Landskapsregeringens svar s 4/2005-2006

	Ålands landskapsregering	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Näringsavdelningen	Datum
		2006-03-23
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Näringspolitiken

·      Spörsmål nr 4/2005-2006

INNEHÅLL

Landskapsregeringens näringspolitiska målsättningar 1

Bakgrund. 1

Goda förutsättningar 2

Viktiga insatser för näringslivet 2

Investeringar och konsumtion. 3

 

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Mats Perämaa m.fl. i form av ett spörsmål frågat vad landskapsregeringen avser göra för att inom ramen för en långsiktig näringspolitik tillförsäkra förutsättningar för privat, lönsam affärsutveckling på marknadsmässiga villkor där den offentliga sektorns roll är att undanröja marknadshinder och skapa en gynnsam infrastruktur för samhällsutvecklingen. Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande skriftliga svar.

 

Landskapsregeringens näringspolitiska målsättningar

Näringspolitikens mål är att skapa långsiktiga förutsättningar för ett livskraftigt, dynamiskt och lönsamt näringsliv som bidrar till ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling, en god arbetsmiljö och sysselsättning på hela Åland.

     Den vägledande principen för politiken är att ge goda förutsättningar för utveckling av affärsidéer. De åländska företagen ska ha samma möjligheter att utvecklas som konkurrenterna i omvärlden. Olika delar av näringslivet kräver olika verksamhetsbetingelser, vilket beaktas i landskapsregeringens politik.

 

Bakgrund

Det åländska näringslivets omstrukturering från det agrara bondesamhället till en internationell sjöfartsekonomi med en jämförelsevis liten industrisektor men med ett mycket stort beroende av tjänsteproducerade företag har varit gynnsam. För att vara en mycket liten och öppen ekonomi belägen på en ö är det imponerande att det åländska näringslivet kan behålla attraktiviteten och därmed en nettoinflyttning till Åland samt tillgodose en för varje år växande befolkning med arbetsplatser. De senaste tio åren har även den offentliga sektorns expansion bidragit till ökningen av arbetsplatserna.

     Arbetsmarknadsläget är fortfarande unikt i ett europeiskt perspektiv med en arbetslöshetsgrad strax över 2 % samt en sysselsättningsgrad på nära 80 % för både kvinnor och män. De åländska kvinnornas deltagande i arbetslivet är högt t.o.m. i ett nordiskt perspektiv. Målsättningen på europeisk nivå är att nå en sysselsättningsgrad på 70% vilket är nära förestående med en total nivå på 69% för EU25. Skillnaderna är dock stora mellan olika länder och mellan kvinnor och män. EU:s sysselsättningsgrad för kvinnor ligger just över 60%.

     Det åländska näringslivet karaktäriseras av å ena sidan en handfull ganska stora företag (inom sjöfart, industri, banker och handel) och å andra sidan av ett stort antal mycket små företag, oftast under 5 arbetsplatser däribland företag inom primärnäringarna lantbruk och fiskeri. Det finns en liten grupp medelstora företag.

 

 

 

 

Goda förutsättningar

Många politikområden bidrar till att skapa gynnsamma omständigheter för näringslivet och samhällsutvecklingen, vilket också ofta påtalas av näringslivets företrädare. Dit hör bl.a. utbildningssystemen, kommunikationerna, bostadsförsörjningen, vård, omsorger om och trygghet för befolkningen samt arbetsmarknadspolitiken. Landskapsregeringen har en hög ambitionsnivå i arbetet med att modernisera och utveckla de olika områdena. Till detta kommer naturligtvis alla de detaljfrågor som företagen möter i vardagen i form av regelverk, beskattning, tillståndsfrågor m.m. vilka landskapsregeringen kontinuerligt arbetar med för att undanröja hinder för företagandet.

