Den övergripande målsättningen för landskapsstyrelsen är att verka för ett hållbart utnyttjande av landskapets vattenresurser. Detta görs t.ex. genom att minska utsläppen av näringsämnen och substanser som är främmande för vattenmiljön, att ta fram kvalitetsnormer och genom övervakning och undersökningar följa med utvecklingen i olika vattenområden.

Nästan all näringsverksamhet är miljöbelastande. Så även vår dagliga verksamhet. Miljöfrågorna är dock komplexa och beroende av många faktorer.

Lagstiftningsåtgärder

Landskapsstyrelsen och lagtinget har under de senaste åren gjort mycket för att förbättra den åländska miljön. Den kanske viktigaste åtgärden är den nya miljöskyddslagen. I den har det införts flera nya mycket viktiga krav på verksamhetsidkarna. De viktigaste är

· i all yrkesmässig verksamhet bör bästa tillgängliga teknik eftersträvas (4 § 3 mom).

· Verksamhetsutövaren skall ha tillräcklig kunskap om de miljökonsekvenser som verksamheten medför och om möjligheterna att förebygga och begränsa verksamhetens skadliga verkningar. Verksamhetsutövaren skall därtill ha tillräcklig kunskap om möjligheterna att utveckla verksamheten, produktionen eller produkten så att miljöförorening förebyggs eller begränsas. (7 §)

Men det allra viktigaste för att åstadkomma miljöförbättringar eller i alla fall inte miljöförsämringar är företagens eget miljöarbete.

Många flera verksamheter har blivit tillståndspliktiga genom miljöskyddslagen; de befintliga verksamheterna ska söka tillstånd senast den 1 juli 2003 och de som har gamla tillstånd måste ha nya tillstånd senast den 31.12.2004. Miljöbyrån arbetar aktivt på att söka upp de verksamheter som blivit tillståndspliktiga och att uppmana dem att söka tillstånd.

Genom miljöskyddslagen samordnades prövningen av miljötillstånd hos miljöprövningsnämnden. Idag finns ca 130 pågående verksamheter som har tillstånd enligt miljölagstiftningen. Därutöver har miljöprövningsnämnden under 2001 och hittills i år gett tillstånd för 14 engångsverksamheter. Det uppskattas att kanske så många som 100 befintliga verksamheter blivit tillståndspliktiga genom miljöskyddslagen. Dessutom skall enligt dagens lagstiftning alla verksamheter som är tillståndspliktiga enligt miljölagstiftningen ha ett tillstånd enligt miljöskyddslagen senast 31.12.2004 vilket innebär att tillståndet för ca 75 verksamheter måste prövas innan dess.

För vattenvården är vattenlagen mycket viktig. De allmänna kravbestämmelserna i 4 kapitlet är grundläggande för all vattenpåverkande verksamhet inte bara de tillståndspliktiga. De viktigaste kraven är att hänsyn skall tas till andra allmänna och enskilda intressen, bästa platsen ska väljas och skäliga skyddsåtgärder ska vidtas.

Ett landskapsstyrelsebeslut som inte har grundats på någon lag men som har fått stor praktisk betydelse är indelning av vattnet i inre och yttre vattenområden.

Planerade åtgärder

En ny lag om mottagningsstationer för fartygsgenererat avfall och lastrester kommer att lämnas över till lagtinget.

Tillsyn, information och rådgivning

Tillsynsarbetet är idag i första hand inriktat på kontroller av att verksamheterna följer sina tillstånd, information och rådgivning till verksamhetsidkarna och att behandla lagstadgade anmälningar om nya verksamheter. Även klagomål från allmänheten behandlas. Tillsynsbesöken sker i huvudsak vid fiskodlingarna, kommunala reningsverken, livsmedelsindustrier och kompostfält. Vid tillsynsbesöken görs ett syneprotokoll där eventuella missförhållanden påpekas. Många gånger finns det inte allvarliga saker att peka på.

Tillsynsresurserna har förstärkts kraftigt under det senaste året. Från förra hösten anställdes en andra miljöinspektör och från den här hösten har miljöbyrån anställt en tredje miljöinspektör.

Planerade åtgärder

Genom de utökade miljöinspektörsresurserna kommer miljöinspektionen av tillståndsgivna verksamheter att ytterligare kunna ökas och intensifieras. Kontrollen av fiskodlingarna kommer att ökas, så också reningsverken. Även tillsynen över lantbruket kommer att ökas.

Under hösten och så länge arbetet tar kommer miljöinspektörerna att undersöka vilka verksamheter som ska söka miljötillstånd senast den 30 juni 2003 men också i viss utsträckning kontrollera mindre verksamheter.

