Landskapsregeringens svar s 3/2006-2007

	Ålands landskapsregering	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Utbildnings- och kulturavdelningen	Datum
		2007-03-15
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Svensk examensbehörighet

·      Spörsmål nr 3/2006-2007

 

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Gun-Mari Lindholm m.fl. i ett spörsmål ställt följande fråga:

Vilka åtgärder landskapsregeringen ämnar vidta för att studeranden med svensk examen skall vara formellt behöriga att vara verksamma inom den åländska förvaltningen.

Med anledning härav ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.

 

Inledningsvis konstaterar landskapsregeringen följande: 

§        att många ålänningar genom åren har studerat och väljer fortfarande att studera i Sverige, närmare bestämt studerar över 70 % av årskullen studenter numera i svenska högskolor och universitet

§        att inom de nordiska länderna har redan på 1980-talet ingåtts avtal om en gemensam arbetsmarknad på många områden

§        att avtalen innebär att nordiska medborgare, som har skaffat sig behörig utbildning i ett nordiskt land (Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige) ges behörighet i ett annat nordiskt land som motsvarar deras utbildning

§        att i behörighetsvillkor för tjänster och befattningar anges vanligen omfattning och nivå på de studier och kunskaper som utgör grund för uppgiften i fråga

§        att inom såväl den åländska kommun- som landskapsförvaltningen har för närvarande en stor andel av de anställda på basis av sin utbildning i Sverige uppfyllt de behörighetsvillkor som fastställts i landskapslagstiftningen eller i stöd av den i förordningar och reglementen

§        att omfattningen av studierna (utbildningsnivån) har varit och är fortsättningsvis vägledande för olika anställningsvillkor och lönesättningspunkter

§        att Kommunala avtalsdelegationen inom Ålands kommunförbund är förhandlings- och avtalspart då det gäller tjänsteförmåner och arbetsvillkor för de kommunalt anställda och Ålands landskapsregering för de landskapsanställda

§        att eventuella tjänstemäns upplevelse av lönediskriminering sannolikt kan hänföras till tjänstemännens ifrågavarande studier och utbildningsnivån– såväl i det finländska som svenska  högskolesystemen tillämpas nämligen tvågradiga system, högskoleexamina på lägre nivå (Bachelor nivå) och högre nivå (Master nivå)

 

En konvention om erkännande av examensbevis på högre nivå i staterna inom den europeiska unionen har ingåtts i slutet på 1990-talet (den så kallade Lissabonkonventionen 1997).  Ålands lagting har i maj 2003 givit sitt bifall till att den lag om ikraftsättande av konventionen också träder i kraft i landskapet Åland till de delar bestämmelserna faller inom landskapets behörighet. Konventionens syfte är att en sådan yrkesbehörighet som en medborgare i unionen har förvärvat i en annan EU stat, skall erkännas i alla medlemsländer inom EU. 

     I stöd av lag om genomförande av en generell ordning för erkännande av examina inom Europeiska gemenskapen (FFS 1597/1992) utfärdar en utbildningsmyndighet i det land där man avser anställas på anhållan beslut om erkännande av utomlands avlagda examina.

     Landskapsregeringen låter sammanfattningsvis meddela att det europeiska samarbetet kring högre utbildning har under senare år intensifierats. Den så kallade Bolognadeklarationen syftar till att främja rörlighet och anställningsbarhet samt förbättra den europeiska utbildningens kvalitet och konkurrensförmåga. Ländernas examenssystem skall reformeras och bli mer jämförbara. Landskapsregeringen är tillsammans med de övriga självstyrande områdena delaktig i utvecklingsarbetet i fråga och avser som den ovan avsedda utbildningsmyndigheten verka för att allmän information ges bl.a. om

§        att systemen med högskoleexamina utvecklats till tvågradiga system  (Bachelor – Master)

§        att jämförbarheten i studierna förbättrats bl.a. med hjälp av system med studieveckor och Diploma Supplement, bilagor till examen, som beskriver studierna och utbildningsnivån i fråga

§        att systemet för överföring av studiemeriter (ECTS) innehåller både studiepoäng och betygsskala, heltidsstudier under en vecka bör motsvara 1,5  ECTS-poäng.

 

Avslutningsvis vill landskapsregeringen framföra att kraftfulla åtgärder vidtas för att uppnå målsättningen att studeranden med svensk examen skall vara formellt behöriga att på alla områden verka inom den åländska förvaltningen.

 

 

Mariehamn den 15 mars 2007.
L a n t r å d	Roger Nordlund
Landskapsregeringsledamot	Camilla Gunell