Landskapsregeringens svar s 3/2012-2013

Lagtingsår: 2012-2013
Typ av dokument: Landskapsregeringens svar

Ladda ner Word-dokument

 

SVAR PÅ SPÖRSMÅL

Datum

 

2013-03-28

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Svar på spörsmål

Ungdomsarbetslöshet och risk för marginalisering

·       Spörsmål nr 3/2012-2013

 

Med stöd av 37 § lagtingsordningen har ltl Katrin Sjögren m.fl. ställt följande spörsmål: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att minska ungdomsarbetslösheten samt förebygga marginalisering?

     Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.

 

Ungdomsarbetslöshet

De åländska arbetstagarna oavsett ålder har i jämförelse med många andra europeiska länder varit förskonade från hög och långvarig arbetslöshet. En justerande faktor har historiskt sett varit flyttningsrörelsen och på senare år har tillväxten i både den offentliga och den exportdrivna privata sektorn erbjudit Åland en växande arbetsmarknad.

     Den tillfälliga förbättringen på arbetsmarknaden som noterades under år 2011 stannade av under fjolåret och i början av år 2013 är osäkerheten större. Den fortsatta osäkerheten i den internationella ekonomin innebär risk för en fortsatt svag utveckling. ÅSUB:s arbetsmarknadsbarometer indikerar att den offentliga sektorn inte kommer att öka sin arbetskraftsvolym, medan tillväxten i den privata sektorn är endast svag. Trots den svaga tillväxten finns det ändå ett visst rekryteringsbehov, bland annat till följd av de fortsättningsvis relativt stora pensionsavgångarna.

     Med en relativt låg efterfrågan på arbetskraft riskerar vissa grupper att ytterligare marginaliseras på arbetsmarknaden. Inom dessa grupper finns individer som riskerar att förlora kontakten med arbetsmarknaden och hamna i ett långvarigt utanförskap. Bland riskgrupperna finns exempelvis yrkesbytare med hälsoproblem, unga med anpassade läroplaner, inflyttade med bristande kunskaper i svenska etc. Män har generellt större svårigheter på arbetsmarknaden än kvinnor. Särskilt unga män utan yrkesutbildning och äldre personer, både kvinnor och män, har svårt att hitta arbete på den öppna arbetsmarknaden.

     Antalet unga arbetslösa under 25 år har i genomsnitt under den senaste åttaårsperioden legat på drygt 70 personer men har bara under det senaste året ökat till i genomsnitt nästan 100 personer. Arbetslösheten för unga män ligger i genomsnitt högre än för kvinnor, skillnaden är ofta 20 personer. Den högsta arbetslösheten uppmäts under månaderna är december-februari. Antalet lediga platser under februari månad de senaste sju åren har varit i medeltal 400 arbetsplatser.

     Med tanke på de unga som drabbas av arbetslöshet är det bra att det är få unga under 25 år som är arbetslösa en längre tid än tre månader.

 

 

 

Landskapsregeringens handlingsprogram

Ett bärande tema i regeringens arbete är att Åland ska vara ett inkluderande samhälle. Dessa frågor berör många olika politikområden såsom arbetsmarknads-, närings-, utbildnings- och socialpolitik, demokrati och delaktighet samt arbetet för en nolltolerans mot främlingsfientlighet och diskriminering. Ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande prioriteras högt av landskapsregeringen. Tonvikt läggs på det främjande och förebyggande arbetet så att man snabbt kan upptäcka ungdomars psykiska ohälsa. Ambitionen att aktivt motverka utanförskap är tydlig och verktygen flera.

     Landskapsregeringens arbete för att nå full sysselsättning och en modern närings- och arbetsmarknadspolitik är viktiga beståndsdelar i att förebygga utslagning på arbetsmarknaden. Det är lönsamma företag som står för ryggraden i den åländska ekonomin och där växer arbetsmarknaden och nya företag startas. Full sysselsättning, hög sysselsättningsgrad, företagens konkurrenskraft, högre skattekraft och en hållbar ekonomisk tillväxt är grunden för att behålla den åländska välfärden på en fortsatt hög nivå.

     Kunskap och innovation är en förutsättning för ett livskraftigt och konkurrenskraftigt samhälle. En god, likvärdig utbildning är en av grundstenarna i välfärdssamhället. Utbildningen ger ungdomar de kunskaper och färdigheter de behöver för ett självständigt liv. 

