Landskapsrevisorernas berättelse 1/2004-2005

	Ålands lagting	BERÄTTELSE nr 1/2004-2005
		Datum
	Landskapsrevisorerna	2005-08-25
	Till Ålands lagting

Landskapsrevisorernas berättelse för år 2004

 

 

De för finansåret 2004 valda landskapsrevisorerna får härmed till lagtinget avge den i 12 § landskapslagen om landskapsrevisionen (7/1996) avsedda revisionsberättelsen.

 

 

 

 

 

Mariehamn den 25 augusti 2005
Magnus Lundberg	Birgitta Gustavsson
Anthonio Salminen	Eva Törnroos

 

 

 

 

INNEHÅLL

Landskapsrevisorernas berättelse för år 2004. 3

Landskapsrevisorer för finansåret 2004. 3

Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter 3

Revisionsarbetet 3

Terminologiska frågor 4

Kansliavdelningens förvaltningsområde. 4

Landskapsförvaltningens organisation. Utövande av landskapsregeringens beslutanderätt 4

Bakgrund. 4

Utövande av landskapsregeringens beslutanderätt. Delegering och arbetssätt 8

Landskapsregeringsmedlemmarnas arbetssätt 10

Lagberedningsarbetet 12

Lednings- och samordningsfunktioner 13

Förvaltningsförfarandet 14

Interna revisionen. 15

Ålands polismyndighet 17

Allmänt 17

Målsättningar och deras förverkligande. 17

Polisförvaltningens organisationsfrågor 18

Lokalfrågor 20

Uppbörden av avgifter för innehav av TV-mottagare. 21

Finansavdelningens förvaltningsområde. 22

Landskapets budget 2004. 22

Iakttagandet av budgeten 2004. 23

Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2004. 23

Jämförelse mellan 2004 års budget och bokslut - avvikelser från budgeten. 24

Anslagsöverskridningar 25

Bokslutets inkomstposter 26

Jämförelse mellan 2003 och 2004 års bokslut – budgetens förverkligande. 26

Reserveringar av budgetutgifter och -inkomster 28

Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen. 32

Resultaträkningen. 34

Balansen. 34

Lån. 35

Landskapets aktieinnehav och utövande av ägarinflytande. 36

Fastighets Ab Godby Center 36

Fastighets Ab Söderkåkar 37

Utbildningsavdelningens förvaltningsområde. 38

Effektiviteten i utbildningarna efter grundskolan. 38

Ålands yrkesskola. 41

Utbildningen. 41

Lärare och övrig personal 42

Målsättningar och målförverkligande. 42

Kostnader och kostnadseffektivitet 43

Trafikavdelningens förvaltningsområde. 44

Landskapets aktieinnehav. 44

Långnäs Hamn Ab. 44

Allmänna frågor 45

Ålands statistik- och utredningsbyrå. 45

Lagstiftning och organisation. 45

Statistikverksamhet 45

Utredningar och ekonomisk analys 46

Ekonomi 47

Publikationsverksamhet 47

Lokaler 47

Bilagor 48

 

Landskapsrevisorernas berättelse för år 2004

 

Landskapsrevisorer för finansåret 2004

 

Lagtinget valde den 14 december 2003 i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen om landskapsrevisionen (7/1996) till ordinarie revisorer för finansåret 2004 diplomekonomen Magnus Lundberg från Sund, fil.kand. Anthonio Salminen och invandrarsekreteraren Eva Törnroos från Mariehamn samt landshövdingens sekreterare Birgitta Gustavsson från Lemland. Till ersättare valdes samtidigt kommunteknikern Folke Karlsson från Saltvik och konsul Rolf Granlund från Mariehamn.

     Landskapsrevisorerna valde till sin ordförande för finansåret 2004 revisorn Magnus Lundberg.

     Som revisorernas sekreterare har fungerat lagtingssekreteraren Lars Ingmar Johansson. Landskapsregeringens revisionsbyrå har enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. landskapslagen om landskapsstyrelsens revisionsbyrå (8/1006) bistått landskapsrevisorerna med vissa utredningsuppdrag. Utformningen av berättelsen har handhafts av Lars Ingmar Johansson med bistånd av ledande revisorn Agneta Mannberg-Jansson och interna revisorn Leif Holländer (OFR).

 

Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter

 

     Under revisionsarbetets gång har revisorerna företagit studiebesök till olika enheter och inrättningar inom landskapsförvaltningen (se nedan).

 

Revisionsarbetet

 

Enligt 2 ' 2 mom. landskapslagen om landskapsrevisionen skall revisorerna konstatera om

a)  landskapets rätt och bästa har tillgodosetts,

b)  verksamheten har bedrivits ekonomiskt och effektivt samt att formulerade mål och lagtingsbeslut uppfyllts,

c)  redovisningen av medelsförvaltning och resursanvändning gjorts på ett tillförlitligt sätt samt om

d)  förvaltningen i övrigt handhafts i enlighet med lag och gällande bestämmelser.

     Landskapsrevisorerna har enligt 10 ' rätt att granska beviljandet, användningen av och tillsynen över lån och bidrag som betalats av EG:s medel samt av EG ställda säkerheter.

     I revisionsberättelsen skall enligt 12 ' upptas

a)  allmänna uppgifter om utförda granskningar och inspektioner,

b)  om budgeten iakttagits och i den formulerade mål förverkligats,

c)  på vilket sätt den interna övervakningen har ordnats och om den är tillräcklig,

d)  om uppgifterna i bokslutet är riktiga och ger tillräcklig information,

e)  uppgifter om hur ägarinflytandet använts i bolag som landskapet helt äger eller har aktiemajoritet i,

f)  under revisionen gjorda iakttagelser och dess konsekvenser samt anmärk­ningar mot landskapsstyrelsen eller dess förvaltningsbeslut till den del revisionen givit anledning till detta,

g)  förslag till åtgärder som anses vara påkallade,

h)  uppgifter om åtgärder för att avhjälpa av landskapsrevisorer­na tidigare påtalade missför­hållanden samt om dessa åtgärder anses vara tillräckliga samt

i)   övriga av revisionsverksamheten föranledda ärenden.

     Revisorernas granskningsarbete har i huvudsak ägt rum i lagtingets lokaliteter under tiden 19 oktober 2004 - 25 augusti 2005.

     Till grund för granskningen har lagts landskapsstyrelsens förvaltningsberättelse, landskapsstyrelsens protokoll från plenum och enskilda föredragningar liksom från tjänstemannaföredragningar, finansavdelningens räkenskapshandlingar, landskapets budget och bokslut, protokoll från Strategiskt forum och allmänna förvaltningens ledningsgrupp, protokoll från vissa sådana bolag som underlyder landskapsrevisorernas granskning,  akter i olika ärenden samt särskilda skriftliga förfrågningar och utredningar.

     Landskapsrevisorerna har i samband med sitt granskningsarbete hört lantrådet Roger Nordlund, vicelantrådet Jörgen Strand och landskapsregeringsmedlemmen Lasse Wiklöf, landshövdingen Peter Lindbäck, kanslichefen Elisabeth Nauclér, administrationschefen Susanne Björkholm och förvaltningsinspektören Veronica Johansson vid kansliavdelningen, finanschefen Dan E. Eriksson och landskapskamrern Börje Jansson vid finansavdelningen, avdelningschefen Arne Selander vid social- och miljöavdelningen, avdelningschefen Yvonne Eliasson och överinspektören Elisabeth Storfors vid utbildningsavdelningen, avdelningschefen Olof Erland vid näringsavdelningen, avdelningschefen Niklas Karlman vid trafikavdelningen, lagberedningschefen Lars Karlsson från lagberedningen samt ledande revisorn Agneta Mannberg-Jansson och revisorn Leif Holländer från revisionsbyrån. Vidare har revisorerna hört rektorn Agneta Eriksson-Granskog från Högskolan på Åland, rektorn Sture Skogberg från Ålands yrkesskola, direktören Bjarne Lindström från Ålands statistik- och utredningsbyrå, polismästaren Björn Andersson, överkommissarien Lars-Ole Styrström, kommissarierna Olof Lindqvist och Jan Nordin samt förtroendemannen, överkonstapel Jarl Eklund från Ålands polismyndighet, landskapsåklagaren Karl-Johan Nyholm, kassachefen Tiina Hietanen-Rauttu från Posten på Åland och VD Tor-Erik Söderlund från Långnäs Hamn Ab.

     Landskapsrevisorerna har i anslutning till granskningen besökt Ålands polismyndighet, Ålands yrkesskola och Ålands statistik- och utredningsbyrå.

     I enlighet med den av lagtinget antagna räkenskapsstadgan för Ålands lagting har revisorerna den 25 augusti 2005 avgett en särskild berättelse över granskningen av lagtingets och Ålands delegations i Nordiska rådet bokföring och användning av medel under år 2004.

 

Terminologiska frågor

 

Genom en ändring av självstyrelselagen för Åland (11/2004) har den tidigare benämningen ”landskapsstyrelsen” ersatts med benämningen ”landskapsregeringen”. Ändringen trädde i kraft den 1 juni 2004. Den föreliggande berättelsen avser en granskning av förvaltningen under finansåret (=kalenderåret) 2004. Landskapsrevisorerna har i den löpande texten  och i klämmarna genomgående använt benämningen ”landskapsregeringen”, dock så att i vissa tillbakablickande texter hänvisats till "landskapsstyrelsen".

