Landskapsregeringens svar s 4/2001-2002

Tillhör ärendet: Lagberedningsplaneringen
Lagtingsår: 2001-2002
Typ av dokument: Landskapsregeringens svar

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

SVAR PÅ SPÖRSMÅL

 

Datum

 

 

2002-01-21

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Svar på spörsmål

Ltl Roger Janssons m.fl. spörsmål om lagberedningsplaneringen

·      Spörsmål nr 4/2001-2002

 

 

Spörsmålet

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Roger Jansson m.fl. i form av ett spörsmål frågat landskapsstyrelsen vilka lagframställningar avser landskapsstyrelsen att leverera till lagtinget för behandling under år 2002 och enligt vilken ungefärlig tidtabell sker dessa överlämnanden. Med anledning av spörsmålet ger landskapsstyrelsen följande skriftliga svar.

 

Landskapsstyrelsens författningsarbete i förhållande till lagtingets sessioner

 

     Av spörsmålet framgår bl.a. att det skall ses som en fortsättning på en enkel fråga som ställdes en månad efter det att den nuvarande landskapsstyrelsen tillträdde. I anslutning till behandlingen av det ärendet diskuterades i lagtinget på ett översiktligt plan olika ärenden som landskapsstyrelsen hade för avsikt uppta till behandling och eventuellt göra till föremål för behandling i lagtinget.

     Landskapsstyrelsen beaktar i sitt arbete att lagtinget har två fastslagna huvudsakliga sammanträdesperioder, en höstsession som inleds i början av november månad och pågår en bit in på andra halvan av januari månad och den del av vårsessionen som inleds i början av mars månad och pågår till utgången av april månad.

     Landskapsstyrelsen strävar i sitt arbete efter att ärendena skall tillställas lagtinget i början av varje session. Detta gäller i synnerhet mera omfattande ärenden som ställer speciella krav på behandlingen i lagtinget. På så sätt ges lagtinget förutsättningar att planera sitt arbete inom ramarna för de fastslagna sammanträdesperioderna.

     Denna strävan har veterligen också tidigare landskapsstyrelser ställt sig bakom. Såväl denna landskapsstyrelse som tidigare landskapsstyrelser har emellertid i sitt arbete drabbats av sådana förseningar att ärendena tillställts lagtinget först mot slutet av sammanträdesperioderna. Inte minst EG-medlemskapet har i flera avseenden försvårat landskapsstyrelsens möjligheter att planera sitt arbete utgående från lagtingets sammanträdesperioder.

 

Lagstiftningsarbetet inom landskapsstyrelsen

 

I lagstiftningsarbetet inom landskapsstyrelsen ingår förutom arbetet med de framställningar som tillställs lagtinget även bl.a. arbetet med landskapsförordningar, överenskommelseförordningar och olika landskapsstyrelsebeslut. Efter att den nuvarande landskapstyrelsen tillträdde i slutet av mars månad 2001 har15 framställningar tillställts lagtinget, 23 landskapsförordningar utfärdats och arbete dessutom bedrivits med en överenskommelseförordning samt en ändring av självstyrelselagen. Även om denna uppräkning görs önskar landskapsstyrelsen påminna om att man måste vara försiktig med vilka slutsatser man drar av uppräkningen med tanke på vilket slag av arbete som det här är fråga om.

     De framställningar som tillställts lagtinget betraktas i spörsmålet som på något sätt obetydliga. Många gånger visar det sig att frågor som vid en första ytlig betraktelse verkar enkla vid en mera djupgående analys t.ex. i ett av lagtingets utskott visar sig vara betydligt mer komplicerade. För en enskild kan dessutom ett ärende ha stor betydelse trots att många ledamöter av lagtinget inte betraktar ärendet som betydande.

     I detta sammanhang önskar landskapsstyrelsen även påminna om att lagstiftningsåtgärder som vidtas i syfte att bringa klarhet och ökad ordning i samhället är viktiga, oavsett deras specifika politiska vikt.

     Till den del det gäller arbetet inom landskapsstyrelsen förekommer det att planerade lagförslag av olika orsaker inte blir av. En orsak kan vara att det visar sig att de påståenden som låg till grund för igångsättningen av arbetet inte håller sträck vid en noggrannare genomgång. En annan orsak kan vara att beredningsarbetet visar på andra och bättre medel för att uppnå de definierade målen. När en eller flera personer som varit inblandade i arbetet byts ut är det i sin tur inte ovanligt att arbetet fördröjs.

     Allt detta bör vara bekant för alla som har erfarenhet av arbetet i landskapsstyrelsen.

 

Lagstiftningsarbetet under den närmaste framtiden

 

Nästa sammanträdesperiod för lagtinget enligt de principer som tillämpas är den vårsession som inleds den 1 mars 2002. Med tanke på lagtingets förutsättningar att planera sitt arbete är det i första hand den del av sessionen som ligger under våren som står till förfogande för landskapsstyrelsen att tillställa lagtinget ärenden.

     Av de ärenden som nämns i spörsmålet finns det sådana som landskapsstyrelsen har för avsikt att tillställa lagtinget under början av vårsessionen. Till den del det gäller ärenden där avsikten är att de skall tillställas lagtinget under höstsessionen 2002 eller senare bedömer landskapsstyrelsen att de uppgifter som kan lämnas i dag inte är tillräckligt säkra för att kunna läggas till grund för planeringen av lagtingets arbete.

     Bland de i spörsmålet nämnda frågorna som landskapsstyrelsen räknar med att skall kunna tillställas lagtinget redan i början av vårsessionen kan nämnas en ny lagstiftning om yrkeshögskolan, en jordförvärvslag, en ny lagstiftning om lantbruksstöd. Till början av vårsessionen räknar landskapsstyrelsen även med att tillställa lagtinget bl.a ändringar av kommunalskattelagen, en ändring av kommunallagen, lagstiftning om subventionsbedrägeri, en ändring av barnbidragslagen och en ny lagstiftning om underhållstöd.

 

 

Mariehamn den  21 januari 2002

 

 

L a n t  r å d

 

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Sune Eriksson