Landskapsstyrelsen kommer att satsa ännu mera på att informera om miljöreglerna och även utarbeta anvisningar om sådant som förekommer i större omfattning, t.ex. muddringar.

Åtgärder inom fiskodlingen

I målsättningarna i landskapsstyrelsens riktlinjer för utvecklande av fiskodlingsverksamheten på Åland 1997-2005 anges:

· Att utveckla teknik och odlingsrutiner som minimerar och väsentligt minskar miljöbelastningen, så att odlingsverksamheten bedrivs enligt principen om hållbart nyttjande av vattenresurserna och så att fiskodlingsverksamheten kan avlägsnas från Helsingforskommissionens lista över s.k. ”hot spots”.

· Att styra fiskodlingsverksamheten till lämpliga områden och utveckla verksamheten så att största möjliga miljöhänsyn, sysselsättning och företagande i skärgård och glesbygd samt inverkan på annan näringsverksamhet beaktas.

· Landskapsstyrelsen avser att tillåta en sådan produktionsnivå att fiskodlingsverksamhetens belastning på vattenmiljön kan minskas till år 2005 så att reduktionen av fosfor är minst 30 % och kväve minst 20 % utgående från 1996 års nivå.

Landskapsstyrelsen kan konstatera att miljöprövningsnämnden i sin tillståndsgivning har följt samma principer.

I tillstånden från miljöprövningsnämnden och tidigare från västra Finlands miljödomstol åläggs fiskodlarna att genomföra en omfattande egenkontroll. Landskapsstyrelsen har godkänt miljökontrollprogrammet. Inom det har kemisk-fysikalisk vattenkvalitet, klorofyllhalt (vilket är ett mått på hur mycket planktonalger man har) och bottenfauna undersöks sedan 1993. I kontrollprogrammet undersöks lokal påverkan på så sätt att ett antal kontrollpunkter, vanligen belägna 100-600 meter från odlingarna, jämförs med referenspunkter vanligen belägna någon kilometer från odlingen. Under de år programmet har varit i bruk har programmet visat att på platser med god vattenomsättning är skillnaderna mellan kontrollpunkter och referenspunkter ibland så små att de inte gått att detektera med hittillsvarande kontrollmetoder medan man i avgränsade vattenområden har sett större skillnader. För att rätta till tidigare brister i programmet har ett reviderat kontrollprogram tagits i bruk detta år. En förbättring av tidigare metodik har skett. Dessutom har kontrollprogrammet utökats med påväxtplattor för att få ett mått på hur mycket algtillväxt man har runt odlingarna.

Planerade åtgärder

Landskapsstyrelsen har anhållit om att Helcom tar bort den sk Hot spoten för fiskodlingen på Åland. Anhållan kommer att behandlas av Helcom på senhösten. Oberoende på Helcoms beslut kommer landskapsstyrelsen att diskutera om det finns behov av att ytterligare förbättra fiskodlingstekniken.

Åtgärder inom jordbruket

Inom jordbruket är miljöstödsprogrammet den viktigaste miljöåtgärden. Landskapsstyrelsens övergripande målsättning med stödet för miljövänligt jordbruk är att minska jordbrukets miljöbelastning på grund av växtnäringsläckage och användning av kemiska bekämpningsmedel, att utveckla extensiva odlingsmetoder såsom ekologiskt jordbruk, att bevara det öppna landskapet och småskaligheten. Programmet innefattar åtgärder gällande odlings- och miljöplanering, gödsling av åkermark, skyddsremsor, testad växtskyddsspruta, sprutförarutbildning, hantering av stallgödsel, utbildning, landskapsvård och biologisk mångfald, förbättrad användning av stallgödsel, fånggröda och vårplöjd mark, flerårig extensiv vallodling, konventionell odling utan bekämpningsmedel, reducerad användning av bekämpningsmedel i potatisodling, reducerad användning av bekämpningsmedel i sockerbetsodling, integrerad produktion av frukt och bär, miljöanpassad grönsaksproduktion, ekologisk växtproduktion, ekologisk husdjursproduktion, delprogram för extensiv vallodling, delprogram för naturbeten, specialstöd för prioriterade naturbeten, återskapande av naturbetesmarker, slåtter av naturängar, återskapande av löväng, hävd av löväng, extra breda skyddszoner och specialstöd för bevarande av ursprungsraser. En omfattanden utvärdering har påbörjats där bl.a. de positiva effekterna av miljön skall utvärderas.

