Landskapsregeringens svar s 2/2011-2012
|
|
| ||
| Ålands landskapsregering | SVAR PÅ SPÖRSMÅL | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2012-09-13 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Svar på spörsmål
Kortrutt i skärgården
Med stöd av 37 § lagtingsordningen har lagtingsledamot Mats Perämaa m.fl. i ett spörsmål ställt följande fråga:
På vilken grund föreslår landskapsregeringen att ytterligare förstärka skärgårdstrafikens långa rutter när lagtinget uttryckligen efterfrågat en successiv övergång till en kortruttstrafik som länkar samman skärgården och vad gör landskapsregeringen för att återupprätta den sviktande framtidstron i skärgården som förslaget skapat?
Med anledning härav ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.
Landskapsregeringen anser att en välfungerande skärgårdstrafik, som svarar både mot medborgarnas och näringslivets behov är en förutsättning för en livskraftig skärgård. Trafiken ska planeras långsiktigt och fleråriga turlistor införs. Skärgårdstrafikens kostnader är höga på grund av dyra bemanningskostnader och höga bunkerpriser. För att utveckla och nedbringa kostnaderna på lång sikt krävs investeringar som bygger bort eller förkortar färjpassen. Fokus i processen bör inledningsvis ligga på kompletterande utredningar och analyser beträffande trafikbehoven samt miljömässiga och ekonomiska vinster av kortruttskonceptet.
Landskapsregeringen driver kortruttsarbetet vidare enligt
- regeringsprogram (M1/2011-2012),
- den till lagtinget överlämnade Strategi för den åländska
skärgårdens trafiksystem (M3/2010-2011),
- de långsiktiga mål som satts upp i budget för år 2012 (BF1/2011-
2012) samt
- första tilläggsbudgeten för år 2012 (BF3/2011-2012)
I strategin har landskapsregeringen beskrivit förverkligandet av ett nytt trafiksystem. I nuläget pågår förarbetet för de djupare analyser av delprojekten och projektet som helhet, som krävs för att man ska kunna ta ställning till projektets miljömässiga, ekonomiska och sociala effekter.
Landskapsregeringen anser att det kraftigt stigande oljepriset och behovet av ökad miljöanpassning kräver ett nytänkande inom skärgårdstrafiken. I det trafikkoncept som bygger på kortade färjpass, krävs en förändring av tonnage till ett som är mer kostnads- och miljöeffektivt. Målet med en moderniserad och utvecklad trafikpolitik är att trygga skärgårdens utveckling och fortlevnad med ett stort fokus på ekonomi och miljöeffekter. Landskapsregeringens mål är att beställa nytt tonnage för linjerna Åva-Osnäs och för Föglölinjen. Landskapsregeringen har i detta syfte nyligen tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att utreda och föreslå lösningar på framtida tonnage.
Under våren har en statistisk analys av trafikflöden samt ett ramavtal för projektledningstjänster upphandlats. Trafikflödesanalysen anger hur trafiksystemet fungerar och vilka behov olika delar av systemet fyller och blir därmed ett underlag för beslut om disponeringar och rationaliseringar i utbudet och kapacitetsanvändningen. Analysen skall även ta fram prognoser över det framtida trafikbehovet utgående från demografiska och näringslivsmässiga trender och prognoser och skall vara klar i mitten av mars 2013.
Projektledningsuppdraget syftar till att sammanställa ett objektivt beslutsunderlag för ett komplett kortruttssystem, vilket uppnås via flera generella övergripande utredningar rörande bl.a. geologi, miljöeffekter och kalkylmodeller. Miljölagstiftningen och enskilda markägare förutsätter att beslutsunderlagen är väl undersökta och motiverade, så att den verkliga miljöpåverkan både på natur- och socialmiljö samt samhällsnyttan med projekten kan påvisas.
På basen av dessa tas upphandlingsunderlag fram för tekniska utredningar för olika delprojekt, helt i enlighet med strategin. Dessa aktiviteter är en grundförutsättning för genomförandefasen.
På grund av den drastiska prishöjningen av bränsle tvingas landskapsregeringen till att år 2013 minska antalet körtimmar i skärgården. Landskapsregeringen föreslår att förändringarna i turlistorna görs så att parallelltrafiken minskar samt att turer med den minsta beläggningen i första hand utgår. I övrigt tas de nya turlistorna fram i samarbete och dialog med berörda kommuner.
De främsta orsakerna till att för tillfället behålla nuvarande färjelinjer är dels det ekonomiska läget som har medfört att det uppstått ett kortsiktigt behov av att sänka landskapsregeringens utgifter för skärgårdstrafiken genom förändrade turlistor, dels ny lagstiftning rörande bl.a. vilotider (FFS 141/2012).
Förslaget innebär i praktiken att neddragningen av antalet körtimmar är mindre än vad som skulle ha krävts om nuvarande struktur i trafiken bibehållits.
Det nya trafikupplägget är ett sätt på vilket landskapsregeringen kan minska kostnaderna i trafiken enligt de kortsiktiga mål som det rådande ekonomiska läget har skapat.
Genom att ändra arbetssättet så att lönekostnaderna för personalen sänks, minskas också behovet av indragna turer i trafiken.
Genom att delvis förändra huvudlinjerna (norra och södra) enligt landskapsregeringens förslag uppnås detta. På bägge linjerna kan de likvärdiga fartyg som trafikerar ”mot varandra” köras i stort sett till samma lönekostnad som ett av fartygen körs idag.
Landskapsregeringen anser fortfarande att de kortruttsprojekt som visar sig vara miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbara för framtiden skall genomföras, men för att kunna ta slutlig ställning till samtliga konkreta åtgärder måste de planerade övergripande och pågående utredningarna för kortruttsystemet slutföras.
Ett omstrukturerat flerårigt trafikupplägg för skärgårdstrafiken ger nödvändiga ekonomiska inbesparingar för att uppnå en budget i balans, men även förutsägbarhet i skärgårdstrafiken, medan kortrutten syftar till att garantera en levande skärgård på lång sikt.
| Mariehamn den 13 september 2012 | |
|
L a n t r å d |
Camilla Gunell |
|
Minister |
Veronica Thörnroos |