     Utbildningspolitiken utvecklas i enlighet med arbetsmarknadens och morgondagens behov. Utbildningen ska gynna kreativitet, initiativförmåga och entreprenörskap och särskilt främja en ökad integration. Särskild vikt läggs vid att utveckla studiehandledningen så att ungdomarna ges förutsättningar att göra goda utbildningsval och underlätta stadieövergångar. Landskapsregeringens mål är att alla ungdomar under 20 år ska tillförsäkras en studieplats. Fler möjligheter till läroavtal, distansstudier och andra flexibla studieformer utvecklas ytterligare.

     En utbildad och kvalificerad arbetskraft till den åländska arbetsmarknaden krävs för att försörja privat och offentlig sektor framöver då pensionsavgångarna är stora. Åland befinner sig i pensionärsboomen. Antalsmässigt är det flest pensionsavgångar inom vård, omsorg och sociala tjänster samt inom utbildning i offentlig sektor. Det är dessa offentliga sektorer som även har växt mest sysselsättningsmässigt de senaste tio åren. Inom privat sektor är pensionsavgångarna störst inom transport inklusive sjöfart, handel, byggverksamhet, tillverkningsindustri och jordbruk.

 

 

Landskapets arbetsmarknadspolitik

Landskapsregeringens långsiktiga arbetsmarknadspolitiska mål är att sträva till en hög sysselsättningsgrad och låg öppen arbetsarbetslöshet, en regionalt balanserad utveckling av arbetsmarknaden, kvinnors och mäns rätt till arbete och lön på lika villkor samt att underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och att förhindra utslagning från arbetsmarknaden.

     Huvuduppgiften för landskapets arbetsmarknadspolitiska verksamhet är att

-          effektivt och ändamålsenligt sammanföra den som söker arbete med den som söker arbetskraft,

-          främja sysselsättning och kompetensutveckling,

-          främja en regionalt balanserad utveckling av arbetsmarknaden,

-          verka för kvinnors och mäns rätt till arbete på lika villkor,

-          motverka diskriminering på arbetsmarknaden,

-          underlätta för personer med svag ställning på arbetsmarknaden att få arbete och förhindra utslagning från arbetsmarknaden, samt

-          motverka långa tider utan reguljärt arbete

 

     Landskapsregeringen för en aktiv och tillväxtorienterad närings- och arbetsmarknadspolitik som bygger på en förtroendefull dialog med näringslivet. Under hösten och vintern har arbetsmarknadsfrågorna diskuterats med såväl företrädare för många olika arbetsplatser som med arbetstagarorganisationerna. Vissa åtgärder är konjunktur- och säsongsbetingade eftersom vintermånaderna är svårast på arbetsmarknaden, andra insatser syftar till strukturella förändringar som bygger upp en långsiktigt hållbar grund att stå på.

     Under året inleds arbetet med en förnyelse av landskapslagarna om arbetsmarknadspolitik och sysselsättningsfrämjande utbildning samt lagen om arbete i rehabiliteringssyfte. Studiestödslagen ses över under mandatperioden.

     Framtidsutmaningen är att unga ska hitta sin plats på arbetsmarknaden. I varje konjunkturnedgång ses en ökning av arbetslöshetsgraden för unga under 25 år och för dessa erbjuds hjälp så att ingen som har varit arbetslös i mer än tre månader ska vara utan arbete, studieplats, praktikantplats eller konkret handlingsplan. Landskapsregeringen för en dialog med alla tänkbara arbetsgivare inklusive kommuner för att ha beredskap att motverka ungdomsarbetslöshet och utanförskap. Landskapsregeringen som arbetsplats bidrar till att öka arbetsplatser för ungdomar med fler högskolepraktikantplatser.

     Det finns etablerade instrument hos Ams att hantera långtidsarbetslöshet så som sysselsättningsstöd till arbetsgivare, praktikantplatser och andra individuella åtgärder. I det här sammanhanget är läroavtalsutbildning en form som kan vara ett medel i företagens generationsväxling genom att skola upp en kommande företagare. Användningen av högskolepraktikantplatser är ett sätt för företag att ta ansvar för sin kommande kompetensförsörjning och sitt framtida rekryteringsbehov. Under år 2013 bedrivs projektet Katapult och för närvarande används mest praktikplatser, men även anställningar med sysselsättningsstöd för unga. Ett nytt grepp för unga arbetslösa prövas med början i april genom kursen Livet är ett göra-det-själv-projekt, där fokus är på att stärka självförtroendet.

