Landskapsregeringens svar s 4/2009-2010

	Ålands landskapsregering	SVAR PÅ SPÖRSMÅL nr 4/2009-2010
	Näringsavdelningen	Datum
		2010-05-03
	Till Ålands lagting

Svar på spörsmål

Hållbar regionalpolitik

·      Spörsmål nr 4/2009-2010

 

INNEHÅLL

Landskapsregeringens handlingsprogram.. 1

Befolkningsutveckling. 1

Sysselsättningsmöjligheter 2

Landskapsandelssystemets avgörande betydelse. 3

Satsningar under perioden. 3

Strategiska och långsiktiga frågor 4

 

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Camilla Gunell m.fl. ställt följande spörsmål: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta för att uppnå de regionalpolitiska målen i sitt eget handlingsprogram och på lång sikt skapa en hållbar utveckling för skärgårdens befolkning?

 

Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande svar:

 

Landskapsregeringens handlingsprogram

Landskapsregeringens mål är att ge goda förutsättningar för att de olika regionerna skall utvecklas. Den regionala balansen bygger på en helhet där de olika regionerna samverkar. Helheten, där vi har starka centralorter, landsbygd och skärgård, är en styrka för Åland.

     Regionalpolitik innebär en fortsatt satsning på de olika regionerna med hänsyn till olika förutsättningar och behov. För de regioner som har de största svårigheterna krävs särskilda åtgärder. Utgångspunkten är den enskilda medborgarens krav på hög kvalitativ och kostnadseffektiv samhällsservice.

     Landsbygden och skärgården skall utveckla sin dragningskraft som bosättnings- och företagsort med målsättningen att befolkningen och arbetsplatserna skall öka.

     Landskapsregeringen kan konstatera att det ekonomiska läget har gjort att handlingsprogrammet inte kan genomföras i den takt som ursprungligen avsågs men riktningen kvarstår. Det ekonomiska läge som landskapet befann sig i år 2007 var ett helt annat än när budgeterna för år 2009 och 2010 uppgjordes. De senaste åren har landskapsregeringen planerat och delvis genomfört kostnadssänkande åtgärder för att skapa ett finansiellt handlingsutrymme för framtiden.

     Det långsiktiga arbetet med omstruktureringen av den offentliga sektorn måste fortgå under de kommande åren även om inkomsterna åter stiger. Inriktningen i detta arbete är att åstadkomma tydligare rollfördelningar mellan det offentliga och det privata samt att minska landskapets operativa roll i synnerhet inom de områden som inte kan betraktas som kärnområden.

 

Befolkningsutveckling

Under den senaste tioårsperioden har den åländska befolkningen fortsättningsvis ökat och invånarantalet har växt med 7,1 % eller omkring 1.831 personer. Den största befolkningstillväxten har skett på fasta Åland i de åländska landsbygdskommunerna. På landsbygden är ökningen 1.360 personer och i Mariehamn 471 personer. I skärgården har befolkningen under samma tid minskat med 119 personer. Huvudförklaringen till befolkningsökningen överlag är ett positivt inflyttningsnetto till Åland, medan minskningen i skärgården beror på åldersstrukturen. De senaste tio åren har även skärgården som helhet haft ett litet flyttningsöverskott. Det visar att regionen är attraktiv som boendeort, det sker inflyttning och det bådar gott för framtiden.

     För Åland som helhet är gruppen i åldern 65+ 17,4 % av befolkningen medan den åldersgruppen i skärgården utgör 24,9 % av invånarna. På motsvarande sätt är den arbetsföra delen av befolkningen i skärgården lägre, 61,4 %, än på resten av Åland, ca 66 %. Även könsfördelningen uppvisar olikheter då det finns färre kvinnor i skärgården än män medan situationen är den motsatta i Mariehamn och på landsbygden.

     Människors förändrade livsstilsbeteenden och boendepreferenser är synliga även på Åland. Det är vanligare att det sociala livet, boendesituationen, önskan om miljöombyte, möjligheter till fritidsaktiviteter, serviceutbud och utbildningsutbud är avgörande motiv varför i första hand unga människor flyttar. Även föräldrarnas aktiviteter och beredskap att skapa en gynnsam start för barnen är annorlunda idag.

     Jämfört med många andra ö-samhällen har Åland haft en mycket gynnsam befolkningsutveckling och även flera skärgårdskommuner har positiv inflyttning. De politiska insatserna för att främja en fortsatt befolkningsökning är i första hand generella för att skapa en trygg boendemiljö med en välutvecklad service av god kvalitet. Landskapsregeringen utgår från ett helhetsperspektiv med satsningar av olika slag både inom offentlig och privat sektor och landskapsregeringen är därtill lyhörd och stöder nya initiativ.

 

Sysselsättningsmöjligheter

     Befolkningen utgör underlaget för den ekonomiska aktiviteten och i likhet med befolkningsförändringarna ses samma tendenser för utvecklingen av den sysselsatta delen av befolkningen. Den största ökningen ses på landsbygden, även i Mariehamn har tillväxten varit god medan sysselsättningen i skärgården har gått tillbaka något.

     Viktiga arbetsplatser i skärgården är fortsättningsvis sjöfarten, offentlig sektor och primärnäringar. De offentliga arbetsplatserna i skärgården inom bl.a. vård, omsorg och skola har särskild betydelse för utbildade kvinnor. I glesbygdsområdet är dessutom den landbaserade turismen viktig medan det i centralkommunerna även finns industri och byggverksamhet. Mariehamn har en stor andel offentliga tjänster samt transport, post- och tele, finansiering, försäkring, företagstjänster och handel.

    

Sysselsatt arbetskraft 31.12.1993 och 2006
	Antal			Förändring
	1993	2006		Antal	Procent
Skärgården	1 053	1 017		-36	-3,4
Landsbygd	5 681	6 860		1 179	20,7
Mariehamn	4 846	5 537		691	14,2
Åland	11 580	13 414		1 834	15,8

 

     De tre näringslivskluster som är framträdande i den åländska ekonomin har alla stor betydelse för skärgårdsregionen. Det kapitalintensiva sjöklustret ger ett tillskott av arbetsplatser som är intressanta oavsett var på Åland personalen bor. Livsmedelsklustret med primärproduktion inom lantbruk och fiskerinäring samt vidareförädling av livsmedel har nischer etablerade i skärgården. Det kunskapsintensiva tjänsteklustret är beroende av kommunikationer och kompetent personal och kan sedan producera tjänsterna där arbetskraften finns. Landskapsregeringen ser goda möjligheter för en positiv sysselsättningsutveckling i skärgården.

                     

Landskapsandelssystemets avgörande betydelse

Det viktigaste regionalpolitiska medlet är landskapsandelssystemet som innehåller allmänna landskapsandelar, landskapsandelar för socialvården, landskapsandelar för grundskolan, särskild landskapsandel för träningsundervisningen och landskapsandelar för medborgarinstitut, kommunala bibliotek samt för kultur-, idrotts och ungdomsverksamhet.

     Det ekonomiska utjämningssystemet mellan landskapet och kommunerna, vilka ansvarar för produktionen av medborgarnära välfärdstjänster utgör en grund för den spridda bosättningsstrukturen och närhet till service oavsett boningsort. I det nya systemet är det en tydligare koppling till invånarantalet vilket påverkar resurstilldelningen. Kommunerna har dessutom stor handlingsfrihet att utforma och tillhandahålla servicen så att efterfrågan tillgodoses på ett ändamålsenligt sätt och anpassat enligt lokala förhållanden.

     Landskapsregeringen har medvetet valt att upprätthålla landskapsandelarna till kommunera på samma nivå för att säkra en god välfärdsservice.

     Resultatet pekar på att den genomförda reformen av systemet inneburit ett plus om i genomsnitt 4,5 procent för de sexton åländska kommunerna under perioden 2008-2010 och långt mer än så i skärgården. Det utgör en god grund för att tillhandahålla en samhällsservice till alla medborgare även i framtiden.

 

Satsningar under perioden

Landskapsregeringen har för att stärka skärgårdens dragningskraft som bosättnings- och företagsort under mandatperioden satsat på skärgården inom olika områden. Det gäller till exempel nyföretagarstöd, butiksstöd, investeringsbidrag, stöd för socialskyddsavgifter i skärgårdsföretag samt skärgårdstillägg för landskapsanställda.

     Skärgården är ett varumärke för den åländska turismen. Besöksnäringen har en stor utvecklingspotential i skärgården vilket kommer att ha betydelse i det strategiska turismarbetet. Nu pågår t.ex. projektet Arkipedalo för att främja en naturnära småskalig turism.

      Barnskyddet har på initiativ av landskapsregeringen utvecklats i skärgården liksom samarbetet mellan socialtjänsten och ÅHS, samtidigt som samarbetet mellan kommunerna ökat.

     Stöd har getts till utbyggnad av skolan i Sottunga, omsorgshem i Kökar och till Kumlinge apoteks verksamhet. Genom bibehållen nivå på landskapsandelarna och tillämpningen med centralprov säkerställs en kvalitativ utbildning även i mindre samhällen.

     Landskapsregeringen ser goda möjligheter för den privata servicesektorn att utvecklas i skärgården, ett exempel är initiativet med ett behandlingshem för missbrukare i Kumlinge.

     Genom finansieringsprogrammen ges stöd till jordbruket och fiskerinäringens investeringar och utvecklingsarbete. Projektet med musselodling ger en koppling mellan vattenbruk och miljö som ska leda till nya affärsmöjligheter. Genom landsbygdsutvecklarens arbete får enskilda lantbruksföretagare lotsning för att hitta utvecklingsnischer och bättre affärsmöjligheter.                  Landskapsregeringen finansierar föreningen Företagsam skärgårds projekt i skärgården för ökad inflyttning, bättre möjligheter för distansarbete och integration av medborgare.

     En särskild problematik för skärgården är vattenförsörjningen och lösningen av avloppsfrågan. Landskapsregeringen stöder insatser av såväl miljömässiga som regionalpolitiska skäl.

     Nu när Leader-föreningen på Åland är aktiv finns även möjligheter att finansiera bya-, ungdoms- och fritidsprojekt som ökar det småskaliga samhällets attraktivitet. Landskapsregeringen bereder även en höjning av stödnivåerna. Leadermetoden bygger på samverkan, nytänkande och lokala initiativ för att stärka landsbygdens ekonomi. Finansieringen kommer dels från landskapsregeringen, dels från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

     Landskapsregeringen betonar trafikssystemens betydelse för skärgårdsregionen och upprätthåller och utvecklar dem stegvis.

     Generationsväxling inom små landsbygdsföretag kräver särskilda insatser och landskapsregeringen stöder verksamhet som gynnar den ekonomiska tillväxten på Åland.

     Landskapsregeringen ger stöd till planläggning av mark och har stött en bredbandssatsning i Kumlinge och Brändö.

     Landskapsregeringen uppmuntrar insatser som befrämjar kulturutövarnas arbete i skärgården och en stor del av kulturbudgeten beviljas skärgårdens föreningar och grupper.

     Landskapsregeringens ungdomspolitiska arbete har stor relevans för skärgårdsungdomar och årligen finansieras projekt som stöder ungdomars aktiviteter i skärgården. 

     De flesta av dessa frågor har under mandatperioden behandlats i Ålands skärgårdsnämnd, vilken är ett forum för dialog mellan landskapsregeringen och ledningen för skärgårdskommunerna. I Skärgårdsnämnden tar medlemmarna upp de frågor som anses väsentliga för skärgårdsregionens utveckling.

 

Strategiska och långsiktiga frågor

Landskapsregeringen anser att skärgården med sina attraktiva boendemiljöer har potential för ökad befolkning och uppmuntrar kommunernas planering. Den teknologiska utvecklingen och ökad kunskap och användning av ny teknik utgör också nya möjligheter för regioner som har avståndsmässiga nackdelar. Den globala utvecklingen med växande tjänstesektor som även gäller Åland är till skärgårds- och glesbygdsregionernas fördel. Landskapsregeringen bedömer att de satsningar som görs för ungdomar och ett rikt kulturliv är väl så viktiga för skärgårds- och glesbygdsutvecklingen som fysiska investeringar. 

     Landskapsregeringen arbetar med att formulera regionalpolitiska mål och nya riktlinjer som både ser på stöd till regioner med särskilda utvecklingsproblem, hur expansiva områden kan utvecklas och på regional planering för miljömässig och social hållbarhet, samt på gränsöverskridande regionalt samarbete, dvs en tredje generationens regionalpolitik.

     Kommunikationerna har en central betydelse för skärgårdsregionen och där krävs en fortsatt beredning av kortruttsystemet inklusive tunnel till Föglö, alternativt tonnage och en översyn av hela trafiksystemet.

     Landskapsregeringen har utökat möjligheterna att stöda en fortsatt utbyggnad av fiberoptiskt nät i glest bebodda områden på Åland genom att det stöd som kanaliseras via riksmyndigheterna även kan komma Åland tillgodo.

     Sjöarbetsplatsernas betydelse för boende i skärgården är känt. Landskapsregeringen har genom ett långsiktigt och medvetet arbete bidragit till att verksamhetsförutsättningarna för såväl passagerarsjöfarten som fraktsjöfarten förbättrats. Målsättningen har varit att stärka det åländska kärnkompetensområdet och undvika utflaggningar.

     Landskapsregeringen konstaterar att systemet med inmatningstariffer som främjar vindkraften har en avgörande betydelse för det åländska samhället av bl.a. energi- och miljömässiga skäl samt har stor betydelse för utvecklingen på de orter där vindkraftsparkerna etableras. Landskapsregeringen driver därför frågan att Åland ska ingå i det riksomfattande systemet.

     En fortsatt god ekonomisk tillväxt för hela Åland är en grundförutsättning för att kunna driva en aktiv och framåtsyftande regionalpolitik.

 

 

 

Mariehamn den 3 maj 2010
L a n t r å d	Viveka Eriksson
Minister	Torbjörn Eliasson