Landskapsregeringens svar s 4/2002-2003

	Ålands landskapsstyrelse	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Utbildnings- och kulturavdelningen	Datum
		2003-04-29
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Landskapsstyrelsens utbildnings- och skolpolitik

·      Spörsmål nr 4/2002-2003

 

INNEHÅLL

Allmänt1

Ekonomiska prioriteringar av utbildningsutbud och verksamhet i landskapets skolor på gymnasialstadienivå och i Högskolan på Åland. 2

Kommunernas ekonomiska förutsättningar att upprätthålla den kommunala grundskolan  2

Landskapsstyrelsens prioriteringar3

 

 

Allmänt

 

Landskapet Åland är huvudman för de skolor som bedriver utbildning på gymnasialstadienivå och Högskolan på Åland. Landskapets huvudmannaansvar innebär att landskapsstyrelsen handhar den allmänna ledningen, tillsynen och utvecklingen av de utbildningar som anordnas med stöd av 3 § LL om utbildning efter grundskolan (52/97), LL om gymnasialstadieutbildning (82/02) och 3 § LL Högskolan på Åland (81/02).

     Kommunen är huvudman för grundskolan.  I den kommunala grundskolan handhar landskapsstyrelsen med stöd av 3 § Grundskolelag för landskapet Åland (18/95) den allmänna tillsynen och utvecklingen samt övervakar verkställigheten av lagen.

     Landskapsstyrelsen avser med allmän ledning och utveckling av utbildningen sin mål- och resultatstyrning gentemot utbildningsarrangörerna i landskapet. Landskapsstyrelsen uppställer de övergripande målsättningarna för utbildningen i grundskolan likaväl som i den examensinriktade utbildningen på gymnasialstadiet och i högskolan. De övergripande målsättningarna och riktlinjerna har fastställts i ovannämnda lagar men även i de förordningar, läroplansgrunder och direktiv som stöder ett förverkligande av lagstiftningen. Landskapsstyrelsen förtydligar årligen sina målsättningar för utbildningspolitiken i landskapets budget. Målsättningarna för landskapets utbildningspolitik finns även framskrivna i landskapsstyrelsens meddelande till Ålands lagting nr. 3/1998-99 Utbildningspolitiskt program för utbildning efter grundskolan samt i landskapsstyrelsens handlingsprogram från den 21 mars 2001.

     Landskapsstyrelsens tillsyns- och utvecklingsansvar utövas i första hand genom uppföljning och utvärdering av skolornas administrativa och pedagogiska verksamhet. Landskapsstyrelsen tillser att målsättningarna i styrdokumenten för utbildningen följs, att verksamheten håller kvalitet samt att den enskilde studerandes rätt respekteras. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder och förändringar baserade på den nya kunskap om hur utbildningssystemet förverkligas som tillsynen ger landskapsstyrelsen. 

 

Ekonomiska prioriteringar av utbildningsutbud och verksamhet i landskapets skolor på gymnasialstadienivå och i Högskolan på Åland

 

Landskapsstyrelsen fastställer årligen det utbildningsutbud som skall erbjudas i landskapets skolor på gymnasialstadienivå. Prioriteringar av utbildningsutbudet görs utgående ifrån bedömningar av arbetslivets utveckling, behovet av arbetskraft inom olika branscher samt de enskilda sökandes intresseområden. Landskapsstyrelsen har i sina prioriteringar strävat efter att tillgodose behovet av studiemöjligheter på gymnasialstadienivå, speciellt inom branscher med arbetskraftsbrist.

     Landskapets ekonomiska förhållanden förutsätter en minskning i driftsutgifterna inom utbildningens område. Landskapsstyrelsen har därför vidtagit åtgärder för att kunna minska kostnaderna samtidigt som utbildningens omfattning och kvalitet bibehålls. I ett tidigt skede inför budgetberedningen av 2004 års budget riktade landskapsstyrelsen ett brev till landskapets samtliga skolor på gymnasialstadienivå (nr 11 U10/14.1.2003) där landskapsstyrelsen efterhör en kostnadsredovisning av specificerade poster inför budgetberedningen. Skolornas svar är för närvarande under beredning.

     Ett utbildningsavtal mellan landskapsstyrelsen och styrelsen för Högskolan på Åland reglerar kvantitativa och kvalitativa resultatmål i Högskolan på Åland tillika som utbildningsavtalet anger resurser och prioriteringar, verksamhetsstruktur samt resultatuppföljning och rapportering. Nuvarande utbildningsavtal kommer att revideras sommaren 2003. Målsättningarna för högskolans verksamhet preciseras i landskapets årliga budget.

     Lagen om Högskolan på Åland anger styrelsens beslutanderätt över den interna organisationen och om riktlinjer för ansvarsfördelningen i högskolan. Styrelsens uppgift är att tillse att högskolan och alla dess olika verksamhetsformer har verksamhetsförutsättningar men är i sin uppgiftsutövning bunden till bl.a. godkänt utbildningsavtal, landskapets budget och landskapsstyrelsens direktiv för högskolans finansförvaltning. 9 § (81/02).

     Ett enhetligt tjänstekollektivavtal för högskoleutbildningen saknas i nuläget. Förhandlingarna om ett nytt tjänstekollektivavtal för högskolans undervisande personal kommer att återupptas 30.4.2003 eftersom man inte i tidigare försök lyckats uppnå enighet i förhandlingarna. Målsättningen från landskapsstyrelsen är att så snabbt som möjligt erhålla ett nytt avtal. Tillsvidare gäller de tjänstekollektivavtal som gällde 31.12.2002 enligt en överenskommelse som gjordes 18.12.2002 mellan landskapsstyrelsen och fackliga företrädare för personalgrupperna i högskolan.

