Landskapsregeringens svar s 3/2004-2005

	Ålands landskapsregering	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Avdelning	Datum
	Näringsavdelningen	2005-03-17
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Verksamhetsförutsättningarna för det åländska jordbruket

·      Spörsmål nr 3/2004-2005

 

INNEHÅLL

Bakgrund. 1

Ålands landskapsregerings jordbrukspolitik2

Stödpolitiken. 2

Lagstiftningen och regelverk3

Stöd- och servicefunktioner4

Sammanfattning. 5

 

 

Ålands landskapsregering har den 7 mars 2005 erhållit ett av lagtingsledamot Anders Eriksson m.fl. med stöd i 48 § 1 mom. lagtingsordningen ställt spörsmål där lagtingsledamöterna frågar ”Vad tänker landskapsregeringen göra för att trygga verksamhetsförutsättningarna för det åländska jordbruket?”. Utgångspunkt i spörsmålet är att jordbruket har varit en motor gällande sysselsättningen på den åländska landsbygden och skärgården men att denna roll nu är hotad på grund av den kraftigt negativa sysselsättningsutvecklingen.

     Ålands landskapsregering ger följande svar på spörsmålet:

 

Bakgrund

 

Vid en anblick på omvärlden är strukturförändringen inom jordbruket på Åland inget unikt utan snarare en nödvändighet som måste ske för att det skall finnas förutsättningar för lantbruk i framtiden på den åländska landsbygden. Vi ser samma utveckling i våra omkringliggande regioner som är EU-medlemmar. Finland hade 1990 130 000 aktiva gårdar och är 2003 nere i 72 000 gårdar vilket utgör en minskning i omfattningen av nästan 45 %. Åland uppvisar inte riktigt lika dramatiska siffror där minskningen har gått från 979 gårdar 1990 till 667 gårdar 2003 vilket i procenttal mätt blir knappt 32 %. Sverige hade sitt stålbad i samband deras jordbruksavreglering i slutet av 80-talet och början av 90-talet men har trots detta gått från knappt 100 000 gårdar 1990 till ca 70 000 gårdar 2002 vilket är en minskning på 30 %. Andelen sysselsatta inom jordbruket är som nämns i spörsmålet 5,3 % på Åland. Detta betyder att vi har en något högre sysselsättningsgrad jämfört med Finland där andelen är 4,5 % och betydligt högre än Sverige, där andelen jordbrukssysselsatta endast är 1,8 %. Att Åland ligger något högre jämfört med Finland kan förmodligen förklaras med hur vår produktionsstruktur ser ut. Det åländska jordbruket har relativt stor andel trädgårdsodling som karaktäriseras av stor arbetsintensitet jämfört med övrig växtodling. Landskapsregeringen anser det också viktigt att uppmärksamma att det inte finns ens någon antydan till tendens att den minskande andelen sysselsatta inom jordbruket har påverkat andelen sysselsatta totalt sett, utan landskapet ligger fortfarande på de lägsta arbetslöshetsnivåerna i Norden.

     Strukturutvecklingen inom lantbruket är förmodligen inte möjlig att stoppa om man samtidigt skall verka på den gemensamma europeiska marknaden vilket vi är tvungna till. Det är förmodligen inte ens önskvärt att stoppa den då det handlar om naturlig utveckling i form av struktur-, teknik- och produktionsutveckling som gör jordbruket effektivare, produktivare och mer rationellt eller med andra ord mer konkurrenskraftigt. Det vi däremot måste arbeta med i samband med denna utveckling är att motverka de negativa effekter som t.ex. ett intensivare jordbruk kan ha för miljön och för en levande landsbygd.

     I spörsmålet oroas man över att den negativa sysselsättningsutvecklingen minskar lantbrukets betydelse. I de utredningar landskapsregeringen låtit göra konstateras att lantbruket fortfarande har stor betydelse. Enligt ÅSUB:s rapport 2003:2 är det primärnäringarna tillsammans med livsmedelsindustrin och vissa tekniska tjänster som ger de klart största positiva ringverkningarna i den åländska ekonomin i form av ökad efterfrågan och viss tilläggssysselsättning inom andra branscher. Rapporten konstaterar vidare att sett till enskilda näringar finns det ett djupgående strukturellt beroende av en fungerande lantbruksverksamhet till livsmedelsindustrin och till turismen. Gällande livsmedelsindustrin på Åland idag är den till stor del uppbyggd kring vidareförädling av råvaruinköp från de åländska primärnäringarna, en livsmedelsindustri som vi vet att står för ca 50 % av hela tillverkningsindustrins omsättning på Åland. När det gäller turismen så är det ett faktum att lantbruket och lantbrukarna har varit och fortsatt är viktiga aktörer i utvecklingen av den åländska turismen. Det verkar alltså vara ett faktum att förädlingsgraden av jordbruksprodukter har ökat och därmed har jordbrukets sysselsättningseffekter flyttats framåt i förädlings- och distributionskedjan och betydelsen är fortfarande mycket stor.