 

 

Kansliavdelningens förvaltningsområde

 

Landskapsförvaltningens organisation. Utövande av landskapsregeringens beslutanderätt

 

Bakgrund

Ändringarna av bestämmelserna om landskapsstyrelsens arbetsformer och ledamöternas ställning och ansvar

Bestämmelserna om landskapsstyrelsens arbetssätt och landskapsstyrelseledamöternas ställning och ansvar undergick en genomgripande förändring hösten 1995. De ändrade bestämmelserna har tillämpats sedan slutet av november 1995 då den dåvarande landskapsstyrelsen under ledning av lantrådet Roger Jansson tillträdde.

     I reformerna ingick ändringar av lagtingsordningen, landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse, landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsstyrelsen och landskapslagen om Ålands centrala ämbetsverk (ÅFS 75-78/1995).

     I landskapsstyrelsens framställning nr 37/1994-95 utvecklades vissa målsättningar för reformen. Dessa kan kort sammanfattas på följande sätt:

·        beslutsfattandet i landskapsstyrelsen skall vara effektivt och beslut fattas utan onödiga dröjsmål

·        besluten skall vara materiellt riktiga och fattade i formellt riktig ordning

·        ansvaret för landskapsstyrelsens beslut skall vara tydligt och när det gäller styrningen av politiken vila på landskapsstyrelsens medlemmar

·        rättssäkerheten får inte äventyras trots tjänstemännens minskade inflytande i beslutsfattandet.

     Enligt tidigare regler avgjordes alla ärenden i landskapsstyrelsens plenum om inte särskilt beslut fattats om att vissa definierade ärenden skulle avgöras antingen av en enskild ledamot eller av en tjänsteman. Numera är huvudregeln (10b § LL om Ålands landskapsregering) att beslutanderätten utövas av en enskild ledamot. Två undantag görs härifrån:

     1) Vid plenum avgörs sådana ärenden som särskilt omnämns i 10b ' landskapslagen om Ålands landskapsregering. Hit hör ärenden som skall föras till lagtinget, antagande av landskaps- och överenskommelseförordningar, omprövning av tidigare beslut samt ärenden av "allmän eller principiell natur enligt de grunder landskapsregeringen beslutar".

     2) Landskapsstyrelsen kan besluta att vissa slag av ärenden delegeras till avgörande av en tjänsteman.

     Landskapsstyrelsen som kollegium eller en enskild medlem har ingen rätt att kräva att ett ärende förs till avgörande i plenum om det enligt bestämmelserna skall avgöras av en medlem eller en tjänsteman. Den beslutande ledamoten har däremot enligt 10b § 1 mom. 6 punkten möjlighet att avstå från sin beslutanderätt och föra ärendet till plenum. Dessutom kan lantrådet, men ingen annan medlem av landskapsstyrelsen, besluta att ett ärende som redan avgjorts av en enskild ledamot upptas till omprövning vid plenum.

     Huvudregeln är att alla beslut fattas på föredragning. Avgörs ärende av en enskild ledamot eller av en tjänsteman, föredras ärendet av vederbörande tjänsteman. Vid landskapsstyrelsens plena föredras däremot ärendena av den ledamot till vars ansvarsområde ärendet hör. Härav följer att en tjänsteman inte längre kan väcka initiativ till beslut i plenum. Enligt 10a § landskapslagen om Ålands landskapsregering har ledamoten "rätt att låta sig biträdas av tjänstemän". Enligt 4 § landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen skall en tjänsteman närvara vid landskapsstyrelsens plena för att föra protokoll. Enligt 5 § samma lag har närvarande tjänstemän rätt att erhålla ordet efter det förslaget till beslut framförts och för att besvara frågor. Det justerade protokollet påtecknas av den närvarande tjänstemannen.

     Beredningen av ärenden ankommer fortfarande på berörda tjänstemän. I fråga om ärenden som avgörs i plenum  gäller att tjänstemannen i samråd med den ansvarige medlemmen skall "bereda eller delta i beredningen" av sådana ärenden. En medlem av landskapsregeringen har rätt att väcka initiativ i viss fråga som därigenom blir ett ärende. Ett sådant initiativ skall beredas på samma sätt som övriga ärenden.

     År 1995 ändrades också bestämmelserna om lagberedningen så att också andra enheter än lagberedningen numera kan bereda författningsförslag. Avsikten var att i större utsträckning engagera vederbörande fackavdelningar i beredningen av lagförslag inom deras sektor. De lagförslag som förs till lagtinget föredras i landskapsregeringen av den ledamot vars ansvarsområde ärendet berör. Den ledamot som är ansvarig för lagberedningen ansvarar primärt endast för administrativa och ekonomiska ärenden beträffande lagberedningen.

     Delegeringen av beslutanderätt till tjänstemän regleras genom beslut av landskapsstyrelsen, i vilka de ärenden där beslutanderätten delegerats anges. Särskilda beslut har fattats för varje avdelning inom den allmänna förvaltningen. De innehåller förteckningar över de beslutande  tjänstemännen (tjänsterna) och de ärenden där dessa har rätt att besluta.

     Ovan angavs att omprövning av beslut är ärenden som avgörs av landskapsregeringen i plenum. Omprövningsinstitutet förtydligades i samband med lagreformen 1995. Syftet var att möjliggöra en ändamålsenlighetsprövning. I allmänhet sker omprövning på begäran av sakägare men också lantrådet kan (se ovan) föra ett ärende som avgjorts av en enskild ledamot till omprövning. Enligt motiveringarna skall omprövning kunna utgöra ett alternativ till ändringssökande genom besvär. I besvärsärenden prövas endast lagligheten av beslutet.

    

Ändringar av bestämmelserna om förvaltningens organisation och uppgifter

Lagtinget antog i november 1997 en ny landskapslag om landskapsstyrelsens allmänna förvaltning som skulle ersätta 1973 års landskapslag om landskapet Ålands centrala ämbetsverk. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1999. I lagen ingår en 2 ' av följande lydelse:

 

 

2 ' Öppenhet och allmän serviceskyldighet       Arbetet vid landskapsstyrelsens allmänna förvaltning skall bedrivas under så stor öppenhet som lagstiftningen om allmänna handlingars offentlighet medger.       Tjänstemännen vid landskapsstyrelsens allmänna förvaltning skall lämna upplysningar och ge  vägledning till enskilda i frågor som är av en sådan natur att de handläggs inom den allmänna förvaltningen. Detta skall ske  i den ut­sträckning som det är lämpligt och skäligt med hänsyn till frågans natur, den enskildes behov av hjälp, verksamheten inom den allmänna förvaltningen och  tjänstemännens förutsättningar att fullgöra sina arbetsuppgifter.       I framställningen motiverades paragrafen på följande sätt: 2 ' I den gällande lagstiftningen (42 ' ÄmbVL) betonas tjänstemännens skyldighet att hemlighålla de handlingar som skall hemlighållas. Trots att de bestämmelser som gäller offentligheten och hemlighållandet av handlingar finns i annan lagstiftning, i lands­kapslagen om allmänna handlingars offentlighet (72/77) och i motsvarande rikslagstiftning till den del fråga är om EU-ärenden, anser landskapsstyrelsen att det finns orsak att i denna lag betona att maximal öppenhet skall eftersträvas i det arbete som bedrivs inom den allmänna förvaltningen.       Betoningen av öppenheten har i paragrafen kompletterats med allmänna regler om tjänstemännens serviceskyldighet gentemot enskilda personer. Huvudregeln är den att en enskild person skall få den hjälp han eller hon behöver för att själv kunna tillvarata sina intressen, likväl så att det övriga arbetet inom förvaltningen inte får bli lidande i oskälig utsträckning.       Lagutskottet kommenterade förslaget i bet. nr 15/1996-97 (landskapsrevisorernas kursiveringar) på följande sätt: Ur allmänna motiveringen: Utskottet noterar med tillfredsställelse att landskapsstyrelsen i lagförslaget betonar öppenheten och serviceaspekterna som viktiga beståndsdelar i en modern förvaltningskultur. Lagförslagets bestämmelser är till denna del närmast av deklaratorisk natur. Utskottet anser det önskvärt att de kompletteras av mera detaljerad lagstiftning, genom en översyn av landskapslagen om ärendenas handläggning eller en lagstiftning motsvarande de förvaltningslagar som finns bl.a. i riket och i Sverige. Utskottet konstaterar i sammanhanget att regeringsformens 16 ' numera innehåller allmänna bestämmelser om en god förvaltning.  Bestämmelserna bygger på Europarådets människorättskonvention som också lagtinget biträtt och  garanterar exempelvis rätten att bli hörd och rätten att få motiverade beslut. Dessa rättigheter liksom principen om en god förvaltning skall enligt regeringsformen tryggas i lag.       Ur detaljmotiveringen: Utskottet konstaterar att paragrafen är av deklaratorisk natur. Den är ägnad att betona förvaltningens uppgifter i förhållande till allmänheten och inte bara i förhållande till landskapsstyrelsen och dess medlemmar. Inte minst den tekniska utvecklingen bidrar till att förvaltningens servicenivå kan höjas.       Enligt lagtexten skall den allmänna serviceskyldigheten gälla i förhållande till enskilda. Utskottet anser att möjligheterna att få upplysning och vägledning gäller även juridiska personer men eftersom dessa alltid företräds av enskilda erfordras inte någon ändring av lagtexten.       Som av den allmänna motiveringen framgår anser utskottet att landskapsstyrelsen bör konkretisera principen om öppenhet och serviceskyldighet med erforderliga kompletterande bestämmelser. Landskapsstyrelsen bör enligt utskottets åsikt överväga behovet av en lagstiftning om förvaltningsförfarande alternativt en revision av den nuvarande lagstiftningen om ärendenas handläggning i landskapsstyrelsen. Dessa bestämmelser torde även behöva kompletteras av interna handläggningsregler på lägre nivå och genom utbildning och information som riktas till personalen.