 

Viktiga insatser för näringslivet

Landskapsregeringens insatser inom näringspolitiken är beroende av vilken näringsgren som berörs. De stora finansiella åtaganden som krävs för att det åländska lantbruket och fiskerinäringen fortsättningsvis ska kunna utvecklas motiveras av den betydelse dessa näringar har för glesbygd och skärgård, för upprätthållandet av ett öppet landskap, dess indirekta betydelse för anknutna näringar som livsmedelsförädling, turism och andra exporterande verksamheter. Landskapsregeringen har inte för avsikt att i väsentlig grad ändra inriktningen förutom att verksamheter ska ske i ett långsiktigt miljömässigt hållbart perspektiv.

     Sjöfartens avgörande betydelse för det åländska näringslivet kan inte nog betonas. Långsiktiga lösningar krävs för att trygga den åländska sjöfartens verksamhet under finländsk flagg. Trots att lagstiftningsbehörigheten är begränsad har Åland, i samverkan med riksmyndigheterna, ofta kunnat påverka sjöfartspolitiken och utvecklingen i positiv riktning. Landskapsregeringens ansträngningar kommer inte att minska när det gäller att nå likvärdiga konkurrensvillkor för sjöfarten.

     Men osäkerheten i den för Åland oerhört viktiga sjöfartsbranschen gör att framväxten av nya tillväxtbranscher skall stimuleras och insatser för det landsbaserade näringslivet genomföras. En viss förskjutning i näringspolitiken har skett under det senaste året mot stimulans av nya idéer, kunskapsutveckling och innovationer för att diversifiera näringslivet och stärka konkurrenskraften. Landskapsregeringen är inte främmande för att pröva nya metoder för näringslivsutveckling. Exempel på det är det utvidgade produktutvecklingsstödet som gäller idéutveckling som skall leda till nya affärsidéer och företag samt satsningen på företagsinkubatorn Växthuset. I första omgången sökte sju företag om medel för idéutveckling och utredning av affärsidéer varav två godkändes och beviljades högst 70% i stöd. Under det första aktivitetsåret för Växthuset har tre företag beretts möjlighet att arbeta med sina egna idéer varav ett flyttar ut nu i dagarna.

     Åtgärder för att främja produktionen av varor och tjänster oavsett om det gäller investeringar, produktutveckling eller marknadsföring är viktiga för att kunna ge åländska företag likvärdiga förutsättningar som de närliggande konkurrenterna.

     I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram konkretiseras arbetet med att förverkliga landskapets turismstrategi. Satsningar på maritima företeelser, golf och Bomarsundsområdet ges förtur de kommande åren. Den planerade högklassiga golfbanan i Godby/Ämnäs har hög prioritet. Men golfturismen har också förutsättningar att bli viktiga ekonomiska satsningar i skärgården. Beträffande golfsatsningar bör särskilt förutsättningarna för en hållbar kommersiell drift redovisas innan projekten dras igång.

     Den ekonomiska självstyrelsen skall stärkas inom de områden som kan förbättra möjligheterna att trygga sysselsättningen och välfärden. De möjligheter som finns inom området för indirekt beskattning skall utvärderas och förhandlingar föras med regeringen om överförande av behörighet på sådana områden som kan vara till nytta för den ekonomiska utvecklingen på Åland. Staten har under senare år tagit en allt större del av samfundsskatten. Målsättningen är att trygga den åländska behörigheten och om möjligt överföra hela behörigheten till Åland. Landskapsregeringens utredning om skattebehörigheten beräknas vara färdigställd under våren och därefter tillsätts en parlamentarisk grupp med uppgift att komma med mer konkreta förslag.

 

Investeringar och konsumtion

Det åländska näringslivet skall tillförsäkras konkurrenskraftiga och stimulerande verksamhetsförutsättningar. Målet är att stärka landskapets skattekraft och därigenom livskraften i hela det åländska samhället. Landskapsregeringen har en klar uppfattning om rollfördelningen i den åländska marknadsekonomin. Den politiska, offentliga sektorn skapar långsiktiga förutsättningar men skall inte bedriva näringsverksamhet. De åländska företagen gör affärsbedömningarna och tar de ekonomiska riskerna i näringsverksamheten.

