Landskapsregeringens svar s 1/2007-2008

	Ålands landskapsregering	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Utbildningsavdelningen	Datum
		2008-03-20
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Språkpolitik

·      Spörsmål nr 1/2007-2008

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har lagtingsledamot Danne Sundman m.fl. i ett spörsmål ställt följande fråga:

 

Vilka åtgärder avser landskapsregeringen vidta för att åtgärda de strukturella fel i det åländska samhället som orsakar det oproportionella behovet av kunskaper i finska inom företag, organisationer och offentlig förvaltning i landskapet?

 

Med anledning härav ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.

 

Inledning

Landskapsregeringen lämnade den 1 mars 2007 ett meddelande (nr 3/2006-2007) till lagtinget innehållande ett språkpolitiskt program. Enligt programmet ska landskapsregeringen genomföra följande åtgärder:

1)     tillsättande av en språknämnd,

2)     återkommande undersökningar av språksituationens utveckling på Åland,

3)     effektiverad information om och ökat samarbete gällande språksituationen med finlandssvenska organisationer samt

4)     främjande av utökade kontakter med Sverige inom områden som handel, vård, utbildning och kultur.

 

Landskapsregeringen avser genomföra de åtgärder som nämns i programmet.

 

Språkråd

Landskapsregeringen tillsatte den 20 mars 2008 ett språkråd. Enligt språkrådets reglemente ska rådet följa utvecklingen och svara för en kontinuerlig information om Ålands enspråkiga status. Rådet ska behandla språkproblem med utgångspunkt i det svenska språkets ställning som officiellt språk i Finland (nationalspråk), språkstadgandena i självstyrelselagen och i språklagen. Språkrådets verksamhet ska ha sin grund i landskapsregeringens beslut i språkfrågor och övervaka att den lagstiftning som berör Ålands språkliga status följs.

     Dessutom ska rådet följa den språkliga utvecklingen inom utbildning, handel och andra samhälls­områden. I övrigt ska rådet initiera språkutredningar och ge förslag till åtgärder på basis av dem. Språkrådet ska också klargöra vart enskilda personer kan vända sig om de känner sig språkligt felbehandlade.

     Till språkrådets uppgiftsområden hör även

·        att allmänt följa den språkliga utvecklingen inom alla samhällssektorer

·        att bevaka de språkliga relationerna mellan myndigheter på Åland och i riket,

·        att bevaka individers och medborgarorganisationers språkliga rättigheter och verksamhets­förutsättningar, bland annat genom att vägleda dem i deras kontakter med myndigheter och institutioner, att övervaka hur myndigheter men också företag och intresseorganisationer upprätthåller den språkliga servicen och att granska språkpolitiska aspekter inom utbild­ningspolitiken, hälso- och sjukvården och övriga samhällsområden samt

·        att samverka med olika instanser utanför landskapet.

     Språkrådet ska vidare årligen avge en rapport till landskapsregeringen om sin verksamhet inklusive en utvärdering av svenska språkets ställning.

 

Undersökningar om språksituationens utveckling

Landskapsregeringen har beställt utredningar av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) angående finska språkets inflytande.

     I den första rapporten belyses det finska språkets ställning inom det åländska arbetslivet. På uppdrag av arbetsmarknads- och studieservicemyndigheten (AMS) genomför ÅSUB ytterligare en utredning med fokus på den åländska flyttningsrörelsen sedd ur ett arbetsmarknadsperspektiv. Resultaten kommer då bland annat att användas i bedömningen av eventuella skillnader mellan arbetsgivarnas och de enskilda arbetstagarnas syn på behovet av kunskaper i finska för att erhålla arbete på Åland. Den sistnämnda utredningen kommer att publiceras senare under våren 2008.

     Det andra av landskapsregeringens två uppdrag till ÅSUB gäller de enskilda ålänningarnas syn på finska språkets roll i sitt vardagsliv - i vilka situationer de upplever ett behov av att kunna finska, i vilka sammanhang som information och service på svenska saknas eller är bristfällig etc. Den studien, som görs i form av en omfattande enkät till på Åland bosatta, kommer att påbörjas i slutet av innevarande år och avrapporteras till uppdragsgivaren under våren 2009.

     Landskapsregeringen kommer efter det att språkrådet har behandlat utredningarna att noga analysera dem i ljuset av språksituationens utveckling och följa upp resultaten av analyserna med konkreta åtgärdsförslag.