 

     I landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning ingår också bestämmelser om avdelningschefernas uppgifter, bland annat vad gäller kontakterna mellan avdelningen och respektive ansvarig ledamot samt om arbetsledningen inom avdelningen. Härutöver påförs kanslichefen (avdelningschefen för kansliavdelningen) uppgifter vad gäller den administrativa ledningen av ämbetsverket samt övervakningen av lagligheten inom den allmänna förvaltningen. I lagen ingår också bestämmelser om ärendeberedningen. Här betonas att vederbörande tjänsteman "självständigt och på eget ansvar" bereder ärenden, med beaktande av att ärenden som avgörs vid plenum skall beredas "i samråd" med den ansvariga ledamoten.

Den ovannämnda lagen kompletteras av flera andra författningar:

·        landskapsförordning om landskapsregeringens allmänna förvaltning; reglerar byråindelningen inom respektive avdelningar och byråernas huvuduppgifter

·        landskapsförordningar (fem olika) om de tjänster som finns vid kansliavdelningen, finansavdelningen, social- och miljöavdelningen,  utbildnings- och kulturavdelningen samt näringsavdelningen.

 

Landskapsrevisorernas utgångspunkter

De nuvarande bestämmelserna om landskapsregeringens beslutsfattande och om förvaltningens organisation har varit i kraft redan ett antal år. Vid olika tillfällen har det inom lagtinget förts diskussioner kring dessa frågor. Exempelvis anförde landskapsrevisorerna i berättelsen för år 2001 följande i anslutning till granskningen av ett ärende om driftsentrepenaden för en av skärgårdsfärjorna:

 

Revisorerna har uppfattningen att beredningsdokumentationen inte kan anses vara tillräckligt omfattande, vilket möjligen delvis kan förklaras av den informella beredning av olika ärenden som förekommer vid de s.k. överläggningar landskapsstyrelsens medlemmar regelbundet håller. Vid dessa överläggningar förs inte protokoll och inte heller är alltid en beredande tjänsteman närvarande. Vid överläggningarna kan ledamöterna diskutera olika ärenden och överenskomma om hur dessa skall handläggas då de kommer upp till formellt beslut i plenum eller vid enskild föredragning. Förfarandet underlättar det formella beslutsfattandet och möjliggör friare diskussioner i ofta komplicerade ärenden. Revisorerna vill dock understryka att kraven på rättssäkerhet och principen om god förvaltningssed förutsätter att betydelsen av tillräcklig dokumentation och av den sakkunskap och förutsägbarhet tjänstemannaberedningen ger i tillbörlig ordning beaktas vid det egentliga beslutsfattandet.       Revisorerna framförde bl.a. följande kläm: Landskapsrevisorerna anser det viktigt att landskapsstyrelsen ser över rutinerna för beslutsberedning och -dokumentation. Det är väsentligt att det finns beredningsmaterial i form av  promemorior eller motsvarande  vid upphandlingar av den omfattning som exempelvis avtalen om m/s Grisslan utgjort.

 

     I avsikt att bilda sig en uppfattning om hur de olika reformerna påverkat arbetets utveckling och hur de olika målsättningarna förverkligats har landskapsrevisorerna hört samtliga avdelningschefer vid landskapsregeringens allmänna förvaltning. Revisorerna har därutöver hört andra sakkunniga och tagit del av olika utredningar och dokument.

 

Utövande av landskapsregeringens beslutanderätt. Delegering och arbetssätt

En målsättning med den utökade delegeringen av beslutanderätten och med den förtydligade roll varje ledamot erhållit som ansvarig för sin sektor har varit att landskapsregeringens medlemmar skulle få mera tid för större och mera genomgripande ärenden och för styrning av politiken.

     Av nedanstående statistik framgår dels att antalet ärenden totalt sett ökat, dels att delegeringen fortsatt så att huvuddelen av ärendena numera avgörs av en tjänsteman på föredragning av en annan tjänsteman.

 

Antal ärenden fördelade enligt beslutsnivåer

 

	1995	2000	2004
Plenum	2.462	482	411
Enskild föredragning	2.788	3.537	3.158
Avgörs av tjänsteman	5.745	9.235	12.516
Totalt	10.995	13.254	16.085

     Landskapsrevisorerna konstaterar att utvecklingen gått i rätt riktning. Ett mycket stort antal av de ärenden landskapsregeringen handlägger avser tillämpning av lag eller budget. I de flesta fall innehåller sådana ärenden endast i begränsad utsträckning beståndsdelar där ett politiskt betraktelsesätt är viktigt för avgörandet. Det finns därför enligt revisorernas åsikt utrymme för att ytterligare delegera ärenden eller ärendegrupper till avgörande av tjänstemän. En sådan åtgärd skulle möjliggöra för landskapsregeringens medlemmar att ägna mera tid åt politisk styrning av arbetet i landskapsregeringen och inom sina respektive ansvarsområden.

     Ett viktigt område i detta avseende är lagberedningen. Det finns enligt revisorernas bedömning orsak för landskapsregeringens medlemmar att i högre grad än hittills medverka i lagberedningsarbetet, framför allt att i tillräcklig omfattning och i tillräckligt god tid ange riktlinjer för de lagstiftningsreformer som är aktuella. Det finns, enligt vad revisorerna erfarit, exempel på ärenden där lagberedningsprojekt satts i gång på initiativ av en ledamot eller av hela landskapsregeringen, varvid ett betydande beredningsarbete utförts men planerna därefter inte fullföljts. En orsak till att så inte skett kan då ha varit att ledamöterna omprövat sin åsikt eller att nya aspekter, som ledamöterna inte tidigare övervägt, kommit in i bilden. Genom en utökad delegering av beslutanderätten i mera rutinartade uppgifter kunde landskapsregeringens ledamöter engagera sig mera i strategiskt arbete som lagberedningsarbetet.

     En målsättning med de genomförda reformerna har varit att beslutsfattandet på olika nivåer skall kunna ske så smidigt och snabbt som möjligt. För de föredragningar som sker i landskapsregeringens plenum eller inför en enskild ledamot av landskapsregeringen finns numera fasta tider varje vecka. Avsikten med detta är att såväl ledamöterna som de föredragande tjänstemännen skall kunna planera sin verksamhet så att föredragningstiderna har högsta prioritet och att man sålunda kan förvänta sig att ärenden blir avgjorda vid den planerade tidpunkten. För beslut som fattas av en tjänsteman på föredragning av en annan tjänsteman tillämpas i praktiken ett mera formfritt förfarande. Ärenden kan föredras och avgöras när behov av detta föreligger.

     I stor utsträckning förefaller sålunda beslutsfattandet på olika nivåer inom landskapsregeringen att fungera  smidigt och så snabbt som omständigheterna medger. Det förekommer dock att ledamöterna i landskapsregeringen i vissa fall, framför allt sådana som ur politisk synvinkel kan vara kontroversiella, önskar förankra sina förslag och beslut i sina respektive lagtingsgrupper. Ett sådant förfarande, som i och för sig är helt informellt, tenderar ibland att fördröja ärendenas handläggning. Detta kan gälla såväl enskilda förvaltningsärenden som planerade lagstiftningsförslag eller andra reformer. Det är enligt revisorernas åsikt självfallet nödvändigt och ändamålsenligt att särskilt viktiga ärenden ges en tillräcklig politisk förankring. Å andra sidan måste de enskilda landskapsregeringsledamöterna förväntas ha sådana insikter och erfarenheter av åsiktsläget i den grupp de företräder att de i regel skall kunna fatta beslut på eget ansvar enskilt eller i landskapsregeringens plenum.

     Enligt 10a § 1 mom. landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse avgörs de ärenden där beslutanderätten ligger på landskapsregeringens sammanträde efter föredragning av en av landskapsregeringens ledamöter och i närvaro av en tjänsteman. Före 1995 års reform var det alltid en tjänsteman som föredrog ärendena inför landskapsstyrelsen. Samtidigt anger 8 § 1 mom. landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning att ärenden skall beredas självständigt och på eget ansvar av den tjänsteman som handlägger ärendet, med beaktande av att beredningen av ärenden som

skall avgöras vid landskapsregeringens sammanträde skall ske i samråd med den medlem av landskapsregeringen som är ansvarig för byrån. Lagstiftarens avsikt är sålunda att landskapsregeringen, oberoende av på vilken nivå ett ärende beslutas, skall utnyttja den sakkunskap och erfarenhet som tjänstemannaberedningen innebär.  Kraven på rättssäkerhet och principen om god förvaltning förutsätter enligt revisorernas åsikt att den sakkunskap som tjänstemannaberedningen ger får tillräckligt utrymme i beslutsfattandet.