 

Ålands landskapsregerings jordbrukspolitik

 

Landskapsregeringen har konstaterat att landsbygdens utveckling och det öppna landskapet är till stor del beroende av primärnäringarnas fortbestånd. Landskapsregeringen har vidare slagit fast att de övergripande målsättningarna för jordbruket är att skapa konkurrenskraft för företagen i jämförelse med omgivande regioner. Ytterligare har landskapsregeringen som målsättning att utsläpp av närsalter skall minimeras. Landskapsregeringen har också som målsättning att i sin verksamhet gentemot jordbruket försöka flytta fokus från stöd till produktionen och marknaden.

     För att uppnå dessa målsättningar har landskapsregeringen ett antal verktyg att använda. Det största och viktigaste är den direkta stödpolitiken. Ett annat viktigt instrument är den lagstiftning och de regelverk som reglerar jordbruket. Utöver dessa utgörs verktygen av ett antal service- och stödfunktioner där dessas utformning och effektivitet i olika stor omfattning kan påverka jordbrukets utveckling.

     För närvarande pågår ett jordbrukspolitiskt strategiarbete som skall formulera landskapsregeringens mer långsiktiga jordbrukspolitiska strategier för Åland. En genomgång av och åtgärder kring de ovannämnda verktygen är ett centralt område i denna jordbrukspolitiska strategi. Nedan följer en kortfattad genomgång av de intentioner och målsättningar Åland landskapsregering har angående jordbrukspolitiken som också kommer att vara centrala i den jordbrukspolitiska strategin.

 

Stödpolitiken

 

Ryggraden i den nuvarande stödpolitiken har varit det EU-delfinansierade landsbygdsutvecklingsprogrammet. Programmet har bestått av åtgärderna stöd till mindre gynnade områden (LFA-kompensationsbidrag), stöd för miljövänligt odlande och startstöd till unga odlare. Landsbygdsutvecklingsprogrammet har kompletterats av ett nationellt finansierat investeringsstöd till lantbruket. Ålands landskapsregering står inför starten av beredningen av ett nytt landsbygdsutvecklingsprogram i enlighet med den nya landsbygdsutvecklingsförordningen. Ålands landskapsregering har för avsikt att bereda ett brett landsbygdsutvecklingsprogram med åtgärder inom tre prioritetsområden

·        förbättrad konkurrenskraft inom jordbruket,

·        markanvändningsplanering,

·        diversifierad ekonomi och god livskvalitet på landsbygden.

     Den första prioriteten skall innehålla åtgärder som investeringsstöd till lantbruket och startstöd. Den andra prioriteten skall innehålla åtgärder som miljöstöd och LFA-kompensationsbidrag. Den tredje prioriteten skall innehålla landsbygdsutvecklingsåtgärder riktade till landsbygden men inte till traditionellt lantbruk.

     Ålands landskapsregering konstaterar att det finns fortsatt behov av strukturutveckling och effektiviseringsinvesteringar för att öka jordbrukets konkurrenskraft, särskilt inom djurproduktionen. Därför kommer landskaps­regeringens insatser att fokusera på dessa områden och landskaps­rege­ringen kommer fortsatt att stimulera generationsväxlingar och ny­etable­ringar inom jordbruket.

     LFA-kompensationsbidraget utgör en grundläggande del i det jordbrukspolitiska stödpussel som är en förutsättning för bedrivande av jordbruk på våra breddgrader varför stödformen fortsatt kommer att vara prioriterad.

     Miljöarbetet inom jordbruket är en långsiktig verksamhet. Resultatet i form av direkta miljöeffekter från främst sänkta fosforvärden i markerna och minskat kväveläckage konkret kanske syns först på 20 års sikt. Det är därför angeläget att fortsätta på den inslagna vägen då behoven av åtgärder finns kvar i och med allt intensivare jordbruk trots att medvetenheten och kunskapen om miljöfrågor inom jordbruket ökar alltjämt. Jordbruket är också en stor producent av kollektiva nyttigheter (det öppna landskapet, beredskap för livsmedelsproduktion i krissituationer etc) där samhället än så länge är den enda intresserade betalaren trots att förbrukarna av produkten är många. Ersättningen för produktionen av kollektiva nyttigheter inom jordbruket skall också i fortsättningen i huvudsak skötas genom åtgärder inom miljöstödet. Systemet för utbetalande av ersättningen skall i möjligaste mån utarbetas så att negativa effekter i form av bidragsmaximerande stödodling kan undvikas.

     Med tanke på den strukturutvecklingen som råder på landsbygden är det ett realistiskt konstaterande att långt ifrån alla gårdar på landsbygden har förutsättningar att utvecklas till att bli konkurrenskraftiga produktionsenheter i ett EU-perspektiv. Det finns därför stora behov av att diversifiera ekonomin och inkomsterna på landsbygden vilket skall stimuleras med landsbygdsutvecklingsåtgärder.