 

Information och samarbete

Landskapet och riket har ett gemensamt ansvar för adekvat och korrekt informationen om Ålands svenskspråkiga status. Landskapsregeringen följer även aktivt information i riksmedier och vidtar åtgärder för att tillrättalägga felaktiga uppgifter eller missförstånd. Vidare kommer landskapsregeringen att mer aktivt föra fram information om landskapet och beslutsfattandet till media. Denna typ av bevakning och information kommer att intensifieras, dels genom ovan nämnda språkråd och dels genom att förvaltningen är mera uppmärksam och aktiv.

                      Landskapsregeringen avser också att ta initiativ till en utvidgning av skyldigheten för riksmyndigheter att översätta andra viktiga dokument än officiella beslut till svenska enligt språllagen. Det gäller till exempel större offentliga utredningar, instruktioner och anvisningar som är av direkt betydelse för enskilda medborgare.

     All slag av information om Åland, till exempel turistbroschyrer, måste tydligt visa Ålands internationella ställning och svenska språkets ställning. Bland annat är det viktigt att informera om att det vanligen går att få service på sitt modersmål som finskspråkig turist på Åland, men att språket i kontakterna till finska myndigheter skall ske på svenska.

     Information, diskussion och påpekanden om svenskan på Åland ska kontinuerligt riktas till riksmyndigheter, såväl muntligt som skriftligt. Riksmyndigheterna kan även i sin tur hjälpa till med informationen om landskapet via sina egna kanaler såsom hemsidor och intranät. Landskapsregeringen kommer även att särskilt rikta information till beslutsfattare och tjänstemän i regering och riksdag i någon form av informationskampanj.

     I kommunikationsstrategin ingår också att landskapsregeringen i samband med budgetberedningen samt landskapsregeringens verksamhetsberättelser ska beskriva vilka åtgärder som varje enskilt år avses vidtas respektive har vidtagits på de olika avdelningarna. Språkpolitiken ska också vara föremål för regelbundna samråd mellan landskapsregeringen och självstyrelsepolitiska nämnden.

     Det är inte bara Åland som ser med oro på att svenska språkets ställning i Finland försvagas. Landskapet har anledning att kontinuerligt samverka i språkfrågor med finlandssvenska organisationer. På så sätt kan Åland bidra till att det svenska språket hålls levande i Finland, vilket på sikt gynnar landskapets egna kontakter till riket. Språkrådet får här en viktig kontaktskapande uppgift.

     Beträffande det nordiska samarbetet bör Åland följa de nordiska överenskommelser som inverkar på landskapets enspråkiga status. En översyn av gällande överenskommelser ska göras.

 

Utökade kontakter och strategier

En viktig, fortgående åtgärd för den åländska språkpolitiken är att upprätthålla och utveckla kontakterna till svenskspråkiga områden utanför Åland. Landskapsregeringen eftersträvar samverkan dels med svenska riksmyndigheter, dels med grannregioner som av tradition är viktiga för Ålands närings- och kulturliv. Sveriges generalkonsulat utgör också en självklar samarbetspart. För närvarande pågår olika projekt, t.ex. aktiviteter i samband med märkesåret.

     Landskapsregeringen kommer också att på olika sätt stimulera kontakter på alla samhällsområden och därigenom bidra till att göra Åland känt i Sverige. Särskilt viktigt är det att främja näringslivskontakter och att marknadsföra Åland som ett intressant landskap att bo och verka i för personer med svenska som modersmål.

      Frågor som gäller handelshinder, källskatt och etableringsvillkor är särskilt viktiga att arbeta vidare med. Arbetet med skattegränsen och tullkodexen syftar till att underlätta handeln både österut och västerut. Målet är att skapa neutrala förutsättningar och villkor för handeln.

      Även inom vården har språkfrågan blivit allt viktigare. Landskapet har därför, genom Ålands hälso- och sjukvård, i samband med köp av vård utom Åland i avtal med sjukhus i riket och i Sverige uppställt tydliga krav på att vården ska ske på svenska.

      Ideella organisationer som önskar ansluta sig till svenska moderorganisationer kan i större utsträckning beviljas understöd av landskapsregeringen för eventuella merkostnader som förorsakas av sådana åtgärder.

      Av de åländska ungdomarna som fortsätter sina studier efter gymnasienivå väljer cirka 70 procent att göra det i Sverige. Dessa ungdomar utgör en viktig resurs för landskapet och det svenska språket. Genom deras kontakter skapas värdefulla nätverk som stärker kulturutbytet, näringslivskontakter och i övrigt språkligt samröre med Sverige.

      Landskapsregeringen avser genomföra en undersökning bland unga studerande i Sverige för att ta reda på vilka behov de har vid en återflytt till landskapet.

 

Mariehamn den 20 mars 2008.
L a n t r å d	Viveka Eriksson
Vicelantråd	Britt Lundberg