åtgärder för att begränsa och gradvis minska och förebygga luftföroreningar. Konventionen, som undertecknades 1979 och trädde i kraft 1983, var det första internationella rättsligt bindande instrumentet på detta område. Konventionen har utökats med åtta protokoll, där det fastställs specifika åtgärder som parterna ska vidta för att minska sina utsläpp av luftföroreningar.

     I det så kallade Göteborgsprotokollet från 1999 om minskning av försurning, övergödning och marknära ozon (nedan kallat protokollet) fastställs nationella åtaganden för varje avtalspart när det gäller att minska utsläppen till luft. Utsläppsminskningsåtgärderna gäller svaveldioxid, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska föreningar med undantag av metan.

     När åtagandena i protokollet sågs över 2005-2007 konstaterade man att det krävs ytterligare åtgärder för att nå de mål som hänför sig till miljön och människors hälsa. Förhandlingarna om en ändring ledde till två beslut genom vilka texten i protokollet och bilagorna ändrades samt att två nya bilagor tillkom. I och med ändringarna fastställs nya åtagandena för nationella utsläppsminskningar och det anges även minskningsåtaganden för utsläpp av små partiklar. Härigenom uppdateras utsläppsgränsvärden och minskningen av utsläppen av sot främjas. Dessutom anges nya maximivärden för halterna av flyktiga organiska föreningar förutom metan, i produkter.

     Protokollet och ändringarna i det har karaktären av ett avtal med delad befogenhet mellan EU och dess medlemsstater, och ska därmed godkännas av såväl EU som de enskilda medlemsstaterna. Europeiska unionens råd har den 17 juli 2017 på unionens vägnar godkänt ändringarna i protokollet. EU:s viktigaste instrument för att genomföra Göteborgsprotokollet är Europaparlamentets och rådets direktiv 2016/2284/EU om minskning av nationella utsläpp av vissa luftföroreningar, Europaparlamentets och rådets direktiv 2015/2193/EU om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om industriutsläpp och kommissionens genomförandebeslut som antas i enlighet med industriutsläppsdirektivet.

     Nämnda direktiv har genomförts eller kommer att genomföras på Åland huvudsakligen genom landskapslag (2008:128) om miljöskydd, landskapsförordning (2008:130) om miljöskydd samt genom tillämpning av en rad statsrådsförordningar genom blankettlagstiftning.

     Landskapsregeringen har i ett utlåtande till miljöministeriet den 28 juni 2017 framfört att man inte har några invändningar mot godkännandet av ändringarna i protokollet.

     Landskapsregeringen förordar ett bifall till förordningen om sättande i kraft av ändringen av 1999 års protokoll till 1979 års konvention om långväga gränsöverskridande luftföroreningar angående minskning av försurning, övergödning och marknära ozon.