Landskapsregeringens svar s 8/2001-2002

Svar på spörsmål

Ltl Gun-Mari Lindholms m.fl. spörsmål om förhöjda ersättningsnivåer till vårdanställda

·      Spörsmål nr 8/2001-2002

Spörsmålet

Med stöd av 48 § 1 mom. lagtingsordningen har ltl Gun-Mari Lindholm m.fl. i form av ett spörsmål frågat landskapsstyrelsen vilka löften och med vilka befogenheter som grund har hälso- och sjukvårdsansvarige ledamoten Sune Eriksson i landskapsstyrelsen gett utfästelser om förhöjda ersättningsnivåer till en grupp vårdanställda inom ÅHS. Med anledning av spörsmålet ger landskapsstyrelsen följande skriftliga svar .

Frågan som spörsmålet berör uppkom genom ett telefonsamtal som landskapsstyrelseledamot Sune Eriksson fick från en ledande person inom ÅHS. En akut svårlöst bemanningssituation hade uppstått till följd av ett utökat behov av specialvård. Frågeställningen gällde extra ersättning till sjukvårdspersonal som ställde upp utöver ordinarie arbetstid och skötte de patienter som behövde denna vård.

     Beträffande frågorna i spörsmålets kläm vill landskapsstyrelsen framhålla att ledamoten Sune Eriksson vid detta telefonsamtal som sin personliga åsikt sade att om någon ställer upp och utför extra arbete är det rimligt att extra avlöning betalas. Någon nivå på en eventuell extra avlöning angav han inte. Han har alltså inte givit några löften men väl uttryckt sin åsikt. Han är, och var också vid nämnda telefonsamtal, väl medveten om att han inte har några befogenheter att som enskild medlem av landskapsstyrelsen ge några löften i ett fall som det nu aktuella. Avlöningsfrågorna ligger inte inom hans ansvarsområde vilket han också är väl medveten om.

     Han har alltså inte givit några löften eller utfästelser.

     Samma åsikt uppger han sig ha fört fram vid ett möte med ÅHS styrelse och uppmanade samtidigt styrelsen att hos landskapsstyrelsen anhålla om omprövning av landskapsstyrelsens beslut från den 27.12.2001 eftersom det beslutet, enligt hans uppfattning, synbarligen inte uppfyllde alla de önskemål om lönekompensation som framförts. Det beslutet medgav en timersättning för sjukskötare på 140 mk/tim, för sjukskötarstuderande med vårdutbildning 120 mk/tim och till primärskötare och motsvarande vårdpersonal 100 mk/tim. Dessutom medgav beslutet att de första 18 övertidstimmarna per vecka ersattes med 100 procent i stället för med 50 procent. Likaså skulle övriga tjänstekollektivavtalsenliga anställningsvillkor gälla oförändrade, såsom erfarenhetstillägg och ersättning för obekväm arbetstid. En räkneoperation enligt dessa förmåner utöver avtal ger en löneökning för vissa på 80 procent på en månadslön och för andra 100 procent och då är ersättningar för obekväm arbetstid inte inräknade. Denna rätt till ersättning gäller t.o.m. den 31 maj 2002.

     Landskapsstyrelsen har dock den 28 februari 2002 beslutat avslå ÅHS anhållan om omprövning med motiveringen att det inte i ärendet tillförts någonting utöver det som låg till grund för det redan fattade beslutet.

     Den skrivelse från landskapsstyrelsen om ”överskridande av befogenheter och givande av löften” som citeras i spörsmålet och som tillställts avdelningarna, verken och inrättningarna föranleds inte enbart av ersättningsdiskussionen inom ÅHS och den avser inte enskilda landskapsstyrelseledamöter.