Landskapsregeringens svar s 1/2003-2004

	Ålands landskapsstyrelse	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Utbildnings- och kulturavdelningen	Datum
		2003-12-16
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Om- och tillbyggnad av utrymmen i Ålands lyceum

·      Spörsmål nr 1/2003-2004

 

Den utbildning som ges vid Ålands lyceum, kallad studieförberedande utbildning, leder till gymnasieexamen eller studentexamen. Utbildningen är  utformad så att de studerande har möjlighet att uppnå behörighet för högskolestudier eller andra gymnasialstadiebaserade studier.

 

Utbildningsutbud, gymnasiebenägenhet och befolkningsutveckling

 

Då det gäller hösten 2003 har landskapsstyrelsen för studieförberedande utbildning reserverat 140 nya studieplatser (46 % av antalet grundskoleelever i årskurs 9).

     Gymnasiebenägenheten, andelen av årskullen som efter grundskolan söker sig till studieförberedande utbildning vid Ålands lyceum är nationellt sett för närvarande lägst på Åland (Utbildningsbenägenheten i Svenskfinland, IFS 2002, s. 23-25). 

     Studieförberedande utbildning är fortsättningsvis den viktigaste inkörsporten till högre utbildning. Med hänsyn till arbetsmarknadens behov bland annat på området för vård, skola och omsorg samt kunskapsintensiva branscher inom näringslivet, bör ett utökat antal ungdomar ges möjlighet att uppnå behörighet för högskolestudier och andra postgymnasiala studier.

     Mot bakgrunden av de stora födelsetalen strax innan och i början av 1990-talet är elevkullarna i grundskolans avgående klasser expansiva. Fr.o.m. höstterminen 2004 och framöver behövs därför ett utökat antal studieplatser på gymnasialstadiet. En årlig intagning av nya studerande till den studieförberedande utbildningen vid Åland lyceum om ca 45-50 % av årskullen innebär under perioden 2003-2011 ett sammanlagt antal om 460-520 studieplatser. Med hänsyn till intentionen att ytterligare stärka gymnasiebenägenheten och en beräknad inflyttning till landskapet innebär en motsvarande årlig intagning till Ålands lyceum ett sammanlagt antal om 550 studieplatser. För närvarande har skolan 420 studieplatser.

 

Nuvarande utrymmen i Ålands lyceum

 

Den nuvarande skolbyggnaden är uppförd i början på 1900-talet och tillbyggd på 1960-talet. Utrymmena är planerade mot bakgrunden av den tidens pedagogik och undervisning. En inventering har nyligen visat att lyceets utrymmen inte är tillräckliga eller ändamålsenliga för dagens  undervisning och verksamhet.

     Vissa utrymmen, nämligen gymnastiksal, omklädningsutrymmen och matsal, används dagligen gemensamt av Ålands lyceum och Ålands handelsläroverk - uppskattningsvis av sammanlagt cirka 600 personer. Därutöver använder olika idrotts-, fritids- och kulturorganisationer lyceets lokaler även kvällstid och under veckoslut.

 

Om- och tillbyggnad av utrymmen i Ålands lyceum

 

Undervisning med såväl obligatoriska som valfria läroämnen kräver tidsenliga, flexibla och handikappvänliga utrymmen.  Utrymmena bör möjliggöra inte bara gruppundervisning (klassrum), smågruppsundervisning (grupprum) och storgruppsundervisning (hörsal eller auditorium). Utrymmen behövs även för biblioteks- och mediateksverksamhet. Lokaliteterna bör ge tematiska utvecklingsmöjligheter på alla områden, bl.a. på IKT samt konst- och miljöområdet. Lokalerna bör dessutom omfatta tillräckliga matsals- och caféutrymmen, arbetsutrymmen för elevernas självstudier, för lärarna och övrig personal samt tillräckliga allmänna toalettutrymmen.

     På dessa grunder har landskapsstyrelsen beslutat att Ålands lyceum bör byggas om och till. Enligt det fastställda rumsprogrammet (24 U30/8.3.2002) omfattar tillbyggnaden nya utrymmen om cirka 1 300 m² nyttoyta (NY). Att tekniskt och arkitektoniskt sammanföra dessa nya utrymmen med de nuvarande innebär att tillbyggnadens nyttoyta motsvarar cirka 2 300 m² bruttoyta och inte 1 300 m² såsom anges i spörsmålet.

     Genom tillbyggnaden och lösningen ”Gränder” förenas de två nya bygg- nadskropparna med skolans gamla delar. Lösningen ger skolan sådana allmänna utrymmen och öppna kommunikationsytor som är nödvändiga i en ifrågavarande om- och tillbyggnad och möjliggör en väl fungerande inre kommunikation och logistik. Lösningen tryggar samtidigt ordnandet av handikapptillgängligheten i den gamla skolbyggnaden, bl.a. installeras en ny hiss i huvudtrapphuset.

     Om- och tillbyggnader är i allmänhet mindre yteffektiva än rena nybyggnadsprojekt. Omfattningen av nödvändiga ombyggnadsarbeten och projektets sammanlagda kostnader var svår att bedöma på förhand. Lösningarna har bl.a. medfört att taket på gymnastiksalen måste förnyas.

     Förklaringen till de tillkommande kostnaderna torde även stå att finna i de förutsättningar som föreligger på den aktuella tomten. Utbyggnadsmöjligheterna är nämligen mycket begränsade och måste ta hänsyn till den hundraåriga huvudbyggnadens kulturhistoriska värde. Tilläggskostnader har också uppkommit till följd av sprängnings- och schaktningsarbeten, som med hänsyn till de befintliga byggnaderna måste utföras med stor försiktighet.

     Vid en jämförelse med tidigare kalkyler bör man samtidigt notera att anläggningskostnaderna (planerings-, projekterings- och byggnadskostnader) stigit sedan det inledande budgeteringsskedet. Med hänsyn till förutsättningarna är anläggningskostnaden per kvadratmeter trots detta på en godtagbar nivå. Räknat per kvadratmeter är kostnaden för tillbyggnaden cirka 1 860 euro och för ombyggnaden cirka 560 euro, inte 4 400 euro såsom anges i spörsmålet.

     Tillbyggnad: 2 300 m² bruttoyta vilket utgör 1 861 €/m² (ca 11 100 Fim/m²). Andelen av anläggningskostnaderna utgör 4 280 000 €.

     Ombyggnad: 1 400 m² bruttoyta vilket utgör 560 €/m² (ca 3 300 Fim/m²). Andelen av anläggningskostnaderna utgör 790 000 €.

 

Anläggningskostnader och driftskostnader för utbildningen

 

Att bygga om och till Ålands lyceum är en utbildningsmässig satsning som kortsiktigt ses vara kostsam. Landskapsstyrelsen önskar betona att dylika investeringar dock inte kan värderas utifrån ett kort tidsperspektiv. Avskrivningstiden på en offentlig byggnad torde sannolikt ligga någonstans mellan 20 och 25 år. Driftskostnaderna är däremot kontinuerliga. I detta perspektiv är en dylik satsning fördelaktig.

 

     Att förstora Ålands lyceums utrymmen innebär sammanfattningsvis att fler ungdomar kan erhålla en ändamålsenlig utbildning till en reducerad kostnad samt att andra skolor också framöver kan använda lokalerna. Vid sidan om den dagliga skolverksamheten kan olika kulturevenemang, bl.a. idrotts- och andra samhällsaktiviteter, samtidigt utvecklas.

 

 

Mariehamn den 16 december 2003
L a n t  r å d	Roger Nordlund
Landskapsstyrelseledamot	Lars Selander