Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har vtm Viveka Eriksson m.fl. i form av ett spörsmål frågat landskapsregeringen vilka åtgärder landskapsregeringen ämnar vidta för att återskapa framtidstron hos glesbygds- och skärgårdsbor och vilka konkreta åtgärder som planeras för att skapa verksamhetsförutsättningar för kommunerna samt enskilda näringsidkare och privatpersoner i glesbygden och skärgården. Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.

Regionalpolitisk målsättning

Landskapsregeringens övergripande målsättning är att alla regioner skall utvecklas och bevaras livskraftiga. Detta uppnås genom en kombination av investeringar och att skapa en attraktiv livsmiljö. En grundförutsättning för befolkningen i glesbygdsområden är ett decentraliserat servicenät inom basservice vård, omsorg och skola. Ett utvecklat och breddat näringsliv är en förutsättning för att de lokala arbetsmarknaderna ska fungera. De delar av näringslivet som har naturliga förutsättningar i respektive region ska främjas på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta gäller särskilt lantbruk och fiskodling. Dessutom är det väsentligt att stimulera nya former av företagsamhet. Omstruktureringen och moderniseringen av näringslivet bör även anpassas till de krav som unga med ny utbildning ställer på arbetsplatserna.

Förutsättningar för utveckling av de åländska regionerna

En framgångsrik regionalpolitik innehåller såväl en tillväxtorienterad politik som är gynnsam för hela Ålands ekonomiska utveckling och sysselsättning som en politik vilken på ett balanserat sätt fördelar välfärden till de olika delarna av befolkningen oavsett bosättningsort. Sett till hela Ålands ekonomi har utvecklingen varit gynnsam för landskapet även om flera hotbilder finns och ekonomin i våra närregioner växer snabbt. Arbetslösheten på Åland är fortsatt låg och med en, även i en internationell jämförelse, mycket hög sysselsättningsgrad har befolkningens arbete bidragit till årlig ekonomisk tillväxt. Åland är en inflyttningsregion med en alltmer utbildad befolkning. Stora politiska insatser sätts på den ekonomiska motorn sjöfarten och att främja tillväxten i näringslivet. Det kanske viktigaste instrumentet för fördelning av basservice till invånarna är landskapsandelssystemet som utjämnar regionernas olika kostnader och inkomster. De offentliga utgifterna för befolkningens välfärd har aldrig varit större än idag.

Utvecklingstendenser

Under den senaste tioårsperioden har den åländska befolkningen fortsättningsvis ökat och invånarantalet har växt med cirka 6 % eller omkring 1.600 personer. Den största befolkningstillväxten har skett på fasta Åland i de åländska landsbygdskommunerna där den växt med cirka 10 % och Jomala och Finström ökar mest i absoluta tal medan befolkningsutvecklingen i Geta har stått stilla. Mariehamn har ökat med drygt 3 %. I skärgården har befolkningen under samma tid minskat med 4,6 % eller drygt 100 personer. Huvuddelen av minskningen står Kumlinge kommun för medan minskningen har varit måttlig i Brändö och Kökar. Vårdö, Föglö och Sottunga har vuxit. Förklaringen till befolkningsökningen överlag är ett positivt inflyttningsnetto till Åland, medan minskningen i skärgården beror på åldersstrukturen och att det dör fler än det föds. Nytt under de senaste åren är att skärgården som helhet även haft ett litet flyttningsunderskott.

För Åland som helhet är gruppen i åldern 65+ ca 17 % av befolkningen medan den åldersgruppen i skärgården utgör ca 24 % av invånarna. På motsvarande sätt är den arbetsföra delen av befolkningen i skärgården lägre, ca 60 %, än på resten av Åland, ca 66 %. Även könsfördelningen uppvisar olikheter då det finns färre kvinnor i skärgården än män medan situationen är den motsatta i Mariehamn. Sammantaget ser trenderna för befolkningsutvecklingen och den demografiska strukturen likadan ut nu som på 1990-talet.

Befolkningen utgör underlaget för den ekonomiska aktiviteten och i likhet med befolkningsförändringarna ses samma tendenser för utvecklingen av den sysselsatta delen av befolkningen. Den största ökningen ses på landsbygden, även i Mariehamn har tillväxten varit god medan sysselsättningen i skärgården har gått tillbaka något. Viktiga arbetsplatser i skärgården är fortsättningsvis sjöfarten, offentlig sektor och primärnäringar. De offentliga arbetsplatserna i skärgården inom bl.a. vård, omsorg och skola har idag särskild betydelse för utbildade kvinnor. I glesbygdsområdet är dessutom den landbaserade turismen viktig medan det i centralkommunerna även finns industri och byggverksamhet. Mariehamn har en stor andel offentliga tjänster samt transport, post- och tele, finansiering, försäkring, företagstjänster och handel.

Sysselsatt arbetskraft 31.12.1993 och 2003

	Antal		Förändring
	1993	2003	Antal	Procent
Skärgården	1 053	1 040	-13	-1,3
Landsbygd	5 681	6 707	1 026	15,3
Mariehamn	4 846	5 360	514	9,6
Åland	11 580	13 107	1 527	11,7

Landskapsregeringen kan konstatera att förändrade livsstilsbeteenden och boendepreferenser även är synliga på Åland. Orsakerna till varför befolkningen flyttar är andra idag än för 30-40 år sedan. Studier i Sverige har visat att så lite som en femtedel av flyttare uppger att arbete är ett motiv att flytta. Det är vanligare att det sociala livet, boendesituationen, önskan om miljöombyte, möjligheter till fritidsaktiviteter, serviceutbud och utbildningsutbud är avgörande motiv varför i första hand unga människor flyttar. Även föräldrarnas aktiviteter och beredskap att skapa en gynnsam start för barnen är annorlunda idag.

Sammantaget gör det att det är svårare att politiskt påverka de geografiska befolkningsomflyttningarna. Det finns därför ingen garanti för att skapandet av fler arbetstillfällen helt undanröjer det regionala avflyttningsmönstret. Med ovanstående resonemang applicerade på åländska förhållanden betyder det att den svaga utvecklingen i vissa kommuner nog kan bromsas men kan vara svår att vända med traditionella politiska metoder. Därför krävs ett nytänkande som även utgår från individuella önskemål. Landskapsregeringens strategi utgår från ett helhetsperspektiv med satsningar av olika slag och både inom offentlig och privat sektor och landskapsregeringen är därtill lyhörd och stöder nya initiativ.

AKTUELLA KONKRETA ÅTGÄRDER

Skärgårdsutveckling

I budgeten för år 2006 har landskapsregeringen redogjort för ett antal regionalpolitiska och övriga åtgärder som i mångt riktar sig till skärgården. I budgeten ingår sålunda ett nytt anslag för stöd till skärgårdskommuner för planering av attraktiva områden för fast bosättning. En väsentlig del i att åstadkomma ekonomisk utveckling i skärgården är att skapa möjligheter till attraktivt boende i hyres- och ägarbostäder. Landskapets stödsystem för bostadsfinansiering är förmånligare i skärgårdsregionen än på resten av Åland.

Landskapsregeringen har fortsättningsvis beaktat anslag för att säkra distributionen av läkemedel i Kumlinge - Brändöregionen.

Vid uppgörandet av den preliminära planen för socialvården har äldreomsorgen i skärgården prioriterats så att två av de tre projekt som avses fastställda under år 2006 finns i skärgården, nämligen om- och tillbyggnad av servicehusen Annagården på Föglö och Sommarängen på Kökar.

Därtill finns ett nytt anslag för att inleda ett treårigt projekt för skärgårdens kulturliv för att långsiktigt stärka kulturutbudet, det egna skapandet och kulturarbetarnas ställning i skärgården. Museibyrån har som långsiktigt mål att stärka kulturturismen och höja profilen på det maritima kulturarvet. Arbetet med en ny dyklag inleds. Kulturmiljöinformationen kring viktiga platser i skärgården i form av broschyr i Sevärt-serien utkommer om Degerby och Hermas. Sevärdheterna Hamnö och Skolmuseet bidrar till att stärka skärgården som besöksmiljö. En fornminnesinventering med särskild betoning på skärgården för att skapa ett kunskapsunderlag för samhällsplaneringen är på gång.

Brändö kommun avser att förverkliga det planerade biblioteks- och skolprojektet och idrottshall och landskapsregeringen har fastställt anläggningsprojektet så att landskapsandelen för detta uppgår till högst 1.950.000 euro. Landskapsandelssystemet är positivt för att bibehålla små välfungerande grundskolenheter i skärgård och glesbygd. Satsningar ska dessutom göras för att bättre slussa in skärgårdsungdomarna i gymnasialstadieutbildningen. Under år 2006 kommer landskapsregeringen med förslag till förbättring av de studiesociala förmånerna för skärgårdsungdomar som gäller möjligheterna till förmånligare hemresor.

Landskapsregeringen har infört ytterligare ett nytt anslag för skärgårdsutveckling. Avsikten är att anställa en skärgårdsutvecklare på halvtid för att initiera och leda utvecklingsprojekt i skärgården samt stimulera till nytänkande i och breddning av skärgårdens näringsliv. Landskapsregeringens ambition är att förlägga arbetsplatser utanför Mariehamn.

Finansieringsstöd för företag i skärgården riktar sig bl.a. till butikerna och avsikten är att se över principerna för att även stöda butikernas investeringar. Landskapsregeringen går även in för att vid sidan av detta möjliggöra att få landskapsgarantier för lån som behövs för investeringar i verksamheten. Skärgårdsstödet är ett startstöd för företag som etableras i skärgården och landskapsregeringen utarbetar förslag till fortsatt stöd som motsvarar privata arbetsgivares socialskyddsavgifter.

Vidare finns även anslag för tecknande av aktiekapital i industrihusbolag, särskilt med inriktning på geografisk spridning av sysselsättningen. Landskapsregeringen har sålunda beredskap att stöda industrihus i skärgården utgående från redovisade behov.

I budgeten för år 2006 har landskapsregeringen fortsättningsvis beaktat anslag för särskilda understöd för skogsbruket avseende understöd för Ålands skogsvårdsförening r.f.:s intäktsbortfall och extra kostnader som uppstår i skärgårdskommunerna. Grundtanken är att alla skogsägare skall ha samma service från skogsvårdsföreningen oavsett om skogen är i skärgården eller på fasta Åland.

Landskapsregeringen avser därtill att genom avtalet med Pro Agria – Ålands hushållningssällskap utveckla rådgivningstjänsterna som erbjuds i skärgården till att motsvara minst ett årsverke.

Brändö och Kumlinge kommuner avser satsa på infrastruktur för bredband. Landskapsregeringen har beredskap inom ramen för mål 2-programmet att understöda dessa satsningar. Allmänt kan konstateras att målprogrammet i hög grad är inriktat på skärgårdsutveckling. Även det kommande landsbygdsutvecklingsprogrammet kommer att innehålla prioritering av skärgårdsutveckling.

Fiskerinäringen

Inom ramen för strukturprogrammet för fiskerinäringen kommer landskapsregeringen under såväl resten av den nuvarande som följande programperiod att i största möjliga omfattning styra investerings- och utvecklingsstöden till att befrämja en omstrukturering och utveckling av vattenbruket utgående från målen i miljöhandlingsprogrammet. På detta sätt eftersträvas att bibehålla en livskraftig fiskodlingsnäring, vilket bidrar till att trygga den regionala utvecklingen i framför allt skärgård och glesbygd.

Utgående från näringens synpunkter och önskemål har landskapsregeringen även utarbetat en heltäckande fiskeristrategi för perioden 2007-2013, som under våren ytterligare kommer att bearbetas och konkretiseras i ett operativt program för prioritering av den offentliga medfinansieringen av olika åtgärder för att befrämja näringen samt ett arbetsprogram för den närmaste tiden. Tyngdpunkten läggs på de för glesbygd och skärgård viktiga sektorerna småskaligt kustfiske, hållbar fiskodling samt fisketurism liksom på en höjning av förädlingsgraden för odlad och vild fisk för att därmed skapa mervärde och nya arbetstillfällen.

Åtgärder för att förebygga och minimera skadorna av gråsäl har utarbetats som ska gynna yrkesfisket.

Landsbygdsutveckling och lantbruk

Landskapsregeringen anser att landsbygdens utveckling och det öppna landskapets fortbestånd till stor del är beroende av primärnäringarnas utveckling. Den övergripande målsättningen är att öka konkurrenskraften inom primärnäringarna och att skapa ett stabilt och konkurrenskraftigt lantbruk som utvecklas på ett långsiktigt hållbart sätt och som producerar säkra och högkvalitativa produkter. Lantbruket utgör basen för en levande landsbygd och skärgård med bibehållen sysselsättning och öppna landskap.

Mot denna bakgrund har landskapsregeringen utarbetat ett strategidokument för det åländska lantbruket. Strategin utgår ifrån att lantbruket på Åland har realistiskt goda möjligheter att utvecklas i positiv riktning. Visionen för det åländska lantbruket är att lantbruksföretagen med hög miljömedvetenhet skall bedriva det mest lönsamma och effektiva lantbruket i Finland samtidigt som det utgör en ryggrad för en livskraftig landsbygd och skärgård. Landskapsregeringens övergripande målsättning är att verka för en ekologiskt ekonomiskt och socialt hållbar utveckling av lantbruksproduktionen, landsbygden och skärgården. Landsbygden och skärgården skall stärka sin dragningskraft som bosättnings- och företagsort trots strukturändringar inom det traditionella lantbruket samtidigt som landskapsbilden skall bibehålla de traditionella drag som den mångåriga hävden skapat.

Turismen

Landskapsregeringens övergripande mål för turismen på Åland är att Åland skall ha hög attraktionskraft, turismnäringen skall vara långsiktigt hållbar samt verka över hela Åland.

Inkvarteringsstatistiken visar dock att den geografiska fördelningen tenderar förskjutas från landsbygd och skärgård mot Mariehamn. För att Åland skall ha framgång inom turismen krävs en fortlöpande utveckling av näringen. Landskapsregeringens bedömning är att turismstrategin och de planerade investeringarna, i bl.a. golf, ett kultur- och kongresshus och sjöfartsmuseum bör leda till att den landbaserade turismens förädlingsvärde växer i högre takt än ekonomin i övrigt.

Landskapsregeringen arbetar vidare med att utveckla golfaktiviteterna som en nisch för besöksnäringen som bidrar till att förlänga säsongen. En överenskommelse har nåtts med berörda markägare om förlängning av de föravtal som landskapet ingått gällande fastighetsbyte och inköp av mark till uppförande av en golfbana i Godby/Ämnäs. Landskapsregeringen bedömer att förverkligandet av en högkvalitativ golfbana inte kan uppnås enligt tidigare intentioner. Landskapsregeringen föreslås genomföra det planerade golfbaneprojektet i egen regi där driften konkurrensutsätts på vederbörligt sätt innefattande villkor om driftsgarantier i 15 år samt ett skäligt minimiarrende och under förutsättning att lagtinget härför beviljar medel. Golfbaneprojektet kostnadsberäknas idag till ca 5.1 – 5.3 miljoner euro. Det genomförda golfprojektet kommer att ge positiva ringverkningar för hela Åland och i synnerhet för näringsverksamheten i de norråländska kommunerna.

Landskapsregeringen har för avsikt att, som en regionalpolitisk åtgärd i egen regi, eller i samverkan med tidigare projektägare, påbörja de planerade golfprojekten i Brändö och Föglö under åren 2007- 2009. Projekten förutsätter att driften skall konkurrensutsättas på vederbörligt sätt innefattande villkor om driftsgarantier i 15 år samt att markfrågan kan lösas på ett tillfredsställande sätt och att avtal om skäligt arrende kan träffas samt under förutsättning att lagtinget härför beviljar medel.

Finansiering för innovationer, ökad konkurrenskraft, företagsutveckling, samarbete och byautveckling

Ålands program för innovativa åtgärder, SAMKOM, genomförs under år 2006-2007 samt avslutas senast under år 2009. I särskilt fokus under 2007-2009 kommer uppstarten av nya delvis EU-finansierade program att vara. Åland kommer att kunna ta del av finansiering i ett nytt Mål för regional konkurrenskraft och sysselsättning som ska gälla hela landskapet. Landskapsregeringen kommer under år 2006 att besluta om huvudinriktningen som t.ex. kan vara innovationer, riskkapitalfinansiering, tillgänglighet, miljö, företagsutbildning och sysselsättningsåtgärder. Inom ramen för det nya landsbygdsutvecklingsprogrammet föreslås bl.a. insatser som syftar till att bredda näringslivet vid sidan av primärnäringarna samt för att stärka den sociala byagemenskapen. För genomförandet av dessa kan den s.k. Leader-dimensionen nyttjas som bygger på en mobilisering av det lokala engagemanget och där kommunernas roll kommer att bli avgörande. Landskapsregeringen kommer under året att föreslå vilka och hur landsbygdsåtgärderna ska förverkligas i landskapet och om det finns möjligheter att samordna med annan landskapsfinansierad verksamhet. Landskapsregeringen ser positivt på ett utökat interkommunalt samarbete inom fler områden. Sammantaget kommer EU-finansieringen 2007-2013 för Målet för regional konkurrenskraft och sysselsättning samt axel tre och fyra i landsbygdsförordningen att ungefär motsvara nuvarande programperiod för Mål 2 och Mål 3 åren 2000-2006.

En större förändring väntar även för nästa gränsöverskridande program 2007-2013. Det nuvarande Interreg-programmet Skärgården vidgas till att gälla även skärgårdsområden i Estland, södra Finland samt Gotland och kommer att utgöra en del i ett betydligt större program. Landskapsregeringen föreslås få en koordinerande roll i programarbetet och genomförandet men kommer inte att ha förvaltnings- och utbetalningsansvaret gentemot Europeiska kommissionen under nästa programperiod.

Europeiska kommissionen har i mars publicerat nya riktlinjer för regionalstöd 2007-2013. Dessa motsvaras på Åland av investeringsstöd för näringsverksamhet på landsbygden och i skärgården. Landskapsregeringen kommer på basen av dem att notifiera den stödkarta inom vilken de nya reglerna kommer att gälla samt utforma nya principer för investeringsstöd.

Hälso- och sjukvård

En väsentlig del av befolkningens välfärd och trygghet är relaterad till hälsan respektive hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvårdsapparaten på Åland är välutbyggd och - utvecklad, trots att befolkningsunderlaget är litet. Den negativa effekten av de för verksamhetens logistik ogynnsamma geografiska och topografiska förhållandena, speciellt i skärgården överbryggas genom att på olika sätt främja tillgängligheten till servicen. Det sker dels genom att uppehålla decentraliserade servicepunkter i kommunerna, (hälsovårdarmottagningar i alla skärgårdskommuner), dels genom att trygga transporterna till de centralt belägna verksamhetsenheterna (i spektret skärgårdsfärjor - helikoptertransporter).

Det finns hälsovårdarmottagningar i alla skärgårdskommuner, vilket innebär allmän hälso- och sjukvårdsmottagning, skolhälsovård, hemsjukvård, rådgivningsverksamhet och hälsovårdarjour samt möjligheter till provtagning för vidaretransport till laboratoriet i Mariehamn.

Det finns även möjlighet till konsultationer med hälsocentralläkare och specialister i Mariehamn, läkarmottagningar med regelbundna intervaller, tandläkarmottagningar under sommartid genom den mobila kliniken. På transportsidan tryggas en fungerande service av normala kommunikationsalternativ och av helikopterberedskapen. Läkemedelsservice ges via Kumlinge filialapotek.

Trafik

Kommunikationerna på fasta Åland och i skärgården får inte utgöra ett hinder för den regionala utvecklingen men bör samtidigt utformas utgående från en även i framtiden upprätthållbar servicenivå för bofasta, näringslivet och besökare samtidigt som en rimlig driftsekonomi eftersträvas. För att förbättra kommunikationerna och infrastrukturen i skärgården har landskapsregeringen föreslagit ett första delanslag för en ny färja. Därtill görs vissa satsningar i bl.a. färjfästena i Enklinge och Harparnäs. Utredningen över en eventuell fast förbindelse till Föglö fortsätter i enlighet med det meddelande till lagtinget som varit under beredning samtidigt som budgetförslaget. Genomförandet av planen för kortruttssystem är en viktig komponent i skärgårdens utveckling. För glesbygden överlag är satsningen på huvudvägarna och förbättringar av glesbygdsvägarna positiva liksom kommunikationer i dess vidare bemärkelse och är i många fall avgörande för val av boningsort.

Framtidstro och verksamhetsförutsättningar

Landskapsregeringen har fortsatt ansträngningarna för att den spridda befolkningsstrukturen skall upprätthållas på Åland. För att tillförsäkra ålänningarna en god basservice är landskapsandelssystemet utformat så att även befolkningsmässigt och ekonomiskt små samhällen ska ha goda förutsättningar. På Åland har skärgårdsregionen alltid utgjort den region med högst regionalpolitisk prioritet vilket genomsyrar de flesta system och budgetbeslut som fattas av landskapsregeringen. I budgeten för år 2006 har nu aktuella åtgärder riktade till skärgårdsbefolkningen sammanförts i de allmänna motiveringarna för att tydligt framgå. Vid sidan av direkta investeringar har tonvikt även lagts vid det humana och sociala kapitalet för att understryka nödvändigheten av insatser som möter upp mot ändrade livsstilar och de skiftande motiv som ligger bakom val av boningsort.

Landskapsregeringen anser att landsbygden och skärgården med sina attraktiva boendemiljöer har potential för ökad befolkning och uppmuntrar kommunernas planering. Den teknologiska utvecklingen och ökad kunskap och användning av ny teknik utgör också nya möjligheter för regioner som har avståndsmässiga nackdelar. Det finns beredskap att stöda utbyggnaden av långsiktig kommunikationsinfrastruktur till Kumlinge och Brändö som idag saknar det. Små lokala arbetsmarknader kan förstoras och utvecklas och landskapsregeringen förespråkar en geologisk undersökning för en tunnel till Föglö som innebär en positiv utveckling av den regionen. Ett pilotprojekt som aktivt ska locka arbetsplatser till skärgården har startat samtidigt som möjligheterna till distansutbildning och -arbete ökar. Den globala utvecklingen med växande tjänstesektor som även gäller Åland kan vändas till skärgårds- och glesbygdsregionernas fördel. Landskapsregeringen bedömer att de satsningar som görs för ungdomar och ett rikt kulturliv är väl så viktiga för skärgårds- och glesbygdsutvecklingen som fysiska investeringar. I det näringspolitiska planeringsarbete som pågår för perioden 2007-2013 kommer mobiliseringen av det lokala engagemanget och deltagandet i projektstyrning och beslut att lyftas upp genom den s.k. Leader-dimensionen. Sjöarbetsplatserna har stor vikt för hela Åland men i synnerhet för skärgården eftersom arbetstiderna möjliggör fast bosättning i skärgården.

Allas attityder och värderingar är viktiga för att skapa framtidstro. Men viktigast av allt är att ta ansvar. Ansvaret ligger hos såväl landskapet, kommunerna som de enskilda medborgarna. De trender som länge varit tydliga i befolkningsomflyttningarna leder till fler slutsatser. En är bl.a. att det krävs noggranna avvägningar före investeringar i fast kapital görs i regioner med vikande befolkningsunderlag. En annan är att insatser även bör göras för att fånga upp flyttningsrörelser i fler tätorter för att undvika flaskhalsar som bostads- och arbetskraftsbrist. En tredje slutsats är att bejaka ålänningarnas livsstils- och boendepreferenser. Landskapsregeringen konstaterar att utmaningen är att inte vidbli flydda tider utan att tillgodose moderna ålänningars krav. Slutligen inte att förglömma en fortsatt god ekonomisk tillväxt för hela Åland som är en förutsättning för att kunna driva en aktiv och visionär regionalpolitik. Målsättningen är att hela Åland ska leva.

Mariehamn den 16 mars 2006

L a n t r å d

Roger Nordlund

Vicelantråd

Jörgen Strand

Landskapsregeringens svar s 3/2005-2006

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter