Landskapsregeringen konstaterar att den övergripande planeringen, styrningen inklusive lagstiftning och tillsynen av äldreomsorgen ankommer på landskapsregeringen, medan kommunerna ska ombesörja planeringen och verkställandet av äldreomsorgen inom kommunen.

Ålands hälso- och sjukvård svarar för den medicinska vården på sjukhus och inom ramen för hemsjukvården. Hemsjukvård tillhandahålles personer som inte är intagna på institution (anstalt). Institutionerna (Trobergshemmet, De Gamlas Hem, Sunnanberg) svarar för den totala vården, inklusive sjukvården, för sina klienter.

Landskapsregeringen bedriver ett kontinuerligt och systematiskt arbete för att främja en hållbar utveckling av äldreomsorgen i landskapet och anser att de akuta behoven av vård och omsorg om de äldre är tillgodosedda.

Landskapsregeringen har vidtagit följande åtgärder:

Målsättningar och handlingsplan för äldrevården på Åland

Landskapsregeringen antog den 15 februari 2007 "Målsättningar och handlingsplan för äldrevården på Åland" (nedan målsättnings- och handlingsplanen) utgående från slutrapporten från arbetsgruppen med uppdrag att utreda äldreomsorgen jämte remissvar. Kommunerna uppmanas i följebrev att uppmärksamma målsättningarna och handlingsplanen i sin helhet, men i synnerhet punkterna om hemtjänst och hemsjukvård, kommunalt serviceboende, kommunala åldringshem samt ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen.

Lagstiftning om närståendevård

En ny lag om närståendevård har beretts och antagits av lagtinget 14.9.2007. Lagen om närståendevård trädde i kraft på Åland 1.1.2009. Landskapsregeringen har ordnat information om lagen för kommunernas socialvårdspersonal och handikappförbundet under vintern/våren 2009. Landskapsregeringen informerar även fortlöpande om lagen och dess tillämpning.

Förebyggande hembesök

Sedan april 2007 ingår ”Förebyggande hembesök” i ÅHS ordinarie verksamhet med en ergoterapeut som ansvarar för förverkligandet. Besöken utförs i samarbete med kommunernas socialsektor. Idag erbjuds alla åländska seniorer förebyggande hembesök – i landsortskommunerna vid en ålder av 75 år och i Mariehamn vid en ålder av 77 år.

Sammanhållen hemvård

I samarbete med ÅHS har fyra kommuner erbjudits möjlighet att delta i ett pilotprojekt med sammanhållen hemvård. Pilotprojektet, inom vilket kommunerna och ÅHS kostnadsfritt utför mindre tjänster åt varandra inom området för hemtjänst och hemsjukvård, inleds hösten 2010 och pågår ett halvår. Landskapslagen om Ålands hälso- och sjukvård kommer att kompletteras med en skrivning om att ÅHS kan tillhandahålla hemservice. Arbetet med revideringen av landskapslagen om hälso- och sjukvården har påbörjats i september 2010.

Socialvårdsplanen

I den femåriga socialvårdsplanen, vilken årligen uppdateras redogör landskapsregeringen för målsättnings- och handlingsprogrammets mål att minst 90 procent av 75 år och äldre ska ha möjlighet att bo i eget hem samt för kravet på att ökade resurser inom området skall beaktas i såväl landskapets som kommunernas budgetberedningar. Under anvisningarna i socialvårdsplanen anges att kommunerna aktivt bör samarbeta med andra aktörer, såsom ÅHS för att säkra en vidareutveckling av det sociala trygghets- och servicesystemet samt att kommunerna bör säkerställa tillräckliga resurser för service som stöder äldre personers hemmaboende och utveckla servicen till dessa klienter.

Hemsjukvård

Landskapsregeringen har mött de ökade kraven på hemsjukvård genom att beakta detta i de budget medel som beviljats ÅHS. Hemsjukvården på norra Åland har förstärkts med en ny tjänst år 2010. Dessutom har man med interna omdisponeringar förstärkt personalresursen både på norra Åland och södra Åland. I ÅHS:s budgetförslag för år 2011 föreslås att hemsjukvårdens personal utökas med en läkartjänst.