Landskapsstyrelsebeslutet om minskade nitratutsläpp inom jordbruket är också viktigt. Enligt det är huvudregeln att jordbrukarna skall ha tillräckligt stora lagringsutrymmen för gårdens gödsel och att gödseln helst skall spridas på våren när tjälen gått ur jorden.

Avloppsvattenbehandling

Landskapsstyrelsen har bidragit till följande åtgärder

· Förbättrad avloppsvattenrening genom nya kommunala reningsverk i Eckerö, Föglö och i Lumparland (under byggnad)

· Förbättrad avloppsvattenrening genom ombyggnad av enskilda avloppsanläggningar i glesbygden

· Kretsloppsanpassad avloppsbehandling vid enskilda hushåll (ca 20 hushåll)

· Kretsloppsanpassad avloppsbehandling genom våtkompostering av toalettvatten från bosättningen och turistanläggningarna i Prästö/Bomarsund i Sund

Planerade åtgärder

· Ställa nya krav och målsättningar för avloppsreningen vid enskilda hushåll, bl.a. krav på minst 80 % fosforreduktion

· Förbättra reningsgraden i befintliga reningsverk genom utökad tillsyn av reningsverken samt genom nya krav som ställs av miljöprövningsnämnden

· Ansluta avlopp från norra Åland och Hammarland till Lotsbroverket och till överföringsledningarna som byggs ansluta enskilda avlopp från bl.a. Gottby i Jomala och Ämnäs i Finström

· Införa områdesvisa eller gemensamma avloppslösningar i byar med hittills enbart enskilda avloppsanläggningar (Kumlinge by, Lappo och Brändö by i Brändö m.fl.)

· Arbeta för ökad kretsloppsanpassning av avloppsbehandlingen i glesbygden (Modell för Vårdö kommun utreds)

· Arbeta för utökat kommunalt samarbete i avloppsfrågor

Avfallshanteringen

Landskapsstyrelsen har vidtagit följande åtgärder

· Beslutat att avfallsupplagen i Eckerö, Hammarland, Finström, Geta, Saltvik, Sund, Vårdö, Lemland, Lumparland skulle stängas 31.12.2001

· Beslutat att avfallsupplagen i Föglö, Kumlinge, Brändö, Kökar, Sottunga ska stängas 31.12.2002.

· Arbetar för förbättrad avfallssortering och utökad avfallsåtervinning genom arbete som utförs av främst kommunerna (ÅPAB), Ålands Renhållnings Ab, Emmaus

· Förberedande undersökningar för en åländsk anläggning för förbränning av sorterat brännbart avfall. Ålands Energi Ab deltar i arbetet.

Planerade åtgärder

· Fortsatt finansieringsstöd för utbyggnad av kommunala mottagningsstationer

· Fortsätta arbetet att kretsloppsanpassa avfallshanteringen, bl.a. genom ett utökat producentansvar för förpackningar (t.ex. aluminiumburkar, plastförpackningar)

· Fortsätta stöda Ålands miljöservice i arbetet för en samordnad avfallshantering

Utredningar och undersökningar

Vattenkvalitetsnormer

Arbetet med att ta fram vattenkvalitetsnormer enligt den åländska vattenlagen har fortsatt. Slutmålet är att få kvalitetsnormer som direkt skall ligga till grund vid t.ex. tillståndsgivning.

Målsättningen för landskapsstyrelsen är att i ett tidigt skede och så snart som möjligt uppfylla de krav som ställs i EG:s ramvattendirektiv. Direktivets syfte är att säkerställa ett hållbart nyttjande av samtliga vattenresurser, t.ex. kustvatten, sjöar och grundvatten. Enligt direktivet skall detta göras dels genom att reglera utsläpp, dels genom att fastställa kvalitetsnormer för olika vattenförekomster. Om man inte lyckas uppfylla kvalitetsnormerna skall det göras upp en åtgärdsplan för att förbättra kvaliteten.

Ett första förslag till normer för de åländska skärgårdsvattnen har nyligen presenterats i en rapport som landskapsstyrelsen beställt av Husö biologiska station. I rapporten ges också konkreta förslag hur arbetet med att ta fram normer skall fortsätta.

Förslagen till fortsättning kan troligen i stort sett beaktas i sin helhet. Delvis finns förslagen direkt beaktade i förslaget till budget för 2003, delvis finns de med i målsättningarna för åren 2004 och framåt.

Arbetet med vattenkvalitetsnormer enligt den åländska vattenlagen kommer att bedrivas parallellt och kommer till största delen sammanfalla med arbetet att ta fram kvalitetsnormer enligt EG:s ramvattendirektiv. Landskapsstyrelsens målsättning är att senast under 2003 ta fram ett första förslag till klassificering av olika vattentyper.

