Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Roger Jansson m.fl. i form av ett spörsmål frågat landskapsregeringen vilka konkreta produktionsutvecklings-, sysselsättnings- och tillväxtmaximerande näringspolitiska åtgärder som omedelbart och framöver skall förverkligas och som landskapsregeringen nu kan presentera för lagtinget. Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.

Översikt av läget

Den åländska ekonomin uppvisar en god förmåga till anpassning till ändrade förhållanden och en dynamik som gör att ekonomin långsiktigt växer, befolkningen ökar stadigt och företagen ändrar genom sin affärsverksamhet karaktär genom åren. Åland attraherar inflyttare från alltfler länder som tillför ny kunskap och erfarenhet.

De befintliga stora företagen med sjöfarten i spetsen som utgör ryggraden i ekonomin på Åland har genom utveckling av varor och tjänster, organisationsförändringar, expansion till nya marknader och en ständig omvärldsbevakning klarat tillfälliga svackor i efterfrågan och utgör en stabil grund för den åländska ekonomin.

Med en tradition av företagande finns ett stadigt tillskott av nya företag samtidigt som andra försvinner.

Näringspolitisk vision och mål

Visionen för ett hållbart Åland 2020 är "Ett tryggt, självstyrt ö-samhälle där medvetna medborgare gör hållbara val". Det är i högsta grad relevant för näringslivsutvecklingen som är bredare än de enskilda företagens verksamhetsförutsättningar. En utveckling som bygger på att hållbara val görs av människor med goda insikter om naturens begränsade bärkraft, samhällets sociala utmaningar och vikten av en stark dynamisk ekonomi i balans.

Landskapsregeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för en ökad tillväxt, hög sysselsättning med arbetsplatser på hela Åland, för en ökad export samt en breddad näringslivsstruktur med stimulans av spetskompetens inom vissa områden.

Landskapsregeringen arbetar för en regional balans där de olika delarna samverkar i en oslagbar helhet för Ålands bästa.

Det långsiktiga arbetsmarknadspolitiska målet är förutom att sträva till en hög sysselsättningsgrad och låg öppen arbetslöshet även en regionalt balanserad utveckling av arbetsmarknaden, kvinnor och mäns rätt till arbete och lön på lika villkor samt att underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och att förhindra utslagning från arbetsmarknaden.

Viktiga områden i den framtida åländska ekonomin är det maritima klustret, kunskapsintensiva tjänstenäringar, livsmedelsklustret, besöksnäringen, den exporterande tillverkningsindustrin och serviceföretagen.

Förutsättningar för utveckling av det åländska näringslivet och rollfördelning

Utgångspunkten för den åländska näringslivspolitiken är att Åland är en marknadsekonomi och det driver utvecklingen framåt. Enskilda människors idéer och entreprenörsanda är bärande för näringslivsutvecklingen.

Politikens huvuduppgift är att skapa en god grund genom att tillhandahålla en samhällsservice med tryggad sjukvård, sociala omsorger, utbildning av arbetskraft och infrastruktur för bl.a. kommunikationer och energi.

En långsiktigt förutsägbar politik är en grundläggande förutsättning för företagande. Viktiga ramar ges i form av lagstiftning som anpassas till åländska förhållanden genom självstyrelsesystemet. Ett annat exempel är att landskapsregeringen formulerar målsättningar och styr sina finansieringsinstrument i fleråriga program riktade till lantbruket, fiskerinäringen samt insatser för övrigt näringsliv, regional utveckling, kompetenshöjande åtgärder i företag och sysselsättningsaktiviteter.

En väsentlig del av verktygen för att föra en aktiv näringslivs- och ekonomisk politik hör inte till lagtingets behörighet, det gäller inom t.ex. sjöfarts- och skatteområdet. Även gemenskapsrätten minskar det åländska handlingsutrymmet.

Konkreta åtgärder

Sysselsättning

I det nuvarande läget då omvärldens sysselsättningsutsikter är betydligt sämre än Ålands arbetar landskapsregeringen med framförhållning och håller sysselsättningsmålsättningen högt. Regeringen stämmer regelbundet av det ekonomiska läget och situationen på arbetsmarknaden.

