Landskapsregeringens svar s 1/2013-2014

		SVAR PÅ SPÖRSMÅL
		Datum
		2014-03-20
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Justering av basbelopp

·       Spörsmål nr 1/2013-2014

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Mats Perämaa m.fl. i form av ett spörsmål frågat om landskapsregeringen avser att rätta till sitt misstag och vidta åtgärder för att bibehålla kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna i enlighet med landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna. Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.

Bakgrund

Följande lagar i landskapsandelssystemet berörs av de aktuella frågeställningarna:

1.      landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna

2.      landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården samt

3.      landskapslagen (1993:72) om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten

 

Den allmänna landskapsandelslagen reglerar de allmänna landskapsandelarna och finansieringsunderstöd till kommunerna. Lagen är även till vissa delar tillämplig när det gäller de uppgiftsbaserade landskapsandelarna för driftskostnaderna. Dessa regleras i de två sistnämnda lagarna om uppgiftsbaserade landskapsandelar.

 

Kostnadsfördelningen mellan kommunerna och landskapet ska bibehållas som anges i den allmänna landskapsandelslagens 6 §, se nedan.

 

6 §. Bibehållande av kostnadsfördelningen

   Fördelningen mellan landskapet och kommunerna av de uppgiftsbaserade kostnaderna för undervisnings- och kulturverksamheten samt socialvården bibehålls enligt samma förhållande som var gällande när denna lag trädde i kraft. Detta gäller inte kostnader för anläggningsprojekt, kalkylerade räntor och avskrivningar eller kostnader för skötsel av lån. (1998/25)

   Kostnadsfördelningens utveckling utreds i sin helhet mellan landskapet och kommunerna vart fjärde år (justeringsår). Basbeloppen av de uppgiftsbaserade landskapsandelarna justeras i överensstämmelse

med utredningarna enligt landskapslagen (1993:72) om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten och landskapslagen (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården. Justeringen beaktas vid fastställandet av basbeloppen verksamhetsåret efter att utredningarna slutförts. (1998/25)

   Innan en justering vidtas skall landskapsregeringen förhandla med kommunerna om kostnadsfördelningens utveckling. Närmare föreskrifter om förhandlingarna mellan landskapet och kommunerna kan utfärdas genom landskapsförordning.

 

Paragrafens 1 mom. beskriver att fördelningen av de uppgiftsbaserade kostnaderna för undervisnings- och kulturverksamheten samt socialvården ska bibehållas enligt det förhållande som rådde när lagen trädde ikraft. Enligt dess 2 mom. ska kostnadsfördelningens utveckling utredas i sin helhet vart fjärde år och landskapsandelarna ska sedan justeras enligt vad som bestäms i lagarna om uppgiftsbaserade landskapsandelar. Justeringen ska beaktas vid fastställande av basbeloppen verksamhetsåret efter att utredningarna har slutförts. Enligt paragrafens 3 mom. ska landskapsregeringen förhandla med kommunerna om kostnadsfördelningens utveckling innan en justering vidtas. Motsvarande bestämmelser finns i lagarna om uppgiftsbaserade landskapsandelar, i 13 § LL (1993:71) om planering av och landskapsandel för socialvården) och 8 § LL (1993:72) om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten. Av den sistnämnda framgår att det är driftskostnaderna för grundskolan som avses.

 

Bestämmelserna om att upprätthålla kostnadsfördelningen har funnits i lagstiftningen sedan landskapsandelsreformen 1993. Men som en följd av att systemet har genomgått större förändringar med jämna mellanrum har ingen justering verkställts med hänvisning till 6 § LL om allmänna landskapsandelar till kommunerna. Utredningar om ändringar i kostnadsfördelningen har visserligen gjorts men de har istället lett till direkta lagändringar. Den senaste landskapsandelsreformen som genomfördes 2008 innebar att en utredning skulle göras 2012 på basen av verksamhetsåren 2008–2011.

 

I december 2012 kom ÅSUB:s rapport Uppföljning av landskapsandelsreformen 2008. Av förordet framgår att ÅSUB den 31 oktober samma år hade fått i uppdrag att utreda utvecklingen av landskapsandelarna och kostnadsfördelningens utveckling i enlighet med 6 § 2 mom. i den allmänna landskapsandelslagen. Uppföljningen som kom 2012 skulle ha använts som underlag för att under 2013 göra en fortsatt utredning av kostnadsfördelningens utveckling i sin helhet. Den slutliga utredningens resultat skulle sedan ha utgjort grund för förhandlingar mellan landskapet och kommunerna. Dessa förhandlingar borde ha genomförts innan basbeloppen för socialvården och grundskolan för verksamhetsåret 2014 fastställdes i mitten av oktober 2013.

