Landskapsregeringens svar s 1/2008-2009

	Ålands lagting	SVAR PÅ SPÖRSMÅL nr 1/2008-2009
	Kansliavdelningen	Datum
		2009-01-22
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål angående

Landskapslag om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda

·      Spörsmål nr 1/2008-2009

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Anders Eriksson m.fl. i ett spörsmål frågat hur landskapsregeringen avser i brådskande ordning agera för att tillrättalägga det kaos som uppstått beträffande utfärdandet av energicertifikat för byggnader och hur har landskapsregeringen hörsammat de av lagtinget fastslagna riktlinjerna vid uppgörande av landskapsförordningen och andra bestämmelser? Med anledning av spörsmålet avger landskapsregeringen följande skriftliga svar:

                     

Inledningsvis konstaterar landskapsregeringen att det förefaller som om regelverket gällande byggnaders energiprestanda sammankopplas med reglerna för byggnadernas funktionskrav. Det ger upphov till en begreppsförvirring.

     Vissa byggnaders energiprestanda ska beräknas och redovisas enligt lagen om byggnaders energiprestanda.

Då det gäller byggnaders tekniska och funktionella krav anges dessa i förordningen om Ålands byggbestämmelsesamling, vilken föreskriver att svenska Boverkets byggregler ska tillkämpas på Åland.

     Vid val av redovisningssystem för energiprestanda för Åland konstaterades att välutvecklade system fanns att  tillgå såväl i Sverige som Finland, men att det svenska systemet är mer byråkratiskt och skulle föranleda högre kostnader för fastighetsägare utan att uppnå motsvarande fördelar. Med hänsyn till detta valde landskapsregeringen att tillämpa det finska redovisningssystemet för byggnaders energiprestanda, vilket även framgick av det lagförslag som landskapsregeringen förelade lagtinget.

     Landskapsregeringen understryker att regelverket gällande byggande och byggnaders energiprestanda inte skall sammanblandas och att svenska byggregler fortsättningsvis gäller på Åland.

 

Förordning om byggnaders energiprestanda

 

Enligt landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om byggnaders energiprestanda ska lagen om energicertifikat för byggnader (FFS 487/2007) gälla i landskapet med de avvikelser som anges i landskapslagen. Landskapsregeringen kan enligt 4 § i nämnda landskapslag besluta att författningar som utfärdas med stöd av nämnda rikslag ska tillämpas oförändrade eller med de avvikelser som landskapsregeringen bestämmer.

     Landskapslagen om byggnaders energiprestanda anger således att den finska lagen tillämpas i landskapet och att övriga författningar som har utfärdats med stöd av denna lag ska tillämpas i landskapet med eventuella avvikelser.

     I samband med att lagtinget beslutade anta landskapslagstiftningen, godkände lagtinget även en kläm enligt vilken landskapsregeringen utfärdar en egen förordning och övriga regelverk som lagen förutsätter på ett heltäckande sätt. Landskapets förordning kan därvid följa det svenska eller både det svenska och finska regelverket.

     Landskapsregeringen konstaterar att lagtingets kläm inte till alla delar är förenligt med landskapslagens 4 §. Lagen förutsätter att de i riket utfärdade förordningarna ska gälla i landskapet, dock med möjlighet till avvikelser. Eftersom den av lagtinget antagna lagen äger företräde framför lagtingets kläm, har landskapsregeringen genom landskapsförordning om tillämpning av riksförfattningar om energicertifikat för byggnader (ÅFS 147/2008) beslutat att miljöministeriets förordning om energicertifikat för byggnader (FFS 765/2007) tillämpas med vissa avvikelser. Vidare ska del D5 i Finlands byggbestämmelsesamling tillämpas i landskapet, dock så att där dessa regler informerar om tillgängliga SFS-standarder, kan i stället någon annan standard på motsvarande nivå som är i kraft inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet användas, exempelvis de svenska.