 

Lagstiftningen och regelverk

 

Landskapsregeringen utvärderar löpande lagstiftning och regelverk kopplade till jordbruket med fokus på rättsäkerhet och byråkrati. Rådande regelverk och nya som införs ses över med målsättningen att minimera byråkratin gentemot kunden men med bibehållen rättssäkerhet och uppfyllande av EU:s krav.

 

Stöd- och servicefunktioner

 

Försöksstationen

 

Övergripande målsättning för försöksstationen är att genom sin verksamhet producera information och utveckla metoder som bidrar till att stärka de enskilda lantbruksföretagens konkurrenskraft. För att nå detta skall försöksstationen

·        ha fokus på arbete med försök inom områden där den ekonomiska nyttan är störst,

·        vara mer inriktad på utvecklande verksamhet,

·        göra kraftigare prioriteringar,

·        vara mer projektinriktad och

·        ha mindre basverksamhet för att ha utrymme för att vara mer uppdragsorienterat med beställningar från näringen.

 

Rådgivning

 

Rådgivningens betydelse betonas främst för att stärka konkurrenskraften inom lantbruksnäringen samt för att verka för utvecklandet av en ekologiskt och ekonomiskt hållbar produktion. Ålands landskapsregering eftersträvar att rådgivningen skall vara inriktad på alla de tre delarna som påverkar företagens ekonomi; stöd, produktion och marknaden. Det blir allt viktigare att varje gård analyserar sin situation utgående från de resurser och förutsättningar som finns på gården i syfte att utveckla verksamheten varför landskapsregeringen eftersträvar att rådgivningen skall vara företagsinriktad med stor andel rådgivning mot enskild kund på gårdarna. Det här innebär bl.a. att rådgivningen skall

·        i större utsträckning än tidigare fokusera på produktionsrådgivning,

·        höja sin egen kompetens försvara upp mot de ökade kraven inom produktionen,

·        ha en större ekonomisk koppling,

·        arbeta mer direkt mot företagare,

·        arbeta mer projektinriktat och

·        öka sin självförsörjningsgrad.

 

Avbytarverksamhet

 

Målsättningen med avbytarverksamheten är att skapa goda förutsättningar för djurhållning i landskapet och därmed stöda arbetet med att bibehålla det öppna landskapet. Ålands landskapsregering har fattat beslut om en ändring i avbytarlagstiftningen. Lagförslaget är lämnat till lagtinget för behandling. Målsättningen med lagändringen är att få ett rättvisare och effektivare avbytarsystem till en lägre kostnad.

 

Utbildning

 

Ålands naturbruksskola tillhandahåller för närvarande gymnasieutbildning, vuxenutbildning och kursverksamhet inom naturbruksområdet. I läroplanen sägs bl.a. att naturbruksprogrammets syfte är att ge grundläggande kunskaper för arbete inom naturbrukets olika områden samt till att utveckla insikter i företagandes villkor. Skolans övergripande målsättningar är bl.a.

·        att utbildningen skall utformas så att det gagnar näringslivet och dess utvecklingsmöjligheter på den åländska landsbygden,

·        entreprenörskap, kreativitet och nytänkande är begrepp som skall vara vägledande för utbildningen vid naturbruksskolan,

·        skollägenheten Jomala gård skall ses som en resurs för utbildningen och för detta ändamål utnyttjas på bästa möjliga vis,

·        skolan skall inom ramen för Ålands landsbygdscentrum verka för en levande landsbygd på Åland genom att bedriva fortbildning och annan utåtriktad verksamhet,

·        att verka för ett mångsidigt näringsutövande genom att utbilda initiativrika näringsutövare och

·        att verka för att naturen brukas och används på ett hållbart och miljövänligt sätt.

 

Landskapsregeringen har för avsikt att i samband med gymnasialstadiereformen se över utbildningsutbudet vid Ålands naturbruksskola.

 

Sammanfattning

 

Utgångspunkten i landskapsregeringens jordbrukspolitik är att det skall bedrivas en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar jordbruksproduktion som gynnar en hållbar utveckling av landsbygden. Centralt i detta sammanhang är att utveckla konkurrenskraften inom jordbruket i enlighet med de förutsättningar som finns inom det åländska jordbruket. Landskapsregeringen skall också se till att lantbruket har samma grundförutsättningar produktionsmässigt som närregionerna genom insatser som tar hänsyn till de åländska särförhållandena och välutvecklade stödfunktioner som utvecklar jordbruket både produktionsmässigt och miljömässigt med en tydlig marknadsorientering. Landskapsregeringen konstaterar också att en framgångsrik livsmedelsindustri är avgörande för jordbrukets verksamhetsförutsättningar vilket landskapsregeringen har för avsikt att ta hänsyn till vid bedrivande av näringspolitiken riktad till livsmedelsindustrin.

 

 

Mariehamn den 17 mars 2005
L a n t r å d	Roger Nordlund
Vicelantråd	Jörgen Strand