     Landskapsstyrelsen eftersträvar i sin utbildningspolitik en samordning av landskapets skolors resurser, beträffande både personal och utrymmen. Landskapsstyrelsen har i sin planering av kommande byggprojekt förutsatt en samordning av utrymmesbehoven och en möjlighet till flexibelt utnyttjande av lokalerna. I planeringen av rumsprogrammen för både Ålands sjömansskolas och Ålands vårdinstituts kommande tillbyggnader har den andra skolans utrymmesbehov beaktats med tanke på ett samutnyttjande. Även i tillbyggnaden av Ålands yrkesskola för yrkesträningsundervisningens behov kommer övriga utbildningars behov att beaktas.

 

Kommunernas ekonomiska förutsättningar att upprätthålla den kommunala grundskolan

 

Enligt Grundskolelagen för landskapet Åland (18/1995) är kommunen huvudman för grundskolan inklusive anställda personalgrupper i grundskolan. Rektorer, lärare och timlärare är ändå enligt lagens 40 § berättigade till ålders-, invalid-, arbetslöshets- och deltidspension samt andra förmåner av landskapets medel enligt samma bestämmelser som landskapets anställda. Även familjepension har betalats ur landskapets medel efter en ovan avsedd tjänsteman när denne avlidit.

     Betalning av pensionspremier för landskapets anställda och övriga som omfattas av landskapets pensionssystem regleras i landskapslagen om landskapet Ålands pensionsfond (71/1995). I lagens 7 § 3 mom. angavs att pensionspremierna för den grupp av anställda inom grundskolorna som omfattas av landskapets pensionssystem betalas till pensionsfonden av landskapets medel och redovisas särskilt i landskapets budget. Betalningsansvaret för pensionspremierna för anställda inom grundskolan har därigenom avvikit från huvudprincipen att respektive arbetsgivare betalar pensionspremierna till landskapets pensionsfond.

     Genom den lagändring som Ålands lagting antog 25.4.2003, överförs betalningsansvaret för pensionspremierna för den grupp av anställda inom grundskolan som omfattas av landskapets pensionssystem på kommunerna från och med 1.10.2003. Det ändrade systemet åstadkommer en riktigare kostnadsfördelning mellan kommunerna och landskapsstyrelsen. De kostnader som påläggs kommunerna genom det förändrade betalningsansvaret beaktas inom ramen för landskapsandelssystemet. Målsättningen är att bibehålla landskapsandelarna på samma nivå som enligt nu gällande system. Landskapssandelssystemet regleras huvudsakligen i landskapslagen om landskapsandelar till kommunerna (70/1993) och landskapslagen om planering av och landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten (72/1993).

 

Landskapsstyrelsens prioriteringar

 

Landskapsstyrelsens prioriteringar i utbildningspolitiken följer de prioriteringar som Ålands landskapsstyrelse föreslagit i sitt meddelande till Ålands lagting "Utbildningspolitiskt program för utbildning efter grundskolan", nr 3/1998-99. Prioriteringarna förtydligas genom specificerade målsättningsformuleringar i landskapets årliga budget.

     Landskapsstyrelsen ger kommunerna förutsättningar att bibehålla en småskalig skolstruktur i och med att beräkningsgrunderna för kommunernas landskapsandelar uppdaterats och förenklats samtidigt som kommunerna erhåller kompensation för den merkostnad som ett övertagande av pensionspremierna innebär. En överföring av ansvaret för pensionspremierna till huvudmannen stöder den kommunala självbestämmanderätten. Den enskilda kommunen har genom sitt huvudmannaansvar möjlighet och skyldighet att anordna grundskoleundervisning för de läropliktiga barn som bor i kommunen. Landskapsandelssystemet har utvecklats för att minska centralstyrningen och att trygga och stärka den kommunala självbestämmanderätten specifikt inom de områden där kommunerna är lagstadgade huvudmän.

     Landskapsstyrelsen ger inom ramen för sitt allmänna ledningsansvar förslag till lagstiftning och revidering av lagstiftning inom sitt verksamhetsområde. Både den nuvarande grundskolelagen och lagen om gymnasialstadieutbildning syftar till en långt gående decentralisering av beslutsfattandet. Landskapsstyrelsens roll som styrande myndighet har begränsats till att formulera målsättningar och följa upp hur målsättningarna förverkligas. En revidering av ifrågavarande lagar kommer att aktualiseras.

     Den yrkesinriktade utbildningen på gymnasialstadienivå har under 1990-talet utvecklats mot en teoretisering och en allmän högskolebehörighet. En strukturförändring inom den yrkesinriktade utbildningen borde övervägas där en praktisk inriktning och förankring i det åländska näringslivet betonas. Landskapsstyrelsen kommer därför att se över både krav och innehåll i yrkesutbildningen med målsättningen att lyfta fram värdet av det praktiska yrkeskunnandet.

     Landskapsstyrelsen har i sitt målsättningsprogram för den utbildningspolitik som gäller utbildning efter grundskolan i första hand prioriterat verksamhetsförutsättningar för utbildning på gymnasialstadienivå. 

Utbildning på högre nivå bedrivs inte i landskapets skolor enligt nu gällande lagstiftning. Den högskoleutbildning som åsyftas i spörsmålet utgör högskoleutbildning och genomförs i Högskolan på Åland. Den högskoleutbildning landskapsstyrelsen upprätthåller i Högskolan på Åland skall stöda särskilt prioriterade områden inom det åländska arbets- och samhällslivet. Ett förtydligande av de prioriterade områdena görs årligen i landskapets budget.

 

 

Mariehamn den 29 april 2003
L a n t  r å d	Roger Nordlund
Landskapsstyrelseledamot	Gun Carlson