     Enligt vad landskapsrevisorerna erfarit iakttas bestämmelsen i 10a § 2 mom. landskapslagen om Ålands landskapsregering att beslutsfattandet vid landskapsregeringens sammanträde alltid skall ske i närvaro av en tjänsteman. Enligt det ifrågavarande momentet har den föredragande ledamoten även rätt att låta sig biträdas av tjänstemän. Lagen möjliggör sålunda att flera tjänstemän samtidigt är närvarande vid föredragningstillfället. Den närvarande tjänstemannen handhar även uppgiften att föra protokollet vid sammanträdestillfället. I regel är denne samma tjänsteman som berett ärendet. Ibland kan dock en ställföreträdare för den beredande tjänstemannen närvara eller i vissa fall en tjänsteman tillhörig sekretariatspersonalen. Landskapsrevisorerna anser att det sistnämnda förfarandet i allmänhet bör undvikas och den beredande tjänstemannen sålunda som regel borde närvara.

     Enligt vad landskapsrevisorerna inhämtat bereds de närvarande tjänstemännen alltid möjlighet att yttra sig efter det att den föredragande ledamoten framlagt sitt förslag och motiven för detta. Praxis varierar något i vilken utsträckning tjänstemännen utnyttjar sig av denna möjlighet. Det är dock inte ovanligt att tjänstemännen ges möjlighet att svara på frågor från ledamöterna eller att på annat sätt närmare redogöra för ärendet.

     I och med att en medlem av landskapsregeringen är föredragande då ett ärende avgörs vid landskapsregeringens sammanträde, saknar den beredande tjänstemannen möjlighet att reservera sig mot beslutet. Det förekommer i vissa fall att ett ärende avgörs på ett annat sätt än i enlighet med vad den beredande tjänstemannen kommit fram till under sin beredning. Revisorerna vill därför understryka betydelsen av att alla aspekter på ett ärende, särskilt sådana av större ekonomisk eller juridisk betydelse, dokumenteras på ett sådant sätt att ärendet kan granskas till alla delar också i efterhand. Enligt revisorernas åsikt borde också den beredande tjänstemannens synpunkter och förslag i efterhand finnas tillgängliga. En möjlig metod är att tjänstemännen sammanställer skriftliga promemorior som fogas till akten i ärendet.

     Som framgått i det föregående är huvudregeln för beslutsfattandet i landskapsregeringen att ärenden avgörs av en enskild medlem av landskapsregeringen på föredragning av en tjänsteman. Den beslutande medlemmen har dock enligt 10b § 1 mom. 6 punkten landskapslagen om Ålands landskapsregering möjlighet att besluta att ett ärende som han eller hon har befogenhet att avgöra skall avgöras vid sammanträde med hela landskapsregeringen. I förarbetena till lagstiftningen (FR nr 37/1994-95) konstateras att det vid enskild föredragning behandlas också sådana ärenden som inte "liknar något ärende som tidigare behandlats". Härmed avses uppenbarligen att det skall vara möjligt för en enskild medlem av landskapsregeringen att dela ansvaret för beslutet med de övriga medlemmarna exempelvis om ärendet bedöms vara av komplicerad natur och någon praxis att stöda sig på inte finns. I framställningens motiveringar hänvisas även till att bestämmelsen kan vara nödvändig på grund av att ett ärende kan beröra flera medlemmars ansvarsområden där motstridiga intressen finns. För att koordinera dessa intressen kan det då vara ändamålsenligt att föra ärendet till avgörande i plenum. Landskapsrevisorerna konstaterar att en målsättning med den nuvarande lagstiftningen varit att åstadkomma ett så smidigt och rationellt beslutsfattande som möjligt. Syftet har också varit att betona de enskilda landskapsregeringsmedlemmarnas ansvar för sina respektive områden och de ärenden som hör till dem. Reformen har medverkat till att medlemmarna blivit mera specialiserade och sakkunniga inom sin respektive sektor. Till ansvaret och specialiseringen hör att medlemmen då också så långt som möjligt ansvarar för beslutsfattandet inom sektorn. Rätten att föra ett ärende till avgörande vid landskapsregeringens sammanträde borde därför enligt revisorernas åsikt utnyttjas i så begränsad omfattning som möjligt. I och med att en enskild medlem av landskapsregeringen har sitt eget ansvarsområde bär denne även ansvaret för beslutsfattandet inom ifrågavarande sektor. Detta ansvar riskerar att fördunklas om möjligheten att överföra beslutanderätten till landskapsregeringens sammanträde  utnyttjas i högre grad än vad som ursprungligen avsetts.

 

Landskapsregeringsmedlemmarnas arbetssätt

Utvecklingen under den gångna tioårsperioden visar enligt revisorernas åsikt att de enskilda medlemmarna av landskapsregeringen i betydande utsträckning behöver specialisera sig och koncentrera sig på att följa utvecklingen inom sitt ansvarsområde. Detta har också inneburit att ledamöterna i allt högre grad företräder sitt fackområde i förhållande till lagtinget, i diskussioner med intresseorganisationer och andra parter, i kontakterna med media och liknande. I och med detta kommer lantrådets uppgift som landskapsregeringens ordförande och som koordinator för landskapsregeringens arbete att ytterligare betonas. Det vore enligt revisorernas åsikt härvid viktigt att lantrådet i högre grad ges möjlighet att prioritera utvecklingsfrågor och koordinering av landskapsregeringens arbete. Till viss del har detta skett men revisorerna konstaterar samtidigt att en betydande del av lantrådets tid fortsättningsvis måste ägnas åt olika rutiner, mediakontakter, externa kontakter och liknande.

     Landskapsrevisorerna vill i sammanhanget understryka betydelsen av att landskapsregeringens medlemmar i allmänhet bör låta sig biträdas av en tjänsteman som representerar medlemmens ansvarsområde då denne medverkar i olika möten, mottar uppvaktningar och vid andra liknande tillfällen. Tjänstemannen kan då biträda medlemmen med sakupplysningar och med den erfarenhet av motsvarande fall som förvaltningen representerar. Det är väsentligt också för förvaltningen att få del av den information som ges till medlemmen med beaktande av att många initiativ syftar till att få upp en fråga på landskapsregeringens dagordning. Vid beredningen av sådana frågor har förvaltningen förstahandsansvaret. Utan tillräcklig medverkan från förvaltningens sida i beredningen finns det risk för att landskapsregeringen eller enskilda medlemmar av landskapsregeringen fattar beslut utan full kännedom om frågornas ekonomiska, juridiska och administrativa konsekvenser. Det är enligt revisorerna viktigt att tjänstemännen, och framför allt då avdelnings- och byråchefer, känner engagemang för sin uppgift och är beredda att axla det ansvar som åligger dem. Detta förutsätter i sin tur att tjänstemännen deltar i ett ärendes hela process. Också informationsansvaret förutsätter ett gott och öppet förhållande mellan ledamöterna och berörda tjänstemän. Med dagens utveckling har en betydande del av skötseln av informationen om olika frågor som är aktuella inom landskapsregeringen kommit att vila på   de politiskt valda medlemmarna. Inte  minst från medias sida begärs ofta landskapsregeringsmedlemmarnas åsikter i aktuella frågor. Det är då viktigt att tjänstemännen kan förse politikerna med tillräckligt underlag för en korrekt och fullständig information.

     I landskapsregeringens arbetsrutiner ingår numera de så kallade överläggningarna som en fast rutin. Varje vecka på tider som bestämts på förhand samlas medlemmarna för att informellt och utan protokollföring behandla aktuella frågor. Vid överläggningarna förbereds ofta beslut som senare formellt fattas vid landskapsregeringens sammanträde. Det är också vanligt att en enskild medlem för upp en fråga till diskussion med de övriga medlemmarna som han eller hon senare skall avgöra vid enskild föredragning, särskilt sådana frågor som kan betraktas som politiskt viktiga eller där möjligen olika åsikter kan finnas mellan de i landskapsregeringen medverkande grupperna. Enligt vad revisorerna erfarit kallas i regel till överläggningen  de tjänstemän som har beredningsansvaret för de ärenden som kommer upp där och de  har även möjlighet att yttra sig.

     Revisorerna konstaterar att en informell beredning av olika ärenden ofta förenklar den formella beslutsprocessen och underlättar det politiska samspelet i en landskapsregering som företräder olika politiska grupper. Revisorerna hänvisar till sitt ovan citerade uttalande från år 2001 och understryker samtidigt att den informella beredningen inte får leda till att lindrigare krav ställs på den fortsatta tjänstemannaberedningen och det formella beslutsfattandet. Det är viktigt att  tilläggsinformation och bakgrundsmaterial som framkommer vid överläggningen också finns tillgängligt vid det senare formella beslutsfattandet och härvid dokumenteras och arkiveras i vederbörlig ordning. Oberoende av om ett ärende informellt behandlats vid en överläggning skall bestämmelserna om handläggning och beredning iakttas.

 

Lagberedningsarbetet

I det lagpaket som lagtinget behandlade år 1995 om ökat ansvar för medlemmarna av landskapsstyrelsen ingick också en ändring av landskapslagen om lagberedningen. Ändringen syftade till att i högre grad ge möjlighet för tjänstemän vid de olika fackenheterna, i vars uppgifter ingår att handlägga förvaltningsärenden inom området, att bereda förslag till framför allt landskapsförordningar inom området. Men också andra författningsförslag av mindre komplicerad natur skulle enligt förslaget kunna beredas utanför lagberedningen. Syftet med reformen var att förbättra landskapsregeringens möjligheter att fullgöra sin uppgift genom att de som företräder  fackkunskapen inom olika områden direkt deltar i lagberedningsarbetet. Enligt vad landskapsrevisorerna erfarit har dock effekterna av denna del av reformen varit begränsade. Endast i ringa utsträckning tas från enheternas sida formella initiativ till lagstiftningsförslag eller uppgörs utkast till sådana. Aktiviteten  varierar något från avdelning till avdelning. Något systematiserat och regelbundet samarbete mellan enheterna och lagberedningen har inte blivit resultatet.

     Landskapsförordningar utfärdas genom beslut vid landskapsregeringens sammanträde. Som föredragande fungerar härvid den ansvariga ledamoten för den avdelning vars ansvarsområde förordningen avser. I regel tillkommer förordningsförslagen, enligt vad landskapsrevisorerna erfarit, på initiativ från vederbörande avdelning och efter samverkan med lagberedningen. Formerna för denna samverkan kan variera från ett informellt initiativ till att ett färdigt utkast framläggs. Landskapsrevisorerna poängterar i sammanhanget vikten av att de formella och behörighetsmässiga aspekterna på förordningsförslaget genomgår en grundlig kontroll vid lagberedningen.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att lagberedning är ett tidsödande arbete som kräver omsorgsfulla insikter i sakområdet, kännedom om självstyrelsens juridiska principer och bekantskap med ärendets bakgrund, hur motsvarande lagstiftning ordnas på andra håll och förtrogenhet med sådant övrigt material som kan påverka beredningen. Samtidigt är lagberedningens resurser inte tillräckliga för att tillgodose alla önskemål i den takt de framställs. Det är därför enligt landskapsrevisorernas åsikt särskilt viktigt att lagstiftningsförslagen och målsättningarna för olika reformer definieras tillräckligt noggrant på politisk nivå innan det egentliga lagberedningsarbetet vidtar. Det är också viktigt att den ledamot som har det politiska ansvaret för området i fråga kontinuerligt håller sig informerad om beredningsarbetet i en aktuell fråga. Det har förekommit fall där ett lagberedningsarbete på initiativ av en ledamot satts igång och där betydande resurser utnyttjats för  projektet utan att det sedan kunnat slutföras eller att det avbrutits på grund av att man under arbetets gång inom landskapsregeringen inte kunnat enas om hur arbetet skall fortgå.

     Lagberedningsarbetet är en kombination av juridiskt-tekniskt utredningsarbete och politisk styrning. Den politiska styrningen måste även innefatta nödvändig samverkan mellan berörda medlemmar av landskapsregeringen i sådana fall då ett ärende berör flera medlemmars ansvarsområde. Revisorerna har exempelvis informerats om  fall där ett lagstiftningsprojekt utgående från budgetförslagets motiveringar initierades i första hand som ett ärende med finansiella aspekter utan att den avdelning, som hade huvudansvaret för handläggningen av frågor av det aktuella slaget, i det skedet kopplades in i beredningen. Till följd av  bristerna i förankring hos berörda avdelningar inom förvaltningen och respektive ansvariga ledamöter, men också hos de lagtingsgrupper respektive ledamöter företrädde,  försvårades och förlängdes beredningsarbetet som senare avbröts utan att slutföras.

    

Lednings- och samordningsfunktioner

I 5 och 6 §§ landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning anges avdelningschefernas uppgifter. Avdelningscheferna skall leda verksamheten vid sina respektive avdelningar. De skall dessutom

·        bistå och informera landskapsregeringen och vederbörande ansvariga medlem

·        fördela och prioritera avdelningens ärenden och övriga uppgifter

·        handlägga personalärenden

·        handleda avdelningens personal.

     Som särskilda uppgifter för chefen för kansliavdelningen (kanslichefen) anges ytterligare att denne skall

·        handha den administrativa ledningen av landskapsregeringens allmänna förvaltning med biträde av övriga avdelningschefer

·        handlägga ärenden som gäller organisatoriska frågor och ta initiativ till administrativa reformer och förbättringar

·        övervaka lagligheten inom landskapsregeringens allmänna förvaltning

·        tillse att avdelningarna samverkar

·        vid behov avge utlåtanden över lagligheten av planerade åtgärder.

     I framställningen nr 19/1996-97 noterades att frågan om den framtida ledningen av landskapsregeringens förvaltning hade utretts med hjälp av utomstående konsulter. Det bedömdes att den administrativa ledningen kunde särskiljas från den allmänna ledningsuppgiften och att den borde påföras kanslichefen. Det konstaterades vidare att när den administrativa ledningen och samordningen påförs en tjänsteman kan lantrådet befrias från det löpande arbetet med sådana frågor. I betänkandet nr 15/1996-97 berörde lagutskottet ledningsfrågorna. Utskottet konstaterade att landskapsregeringen hade avstått från att föreslå inrättande av en särskild tjänst som förvaltningschef, en fråga som funnits på dagordningen under beredningen av framställningen. Lagutskottet utgick från att arbetet på kansliavdelningen måste organiseras så att det är praktiskt möjligt för kanslichefen att sköta den administrativa ledningen och samordningen av landskapsregeringens allmänna förvaltning. En förutsättning för detta var enligt utskottet att kanslichefen inte belastas av rutinuppdrag.

     Lagutskottet konstaterade vidare att en administrativ ledningsgrupp kan utgöra ett välbehövligt stöd för kansliavdelningens chef i dennes uppgift som ledare av förvaltningen. En sådan grupp skulle också främja samordning och intern information. Utskottet ansåg det dock inte nödvändigt att lagfästa ledningsgruppen utan ansåg att den kan fungera på ett informellt plan. På förslag av utskottet kompletterades den paragraf som reglerar kanslichefens uppgifter med en passus om att de andra avdelningscheferna skall biträda kanslichefen i uppgiften att handha den administrativa ledningen av den allmänna förvaltningen.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att lagstiftningen påfört chefen för kansliavdelningen uppgifter av skilda slag. På denne ankommer förutom att handlägga olika löpande ärenden att i olika avseenden biträda lantrådet och landskapsstyrelsens medlemmar. Vid sidan av detta skall kanslichefen på ett mera övergripande plan handha den administrativa ledningen, initiera administrativa reformer och förbättringar och  övervaka lagligheten inom landskapsregeringens allmänna förvaltning. Behovet av rådgivning i administrativa och juridiska angelägenheter har visat sig vara av betydande omfattning. Olika kontakter till myndigheter och organisationer i riket och i utlandet har under årens lopp ökat betydligt i omfattning. Allt detta sammantaget har medfört att för litet av kanslichefens arbetstid i praktiken ägnats åt det inre organisations- och utvecklingsarbete som lagstiftaren enligt revisorernas bedömning vid lagens tillkomst gav hög prioritet.

     Det är enligt revisorernas uppfattning därför uppenbart att landskapsregeringen på nytt borde överväga hur den allmänna ledningsfunktionen och laglighetsövervakningen beträffande landskapsregeringens ämbetsutövning på mest ändamålsenliga sätt kunde utvecklas. Enligt vad revisorerna erfarit har landskapsregeringen initierat en sådan översyn i anslutning till budgetramen för år 2006. Landskapsregeringen avser att göra en helhetsgranskning av förvaltningen i syfte att åstadkomma strukturella förändringar. Bland annat vill man införa ett system med en särskild förvaltningschef. Det ankommer inte på revisorerna att i detta skede ta ställning till på vilket sätt reformplanerna genomförs men revisorerna konstaterar på basis av sin granskning och de uppgifter som inhämtats där att stor vikt bör läggas vid lednings- och organisationsfrågorna då de i budgetramen avsedda strukturella förändringarna bereds. Revisorerna vill i sammanhanget hänvisa till det utvecklingsprojekt som bedrevs inom allmänna förvaltningens kansliavdelning åren 2001-2002. Projektets syfte var att förbättra information, kommunikation och inflytande och att tydliggöra ansvar och befogenheter. Revisorerna betonar vikten av att utvecklingsprojekt som igångsätts även följs upp med konkreta åtgärder och beslut. I det utvecklings- och utredningsarbete som nu aktualiserats finns det därför orsak att återkomma till de bedömningar och förslag som framkom under projektet.

     Lagutskottet efterlyste år 1996 en administrativ ledningsgrupp som ett stöd för kanslichefen i dennes uppgift som ledare av förvaltningen. Landskapsrevisorerna konstaterar att två olika informella organ fungerar för att sköta koordineringsfrågor. Samtliga avdelningschefer samt lagberedningschefen och avtalschefen sammankommer regelbundet i den s.k. ledningsgruppen. Ledningsgruppen har på förhand utsatta fasta mötestider och sammanträder en gång per månad. Sammanträdena protokollförs. Under dessa sammanträden behandlas för avdelningarna gemensamma frågor, budgetberedning, olika reformplaner, övergripande personal- och lönefrågor och liknande.

     Den andra samverkansformen benämns "Strategiskt forum" och innebär ett gemensamt sammanträde mellan landskapsregeringens medlemmar och avdelningscheferna. Lantrådet fungerar som ordförande för gruppen. Också här diskuteras allmänna övergripande frågor. Under 2003 hölls ett möte och under 2004 två möten i Strategiskt forum.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att landskapets allmänna förvaltning har en betydande omfattning, att nya uppgifter tillkommit bl.a. som resultat av EU-medlemskapet, att det parlamentariska styrelseskicket tillfört arbetet inom den allmänna förvaltningen nya aspekter och att landskapsregeringsmedlemmarnas ställning som politiskt ansvariga för sina respektive sektorer ytterligare accentuerats. Allt detta understryker behovet av samordning och ledning, såväl inom förvaltningen som i relationerna mellan förvaltningen och den politiska beslutsnivån. Landskapsrevisorerna utgår från att samarbetsfrågor, koordinering och planering skall kunna skötas mellan avdelningscheferna inom den s.k. ledningsgruppen enligt de intentioner lagstiftaren angett. Landskapsrevisorerna betonar vikten av att samarbetet inom Strategiskt forum utvecklas i syfte att trygga samspelet och dialogen mellan landskapsregeringens medlemmar och de högsta tjänstemännen samt att bidra till en ändamålsenlig koordinering av förvaltningens ärenden.

 

Förvaltningsförfarandet

Som framgår ovan efterlyste lagutskottet i betänkandet nr 15/1996-97 att den nya landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning skulle kompletteras av en mera detaljerad lagstiftning. Utskottet pekade på möjligheten att revidera landskapslagen om ärendenas handläggning eller att utarbeta en landskapslagstiftning motsvarande förvaltningslagarna i riket och Sverige. Utskottet hänvisade också till den dåvarande regeringsformens 16 § som innehåller bestämmelser om en god förvaltning. Motsvarande bestämmelser ingår i den nya grundlagens 21 § 2 mom. som anger att offentligheten vid handläggningen, rätten att bli hörd, rätten att få motiverade beslut och rätten att söka ändring samt andra garantier för en rättvis rättegång och god förvaltning skall tryggas genom lag. Revisorerna konstaterar att sådana bestämmelser ingår på flera ställen i landskapslagstiftningen, bl.a. i 2 § landskapslagen om Ålands landskapsregerings allmänna förvaltning som innehåller bestämmelser om öppenhet och allmän serviceskyldighet, i landskapslagen om Ålands landskapsregering som innehåller bestämmelser om jäv samt i landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsregeringen som innehåller olika handläggningsregler (bland annat rätten att bli hörd och skyldigheten att motivera beslut)  och föreskrifter om inom vilken tid ärenden skall handläggas. Enligt vad landskapsrevisorerna inhämtat kan landskapslagstiftningen till denna del anses uppfylla de minimikrav grundlagen ställer. Utskottet har dock under ärendets behandling erfarit att man inom förvaltningen bedömer en mera samlad, tydligare och mera detaljerad lagstiftning vara ett viktigt reformbehov. Landskapsrevisorerna har konstaterat att det i den nuvarande landskapsregeringens handlingsprogram ingår en punkt enligt vilken en ny förvaltningslagstiftning skall beredas. Mot bakgrunden av ovan beskrivna målsättningar och erfarenheter välkomnar landskapsrevisorerna detta initiativ.

     Ovan har konstaterats att landskapsregeringen vid sammanträde skall avgöra ärende som rör omprövning av tidigare fattat beslut. Dessutom har lantrådet rätt att besluta att ett ärende som avgjorts av en enskild medlem av landskapsregeringen skall upptas till omprövning av medlemmarna vid sammanträde. I samband med 1995 års lagstiftningsreform slogs det fast att ärenden rörande omprövning skall handläggas vid landskapsregeringens sammanträde. Samtidigt gavs lantrådet rätt att begära omprövning av en enskild ledamots beslut. Landskapsrevisorerna har erfarit att ärenden rörande omprövning förekommer i viss utsträckning. Ärendena är ojämnt fördelade mellan de olika avdelningarna och antalet varierar mellan åren. Vanligast förekommande är ärenden om omprövning av beslut rörande avlöning och andra förmåner men det förekommer också att omprövning begärs i fråga om andra enskilda förvaltningsärenden.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att det i och för sig anses finnas en rätt för envar att alltid begära ny handläggning av ett visst ärende. Å andra sidan är det uppenbart att omprövningsmöjligheten i vissa fall används som ett försök att gå vid sidan av de normala besvärsreglerna. Om nya omständigheter inte tillkommit i ett ärende borde det inte upptas till omprövning. I sådana fall står de normala rättsskyddsreglerna till sakägarens förfogande. Lagstiftningen om landskapsregeringens arbetsformer bygger på principen att landskapsregeringens beslutanderätt i huvudsak utövas av en enskild medlem. Omprövningsinstitutet utnyttjas nu i stor omfattning som en möjlighet för sökanden att lyfta upp ärendet till en högre politisk nivå och därmed försöka få till stånd ändringar i det beslut som en enskild medlem redan fattat i landskapsregeringens namn.

 

Interna revisionen

Vid granskningen av den allmänna förvaltningens organisation och verksamhet har landskapsrevisorerna även fäst uppmärksamhet vid den interna revisionen. Bestämmelser om intern revision finns i landskapslagen om landskapsregeringens revisionsbyrå (1996:8). Revisionen skall inriktas på förhållanden av betydelse eller på omständigheter där risk för väsentliga fel annars kan föreligga. Vid revisionen skall det kontrolleras om landskapets rätt och bästa tillgodoses, verksamheten bedrivs effektivt, verksamhetens organisation och kontrollfunktioner är ändamålsenligt utformade, räkenskaperna och bokslutet ger en tillförlitlig uppfattning om budgetens iakttagande samt om förvaltningen i övrigt handhas enligt lag och gällande bestämmelser. Förutom granskningen av  den interna verksamheten har den interna revisionen även uppgifter i anslutning till revision av användningen av EU-medel som tilldelats landskapet.

     Vid landskapets revisionsbyrå finns två anställda revisorer, varav en fungerar som ledande revisor. Revisionsbyrån har en fristående ställning direkt under landskapsregeringen. Till revisionsbyrån har för vissa specialuppgifter, närmast gällande EU-revision, vid några tillfällen knutits externa resurser. Användningen av sådana utomstående revisorer har omfattat mindre än tio uppdrag per år.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att landskapsregeringens revisionsbyrå sålunda vid sidan av kanslichefen och delvis även de övriga avdelningscheferna påförts uppgifter som syftar till att övervaka att förvaltningen handhas enligt lag och bestämmelser och att den verksamhet landskapsregeringen bedriver är effektiv. En viktig uppgift för de interna revisorerna är att utreda och påtala eventuella felaktiga förfaranden inom förvaltningen. Men enligt revisorernas åsikt bör den interna revisionen även ses som en resurs för landskapsregeringen vad gäller främjandet av en ändamålsenlig och effektiv förvaltning. Den interna revisionen kan bidra med idéer och impulser till effektivitetsförbättringar. Landskapsrevisorerna vill därför understryka den ledande och stödjande funktion den interna revisionen vid sidan av andra uppgifter bör ha i förhållande till den allmänna förvaltningens avdelningar, byråer och enheter. Revisorerna betonar också vikten av att idéer och förslag från revisionsbyrån uppgörs och bearbetas i positiv anda i samverkan mellan revisionsbyrån och den övriga förvaltningen.

        Landskapsrevisorerna konstaterar att de målsättningar som styrde reformerna angående landskapsregeringens arbete, ledamöternas ställning och förvaltningens organisation åren 1995 och 1999 till stor del kunnat förverkligas. Frågor rörande utveckling av arbetsformer och organisation kräver dock  en kontinuerlig bevakning och uppföljning. Det är härvid viktigt att utredningar och planer följs upp med konkreta förslag och beslut.

        Revisorerna betonar vikten av att ärendeberedning och dokumentation sker i enlighet med lagstiftningens krav, givna anvisningar och god förvaltningssed oberoende av på vilken nivå ett ärende avgörs. Tjänstemannaberedningens syfte är att allsidigt belysa frågorna och förverkliga principerna om rättssäkerhet och god förvaltning och skall därför ges tillräckligt utrymme i alla skeden av landskapsregeringens beslutsfattande. Rutinerna för beredning och dokumentation måste vara klara och kända för både förvaltningen och de politiska beslutsorganen.

        Det är enligt revisorernas åsikt väsentligt att lagstiftningsprojekt är väl förberedda och förankrade såväl på politisk nivå som mellan berörda enheter inom förvaltningen innan det detaljerade beredningsarbetet vidtar.

        Landskapsrevisorerna konstaterar att landskapsregeringen i de s.k. budgetramarna för kommande år initierat en översyn av landskapsregeringens ämbetsutövning och förvaltningens organisation. Revisorerna förutsätter att lednings-, samordnings- och utvecklingsfrågorna inom förvaltningen i detta sammanhang ägnas tillräcklig uppmärksamhet i enlighet med intentionerna vid tillkomsten av gällande lagstiftning. Revisorerna vill särskilt betona vikten av att man eftersträvar en mera utvecklad och effektivare samverkan dels mellan den politiska ledningen och tjänstemannaledningen, dels inom den allmänna förvaltningen.

 

 

Ålands polismyndighet

 

Allmänt

Landskapsrevisorerna behandlade i revisionsberättelsen för år 2000 (sid. 8 ff) Ålands polisdistrikts verksamhet. I berättelsen ingick bl.a. en redogörelse för lagstiftning och organisation. Några väsentliga förändringar i det avseendet har inte genomförts sedan den senaste granskningen, varför revisorerna till den delen hänvisar till berättelsen för år 2000. Landskapsrevisorerna har i stället vid årets granskning ägnat uppmärksamhet åt målsättningar, resurser och vissa utvecklingsfrågor.

 

Målsättningar och deras förverkligande

I budgeten för år 2004 ingår på ett relativt detaljerat plan målsättningar för polismyndighetens verksamhet under året i form av s.k. inriktningsmål. Landskapsrevisorerna har tagit del av dessa målsättningar och till vissa delar granskat hur de förverkligats.

     Huvuddelen av polismyndighetens personalstyrka är knuten till ordningsavdelningen (42 personer). Personalen arbetar där normalt i ett vaktsystem uppbyggt på fyra vakter som avlöser varandra. I varje vakt ingår sju polismän, inklusive en överkonstapel som vakthavande underbefäl i polishuset och en överkonstapel som fältchef. Till ordningssidan hör också en trafikgrupp med fyra man och en hundgrupp. På detta sätt strävar polismyndigheten till att förverkliga målsättningarna om att bl.a. upprätthålla en hög alarmberedskap och att genom synlig övervakning förebygga brott och ordningsstörningar. För trafikövervakningen gäller målsättningen att bl.a. minimera antalet trafikolyckor, att inrikta övervakningen mot farligt beteende i trafiken och att övervaka trafikfylleriet. I dessa syften utfördes under året exempelvis mer än 14.000 blåsprov och företogs hastighetsövervakning vid 227 tillfällen.

     Till polismyndighetens brottmålsavdelning var under år 2004 17 anställda knutna, 14 ordinarie poliser, 2 tillfälliga poliser och en utredningssekreterare. Inom avdelningen finns för allmän utredning sju personer, för narkotikautredning tre och för kriminalteknik två personer. Enligt vad revisorerna erfarit har antalet tillgängliga brottsutredare minskat med hälften på drygt tio år. I början av 1990-talet, före en viss reducering av polisens personalstyrka genomfördes av besparingsskäl, var antalet brottsutredare för allmän utredning 14 jämfört med antalet 7 år 2004.

     Målsättningar för brottsbekämpningen är bl.a. att effektivera utredningsverksamheten så att risken att lagföras ökar, att förkorta utredningstiderna särskilt vad gäller unga förbrytare, att prioritera våldsbrott, särskilt brott mot kvinnor och barn, att fortsätta satsningarna på narkotikabrott och att utveckla kriminalteknikarbetet.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att intresset bland poliser att tjänstgöra inom kriminalpolisen har avtagit i hela landet. Samma tendens har även noterats i landskapet. Det har dels ibland visat sig svårt att besätta lediga tjänster, dels förekommit att poliser övergått från kriminaltjänst till ordningstjänst. Orsakerna till denna tendens uppges vara flera. Kriminalpolisarbetet upplevs ofta som psykiskt mera betungande, löneläget är lägre jämfört med ordningspolistjänst till följd av arbetstidsarrangemangen och grundutbildningen bedöms inte ta tillräcklig hänsyn till behovet av brottsutredare.

     Revisorerna konstaterar att arbetet på polismyndighetens brottmålsavdelning påverkas av personalsituationen. Antalet anmälda ärenden har samtidigt tenderat att öka. Av de totalt drygt 3.200 brott som anmäldes till polismyndigheten under 2004 var  2.000 ärenden sådana som skall utredas vid brottmålsavdelningen. Sett i ett något längre perspektiv kan det vidare noteras att antalet öppna ärenden vid avdelningen ökat:

 

2002	76
2003	128
2004	510

 

På grund av de prioriteringar som görs enligt gällande målsättning (se ovan) drabbar resursbristen framför allt utredningen av egendomsbrott. Det är enligt revisorernas åsikt en oroande tendens att utredningsprocenten för dessa brott år 2004 uppgick till 18 procent, vilket är under riksmedeltalet, medan utredningsprocenten som helhet uppgick till ca 53 procent (varvid den stora mängden egendomsbrott drar ned siffran). I fråga om prioriterade områden är utredningsprocenten betydligt högre, exempelvis uppklaras 80 procent av brott mot liv och hälsa.

     Revisorerna konstaterar att brister i fråga om teknisk utrustning och ändamålsenliga utrymmen likaså försvårar och försenar utredningsarbetet och riskerar därmed att äventyra rättssäkerheten. Härigenom blir det också svårt att uppfylla målsättningen att tiden mellan brottet och påföljden skall vara så kort som möjlig.

     Brottsutredning och lagföring är ett samarbete mellan polis, åklagare och domstol. Åklagarens åtalsprövningar görs med polisens utredningar som underlag. Ett visst samarbete mellan polis och åklagarmyndigheten finns dock redan i detta skede. Riksåklagarämbetet har främjat ett sådant samarbete. Om polisens utredningar försenas eller om de måste kompletteras på grund av eventuella brister, försenas i sin tur åklagarens behandling. I viss mån förekommer dessutom att polisens och åklagarens prioriteringar i enlighet med överordnade beslut skiljer sig från varandra. Detta kan medföra att färdigt utredda ärenden inte förs vidare i processen eller att ärenden med prioritet hos åklagaren inte blir utredda i den takt som förväntas.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att kriminalpolisarbetet är av största vikt för att rättsväsendet i sin helhet skall fungera. Såväl de inblandades rättsskydd som allmänpreventiva synpunkter talar för att utredningsarbetet bör fungera så snabbt som möjligt. Ju längre tid som går, desto svårare blir också själva utredningsarbetet. De tendenser till brister i systemet och förseningar av utredningsarbetet som revisorerna noterat, svarar inte mot de ambitiösa målsättningarna. Det finns enligt revisorernas åsikt därför orsak att i samband med den övriga översynen av polisens organisationsfrågor särskilt beakta hur brottsutredningsarbetet kan tryggas och stärkas.

 

Polisförvaltningens organisationsfrågor

I den översikt över åren 2004-2006 som ingick som bilaga 3 till budgetförslaget för år 2004 berörde den dåvarande landskapsstyrelsen vissa större områden och frågeställningar som det kan finnas anledning att granska närmare. Behov av strukturella förändringar inom dessa områden kan komma att aktualiseras. En av punkterna i sammanställningen behandlar polisens verksamhet och har följande lydelse: "Polisens organisation utvärderas för att säkerställa att allokeringen av befintliga resurser är ändamålsenlig".

     Enligt vad landskapsrevisorerna inhämtat har någon egentlig utvärdering ännu inte verkställts. Däremot har under en längre tid diskussioner förts om polismyndighetens organisation och resurser.

     I finansutskottets betänkande nr 2/2004-2005 över förslaget till budget för år 2005, som avgavs i december 2004, föreslog finansutskottet att förvaltningen för Ålands polismyndighet förstärks. Utskottet ansåg att landskapsregeringen bör överväga inrättandet av en polisstyrelse. Enligt utskottet bör den utökade styrningen syfta till att utveckla och modernisera polisverksamheten.

     Polismyndigheten skall enligt den gällande landskapslagen om Ålands polismyndighet biträdas av en polisdelegation. Delegationens uppgift anges vara att främja och effektivera polisens verksamhet. Närmare bestämmelser om polisdelegationens sammansättning, sammanträden och uppgifter finns i 3 kap. landskapsförordningen om Ålands polismyndighet (34/2000). Delegationen har åtta medlemmar med en av landskapsregeringens medlemmar som ordförande. De övriga medlemmarna företräder kommunerna i landskapet enligt en fördelning som anges i förordningen.

     Delegationen är närmast att uppfatta som en kontaktlänk mellan polismyndigheten och allmänheten så som denna företräds av de kommunala representanterna. Den har närmast en rådgivande karaktär och utövar inte någon egentlig beslutanderätt. Delegationen skall följa polisens verksamhet, ta initiativ till att utveckla polisens verksamhet och avge utlåtanden i ärenden som gäller polisen. Bl.a. avger delegationen utlåtande om budgetförslaget. Delegationen sammanträder på kallelse av ordföranden eller vice ordföranden. Antalet sammanträden med delegationen har varit begränsat.