Vårdgarantin

Landskapsregeringens fastställde i mars 2008 föreskrifterna rörande en vårdgaranti för den offentliga hälso- och sjukvården. Garantin anger de tidsramar för kontakt med hälso- och sjukvården och för meddelande av vård som ÅHS bör iaktta gällande den icke-brådskande vården.

Tillsynsplan

I juni 2009 antog landskapsregeringen en tillsynsplan för landskapsregeringens socialvårdsbyrå. Tillsynsplanen ligger till grund för ett systematiskt och kontinuerligt tillsynsarbete inom den sociala sektorn inklusive äldreomsorgen.

Kvalitetsrekommendationer angående tjänster för äldre

I augusti 2010 antogs ”Kvalitetsrekommendationer angående tjänster för äldre”. I kvalitetsrekommendationerna betonas vikten av en långsiktig strategi för äldreomsorgen och betydelsen av förebyggande, aktiverande och rehabiliterande åtgärder för att möta de utmaningar som den demografiska utvecklingen, med ett ökat antal äldre, innebär.

I samband med kvalitetsrekommendationen utarbetades ett tillsynsdokument för kommunernas äldreomsorg. Från och med år 2011 skall kommunerna årligen till landskapsregeringen rapportera om situationen inom kommunens äldreomsorg. I framtiden kommer större krav att ställas på kommunerna att utöva egenkontroll över äldreomsorgen. Tillsynsdokumentet är ett första steg i utvecklingen mot en utökad egenkontroll.

Hälsopolitiskt program för Åland 2010-2020

Även landskapsregeringens hälsopolitiska program betonar vikten av

att upprätthålla de äldres hälsa och funktionsförmåga och de faktorer som är särskilt viktiga för att möjliggöra detta: röra på sig, äta bra mat, ha sociala kontakter samt känna sig behövd och ha meningsfull sysselsättning. De äldres delaktighet och inflytande är viktiga grundprinciper i det hälsofrämjande arbetet och bör genomsyra verksamheten. Som prioriterade områden anges att utöka den rehabiliterande verksamheten samt att underlätta och stimulera äldres möjligheter till ett aktivt fysiskt, socialt och intellektuellt liv.

Gullåsens utveckling

I målsättnings- och handlingsplanen anges som målsättning att Gullåsen skall utvecklas till ett geriatriskt sjukhus med inriktning på utredning, behandling, rehabilitering av äldre samt utslussning till fortsatt lämplig vårdnivå. ÅHS uppmanades att uppgöra en plan för att förverkliga Gullåsens utveckling enligt förslaget.

I rapporten "Slutrapport Arbetsgruppen för Gullåsens utveckling", som kom hösten 2007, föreslogs att förändringarna ska ske stegvis och i befintliga utrymmen men med en successiv utökning av personal i takt med förändringarna.

I anslutning till de konstaterade fukt- och mögelproblemen på avdelning Östergårds konstaterade styrelsen och ledningsgruppen vid ÅHS att alla Gullåsens avdelningar behöver ses över och moderniseras. Ärendet hänsköts till en ny arbetsgrupp. I rapporten som överlämnades till styrelsen för ÅHS sommaren 2010 konstaterade arbetsgruppen att ett fullständigt genomförande av den planerade verksamheten kräver nya lokaler, men att det är fullt möjligt att påbörja genomförandet i befintliga utrymmen. I rapporten anges följande tidsplan för förverkligandet:

2010: Planering, utredning av formalia kring sammanslagning av nuvarande Gullåsen och Rehab.

2011: Inledande av pilotprojekt i form av patientgruppering, planering av nybygge

2012: Byggstart

2015: Verksamheten igång i den nya byggnaden

Styrelsen återremitterade rapporten till ledningsgruppen för ytterligare beredning. På ÅHS styrelse ankommer att sända ut rapporten till kommunerna på remiss samt att fatta ett uttryckligt beslut om omvandlingen av Gullåsen till ett centrum för geriatrik och rehabilitering och samtidigt bedöma behovet och omfattningen av renovering och ombyggnader. Då så har skett kan landskapsregeringen fatta beslut om att bevilja medel för projektet. Landskapsregeringen avser att i planen för 2011 uppmana ÅHS att påskynda processen.

Vård- och servicekedjor inom hälso- och sjukvården samt socialvården

Förutom ovannämnda åtgärder för att säkerställa god vård och omsorg inleder landskapsregeringen under hösten 2010 i samarbete med kommunerna och ÅHS ett flerårigt arbete med att se över och effektivera vård- och servicekedjorna för de äldre. Syftet är att lyfta fram kvalitetshöjande och kostnadseffektiviserande åtgärder utgående från att vård och service ges i rätt tid och på rätt nivå. Landskapsregeringen har valt att inleda arbetet med de vård- och servicekedjor som personer med demenssjukdom berörs av.

Andra vård- och servicekedjor som ska ses över är åtminstone de som berör psykogeriatriska patienter/klienter, patienter med rehabiliteringsbehov samt patienter/klienter i livets slutskede.

Resurser för vård och omsorg av äldre

Tillgången på utbildad personal.

Inom landskapet finns möjligheter till utbildning inom såväl det sociala som hälso- och sjukvårdsområdet. Vid Ålands vårdinstitut utbildas närvårdare med inriktning på bl.a. äldreomsorg, handikappomsorg och sjukvård och omsorg. Vårdinstitutet erbjuder också komplettering och fortbildning för social- och hälsovårdspersonal. Vid Ålands högskola utbildas sjukskötare.

Tillgången till utbildning inom de här områdena på hemmaplan är viktig med tanke på rekrytering av ny personal och betydelsen av kontinuerlig fortbildning för anställda inom socialvården respektive hälso- och sjukvården.

Ekonomiska förutsättningar för äldreomsorgen

Landskapsregeringen kommer att utreda de ekonomiska konsekvenserna för äldreomsorgen. En viktig faktor är renoverings- och ombyggnadsbehoven vid Gullåsen.

Statistiska uppgifter

Landskapsregeringen har inlett ett samarbete med Ålands statistik och utredningsbyrå (ÅSUB) i syfte att skapa en mera heltäckande statistik för det sociala området inklusive äldreomsorgen. De statistiska uppgifterna är av stor betydelse för såväl tillsyns- som utvecklingsarbetet inom äldreomsorgen.

Lagstiftning

I 17 § socialvårdslagen (FFS 710/1982) , tillämplig i landskapet med stöd av landskapslag (1995:101) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård, framgår att kommunerna bland annat skall ombesörja anordnandet av boendeservice och anstaltsvård. Av 24 § framgår att med anstaltsvård avses vård, uppehälle och rehabiliterande verksamhet i sådan verksamhetsenhet inom socialvården som lämnar fortlöpande vård. I lagens förarbeten (prop. 102/81) fås ytterligare vägledning om vad som avses med anstaltsvård. I propositionen sägs att "Vård som anordnas dygnet runt behövs särskilt vid anordnandet av vård för sådana personer som på grund av ålderdom är hjälplösa eller handikappade eller eljest har nedsatt prestationsförmåga. Anstaltsvården är en ändamålsenlig vårdform för sådana långvarigt sjuka som kan röra sig och som inte behöver sjukhusvård, men som inte klarar sig hemma trots regelbundet ordnad social- och hälsovårdsservice." Gränsen för anstaltsvård går således inte vid om personen ifråga är i behov av sjukvård eller inte utan vid om en person är i behov av sjukhusvård. Landskapsregeringen konstaterar att enligt gällande socialvårdslag ankommer ansvaret för sjukvården vid anstalterna på kommunerna. Landskapsregeringens avsikt är i hälso- och sjukvårdslagstiftningen tydligare klargöra ansvaret för sjukvården vid anstalterna.

I 1 § landskapslagen (1993:60) om hälso- och sjukvården stadgas att landskapet Åland svarar för att befolkningen erhåller hälso- och sjukvård. I planen för Åland hälso- och sjukvård stadgas att det åligger ÅHS att ordna sjukvård på allmänläkarnivå, till vilket hänförs läkarundersökning, av läkare given och övervakad vård, däri inbegripet långtidssjukvård (vid Gullåsen), hemsjukvård och medicinsk rehabilitering samt första vård (ambulans) inom landskapet.

En revidering av landskapslagen om hälso- och sjukvården har påbörjats. En av målsättningarna med revideringen av lagen är att hälso- och sjukvårdstjänsternas innehåll och omfattning skall beskrivas i lagen. Idag finns tjänsterna delvis beskrivna i planen för Ålands hälso- och sjukvård, exempelvis sjukvården som beskrivits ovan.

Finansiering

Landskapsregeringen deltar i finansiering av äldreomsorgen genom att årligen bevilja kommunerna landskapsandelar för driften av socialvården inklusive äldreomsorgen. I och med införandet av ett nytt landskapsandelssystem 1.1.2008 slopades landskapsandelarna för anläggningskostnader helt för alla kommuner utom de i bosättningsstrukturgrupp 1. För dessa kommuner sänktes nivån för landskapsandelarna från 60–65 % till 20 % av anläggningskostnaderna. Samtidigt höjdes nivån när det gäller landskapsandelarna för driftskostnaderna, dels genom att basbeloppen för de uppgiftsbaserade landskapsandelarna räknades upp utgående från de verkliga kostnaderna år 2005 dels genom en justering av koefficienterna. Särskilda landskapsandelar för specialomsorg, barnskydd och missbrukarvård infördes. Dessutom infördes bestämmelser om ett nytt basserviceindex för Åland, som bättre speglar förändringar i den kommunala kostnadsnivån. Innan det nya landskapsandelssystemet trädde i kraft fanns möjlighet för kommuner att ansöka om s.k. finansieringsstöd enligt prövning.

Landskapsandelarna för socialvården har under åren 1998-2010 utvecklats enligt följande:

	Drift	Sociala anläggningar	Särskilt understöd till kommunerna för missbrukarvård, åren 2004 - 2007	Kapitel 1 Totalt
1998	7 433 372	621 854		8 055 226
1999	7 525 472	1 166 271		8 691 743
2000	7 698 159	2 197 642		9 895 801
2001	7 811 507	3 569 441		11 380 948
2002	8 080 049	1 494 201		9 574 250
2003	8 325 172	1 535 660		9 860 832
2004	8 429 514	2 288 194	50 268	10 767 976
2005	8 534 843	1 254 161	37 680	9 887 018
2006	8 795 365	1 189 576	97 834	10 114 579
2007	9 022 146	7 692 384	227 664	17 100 554
2008	14 844 212			14 844 212
2009	17 424 542			17 424 542
2010*	18 170 000	140 000		18 310 000

* Enligt budget, övriga år enligt bokslut.

Landskapsregeringen konstaterar att landskapsandelarna för socialvården nästan fördubblats sedan år 2005.

Landskapsregeringen finansierar dessutom ÅHS verksamhet undantaget de kostnader som enligt 13 § landskapslagen om hälso och sjukvården ankommer på kommunerna vid vård på Gullåsen. Gullåsenavgifterna har under de senaste åren sänkts med ca 30% eller ca 1 miljon euro per år till kommunernas fördel.

Mariehamn den 20 september 2010

L a n t r å d

Viveka Eriksson

Minister

Katrin Sjögren

Landskapsregeringens svar s 7/2009-2010

Kapitel 1 Totalt

Ålands lagting

Genvägar

Kontaktuppgifter