Årlig övervakning av Ålands miljölaboratorium

Ett årligt vattenövervakningsprogram genomförs av Ålands miljölaboratorium m.fl. med syfte att ge en sammanhängande och heltäckande översikt av vattenmiljöns tillstånd i hela det åländska havsområdet inklusive de inre vikarna samt de viktigaste vattentäkterna. En del av övervakningen sker i samarbete med omgivande regioner och har som syfte att jämföra det åländska vattnet med andra delar av Östersjöområdet. Det nuvarande övervakningsprogrammet kommer att revideras och anpassas efter arbetet med vattenkvalitetsnormer och EG:s ramvattendirektiv.

Exempel på undersökningar vid Ålands miljölaboratorium i Guttorp är provtagningen vid de s.k. intensivstationerna, där målsättningen är att ta prover varje vecka under den isfria tiden, samt den s.k. yttäckande karteringen, där man under en vecka tar prover från större delen av den åländska skärgården.

Från den senare undersökningen kan nämnas att man tidigare år inte upptäckt onormalt eller alarmerande låga halter av syre. Dock har man detta år sett en tendens till låga syrehalter i bottenvatten på många platser. Detta beror troligen på det stabila, varma och lugna väder som rått under sommaren. Organiskt material, d.v.s. döda växt- och djurdelar, bryts ner vid bottnarna och tär på syremängden i bottenvattnet. På grund av det varma och lugna vädret har bottenvattnet i mindre utsträckning än normalt blandats upp med syrerikt ytvatten.

Miljölaboratoriet utför även provtagningar och analyser på uppdrag av företag, kommuner och allmänheten.

Kartläggning av sjöar och tillrinningsområden

Arbetet enligt EG:s ramvattendirektiv har påbörjats med en kartläggning av tillrinningsområden till drygt 120 sjöar. Vid sjöar som används som dricksvattentäkter identifieras den påverkan som sjöarna utsätts för. Vattennivåerna i ett antal sjöar har undersökts kontinuerligt under sommaren. Under hösten kommer även de mest känsliga grundvattenförekomsterna att karteras. Under 2003 kommer kartläggningen av tillrinningsområdena att fortsätta. En geografisk indelning av olika havsbassänger kommer att göras. För varje område kommer man att fastställa den påverkan, t.ex. vilka utsläpp, området utsätts för.

Åtgärder med anledning av förekomsten av blågröna alger och alggifter.

Under året har övervakningen av blågröna alger fortsatt och intensifierats. LS har tagit fram rekommendationer och råd för hur allmänhet, jordbrukare och trädgårdsodlare för hur man skall känna igen blågrön alger och hur man skall bete sig om det förekommer mycket alger. Informationen om detta har en gång per vecka uppdaterats på en särskild alginformationssida på landskapsstyrelsens hemsida på internet. Landskapsstyrelsen har särskilt följt med utvecklingen i de bevattningsvattentäkter där man vid tidigare karteringar konstaterat störst halter av alggifter. Lanskapsstyrelsen har i samarbete med hälsoinspektionen bedömt förekomsten av blågrönalger vid badstränder.

Samarbetet med Husö biologiska station

Landskapsstyrelsen samarbetar sedan många år tillbaka med Husö biologiska station.

Exempel på undersökningar som gjorts de senaste åren är:

· Undersökningar av hur nedläggning av fiskodlingar påverkar vattenkvaliteten.

· Utvecklande av övervakningsmetoder av trådformiga alger (Detta görs eftersom massförekomst av trådformiga alger kanske är det största övergödningsproblemet på Åland, men kunskapen om förekomsten och mellanårsvariation är bristfällig).

· Förbättring av miljökontrollprogrammet av fiskodlingar.

· Undersökningar av fiskens reproduktionsförmåga i havsvikar.

· Undersökningar av sjöar som används som bevattnings- och dricksvattentäkter

Undersökning för att undersöka övergödningens effekter på fiskyngelproduktion

Landskapsstyrelsen deltar i finansieringen av InterReg-projektet ”Fiskyngelproduktion i grunda havsvikar”. Syftet är att öka kunskapen om olika fiskarters lek- och uppväxtmiljöer för att därigenom kunna identifiera viktiga områden och vid behov skydda dessa.

