Landskapsregeringens svar s 5/2009-2010

	Ålands landskapsregering	SVAR PÅ SPÖRSMÅL
	Avdelning	Datum
		2010-06-07
	Till Ålands lagting

 

Svar på spörsmål

Revidering av regelverken för hembygds-, jordförvärvs- och näringsrätt

·      Spörsmål nr 5/2009-2010

 

INNEHÅLL

Bakgrund. 1

Jordförvärv. 2

Hembygdsrätt 2

 

 

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Danne Sundman m.fl. ställt följande spörsmål: Vilka åtgärder ämnar landskapsregeringen vidta ifråga om regelverken för jordförvärvstillstånd, näringsrätt och hembygdsrätt med anledning av de förslag som den parlamentariska kommittén som arbetade med dessa föreslog?

 

 

Med anledning av spörsmålet ger landskapsregeringen följande svar:

 

 

Bakgrund

 

Ålands landskapsregering tillsatte den 22 april 2008 en parlamentarisk kommitté vars uppgift var att se över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten särskilt när det gäller kravet på finskt medborgarskap för att erhålla hembygdsrätt. Enligt landskapsregeringens beslut skulle kommittén analysera nuläget, lyfta fram områden som upplevs som problematiska och se om nuvarande lagstiftning är tillräcklig, alternativt komma med ändringsförslag samt se över tillämpningen av befintligt regelverk. Slutprodukten av kommitténs arbete, "Betänkande från den parlamentariska kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt" finns publicerad i åländsk utredningsserie 2009:4. Kommittén framför i sitt betänkande flera viktiga ståndpunkter som landskapsregeringen arbetar med. Eftersom kommitténs arbete berör vitala delar av den åländska självstyrelsen är det särskilt viktigt att frågeställningarna bearbetas omsorgsfullt innan lagstiftningsåtgärder vidtas. Landskapsregeringen har i första hand valt att prioritera ändringsbehovet av  jordförvärvsreglerna, framförallt problematiken kring aktieöverlåtelser som berättigar till besittning till markområden.

 

 

 

Jordförvärv

 

Den åländska befolkningen har ett intresse av att mark och vatten hålls i befolkningens ägo och bruk, och att den används i produktivt syfte, särskilt jordbruks- och skogsmark. Det har emellertid skett en utveckling i landskapet där det har upprättats bolag i vilka enskilda aktier berättigar till besittning av fristående hus och i vissa fall även besittning av relativt stora markområden. Bostadsbyggnaderna har i regel varit placerade i närhet till vatten och har i många fall utgjort ett lockbete för fysiska (och juridiska) personer att skaffa sig ett (fritids-) boende i landskapet, en möjlighet som inte hade existerat om ett aktiebolag inte hade fungerat som mellanhand. Eftersom aktier utgör lös egendom omfattas inte jordförvärv genom aktieöverlåtelser av jordförvärvslagstiftningen vilket innebär att personer utan någon som helst anknytning till landskapet kan förvärva ett markområde inom landskapet, oavsett markområdets beskaffenhet.

 

Ovan beskrivna trend har väckt farhågor hos landskapsregeringen och man har ifrågasatt om utvecklingen är förenlig med  i jordförvärvslagens syfte, "att bevara jordegendomen i invånarnas händer". Jordförvärv genom aktieöverlåtelser har därför prioriterats högst av de problemområden som den parlamentariska kommittén för hembygdsrätt, jordförvärv och näringsrätt identifierade. Den 7 juni 2010 fastställde landskapsregeringen riktlinjer gällande jordförvärv genom aktieöverlåtelser. Riktlinjerna avser möjliggöra etablering av bostadsområden inom vilka personer utan särskild anknytning till landskapet kan förvärva bostad för fast- och fritidsboende. Riktlinjerna ställer dock vissa krav på sådana områden och fastigheternas storlek så att syftet med jordförvärvslagstiftningen inte kringgås.

 

Den parlamentariska kommittén konstaterade att grunderna för juridiska och fysiska personers rättigheter ska regleras i landskapslag och att det medför ett behov av att till landskapslag överföra vissa bestämmelser som för närvarande ingår i landskapsförordning  (2003:70) om jordförvärvstillstånd. Landskapsregeringen avser att förverkliga detta genom lagstiftningsåtgärder. I samband med ovan angivna överföring av bestämmelser från förordning till lag ämnar landskapsregeringen granska innehållet i jordförvärvslagstiftningen och plan- och bygglagen (2008:102) och vid behov införa ändringar i syfte att skapa en effektiv och enhetlig förvaltning i jordförvärvsärenden.  Landskapsregeringen kommer dessutom att vidta åtgärder för att förbättra tillsynen av jordförvärvslagstiftningens efterlevnad.

 

Hembygdsrätt

 

Landskapsregeringen har betonat att det är en positiv utveckling och en fördel för Åland att många väljer Åland som boningsort. Självstyrelsemyndigheterna har ett ansvar för att integrera inflyttade i det åländska samhället och kravet på finskt medborgarskap kan utgöra ett onödigt hinder för detta. Kravet på finskt medborgarskap som en förutsättning för förvärv och innehav av hembygdsrätt borde därför avskaffas. Landskapsregeringen har inlett förhandlingar med landets regering om en ändring av självstyrelselagen. Avsikten är att hembygdsrätten inte ska vara beroende av lag om medborgarskap (FFS 2003/359). 

 

Frågan om förlusten av hembygdsrätten har särskilt varit aktuell i samband med åländska ungdomar som studerar utanför landskapet, särskilt i Sverige. Om personen flyttar t.ex. till Sverige för studier som varar längre än ett år krävs en flyttningsanmälan hos länsstyrelsen på Åland. Det är av särskild vikt att underlätta återflyttning för ålänningar som vuxit upp i landskapet och som studerar utanför landskapet. Landskapsregeringens praxis har för återflyttare som är födda och uppvuxna på Åland möjliggjort att utan dröjsmål vid en återflyttning för fast bosättning på ansökan beviljas åländsk hembygdsrätt. Landskapsregeringen avser dock införa ändringar i landskapslagen (1993:2) om åländsk hembygdsrätt så att studier som understiger fem år inte räknas med i den tidsperiod som leder till förlust av hembygdsrätt.

 

För återflyttare som inte är födda på Åland men tidigare innehaft åländsk hembygdsrätt har hembygdsrätt beviljats efter tre års bosättning. Landskapsregeringen avser att i landskapslagen (1993:2) om åländsk hembygdsrätt införa bestämmelser som befäster denna praxis.

 

 

 

 

 

 

 

 

Mariehamn den 7 juni 2010
L a n t  r å d	Viveka Eriksson
Minister	Roger Eriksson