Landskapsregeringens svar s 3/2007-2008

Lagtingsår: 2007-2008
Typ av dokument: Landskapsregeringens svar

Ladda ner Word-dokument

     

Ålands landskapsregering

SVAR PÅ SPÖRSMÅL

Lagberedningen

Datum

 

 

2008-06-04

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Svar på spörsmål

Ikraftträdande av plan- och bygglag samt miljöskyddslag

·      Spörsmål nr 3/2007-2008

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Johan Ehn m.fl. i ett spörsmål frågat landskapsregeringen när landskapsregeringen ämnar sätta de av lagtinget år 2007 antagna lagarna, plan- och bygglagen för landskapet Åland och landskapslagen om miljöskydd i kraft. Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande svar:

 

Behandlingen av antagna lagar – allmänt

 

Efter att lagar antagits och genomgått lagstiftningskontrollen tillställs landskapsregeringen en skrivelse i ärendet från republikens president. I skrivelsen meddelar presidenten om det finns några hinder för att lagen kan träda i kraft. I de flesta fall finns det inte några sådana hinder. När presidenten konstaterar att lagtinget i ett beslut har överskridit landskapets behörighet eller beslutet äventyrar rikets säkerhet förordnar presidenten att lagen ska förfalla helt och hållet eller till viss del. Det sistnämnda kallas allmänt partiellt veto. För att en lag ska kunna förordnas att förfalla förutsätts det att högsta domstolen avgivit utlåtande i saken.

     När partiellt veto meddelats ankommer det på landskapsregeringen att avgöra om lagtingsbeslutet ska sättas i kraft till övriga delar eller om det ska förfalla helt och hållet. Bestämmelser om detta finns i 20 § självstyrelselagen och landskapslagen (1993:112) om Ålands författningssamling.

     Landskapsregeringen respekterar trots ett veto så långt som möjligt lagstiftarens beslut. Innan systemet med partiellt veto infördes, och lagar endast kunde förordnas att förfalla helt och hållet, var det vanligt att högsta prioritet gavs åt att utarbeta en ny framställning efter att en lag förordnas att förfalla. Inom ramarna för systemet med partiellt veto varierar förfarandet, beroende på vad som följer av presidentens beslut och högsta domstolens utlåtande i ärendet. Situationen kan vara sådan att det är möjligt och ändamålsenligt att återkomma med en kompletterande framställning i ärendet men den kan också vara sådan att det saknas förutsättningar att göra kompletterande ändringar.

 

Den nya plan- och bygglagen

 

Den nya plan- och bygglagen antogs i slutet av september månad 2007. Presidentens skrivelse i ärendet inkom till landskapsregeringen i början av februari månad 2008.

     Under processens gång, lagtingsbehandling och lagkontroll, har landskapsregeringen berett en landskapsförordning i ärendet. Ett förslag till förordning har varit på remiss bl.a. till kommunerna. Remisstiden utgick ursprungligen vid utgången av februari månad men förlängdes till utgången av mars månad 2008.

     Avsikten har varit och är att plan- och bygglagen samt de kompletterande normerna på lägre nivå, förordningen och byggbestämmelserna, ska utfärdas samtidigt och i god tid före ikraftträdandet så att de som berörs av lagstiftningen får tillräcklig tid att bereda sig på nyordningen.

     Plan- och bygglagen förordnades att förfalla till viss del, lagen blev alltså föremål för partiellt veto. De paragrafer som förordnades att förfalla gällde dels vem som ska vara marknadstillsynsmyndighet enligt det sk byggproduktdirektivet och dels en bestämmelse om kommunala avgifter för parkeringsplatser. Lagen kan fungera utan dessa bestämmelser.

     Mer problematiskt är ett uttalande i högsta domstolen om byggbestämmelser, detta särskilt mot bakgrunden av att det är en landskapets angelägenhet att utfärda normer om byggandet i landskapet.

     Uttalandet skapar problem när det handlar om att genomföra lagtingets vilja att få till stånd byggbestämmelser som finns tillgängliga på svenska språket. Högsta domstolen säger nämligen bl.a. ”Landskapet har inte behörighet att inom ett lagstiftningsområde inom vilket landskapet i sig har lagstiftningsbehörighet föreskriva avvikande standarder än i riket. Regleringen på lagnivå hör i huvudsak till landskapet med den detaljerade tekniska nivån faller under rikets behörighet. I den förordning som landskapsregeringen ska utfärda måste emellertid landskapsregeringen beakta behörighetsfördelningen.”

     Till följd av högsta domstolens påpekande utreder lagberedningen på vilket sätt lagtingets vilja kan efterlevas. Samtidigt har, som ovan nämnts, arbetet med att utarbeta förordningen pågått.

     Landskapregeringen anser att införandet av de svenska byggbestämmelserna är en viktig språkpolitisk åtgärd.

 

Den nya miljöskyddslagen

 

Den nya miljöskyddslagen antogs liksom plan- och bygglagen av lagtinget i slutet av september månad 2007. Presidentens skrivelse i ärendet inkom till landskapsregeringen i februari månad 2008.

     Miljöskyddslagen är uppbyggd på ett sådant sätt att en förordning bör träda i kraft samtidigt. I förordningen ska det framgå bl.a. vilka verksamheter som enligt lagen förutsätter miljögranskning samt vilka verksamheter som kräver tillstånd. Förordningen är under beredning och kommer att sändas ut på remiss.

     Också miljöskyddslagen och den samtidigt ändrade vattenlagen var föremål för partiellt veto. De bestämmelser som förordnades att förfalla gällde otydliga delegeringsbestämmelser. Trots att dessa bestämmelser förordnats att förfalla kan och bör lagen träda i kraft.

     I sitt utlåtande över den nya miljöskyddslagen konstaterade högsta domstolen bl.a. att ett nytt miljörättsligt institut, miljögranskning, skulle införas. Högsta domstolen bedömde att en del oklarheter fanns kring det nya miljörättsliga institutet. Domstolen skriver bl.a.: ”Av de paragrafer som reglerar systemet kommer det inte fram hur och i vilka fall det nya förfarandet ska fungera. Först när förordningar givits med stöd av landskapslagen går det att konstatera huruvida systemet eventuellt kan stå i strid med fördelningen av lagstiftningsbehörigheten mellan landskapet och riket.”

 

Slutord

 

Landskapsregering anser att lagtingets beslut om antagande av lagar ska respekteras och lagarna ska utfärdas för ikraftträdande utgående från lagtingets beslut.

     Landskapsregeringen agerar utifrån att lagtingets beslut ska verkställas samtidigt som presidentens och högsta domstolens utlåtande beaktas.

     Landskapsregeringens mål är att sätta i kraft ifrågavarande lagar och förordningar i ett sammanhang.

     Landskapsregeringen avser att sätta i kraft plan- och bygglagen den första september och miljöskyddslagen den första december i år.

 

 

Mariehamn den 4 juni 2008

 

 

 

L a n t r å d

 

 

Viveka Eriksson

 

 

 

Vicelantråd

 

 

Britt Lundberg