Fosfor- och kväveläckage från land till vatten

Från våren 1999 till våren 2001 genomfördes en kartläggning av fosfor- och kväveläckaget från land till vatten. Rapporten innehåller även förslag till åtgärder. Provtagning skedde i ett antal diken och dikenas tillringsområden inventerades. I rapporten pekas särskilt på att avloppssystemen måste ses över och att gödslingen inom jordbruket måste anpassas till behovsgödsling enligt markkartering och efter grödans behov och att jordbearbetning bör ske på våren. Landskapsstyrelsen planerar att införa strängare krav på enskilda avloppsanläggningar. Från och med i år finns medel att söka för vattenförbättrande åtgärder. Huvudregeln är att sådana projekt skall kunna stödas med 50 % av kostnaderna.

Planerade åtgärder

Forskningsprojekt för att klargöra hur mycket olika belastningskällor bidrar till övergödningen.

Ett problem är att det saknats tillräckligt noggranna beräkningar om de långväga transporterna av näring till och från Ålands skärgård, t.ex. via vattenströmmar och luft. Det gör det svårt, för att inte säga omöjligt, att avgöra hur mycket olika lokala belastningskällor, ex. fiskodlingar, bidrar till övergödningen. Eftersom man inte kan säga vilka belastningskällor som är de viktigaste är det mycket svårt att identifiera de mest kostnadseffektiva åtgärderna för att minska övergödningen. För att klargöra hur mycket olika belastningskällor bidrar till övergödningen har ett större forskningsprojekt inletts med de flesta större miljöforskningsinstanser i Finland.

Beslut om finansieringsstöd för miljöåtgärder under år 2001 och tillsvidare under år 2002 samt för planerade stora projekt under åren 2003-2005

Stöd för vidtagna åtgärder för avloppsbehandling
Ombyggnad av enskilda avloppsanläggningar (19 anläggningar)	36 500 €
Avloppsreningsverk (Långnäs)	250 000 €
utbetalat 2001 och 2002 för reningsverk i Eckerö och Föglö samt för kretsloppsprojektet på Prästö	217 000 €
Utbyggnad av ledningsnät för avlopp (17 projekt) i Jomala, Föglö, Lemland, Hammarland, Eckerö, Saltvik, Finström	406 800 €
Stöd för vidtagna åtgärder för avfallshantering
Miljöstationer (23 stationer)	65 900 €
Energiutvinning ur avfall år 2001	19 000 €
Kommunala renhållningsplaner	5 700 €
Avfallshantering i gästhamnar år 2001	6 000 €
Stöd för merkostnader för återvinningsverksamhet i glesbygden	57 000 €
Emmaus återvinningsverksamhet	16 800 €
Plastinsamling och återvinning	33 600 €
Hanteringen av farligt avfall	44 700 €
Komposteringskärl för matavfall	2 600 €
Krossanläggning för inert avfall, system för avfallsvägning	47 000 €
Verksamhet som bedrivs av Ålands Miljöservice	15 000 €
Anläggningar för behandling av rötslam och oljeförorenad jord; utbetalat 2002	204 500 €
Komposteringsanläggning för bl.a. matavfall; reserverat 2000	134 500 €
Sorterings- och balningsanläggning; reserverat 2001	176 600 €
Stöd för planerade åtgärder för avloppsbehandling
Samordnad avloppsbehandling; reserverat 2001	195 000 €
målsättning under åren 2002-2006 för samordnad avloppsbehandling inklusive ombyggnaden av Lotsbroverket	2 000 000 €
Stöd för planerade åtgärder för avfallsbehandling
Sorterings- och balningsanläggning	200 000 €
Komposteringsanläggning för bl.a. matavfall	200 000 €

Internationellt arbete

Landskapsstyrelsen deltar i olika samarbeten för att minska på utsläppen totalt sett och i första hand till Östersjön. Det nordiska arbetet och arbetet inom Helcom är det viktigaste i det avseendet.

En förutsättning för att miljöarbetet skall vara lyckat och leda till minskade utsläpp och förbättringar av vattenkvaliteten är att alla som påverkar miljön gör sitt bästa för att minimera påverkan. Det målet kan nås om tillräckliga krav ställs på olika verksamheter och verksamhetsidkarna själva tar ansvar för att de uppfyller kraven och själva försöker ytterligare miljöanpassa sina verksamheter. Det är viktigt att landskapsstyrelsen medverkar till en ökad medvetenhet och kunskap om miljöfrågorna i syfte att uppnå en balanserad hållbar utveckling.

Mariehamn den 19 september 2002

L a n t r å d

Roger Nordlund

Landskapsstyrelseledamot

Sune Eriksson

Landskapsregeringens svar s 11/2001-2002

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter