Landskapsregeringens svar rp 4/2012-2013

Lagtingsår: 2012-2013
Typ av dokument: Landskapsregeringens svar

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsregering

YTTRANDE

 

Datum

 

 

02.11.2012

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Landskapsregeringens yttrande

över republikens presidents framställning till Ålands lagting om regeringens proposition till riksdagen om godkännande av det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt med förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i protokollet som hör till området för lagstiftningen

·       Republikens presidents framställning nr 4/2012-2013

 

Ålands lagting har den 18 oktober 2012 begärt ett yttrande från Ålands landskapsregering över regeringens proposition till riksdagen om godkännande av det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt om förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i protokollet.

Det fakultativa protokollet godkändes i december 2008 i New York och undertecknades av Finland den 24 september 2009. Protokollet har ännu inte trätt i kraft internationellt.

Landskapsregeringen har tidigare lämnat följande utlåtanden i ärendet:

-          Landskapsregeringen har den 2 april 2009 lämnat ett utlåtande till utrikesministeriet över huruvida det finns hinder för att Finland hösten 2009 undertecknar det fakultativa protokollet till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (konventionen). Landskapsregeringen har i utlåtandet inget att anmärka mot innehållet i protokollet men påpekar att landskapet i ett tidigare skede borde varit involverad i utarbetandet av protokollet samt understryker att ikraftträdandet i landskapet förutsätter lagtingets bifall.

-          Landskapsregeringen har den 23 augusti 2012 lämnat ett utlåtande till utrikesministeriet över regeringens proposition till riksdagen om godkännande av det fakultativa protokollet till internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt om förslag till lag om sättande i kraft av de bestämmelser som hör till området för lagstiftningen i protokollet. Landskapsregeringen konstaterar i sitt utlåtande att avtalet inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning.

Detta yttrande överensstämmer med de utlåtanden som tidigare framförts i ärendet.

Finland ratificerade konventionen den 23 juni 1975 och konventionen trädde i kraft i Finland den 3 januari 1976. Konventionen trädde i kraft genom en förordning. I regeringsproposition 1990/73 om ändring av självstyrelselagen[[1]] anges att detta betyder att konventionen inte ansetts innehålla bestämmelser som innebär upphävande eller ändring av eller avvikelse från stadgandena i självstyrelselagen.

Landskapsregeringen har noterat att det enligt artikel 28 i konventionen inte tillåts några territoriella undantag.

Som nämnts ovan ratificerades konventionen 1975. Vid denna tidpunkt var självstyrelselagen för Åland (5/1952) tillämplig och i nämnda lags 11 § 2 mom. 19 punkten regleras ikraftträdandet av internationella fördrag i landskapet. 11 § 2 mom. anger att "Till rikets lagstiftningsbehörighet hänföres jämväl stiftande av allmän lag eller utfärdande av förordning, då ärendet rör: (...) 19) område, som är reglerat genom internationella fördrag, dock så, att jämväl landstinget bör giva sitt bifall till lag, genom vilken fördrag med främmande makt bringas i kraft inom landskapet, för såvitt i fördraget ingå bestämmelser, som innebära upphävande eller ändring av eller avvikelse från stadganden i självstyrelselagen; (...)".

Landskapsregeringen delar utrikesministeriets uppfattning att eftersom konventionen sattes i kraft genom en författning av lägre rang än lagnivå, dvs. genom förordning, krävdes således inte bifall från lagtinget enligt 11 § 2 mom. 19 punkten självstyrelselagen för Åland (5/1952).

Konventionen innehåller bestämmelser som ska trygga vissa sociala rättigheter, exempelvis rätten till social trygghet (artikel 9), rätten till skydd för mödrar och barn, så som skydd och bistånd i samband med familjens bildande och under så lång tid konventionsstaten är ansvarig för omvårdnaden och utbildningen av barn i dess vård samt även ett särskilt skydd till mödrar under skälig tid före och efter barnens födelse, samt betald ledighet eller ledighet för yrkesarbetande mödrar (artikel 10). Konventionen innehåller även bestämmelser om rätten till en tillfredställande levnadsstandard (artikel 11) och rätten till skydd för hälsan och att konventionsstaterna för att säkerställa denna rätt innefattar att vidtaga åtgärder som är nödvändiga för att bland annat främja barnets sunda utveckling, förbättra alla sidor av samhällets hälsovård och skapa villkor som är ägnade att tillförsäkra envar läkar- och sjukhusvård i händelse av sjukdom (artikel 12).

Konventionsstaterna åtar sig att arbeta för att trygga att rättigheterna i konventionen gradvis förverkligas i sin helhet med alla lämpliga medel, i synnerhet genom lagstiftning (artikel 2).

Enligt självstyrelselagen (5/1952) 13 § 1 mom. har lagtinget bland annat lagstiftningsbehörighet i landskapet rörande angelägenheter, då ärendet angår barnskydd, med vissa undantag (punkten 14), fattigvård och annan social omvårdnad (punkten 15) och hälso- och sjukvården, med undantag enligt 11 § 2 mom. 15 punkten (punkten 16).

När det gäller det fakultativa protokollet till FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (protokollet) så är det nödvändigt att klargöra huruvida protokollet reglerar ett rättsområde som faller inom landskapets lagstiftningsbehörighet.

59 § självstyrelselagen (1991:71) för Åland reglerar situationen för ett internationellt avtals ikraftträdande i landskapet Åland. 59 § 1 mom. nämnda lag stadgar att "Om ett fördrag eller någon annan internationell förpliktelse som Finland ingår eller förbinder sig till innehåller en bestämmelse i en fråga som enligt denna lag faller inom landskapets behörighet, träder bestämmelsen i kraft i landskapet endast om lagtinget ger sitt bifall till den författning genom vilken bestämmelsen sätts i kraft."

Protokollet innehåller bestämmelser om förfarandet med så kallade enskilda klagomål, enligt vilka enskilda personer och grupper av personer inom konventionsstatens jurisdiktion ska ha rätt att anföra klagomål, om de anser att konventionsstaten har kränkt deras rättigheter enligt konventionen. I protokollet föreskrivs också om ett förfarande med mellanstatlig talan och om möjligheterna för kommittén för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (kommittén) att företa ett prövningsförfarande i fråga om en protokollstat.

Kommitténs prövning kan leda till ett utlåtande och rekommendationer som protokollstaten ska svara på samt ange vilka åtgärder som vidtagits med anledning av dessa. Efter samråd med protokollstaten får kommittén inkludera en sammanfattning av förfarandets resultat i sin årsberättelse.

Kommittén som inrättas skall tillämpa de bestämmelser som finns i konventionen. Landskapsregeringen konstaterar att konventionen och protokollet innehåller bestämmelser som faller inom landskapets behörighet enligt bland annat 18 § punkterna 12, 13 och 14 självstyrelselagen (1991:71) för Åland. Lagtingets bifall ska därför inhämtas.

Sammanfattningsvis kan landskapsregeringen konstatera att protokollet stärker enskildas rättsskydd genom att möjliggöra anförande av enskilda klagomål hos kommittén. Protokollet innebär även att den internationella övervakningen av de grundläggande ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna utvecklas.

Landskapsregeringen konstaterar avslutningsvis att avtalet inte innehåller bestämmelser som står i strid med självstyrelselagen eller annan landskapslagstiftning. Genomförandet av stadgan i landskapet kommer inte att föranleda lagändringar.

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 2 november 2012

 

 

 

L a n t  r å d

 

 

Camilla Gunell

 

 

 

Minister

 

 

Gun-Mari Lindholm

 



[1] Sid. 57