Vid sidan av det betydligt utökade utbudet av utbildningsplatser, arbetsförmedlings- och vägledningstjänster kartläggs gruppen arbetslösa under 25 år för att kunna erbjuda lösningar som ger ett snabbare inträde på arbetsmarknaden.

Sysselsättningsåtgärder genom Europeiska socialfonden för i första hand unga arbetslösa är ungdomslotsverksamhet och projektet Katapult. Landskapsregeringen kommer tillsammans med företag och kommuner att föreslå särskilda aktiviteter för att motverka en ökande långtidsarbetslöshet.

Landskapsregeringens insatser bör inte leda till att arbetsföra personer hamnar permanent utanför arbetsmarknaden med tanke på den demografiska utvecklingen och den arbetskraftsbrist som uppkommer när den ekonomiska utvecklingen vänder uppåt. Kompetenshöjande insatser och andra omställningsåtgärder är därför viktiga.

Det utvecklingsarbete som pågår för att införa system för validering av kunskap och erfarenheter förbättrar personers möjligheter att värdera och anpassa kompetensen i förhållande till arbetsmarknaden.

Kunskap och erfarenhet finns samlad inom landskapsregeringens inrättningar samt beredskap att hantera utmaningarna på arbetsmarknaden.

Samhällets insatser för att främja sysselsättningen anpassas enligt bl.a. konjunkturen inom byggsektorn.

Även med en något högre arbetslöshet finns det en matchningsproblematik där vissa branscher har svårt att hitta kompetent personal. Det motiverar de fortsatta rekryteringsinsatserna inom ramen för Arbeta & bo.

Breddat företagande

I den åländska gymnasialstadieutbildningen är entreprenörskap ett övergripande tema. I den studieförberedande utbildningen genomförs Ung företagsamhet-aktiviteter som på en grundläggande nivå lär ut företagandets villkor till studenterna. De yrkesinriktade skolorna utformar undervisningen i entreprenörskap anpassad till respektive utbildning.

Landskapsregeringen dimensionerar utbildningen för att matcha efterfrågan på arbetskraft.

Landskapsregeringen erbjuder läroavtal som är en flexibel utbildningsform för att skaffa sig en relevant utbildning kopplad direkt till arbetslivet.

En allt större efterfrågan på miljöanpassade produkter, tillverkningsmetoder, distribution och tillvaratagandet av rester för olika verksamheter gör att landskapsregeringen stöder en grön tillväxt. Åland kan profilera sig inom företagande i miljöbranschen.

Ett samarbete med näringslivet syftar till att få fler företag som satsar på bl.a. miljöteknik samt att öka befolkningens miljömedvetande. Under år 2009 har ett samarbete pågått med stiftelsen AICIS med detta syfte.

Nödvändigheten av att ställa om från oljeberoende och att utveckla en hållbar energiproduktion ger goda affärsmöjligheter för åländska företag inom sektorn förnyelsebar energi.

Antalet företag inom må bra-industrin och andra mindre serviceföretag ökar och dessa stöds t.ex. genom utvecklingsprojekt som sker på näringslivets initiativ och finansieringsformerna lån och garantier via Finnvera.

Landskapsregeringen har identifierat att de företagsstödjande systemen inte alltid passar kvinnors företagande och ska revidera regelverk kring finansieringsstöd och arbetsformer för att möta den efterfrågan samt undanröja eventuella hinder för företagandet.

Genom utbildning, stöd och infrastruktur främjar landskapsregeringen kulturutövare och hantverkare, vilka bidrar till en utveckling av unika upplevelser och produkter med åländskt ursprung som har positiva kopplingar till besöksnäringen.

Landskapsregeringen konkurrensutsätter delar av trafiksystemen för att stimulera den privata företagsamheten.

Mångkulturella Åland ger upphov till företagande i nya branscher och/eller med nya produkter som breddar det lokala utbudet. Med landskapsregeringens integrationspolitik stärks inflyttades möjligheter till utbildning, arbete och företagande.

En säkrad energitillgång genom Finlandskabeln är viktig med tanke på störningsfritt företagande och minskad sårbarhet. Det uppväger det högre elpriset som investeringen ger upphov till.