Helheten är central vid bedömningen av kostnadsfördelningen

Landskapsregeringen ska beakta helheten i kostnadsfördelningens utveck-ling. Detta eftersom vikten av en helhetsanalys av kostnadsfördelningens utveckling beskrivs i 6 §. Betydelsen av en helhetssyn framgår även av motiveringen till den ursprungliga lagframställningen till landskapsandelsreformen 1993, som framhåller att utvecklingen av kommunernas skatteinkomster ska beaktas vid översynen av kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna. Även ÅSUB lyfter fram vikten av ett helhetsperspektiv i sammanfattningen till Uppföljningen av landskapsandelsreformen 2008.

 

I spörsmålet framhåller man att Uppföljningen av landskapsandelsreformen 2008 uttryckligen är ett underlag för fyraårsjusteringen. Landskapsregeringen instämmer i att uppföljningen är ett underlag, men den är ett underlag för fortsatt utredning och en förhandlingsprocess. Det framkommer även av hur ÅSUB avslutar sin sammanfattning i rapporten: ”Om justeringar görs på basen av den här uppföljningen är det även nu viktigt att värdera den samlade effekten för kommunalsektorn som helhet samt för varje kommun”.

 

I spörsmålet hävdar man att lagtinget fattat beslut på oriktiga grunder, då fyraårsjusteringen inte nämnts i samband med lagförslaget om LL om basbelopp och justeringsbelopp för verksamhetsåret 2014. Budgetlagen innebär en utebliven indexjustering av landskapsandelarna för 2014. Landskapsregeringens uppfattning är att lagtinget omfattade landskapsregeringens helhetsbedömning om den offentliga ekonomins ansträngda läge som beskrevs i budgetförslaget för 2014. Denna bedömning låg till grund för innehållet i lagförslaget. De ytterligare beräkningar som nu har genomförts utifrån 6 § förstärker bilden av att de åtgärder landskapsregeringen föreslagit var motiverade. Landskapsregeringen konstaterar dessutom att basbeloppen för 2014 anges i landskapslagen som trädde i kraft vid årsskiftet. Det krävs därför en lagändring för att en justering av basbeloppen 2014 ska vara möjlig.

 

I spörsmålet framställs det också som att 6 § är tvingande så att en justering av landskapsandelarnas basbelopp ska genomföras vart fjärde år. Det som enligt lagen är tvingande är att göra en utredning av kostnadsfördelningens utveckling i sin helhet vart fjärde år. Dessutom är lagen tvingande så att landskapsregeringen ska göra en bedömning och förhandla med kommunerna innan en eventuell justering görs verksamhetsåret efter att utredningarna slutförts.

Slutsatser

Landskapsregeringen gjorde en helhetsbedömning av det ansträngda ekonomiska läget i samband med budgetprocessen hösten 2013. Bedömningen ledde till lagförslaget om en utebliven årlig indexjustering av landskapsandelarna.

 

Landskapsregeringen ska enligt landskapslagen (1993:70) om landskapsandelar till kommunerna 6 § utreda utvecklingen av kostnadsfördelningen mellan landskapet och kommunerna i sin helhet. Därför beställde landskapsregeringen rapporten Uppföljning av landskapsandelsreformen 2008 (2012:7) av ÅSUB som nu är ett underlag för en process som fortfarande pågår. Landskapsregeringen har kompletterat ÅSUB:s uppföljning med ytterligare beräkningar och förhandlar med kommunerna i enlighet med gällande lagstiftning. Utredningarna visar hittills att utfallet av en fyraårsjustering skulle vara marginellt, då man utgående från ÅSUB:s uträkningar även beaktar det faktum att det redan då det reformerade landskapsandelssystemet togs i bruk 2008 fanns en differens mellan verklig nettokostnad och basbelopp samt att effekten av den uteblivna indexjusteringen 2010 avsågs vara långsiktig. Däremot visar utredningarna att det finns ett stort behov av att reformera landskapsandelssystemet i sin helhet. Reformbehovet förstärks ytterligare av de förändringar som ett förverkligande av en kommunernas socialtjänst kommer att innebära.

 

 

 

 

 

Mariehamn den 20 mars 2014
Lantråd	Camilla Gunell
Minister	Roger Nordlund