     I motsats till den samlade oppositionen ser landskapsregeringen skillnaden mellan finansiering av investeringar och konsumtion (dvs löpande drift). De flesta företagen på Åland finansierar, som sig bör, sina investeringar utan inblandning av samhällsmedel. Företag med t.ex. exportverksamhet vilka således har externa konkurrenter kan få stöd för en liten del av sina satsningar för att inte hamna i ett sämre utgångsläge jämfört med sina konkurrenter. Det är en liten men viktig del i näringspolitiken och huvudregeln är att stöd inte ges för drift. Den åländska lagstiftnings- och förvaltningsbehörigheten inom det näringslivsfrämjande området har gjort att beviljandet av stöd delvis har ersatt de näringspolitiska instrumenten i form av skattebehörighet som bl.a. flera andra autonomier kan tillämpa. Även EU:s regelverk om statsstöd innebär avsevärda begränsningar i landskapsregeringens möjligheter att bedriva en traditionell regionalpolitik.

     Landskapsregeringen har vidhållit principen att i samband med större regionalpolitiska eller infrastrukturella investeringar efterhöra det privata näringslivets intresse för att delta i finansieringen. Sådana investeringar är t.ex. kongressutrymmen/kulturhus, Sjöfartsmuseet och golfsatsningar. Flera av dessa satsningar är dock inte företagsekonomiskt lönsamma men ger ett samhällsekonomiskt tillskott som gör dem välmotiverade. Landskapsregeringen har bedömt att vissa investeringar är nödvändiga för att utveckla och stimulera besöksnäringen. Landskapsregeringen gör en avgörande skillnad mellan att delta i finansieringen i stora infrastrukturella investeringar och att driva verksamheterna. Investeringarna skapar i sig affärsmöjligheter för driftiga entreprenörer men landskapsregeringen har överhuvudtaget inte avsikter att själv att driva företagen.

     Det finns goda skäl att se över den offentliga konsumtionen och rollfördelningen mellan privata och offentliga utövare även när det gäller traditionella välfärdstjänster i offentlig regi. Landskapsregeringen konstaterar att en växande andel av äldre invånare återigen kommer att öka efterfrågan på bl.a. kommunal service. Landskapsregeringen anser att tillväxttakten i slutet av 1990-talet för de offentliga arbetsplatserna inte var långsiktigt hållbar och att detta borde ägnas mer uppmärksamhet i debatten än landskapsregeringens insatser för att säkra ett konkurrenskraftigt näringsliv som ska finansiera den gemensamma välfärden. En välgrundad samhällsekonomisk investering innebär att skattemedel binds upp men värdet är bestående och skapar mervärde i andra delar av ekonomin. En ökad offentlig konsumtion som tränger undan näringsverksamhet och suger upp arbetskraft är svårare att återställa.

     Utvecklingen av ett kompetens- och innovationscentrum kräver åtminstone initialt landskapsregeringens målmedvetenhet och fasta beslutsamhet om att detta är en viktig framtidssatsning för att stärka Ålands attraktionskraft för den unga och alltmer välutbildade åländska generationen som ställer högre krav på arbetsplatser, -miljö och stimulans. Den åländska företagsstrukturen med många mycket små, ofta enmansföretag, som numera glädjande ofta återfinns inom kunskapsintensiva tjänsteföretag skall hitta gynnsamma verksamhetsmiljöer till marknadshyror i Kvartetet iTiden. Landskapsregeringen bedömer att den satsningen kommer att locka även andra fastighetsinvesterare än Ålands industrihus att delta i utvecklingen av området.

     Landskapsregeringen konstaterar att trots åtskilliga försök att upprätthålla en acceptabel flygförbindelse till Stockholm har linjen inte varit bärkraftig för operatörerna, vilket lett till höga biljettpriser och allt mindre beläggning. Linjens betydelse för flera delar av näringslivet är ändå så stor att landskapsregeringen tar ansvar för att skapa kontinuitet i stockholmsförbindelsen.

     Kompetens, kreativitet och förändringsförmåga skall vara vägledande för landskapsregeringens insatser för hur Åland i framtiden skall kunna vara en konkurrenskraftig, dynamisk autonomi i en alltmer globaliserad värld.

 

 

 

 

Mariehamn den 23 mars 2006
L a n t r å d	Roger Nordlund
Vicelantråd	Jörgen Strand