Landskapsregeringens svar RP 2/2019-2020

Landskapsregeringens yttrande

över republikens presidents framställning till Ålands lagting om regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan

·       Republikens presidents framställning nr 2/2019–2020

Ålands lagting har den 12 november 2019 begärt ett yttrande från Ålands landskapsregering över republikens presidents framställning till Ålands lagting om regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan.

Landskapsregeringen har tidigare lämnat följande utlåtande i ärendet:

Landskapsregeringen har den 28 februari 2019 lämnat ett utlåtande till utrikesministeriet över utkastet till regeringens proposition till riksdagen om godkännande och sättande i kraft av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan. Landskapsregeringen konstaterade då att avtalet innehåller bestämmelser som hör till landskapets lagstiftningsbehörighet, varför lagtingets bifall erfordras för att avtalet till dessa delar ska träda i kraft i landskapet. Landskapsregeringen konstaterade även att kravet på Ålands lagtings bifall var olyckligt formulerat i utkastet till regeringens proposition, då det ur propositionen framgick att lagtingets bifall bör inhämtas. Landskapsregeringen framförde i utlåtandet en önskan om att propositionstexten till denna del ändras för att bättre återspegla kravet i självstyrelselagen på att Ålands lagtings bifall ska inhämtas om ett fördrag som Finland ingår innehåller en bestämmelse i en fråga som hör till landskapets behörighet. Landskapsregeringen noterar att formuleringen därefter har ändrats i propositionen.

Partnerskapsavtalet är till sin karaktär ett så kallat blandavtal, där bestämmelserna som ingår dels hör till medlemsstaternas, dels till EU:s behörighet. Avtalet behandlar centrala politiska frågor och flera sektorbaserade samarbetsområden på en allmän nivå. Avtalet syftar till att övergripande öka samarbetet mellan EU och Japan, och omfattar utöver det politiska, ekonomiska och sektorbaserade samarbetet även samarbete för att lösa regionala och globala utmaningar. Avtalet är avsett som ett grunddokument som definierar och stärker relationerna mellan EU och Japan. Ur propositionen framgår att avtalet kan anses vara ändamålsenligt för Finland.

Avtalet omfattar inte det handelsekonomiska samarbetet. Parallellt med det strategiska partnerskapsavtalet har förhandlingar förts om ett avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan (Economic Partnership Agreement, EPA-avtalet). Dessa två avtal ska utgöra en institutionell helhet.

Det strategiska partnerskapsavtalet ska tillämpas, å ena sidan, på Japans territorium, och å andra sidan, på de territorier där fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga och i enlighet med de villkor som fastställs i dessa fördrag.

Landskapsregeringen konstaterar att bestämmelserna i avtalet huvudsakligen är av en generell karaktär och främst innehåller allmängiltiga åtaganden om uppmuntran till dialog och fördjupat samarbete mellan avtalsparterna. Avtalet innehåller inte bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning. Landskapsregeringen ser inga hinder för att lagtinget ger sitt bifall till det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan.