Landskapsregeringens svar s 2/2006-2007

 

 

	Ålands landskapsregering	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Avdelning	Datum
	Social- och miljöavdelningen	18-01-2007
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Landskapsregeringens drogpolitik

·      Spörsmål nr 2/2006-2007

 

 

Med hänvisning till 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Åke Mattsson m.fl. i form av ett spörsmål frågat vilka politiska prioriteringar och åtgärder landskapsregeringen kommer att vidta på kort och lång sikt för att komma tillrätta med nu rådande drogsituation i landskapet samt att i förebyggande syfte motverka en fortsatt utbredning av drogmissbruket. Av spörsmålet framgår att med droger avses i sammanhanget i första hand narkotika.

 

Landskapsregeringen har 09.01.2007 antagit Alkohol- och narkotikapolitiskt program år 2007-2011 för landskapet Åland. Programmet, som innebär en revidering av tidigare program, innehåller förslag till såväl fortsatta som nya mål och åtgärder och har lämnats till lagtinget genom landskapsregeringens meddelande 2/2006-2007. Programmet utgör en övergripande ram för det samlade arbetet med alkohol- och narkotikafrågor inom landskapet. För närmare uppgifter rörande programmets innehåll hänvisas till programtexten.

 

Landskapsregeringen konstaterar att ansvaret för förebyggande verksamhet, vård och behandling inom narkotikaområdet är delat mellan flera offentliga aktörer. Det ankommer på landskapsregeringen att ta ansvar för det arbete som faller inom landskapsregeringens och de underlydande myndigheternas verksamhetsområden. Därutöver kan landskapsregeringen bidra med stöd och resurser till andra aktörer samt själv initiera och bedriva olika attitydskapande åtgärder. Landskapsregeringen kan även initiera lagstiftningsåtgärder på området.

 

Narkotikapolitiken är ett prioriterat område där landskapsregeringens åtgärder och insatser sträcker sig långt utöver det faktiska juridiska ansvar som vilar på förvaltningen. Arbetet är långsiktigt och löper över flera år.  Under 2006 gavs arbetet ett särskilt fokus genom satsningen på det 1-åriga projektet ”Rensa Åland” som syftade till att skapa ett samhälle där det är svårt och obekvämt att vara narkotikamissbrukare men där de som trots allt har hamnat i ett narkotikaberoende ges vård. Avsikten är att den grupp som handhaft den operativa ledningen av arbetet skall fortsätta verka och att arbetet skall följas upp med ytterligare insatser. Inom ramen för landskapsregeringens samordning planeras även en samlad utbildningsinsats för alla instanser som arbetar med narkotikafrågor. Insatsen skall ytterligare stärka samarbetet och garantera att ansvars- och rollfördelningen mellan olika aktörer är sådan att alla led har täckning och bevakning.

 

Landskapsregeringen bedömer att det nätverk som skapas genom samordningen utgör en mycket god plattform för ett effektivt narkotikapolitiskt arbete. Utformningen av den operativa gruppen som bygger på att myndigheterna självständigt verkar för ett gemensamt intresse och inte förutsätter komplicerade beslutsgångar skapar möjligheter för ett flexibelt arbete. Formen innebär att arbetet mot narkotika kan vara med i tiden och snabbt anpassas efter nya företeelser. Detta är en förutsättning för att nå effektivitet och framgång och landskapsregeringen prioriterar därför upprätthållandet av detta samarbete.

 

Det faktiska preventionsarbetet bedrivs i hög grad av andra än landskapsregeringen eller dess underlydande myndigheter. Genom den landskapsledda samordningen ökar förutsättningarna för tidig upptäckt av missbruk. För att vård och behandling skall kunna sättas in i ett så tidigt skede som möjligt rekommenderar landskapsregeringen särskilt ÅHS att arbeta med modeller för tidig upptäckt av alkohol- eller narkotikamissbruk. Landskapsregeringen har även utarbetat en gemensam drogpolicy för landskapets skolor samt identifierat gemensamma behov av läromedel, föräldrautbildning, undersökningar och information vilka skall ges politisk prioritet i landskapsregeringens fortsatta arbete.

 

Viktiga delar av det förebyggande arbetet är den kontroll som upprätthålls av tull- och polisväsendena. Polisen har fått tilläggsresurser i form av en kommissarietjänst. Tjänsten används till en undersökningsledare som i första hand arbetar med narkotika och narkotikarelaterade brott. Förstärkningen gör att tiden mellan brott och åtalsprövning kan förkortas samtidigt som möjligheterna till utveckling av arbetsmetoder ökar. Polisen har goda erfarenheter från samarbetet inom projektet ”Rensa Åland” och kommer under 2007 att fortsätta arbeta enigt samma modell och systematiskt upprätthålla samma kontakter. En viktig del av arbetet är åtgärder för att nya människor inte släpps in i narkotikakretsar. Tidig upptäckt är alltid prioriterad och polisen bär därför ”narkotikaglasögon” i alla sammanhang. Satsningar görs också på särskilda insatser, som t.ex. att polisen rör sig i krogmiljö. Polisen har även upptagit ett konkret samarbete med fältarna. Påträffas unga människor i narkotikasammanhang kontaktas föräldrarna omedelbart. Polisen uppfattar att samarbetet med tullen, tack vare tullens heltäckande arbetstidssystem, nu är välfungerande.

 

Även vad gäller vård är ansvaret delat mellan landskapsförvaltningen och andra aktörer. För den öppna vården är det missbrukarvården i Mariehamn som har ansvaret för hela landskapet. Den politiska viljan är att snarast få till stånd en tillnyktringsenhet (s.k. Mini-Maria mottagning) i anslutning till sjukhuset. Det har emellertid visat sig vara svårt inom ramen för de utrymmen som finns idag. Frågan äger dock sådan prioritet att man avser söka tillfälliga lösningar för verksamheten.

 

Landskapsregeringens arbetar efter principen att ålänningar med missbruksproblem och behov av vård skall få tillgång till vård och behandling. Vården är idag uppbyggd så att akut vård, så som avgiftning, sker inom Ålands hälso- och sjukvård. Därefter fortsätter behandlingen inom öppenvård eller på lämpligt behandlingshem i Sverige eller i riket.  I behandlingen ingår eftervård, uppföljning och stöd för ett fortsatt drogfritt liv. Landskapsregeringen bedömer att behandlingsupplägget, med beaktande av rådande organisations- och lokalstruktur, i huvudsak är tillfredsställande. Ett behov har dock funnits av att prioritera denna del av vårdutbudet ekonomiskt. Landskapsregeringen har här avsatt resurser för att stödja anskaffandet av extra personal. Framtagandet av en policy för skadereduktion (harm reduction) som planeras under 2007 är en insats som på kort sikt förväntas stärka kvaliteten på den vård som ges. 

 

Även verksamhet som bedrivs av andra huvudmän än landskapet är föremål för ett flertal av landskapsregeringens ekonomiska prioriteringar. Bland annat ger landskapsregeringen missbrukarvården ekonomiskt understöd för att anställa en projektledare. Ett ekonomiskt stödsystem har även utarbetats för att missbrukare hemmahörande i åländska kommuner skall få vård vid behandlingshem utan att kostnaderna drabbar missbrukarens hemkommun oskäligt hårt.

 

Sammantaget konstaterar landskapsregeringen att erfarenheterna från de senaste årens arbete visar på en positiv trend för arbetet mot narkotika. Utöver de samlade insatser som ovan nämnts vill landskapsregeringen understryka vikten av ett aktivt vuxen- och föräldraansvar för ett positivt resultat. Landskapsregeringen vill därför i alla sammanhang och uppmuntra åtgärder som stärker sådant ansvar.

 

 

 

Mariehamn den 18 januari 2007
L a n t  r å d	Roger Nordlund
Landskapsregeringsledamot	Harriet Lindeman