Landskapsregeringens svar rp 7/2014-2015
| |||
YTTRANDE nr 7/2014-2015 | |||
Datum |
| ||
2015-02-26 |
| ||
|
|
| |
|
|
| |
|
|
| |
| Till Ålands lagting |
| |
| |||
| |||
| |||
|
Landskapsregeringens yttrande
Republikens presidents framställning om förordningen om ikraftträdande av 1990 års internationella konvention om beredskap för, insatser vid och samarbete vid förorening genom olja och regeringens proposition till riksdagen om godkännande av protokollet om beredskap för, insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen 2000
· Republikens presidents framställning nr 7/2014-2015
KONVENTIONEN
Den internationella konventionen från 1990 om beredskap för, insatser vid och samarbete vid förorening genom olja har genomförts i Finland genom förordning (FördrS 32/1995). I republikens presidents framställning står det ”lagtingets bifall till förordningen om sättande i kraft av konventionen förefaller inte ha begärts i samband med genomförandet av denna”. Detta stämmer dock inte. Lagtinget lämnade sitt bifall till konventionens ikraftträdande den 18 september 1995 (ÅFS 1996:26). På grund av det kommer enbart fråga huruvida bifall till protokollet om beredskap för, insatser vid och samarbete vid olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen 2000 ska lämnas att behandlas i den fortsatta framställningen.
PROTOKOLLET
Protokollet från år 2000 kompletterar den internationella konventionen om beredskap för, insatser vid och samarbetet vid föroreningen genom olja 1990 genom att det internationella samarbetet vid förorening till havs utvidgas till att, förutom bekämpning av oljeskador, gälla också samarbete vid olyckor förorsakade av farliga och skadliga ämnen. Vid ett bifall kommer de skyldigheter som anges i konventionen angående olja även att innefatta farliga och skadliga ämnen.
Farliga och skadliga ämnen definieras i protokollet som andra ämnen än olja som, om de införs i den marina miljön, kan vålla skada för den mänskliga hälsan, skada levande tillgångar och marint liv, skada anordningar eller störa annan lovlig användning av havet.
De skyldigheter som anges i protokollet är samma skyldigheter som gäller vid oljeföroreningar. Bland dessa finns bl.a. befälhavare på fartygs rapporteringsskyldighet samt krav på beredskapsplaner som ska finnas på fartyg. Dessa bestämmelser faller inom rikets behörighet då de enligt 27 § 13 p. självstyrelselag (1991:71) för Åland är att hänföra till handelssjöfart.
I protokollet ställs vidare krav på nationella och regionala system för beredskap och insatser. Varje part ska inrätta en nationell beredskap för att snabbt och effektivt kunna genomföra insatser vid föroreningsolyckor och det ska även finnas ett nationellt samarbete för insatser vid förorening.
I den åländska lagstiftningen saknas bestämmelser om kemikalieolyckor till havs. Landskapslag (1977:16) om bekämpande av oljeskador är begränsad till att gälla mineralolja i alla dess former och i räddningslag (2006:106) för landskapet Åland räknas särskilt bekämpning av oljeskador i enlighet med landskapslagstiftningen om bekämpning av oljeskador upp som en sak som ingår i den operativa räddningsverksamheten. Förutom att räddningsverksamheten även innefattar förebyggande och bekämpning av olyckor i vid bemärkelse finns ingen reglering av kemikalieolyckor till havs.
I Finland har miljöministeriet hand om den allmänna ledningen, uppföljningen och utvecklingen av bekämpningsberedskapen för oljeskador och fartygskemikalieolyckor. Finlands miljöcentral (SYKE) är ansvarig myndighet för att utveckla beredskapen och arrangera bekämpningen av olje- och kemikalieutsläpp. Samma myndigheter som är ansvariga för bekämpningen av oljeskador har också hand om bekämpningen av fartygskemikalieolyckor. I riket finns två fartyg och två mindre båtar som är utrustade för bekämpning av kemikalieolyckor. Ett av dessa opereras av marinen och resterande av gränsbevakningsväsendet.
I Republikens presidents förordning (2004:21) om gränsbevakningsväsendets uppgifter i landskapet Åland har reglerats att gränsbevakningen svarar för skötseln av de förvaltningsuppgifter som med stöd av 15 a § (oljeskadeavgift) i landskapslagen om bekämpande av oljeskador hör till Ålands landskapsregering. Vidare kan gränsbevakningen övervaka väg- och sjötrafiken, fiske, jakt, naturskyddsområden, fartygsfynd och efterlevnaden av bestämmelserna om dem, förhindrande av vattens förorening förorsakad av fartyg samt havsskydd. Miljöministeriets uppfattning är att förordningen även täcker in fartygskemikaliolyckor, men faktum kvarstår att landskapslagstiftning på området saknas.
Eftersom miljöområdet och däribland miljön i Östersjön är en viktig angelägenhet i landskapet anser landskapsregeringen att lagtinget bör lämna sitt bifall till protokollet. Uppmärksammas bör dock att lagstiftningsåtgärder måste vidtas på området, för att de krav som ställs i protokollet ska uppfyllas. Landskapsregeringen kommer att vidta nödvändiga åtgärder så fort resurser finns tillgängliga och i det skedet även se över överenskommelseförordningen för att utreda om den måste kompletteras till någon del.
Mariehamn den 26 februari 2015 | |
Lantråd |
Camilla Gunell |
Minister |
Veronica Thörnroos |