Landskapsregeringen bearbetar förslag på hur kommunalskatteverktyget kan användas för att stimulera företagandet.

Landskapsregeringen har understött en utbyggnad av bredbandsinfrastruktur och kommer att fortsätta arbeta för en utbyggnad för att möjliggöra för distansarbete.

Landskapsregeringens regionalpolitik återspeglas i näringspolitiken genom t.ex. högre stödnivåer i skärgård och glesbygd. Ett annat exempel är stödet som motsvarar en befrielse från socialskyddsavgifter i skärgården vilket har betydelse för små arbetsgivare.

Utvecklingsnäringar

Landskapsregeringen upphandlar en analys av Ålands maritima kluster som underlag för det fortsatta sjöfartspolitiska arbetet och för att åstadkomma en positiv utveckling av den för Åland så viktiga sjöfartsnäringen. Målet är inflaggning av fartyg.

I fokus just nu är sjöfartens miljöarbete där åländska rederier är goda föredömen men där det också finns stora utmaningar genom bl.a. de striktare reglerna för utsläpp av svavel. Inom EU:s Östersjöstrategi är landskapsregeringen pådrivare för att projektet clean-shipping ska ges ett konkret och relevant innehåll.

Sjöfartsutbildningen ska reformeras med avseende på utbildningens längd och de olika nivåernas innehåll för att bättre motsvara de reella kraven inom sjöfartsyrkena. Ett led är en bolagisering av vissa stödtjänster till sjöfartsutbildningen.

Genom det arbete landskapsregeringen har drivit på har reglerna för ö-cabotage kommit att omfatta även linjer inom Finland som är utsatta för internationell konkurrens.

Landskapsregeringen har under året i samarbete med rederinäringens branschorganisation argumenterat för att förnya tonnagebeskattningen och lagförslaget behandlas nu i riksdagen

Ett viktigt komplement till tonnagebeskattningen som landskapsregeringen fortsätter argumentera för är att stimulera rederiföretagens investeringar i nytt tonnage genom reserveringssystem i företagsbeskattningen för ny- och återanskaffningar. Finanskrisen har slagit särskilt hårt mot fraktsjöfarten men när konjunkturen vänder uppåt bör sjöfartens konkurrenskraft stärkas och näringen ha samma förutsättningar som konkurrenterna i omvärlden.

Visionen för besöksnäringen är att erbjuda genuina och miljövänliga upptäckter året om för våra gäster. Det finns en stor utvecklingspotential och näringen har en positiv inverkan på andra verksamheter, ökar Ålands attraktivitet och ger ålänningarna ett spännande utbud av evenemang, måltidsupplevelser och ett bredare utbud av varor och tjänster. Det Åland erbjuder bygger på småskalighet och närhet till den unika naturen och kulturen.

Ett nytt grepp är att landskapsregeringen breddar destinationsmarknadsföringen vid sidan av mässor, kampanjer och broschyrer och webben till satsningar på stora kulturproduktioner och idrottsevenemang från nästa år.

Landskapsregeringen har med gott resultat satsat extra på marknadsföring av idrotts- och kulturevenemang för att öka dragkraften i besöksnäringen.

En medveten positionering som drar full nytta av investeringarna i bl.a. Alandica kultur- och kongress och sjöfartsmuseet kräver högre logistandard och landskapsregeringen är beredd att stöda investeringar med bl.a. bidrag för logianläggningar som väsentligt höjer kvaliteten.

De kunskapsintensiva tjänsteföretagen har utvecklats positivt på Åland dels genom avknoppningar från den finansiella sektorn men också genom ett brett kunnande inom spel och användning av ny teknik. Här finns en av framtidens åländska basindustrier som främjas av snabba och goda kommunikationer som förtar avstånds- och småskalighetsnackdelar.

Inom IT-utbildningen har samarbetet mellan Högskolan på Åland och näringslivet intensifierats kring bl.a. praktikplatser för att underlätta framtida rekryteringsprocesser.

Landskapsregeringen framhåller betydelsen av en utbildning som motsvarar kunskapskraven samt goda livsbetingelser för arbetskraften som avgörande för en gynnsam utveckling av tjänstesektorn.