 

Svenska eller finska certifikatsystemet

 

     Landskapsregeringen konstaterar att det i praktiken inte är möjligt att i en förordning följa både det svenska och finska regelverket samtidigt som man åstadkommer ett regelverk som är klart och tydligt till dem det riktar sig till. Trots att både det svenska och finska regelverket i grunden baseras på samma EU direktiv har systemen utformats olika. Behörighetskrav, kontroll och upplägg är så olika att antingen det ena eller andra systemet måste väljas. Om det svenska systemet valts skulle det innebära att kostnaderna för fastighetsägarna och administrationen av systemet blivit högre. Skillnaderna mellan systemen gäller bl.a. utbildning av behöriga personer och  kravet  på certifiering av fastigheter, då främst för att de flesta egnahemshus ska certifieras i samband med försäljning. Dessutom ska alla certifieringar utföras av behörig person och ackreditering krävs av övervakande företag. Företaget måste ha en kvalitetsmanual och rutiner enligt standarden ISO/IEC 17020 och ackrediteringen måste med vissa tidsintervall uppdateras i det svenska systemet.

 

Det finska certifieringssystemet har i huvudsak tre olika certifikattyper:

•    Energicertifikat för småhus Vid nybyggnad utfärdas dessa certifikat av byggnadens huvudplanerare  (oftast arkitekten för en större fastighet eller annan ansvarig planerare för egnahemshus). Upprättande av certifikatet kräver ej examinerad behörighet. Finns även alternativ att på frivillig grund uppgöra ett certifikat Detta kräver dock att personen som utfärdar certifikatet har examinerad behörighet.

 

•    Energicertifikat för andra byggnader än små bostadshus. Vid nybyggnad utfärdas även dessa certifikat av byggnadens huvudplanerare (oftast arkitekten för en större fastighet eller annan ansvarig planerare för egnahemshus). Upprättande av certifikatet kräver ej examinerad behörighet. Detta certifikat kan även upprättas i samband med en energikartläggning som grundar sig på den faktiska energiförbrukningen  och  i samband med en inspektion av byggnaden och grundar sig på den faktiska energiförbrukningen. I de senare fallen krävs att personen som utfärdar certifikatet har examinerad behörighet.

 

•    Energicertifikat som ingår i disponentintyg. Certifikatet utfärdas av disponent eller styrelseordförande för bostadsbolag och certifikatet upprättas på basen av den faktiska energiförbrukningen under det aktuella året.

 

Det finska certifikatet är en deklarering och redovisning av energisituationen i fastigheten. Eventuella åtgärdsförlag redovisas i de fall separata energicertifikat upprättas, men certifikatet ställer ej krav på gränsvärden gällande energiförbrukningen

     Landskapsregeringen valde att tillämpa det finska systemet då det anses uppfylla målsättningen att öka medvetandet gällande byggnaders energiförbrukning samtidigt som både kostnads- och arbetsinsatserna gällande framtagande och administrationen runt certifikaten hålls på en rimlig nivå.

 

Genomförandet på Åland

 

Från och med 1.1.2009 ska för nya byggnader i samband med byggnadslovsförfarandet bifogas ett giltigt energicertifikat. För befintliga byggnader som säljs eller hyrs ut ska ett giltigt energicertifikat upprättas 1.1.2010.

     De certifikat som enligt lag måste upprättas från 1.1.2009 gäller för nya byggnader och de baserar sig på uppgifter som redan finns i samband med projekteringen. De certifikat som baserar sig på en separat energiutredning och därmed kräver examinerad behörighet ska framläggas 1.1.2010. Således finns ännu tid att utbilda behöriga personer.

 

Utbildning och information

 

Landskapsregeringen samarbetar med svenskspråkiga branschorganisationer gällande utbildning och examinering av personer på svenska. VVS tekniska föreningen i Finland r.f. har under 2008 arbetat intensivt med att färdigställa utbildningen som är Internetbaserad med ett närvarotillfälle och tentamen. Anpassningen förväntas vara klar i slutet av januari 2009.  Landskapsregeringen samarbetar även med miljöministeriet, Motiva och VVS-föreningen i Finland r.f. för att tillse att relevant  material gällande certifikaten skall finnas på svenska.

     Information har givits på informationstillfälle och beskrivning av de olika certifikattyperna med certifikatblanketter har skickats med e-post till byggnadsinspektörerna i kommunerna och andra berörda.  Information ges fortsättningsvis till allmänhet och de inom branschen berörda.

 

Sammanfattningsvis konstateras att valet av system baserar sig på att det finska systemet är smidigare och kostnadseffektivare än det svenska och att blanda olika system medför större förvirring än nytta. De svenska byggreglerna gäller fortsättningsvis på Åland och landskapsregeringen ska tillse att relevant material gällande byggnaders energiprestanda finns på svenska.

 

 

 

Mariehamn den 22 januari 2009
L a n t r å d	Viveka Eriksson
Landskapsregeringsledamot	Roger Eriksson