     Det sker en kontinuerlig förändring av den åländska näringslivsstrukturen. Antalet företag växer och främst är det sysselsättningen i företagstjänster, byggverksamhet och restaurang det vill säga tjänstenäringar som har växt de senaste tio åren medan primärnäringar, tillverkande industri, transport och handel har minskat. Detta har skett samtidigt som den totala sysselsättningen har växt med knappt sex procent och arbetslöshetsgraden har legat mellan två och fyra procent. Landskapsregeringen är medveten om den osäkerhet som råder i den globala ekonomin och använder omställningstiden till att bygga en ny näringspolitik  med fler  generella åtgärder för att förbättra företagsklimatet på Åland. Det breda handlingsutrymmet med tillväxtpolitiska medel utgörs av möjligheter att främja tillgången på humankapital genom utbildningssektorn, arbetskraftstillgång genom en funktionell arbetsmarknad, god fysisk infrastruktur, socialpolitik med inriktning på arbetslinjen, den offentliga sektorns efterfrågan, kommunalbeskattningen och finansieringsmöjligheter för företag.

     En betydande del av näringslivspolitiken kommer för åren 2014-2020 att utformas med beaktande av den europeiska strategin för Europa 2020. Den bygger på en smart tillväxt där ekonomin utvecklas på basen av kunskap och innovation. En hållbar tillväxt som främjar en resurseffektivare, grönare och mer konkurrenskraftig ekonomi. En tillväxt för alla med tyngdpunkt på hög sysselsättning och social sammanhållning.

 

Ungdomsgaranti

I enlighet med rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti

COM (2012) 729/5.12.2012 betonas att utbildningspolitiken bör koordineras med sysselsättningspolitiken, att ansträngningar bör koncentreras på problemgrupper, nämligen de som saknar kvalifikationer eller utbildningsintyg och att åtgärder bör särskilt utformas i enlighet med nationellt sammanhang och specifika enskilda problem. Myndigheterna måste stödja ungdomarna, särskilt de mest utsatta, men också att ungdomar måste ta aktiv del i processen och ta på sig skyldigheter och ansvar. Syftemålet med rådets rekommendation till ungdomsgaranti är att skapa hållbar ekonomi.

     Speciellt lyfts ungdomarna i Europa som hårt drabbade under den ekonomiska krisen. De är utsatta på grund av de övergångsperioder i livet de genomgår, deras avsaknad av yrkeserfarenhet, deras ibland otillräckliga utbildning, deras ofta begränsade sociala skydd, begränsade tillgång till ekonomiska medel och osäkra anställningsförhållanden. Unga kvinnor löper större risk att få låga löner och osäkra anställningar, samtidigt som unga föräldrar – främst unga mödrar – saknar rätt möjlighet att förena arbete och privatliv.

     Dessutom är ungdomar särskilt missgynnade eller riskerar att utsättas för diskriminering. Lämpliga stödåtgärder är därför nödvändiga. Det finns 7,5 miljoner ungdomar som varken arbetar eller utbildar sig i Europa, vilket utgör 12,9 % av de unga européerna (15–24). Många har bara grundskoleutbildning, har slutat utbildningen i förtid, är ofta invandrare eller har en mindre gynnad bakgrund. Begreppet ”ungdomar som varken arbetar eller utbildar sig” täcker olika undergrupper av ungdomar med vitt skilda behov. Begreppet ”ungdomsgaranti” avser i rådets rekommendation åtgärder där ungdomar inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning får ett bra erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik.

     Ungdomsgarantin bidrar till att tre av målen för Europa 2020-strategin infrias, nämligen att 75 % av befolkningen i åldrarna 20–64 år ska ha ett arbete, att andelen ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %, samt att antalet personer som hotas av fattigdom och socialt utanförskap ska minska med minst 20 miljoner.

     I den finländska varianten av ungdomsgarantin som sjösattes vid årsskiftet 2012-2013, går regeringen längre än de målsättningar som sattes upp i EU:s rekommendationer. I Finland har regeringen gått in för målsättningen att säkerställa att unga hittar en väg till utbildning och arbete och blir på så sätt delaktiga i samhället. Genom garantin erbjuds en utbildnings-, praktik- eller arbetsverkstadsplats eller ett jobb för personer under 25 år och för nyutexaminerade personer under 30 år inom tre månader från arbetslöshetens början eller efter examen.

     I enligt med ÅSUB:s statistik har 70,8 % av de åländska ungdomarna i ålderskategorin 20 – 24 år 2010 avlagt en examen utöver grundskola. Cirka 80 % av de som inlett studierna på gymnasialstadiet under åren 2005 – 2009 har avgått med examen inom 5 år efter att de inledde sina studier medan ca 20 % har avbrutit eller avslutat sina studier utan examen.

     Landskapsregeringen strävar efter att med vuxenutbildningsinsatser i Ålands gymnasium bereda möjligheter för denna grupp att senare avlägga examen. Det sker främst via läroavtalssystemet och det fristående examenssystemet. Inom ramen för den åländska vuxenutbildningen i Ålands gymnasium avser landskapsregeringen att erbjuda fler studiealternativ inom ramen för det fristående examenssystemet.

     Landskapsregeringen strävar i sin utbildningspolitik efter att erbjuda ett tillräckligt antal studieplatser för ungdomar som går ut grundskolan eller som inte tidigare avlagt en gymnasieexamen. Landskapsregeringen dimensionerar antalet sökbara utbildningsplatser i förhållande till antalet elever som lämnar grundskolan (ca 1,35 studieplatser/elev i grundskolans avgående klass).

     De flesta av grundskolans niondeklassister söker och antar en studieplats på gymnasial nivå, antingen på Åland, på fastlandet eller i Sverige. De som inledde studierna hösten 2012 hade en medelålder på 17,1 år. Medelåldern var lägre i Ålands lyceum än i Ålands yrkesgymnasium.

     Söktrycket i avseende av förstahandsval var hösten 2012 1,02 sökande per gymnasial utbildningsplats. Söktrycket varierade stort för de olika utbildningsalternativen. Trots att antalet sökande översteg antalet studieplatser, kan landskapsregeringen konstatera att 9 % av de tillbudsstående studieplatserna var obesatta vid terminsstarten (20.9).

     Landskapsregeringens målsättning är att tillhandahålla ett brett och mångsidigt utbildningsutbud som ger sökande möjlighet till en studieplats som leder antingen till en yrkeskarriär eller till fortsatta studier. För att minska avhoppen och felvalen i studierna har landskapsregeringen dels erbjudit utbildningsalternativet Yrkesstarten och dels öppnat möjligheten att höja grundskolbetyg.

     Yrkesstarten är en ettårig utbildning som är avsedd för ungdomar som avslutat grundskolan men önskar på ett mångsidigt sätt bekanta sig med olika utbildningsområden, yrken och med arbetslivet samt förbereda sig inför studierna inom en grundläggande yrkesutbildning. Målsättningen med yrkesstarten är att den studerande ska förbereda sig för fortsatta yrkesinriktade studier genom att dels förbättra sina studiefärdigheter och dels utvecklas till aktiva samhällsmedlemmar.

     Inom ramen för Ålands folkhögskolas ettåriga utbildning, NYAlinjen har skolan i samarbete med yrkesstarten vid Ålands yrkesgymnasium, Katapult och Ungdomslotsen tillhandahållit undervisning i matematik, svenska, engelska och fysik för att möjliggöra höjning av vitsorden i grundskolans lärokurs. Målsättningen är att underlätta för studerande att uppnå en önskad studieplats i en kommande antagningsprocess.

     För att öka inflyttade elevers möjligheter till integration och en positiv språkutveckling, stöder landskapsregeringen ekonomiskt kommunerna i deras uppdrag att ordna särskild undervisning i svenska för elever med annat modersmål.  Landskapsregeringen utarbetar för närvarande en läroplan i Svenska för elever i grundskolan med annat modersmål. Motsvarande läroplan finns fastställd för elever som inleder sina studier i Ålands lyceum. Landskapsregeringen har ytterligare erbjudit ett språkligt baserat utbildningsalternativ i Ålands folkhögskola för elever med svaga svenskafärdigheter, men på grund av svag efterfrågan har utbildningsalternativet inte kunnat verkställas. Landskapsregeringen avser att följa utvecklingen av undervisningen i kommunerna för denna elevgrupp för att på ett tillfredsställande sätt kunna vidta ytterliga åtgärder.

     Den åländska modellen för arbetsmarknads-, sysselsättnings- och utbildningspolitiken fungerar således enligt konceptet för ”ungdomsgaranti”. Det innebär att det för alla arbetslösa arbetssökanden görs upp en individuell plan. Unga under 25 år som varit arbetssökande i mer än tre månader erbjuds en arbets-, praktik-, studieplats eller en sysselsättningsfrämjande åtgärd.

 

 

 

 

Mariehamn den 28 mars 2013

 

 

 

 

L a n t r å d

 

 

Camilla Gunell

 

 

 

 

Minister

 

 

Fredrik Karlström