Nyföretagande

Målet med Företagsamhetens år 2009 är att öka företagarnas status i det åländska samhället och visa att företagandet är ett reellt alternativ att ordna sin försörjning på. Andelen kvinnor som egna företagare ska på sikt öka till minst 40 %. Landskapsregeringens fortsatta företagsutvecklingsarbete kommer att baseras på slutsatserna från bl.a. arbetet under Företagsamhetens år 2009.

Teman under Företagsamhetens år har varit bl.a. generationsväxling, positivt uppmärksammande av nya företag, utveckling av arbetsmarknadens funktion, hållbarhetsfrågor, handel över skattegränsen, småföretagarseminarium, kvinnors företagande och nytänkande gällande företagande inom traditionellt offentliga områden.

Förutom aktiviteter som genomförts i branschorganisationers regi har även nya utvecklingsområden identifierats under temaåret för att främja företagsutvecklingen. Till exempel har det uppmärksammats att det är viktigt att företagen/användarna kommer in i ett tidigare skede i lagberedningsarbetet inom områden som har stor betydelse för företagens verksamhetsmiljö och som kan minska byråkratin.

Landskapsregeringen inleder samt genomför förenklingsarbete gällande miljölagstiftning, importförfarande för punktskattepliktiga varor från Finland, skattegränsen, tullkodexen samt deltar i nordiskt samarbete kring personbeskattning.

Landskapsregeringen gör fortsatta satsningar på företagsutveckling, investeringar i produktion, produktutveckling, exportmarknadsföring, kvinnors företagande och innovationer.

Säkerheter för krediter och lån från specialfinansieringsinstitutet Finnvera kan förordas av landskapsregeringen för företag med förutsättningar till lönsam verksamhet.

Insatserna för att främja företagande och uppkomst av nya arbetsplatser kommer att effektiviseras. Landskapsregeringen samlar successivt utvecklingsinsatserna gällande nyföretagande.

Rådgivningstjänster riktade till blivande och befintliga företagare samordnas och köps in och kunderna får en dörr in till den samhällsfinansierade starta eget servicen. Samordning och ökad träffsäkerhet gör att landskapets kostnader kan dras ner.

För skräddarsydda utvecklingsprojekt kan företag och branschorganisationer söka skild finansiering.

Företagsinkubatorn Växthuset har funnits i fem år och stöder företag som utvecklar sina idéer till kommersiella affärer.

För att bemöta den ökande strömmen av företagare inleddes i år under Företagsamhetens år 2009 verksamheten Starthuset med affärsutvecklingsarbete för företag/personer med företagarambitioner.

Utrymme för ny politik

Landskapsregeringens förslag till budget för år 2010 ger tydliga indikationer om den inriktning politiken tar här och nu.

Till följd av det snabbt försämrade läget för landskapets ekonomi görs besparingar för att trygga den långsiktiga stabiliteten.

Prioriteringarna är att samhällets ansvar för de offentliga välfärdstjänsterna inom hälsa, sjukvård, omsorg och utbildning kommer först.

Därefter genomförs nödvändiga strukturella i snabbare takt än vad som förutsågs för ett år sedan men som bättre motsvarar den aktuella efterfrågan på landskapsservice.

Finansieringen till utveckling av primärnäringarna är tydligt inriktad på att underlätta omställning till rationellare drift och förädling.

En minskad verksamhet i landskapets regi ger på sikt ökade möjligheter till privat produktion av tjänster enligt efterfrågan.

Landskapsregeringen bedömer avslutningsvis att en ökad lyhördhet och beredskap till konjunkturella insatser är den riktiga vägen i det rådande läget som komplement till de långsiktigt nödvändiga strukturella åtgärderna som inletts. Förändringar leder ofta till ovisshet men landskapsregeringen väljer att se möjligheterna som nya arbetssätt och strukturer innebär.

Mariehamn den 23 november 2009

L a n t r å d

Viveka Eriksson

Landskapsregeringsledamot

Jan-Erik Mattsson

Landskapsregeringens svar s 1/2009-2010

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter