Landskapsregeringens svar s 10/2001-2002

	Ålands landskapsstyrelse	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Kansliavdelningen	Datum
		2002-05-07
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

om språkpolitik

·      Spörsmål nr 10/2001-2002

 

 

Ålands självstyrelse tillkom genom ett beslut av Nationernas förbund i Genève år 1921 varigenom Finland tillerkändes överhögheten över landskapet, men befolkningen skulle garanteras det svenska språket, kulturen och de lokala sedvänjorna. Det svenska språket utgör således grunden för Ålands självstyrelse och landskapsstyrelsen ser det som en av sina viktigaste uppgifter att slå vakt om rättigheten att få all service på svenska och de åländska studerande skall ha möjlighet att återvända till landskapet och söka arbete här även i framtiden.

 

Landskapsstyrelsen valde därför att i redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden för tiden 1 november 2000 – 31 oktober 2001 särskilt behandla frågan om det svenska språkets framtid i landskapet. För att få en så klarläggande bild som möjligt av situationen inom olika grenar av förvaltningen meddelades de ansvariga personerna ett år i förväg att landskapsstyrelsen önskade få en heltäckande redogörelse över språksituationen och pågående åtgärder inom respektive område till den aktuella redogörelsen.

 

I redogörelsen konstateras att statsminister Lipponen den 24 april 2001 utsände ett nytt brev till ministerierna om användningen av finska och svenska inom riksmyndigheterna. Detta brev är ett exempel på att landskapet får ett gott stöd för upprätthållande av ett fungerande samarbete med rikets myndigheter i avseende å språket. Samtidigt kan det dock konstateras att det finns områden där språksvårigheterna är näst intill oöverstigliga och här skall då särskilt nämnas EU-ärenden. Möten inom de olika beredningssektionerna hålls på finska, texterna kommer till landskapsstyrelsen på finska och med så kort marginal att det inte finns möjlighet att få dem översatta annat än i sådana fall då man redan konstaterat att avsnittet är särskilt viktigt för Ålands del. Detta förutsätter viss kunskap i finska, vilket inte är förenligt med självstyrelselagen. Systemet medger ingen annan möjlighet för Åland att påverka besluten i EU än på Finlands försorg och detta är den verklighet förvaltningen nödgas försöka hantera på bästa sätt.

 

Landskapsstyrelsen för ständiga diskussioner med riksmyndigheterna om möjligheterna att förbättra situationen med hjälp av översättningar, tolkar, men också genom information.

 

Det är omöjligt att räkna upp alla de exempel på initiativ som tas och förbättringar som sker inom olika områden vad gäller språkfrågan särskilt kan dock polismyndigheten nämnas där situationen är långt ifrån tillfredsställande, bl.a. finns datasystem som ännu inte helt översatts till svenska. Polisens samrådsdelegation som är ett samarbetsorgan för polisfrågor mellan landskapet och statsmyndigheterna har behandlat språkproblemen och tillskrivit inrikesministeriet i ärendet. Ständigt tas också på politisk och tjänstemannanivå dessa diskussioner upp med inrikesministeriet. Således diskuterades frågan om behovet av att tillse att tillräckliga medel finns för svenskspråkig utbildning av poliser vid polisskolan i Tammerfors med inrikesministern vid lantrådets senaste möte med ministern.

 

Uppräkningen kunde fortsätta eftersom det är den verklighet som tjänstemännen vid Ålands landskapsstyrelse dagligen tvingas arbeta i. Landskapsstyrelsen vill dock i det här sammanhanget endast bemöta några av de påståenden som finns i spörsmålet. Där sägs att personalutbildningen idag sker på finska i ett flertal fall då motsvarande utbildning på svenska inte finns. Det stämmer att det förekommit fall där personalutbildning skett på finska, men det rör sig endast om något enstaka fall och landskapsstyrelsen har som målsättning att så långt det bara är möjligt tillse att utbildningen sker på svenska just för att alla anställda skall ha samma möjlighet till kompetensutveckling. Målet är att om utbildning inte finns på svenska i riket, kan utbildningen ske i Sverige eller om så krävs i egen regi. Som frågeställarna konstaterar finns exempel på att datasystem på finska används inom förvaltningen, men det sker ett ständigt arbete med att kunna komma ifrån detta eftersom det utestänger en stor del av personalen från dessa arbetsuppgifter.

 

I spörsmålet sägs att det idag finns mer eller mindre finskspråkiga miljöer inom ÅHS. Om så är fallet måste landskapsstyrelsen självfallet tillse att åtgärder kan vidtas inom ÅHS för att rätta till missförhållandena. Vad gäller patienternas rätt till vård på svenska kan konstateras att patientombudsmannen mer eller mindre dagligen uppmärksammar olika inrättningar och myndigheter på hur viktigt språket är för patienterna. I 3 § 3 mom. lagen om patientens ställning och rättigheter som även gäller i landskapet anges att patientens modersmål ”…skall i mån av möjlighet beaktas i vården och bemötandet”. Den vård som patienter måste få utanför landskapet och som sker på försorg av ÅHS ordnas i första hand genom särskilda arrangemang så att den skall kunna ge åländska patienter service till alla delar på svenska.

 

Frågeställarna tar också upp frågan om landskapsstyrelsens ansvar att tillse att gemene ålänning får service på svenska då de är hänvisade till statliga myndigheter på och utanför Åland. För att kunna tillgodo se detta krav på svenska förs kontinuerligt diskussioner med landshövdingen om svenska språkets ställning i landskapet och under landshövdingens ledning har olika åtgärder vidtagits för att komma tillrätta med en del av de svårigheter som kan finnas i kontakterna mellan statens myndigheter i landskapet och myndigheter i riket.

 

I spörsmålet pekas på en av de allra viktigaste uppgifterna för självstyrelsemyndigheterna och den sittande landskapsstyrelsens målsättning har därför som nämnts varit att ta ett samlat grepp om språkpolitiken, vilket som första åtgärd redovisats i den nämnda redogörelsen till självstyrelsepolitiska nämnden. För att dagens barn och ungdomar skall kunna fortsätta att leva och verka i landskapet på svenska krävs att stora åtgärder och resurser satsas på språkfrågan. Det är därför av högsta prioritet att den nuvarande landskapsstyrelsen i samarbete med lagtinget, statens myndigheter på Åland, riksmyndigheterna och kommunerna med gemensamma resurser och en konsekvent linje arbetar för att trygga Ålands svenskspråkighet.

 

Landskapsstyrelsen vidtar kontinuerligt alla nödvändiga åtgärder för att landskapet Åland skall förbli ett enspråkigt svenskt landskap.

 

 

 

Mariehamn den 7 maj 2002
L a n t r å d	Roger Nordlund
Vicelantråd	Olof Erland