     Landskapsrevisorerna har uppfattat finansutskottets uppmaning om att man bör överväga att inrätta en polisstyrelse som ett sätt att lyfta fram polisens organisations- och utvecklingsfrågor i syfte att öka såväl lekmannainflytandet som effektiviteten.

     Landskapsrevisorerna utgår från att landskapsregeringen överväger finansutskottets synpunkter i anslutning till den utvärdering som enligt översikten för 2004-2006 skall utföras. Det finns i det sammanhanget orsak för landskapsregeringen att närmare överväga vilka slag av frågor som ett förtroendevalt organ skall befatta sig med och vilken beslutanderätt ett sådant organ skall ha. Det är samtidigt viktigt att särskilja utvecklings- och organisationsfrågorna från den operativa polisverksamheten som handhas av polismyndigheten och dess ledning.

     Ålands polismyndighet är ett s.k. chefsämbetsverk, där beslutanderätten i alla frågor i princip utövas av myndighetens chef, polismästaren. Genom ett av landskapsregeringen utfärdat reglemente kan dock beslutanderätten i vissa typer av ärenden delegeras. I gällande reglemente har beslutanderätten i vissa administrativa ärenden delegerats till överkommissarien.       Landskapsrevisorerna har inhämtat att verksamheten vid Ålands polismyndighet periodvis belastas av en viss ärendeanhopning och därav följande försening av handläggningen av vissa ärenden. I syfte att råda bot på dessa problem har, förutom att beslutanderätten i vissa typer av ärenden delegerats till annan personal, förts olika diskussioner inom landskapsregeringen och mellan landskapsregeringen och polismyndigheten i syfte att stärka den administrativa ledningen och styrningen. En betydande del av polisledningens resurser används i dag bl.a. för utarbetande av olika tillämpningsdirektiv i samband med ny lagstiftning eller ändring av lagstiftning eller för att omarbeta i riket utfärdade föreskrifter utgående från förhållandena i landskapet. Polisledningen deltar också i beredningen av ny lagstiftning som berör polisens verksamhet. Motsvarande uppgifter sköts på andra håll inte av den lokala polisorganisationen utan av överordnade myndigheter på regional eller central nivå. Ärenden angående polisväsendet som ankommer på landskapsregeringen handläggs enligt 2 § landskapsförordningen om landskapsregeringens allmänna förvaltning (61/2003) vid kansliavdelningens allmänna byrå.

     Landskapsrevisorerna har erfarit att under de pågående diskussionerna har utkristalliserat sig två alternativ till administrativa förändringar. Enligt det ena alternativet kunde en polisbyrå eller -enhet inrättas vid landskapsregeringens kansliavdelning för att handlägga lagstiftningsfrågor, utfärda föreskrifter och anvisningar, administrera utbildningsfrågor, sköta kontakterna med den högsta polisförvaltningen i riket och dylikt. Däremot skulle byrån eller enheten inte delta i den operativa verksamheten. Det andra alternativet som framlagts är att inrätta en tjänst som biträdande polismästare, eventuellt genom ombildning av någon befintlig polistjänst. På detta sätt skulle polismästarens arbetsbörda underlättas och mera tid ges för ledning av den operativa polisverksamheten. Revisorerna har dock samtidigt erfarit att det av ekonomiska skäl inom landskapsregeringen funnits tveksamhet vad gäller en utvidgning av polisförvaltningen.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att några beslut eller slutliga förslag ännu inte finns varken i fråga om frågan hur förtroendemannainflytandet på polisverksamheten skall utvecklas eller om en omstrukturering av polisens ledningsresurser. Revisorerna konstaterar dock att lagtinget i olika sammanhang berört frågan och understryker därför att beredningen bör fortsätta i syfte att få till stånd permanenta lösningar. Dessa lösningar torde enligt revisorernas bedömning behöva ta sikte  på såväl polismyndighetens interna organisation som på arbetsfördelningen och samspelet mellan myndigheten och landskapsregeringens allmänna förvaltning.

 

Lokalfrågor

I budgeten för år 2004 aktualiserades polisens lokalfrågor. Redan i 2003 års budget upptogs medel för detaljplanering av polishusets om- och tillbyggnad. I projektet ingick också en samordning av polisens och alarmcentralens alarmfunktioner. I budgeten för 2004 angavs dock att landskapsregeringen under året skulle utreda alternativa lösningar av polisens utrymmesfrågor och samordningen av  alarmfunktionerna, varför några medel inte upptogs. I budgeten för år 2005 upptogs däremot ett anslag för fortsatt projektering, vilket dock lagtinget på finansutskottets förslag inte omfattade. Lagtinget efterlyste i stället (FU bet.nr 2/2004-2005) en översyn av planeringen i syfte att nå en tidsenlig och långsiktig lösning.

     Som framgår ovan har revisorerna  konstaterat att polisens nuvarande utrymmen inte är tillräckliga och i alla avseenden inte ändamålsenliga. Bland annat behöver kriminaltekniken bättre lokalresurser. Cellerna  behöver moderniseras och säkerhetssystemen ses över. Olika förslag har framlagts för att lösa situationen: om- och tillbyggnad av nuvarande hus, utvidgning av byggnaden på en granntomt, nybyggnad på annan plats (eventuellt i form av ett rättshus där också de statliga åklagar- och domstolsmyndigheterna kunde inrymmas), flyttning till annan befintlig byggnad som anpassas för polisens behov. Revisorerna vill för sin del understryka betydelsen av att lagtingets önskemål om en översyn av planeringen ges nödvändig prioritet.

Landskapsrevisorerna understryker vikten av att polismyndighetens brottmålsavdelning ges nödvändiga resurser för sin verksamhet. Revisorerna noterar med bekymmer att antalet outredda ärenden ökat kraftigt under år 2004 och att personalresurserna för allmän brottsutredning minskat. Revisorerna understryker samtidigt behovet av ett effektivt samarbete mellan polisen och åklagarmyndigheten.

        Landskapsrevisorerna finner det angeläget att de aktualiserade frågorna om polisförvaltningens organisation utreds vidare och att lagtinget föreläggs behövliga förslag till förändringar. Revisorerna understryker i sammanhanget vikten av att uppgiftsfördelningen mellan landskapsregeringens allmänna förvaltning och polismyndighetens ledning ägnas  särskild uppmärksamhet.

Arbetet med att utreda och planera polisens utrymmesfrågor bör fortgå enligt lagtingets önskemål. Polisens verksamhet i det nuvarande polishuset hämmas av brist på utrymmen och föråldrad teknisk utrustning. I sammanhanget bör även beaktas hur stort polisens egentliga behov av utrymmen i Godby Center är.

 

 

Uppbörden av avgifter för innehav av TV-mottagare

 

Enligt bestämmelserna i landskapslagen om rundradioverksamhet (117/1993) får radio- och TV-mottagare innehas och användas av var och en. Innehavare av en mottagare är skyldig att anmäla sitt innehav i enlighet med vad landskapsregeringen närmare bestämmer (lagens 2 § 7 mom.). Enligt lagens 5 § 2 mom. betalas för innehav av en mottagare en årlig avgift vars storlek landskapsregeringen närmare bestämmer. Enligt 7 § samma lag skall den som underlåtit att betala den årliga avgiften eller som underlåtit att anmäla innehav av mottagare förutom avgiften också betala dröjsmålsavgift i enlighet med vad landskapsregeringen närmare bestämmer.

     Närmare bestämmelser om avgifterna och om uppbörden av dem ingår i Ålands landskapsstyrelses beslut den 2 januari 2003 om avgifter för innehav av televisionsmottagare (2/2003). Av beslutet framgår att avgifter uppbärs endast för innehav av televisionsmottagare, inte för innehav av radiomottagare.  Posten på Åland skall enligt beslutet uppbära avgifterna. Den i landskapslagen om rundradioverksamhet avsedda anmälningsskyldigheten fullgörs genom att den som innehar en televisionsmottagare skall anmäla innehavet till Posten.

     Avgiftens storlek är för närvarande 200 euro per år. Den betalningsskyldige kan välja att antingen erlägga avgiften i fyra rater om 50 euro eller i två rater om 100 euro. I beslutet finns detaljerade uppgifter om hur avgiften beräknas om en privatperson har flera än en mottagare och om mottagarna innehas av en näringsidkare eller finns på inkvarteringsrörelser eller passagerarfartyg. Det finns också bestämmelser om i vilka fall avgift inte behöver erläggas.

     Om avgiften inte betalas inom föreskriven tid uppbär Posten en dröjsmålsavgift. Om avgiften går till utsökning uppbärs dubbel dröjsmålsavgift. Om det konstateras att en betalningsskyldig låtit bli att anmäla sitt innehav av en televisionsmottagare uppbärs dels avgiften, dels ett retroaktivt belopp för den tid mottagaren har använts som uppgår till 40 procent av avgiften. En sådan möjlighet att uppbära en förhöjd avgift av dem som underlåtit att anmäla sitt innehav av televisionsmottagare hade inte funnits i tidigare motsvarande landskapsstyrelsebeslut.

     I landskapsbudgeten för år 2004 beräknade landskapsstyrelsen att avgifterna för innehav av TV-apparater skulle inbringa en inkomst om totalt 2 miljoner euro. I budgetmotiveringarna framhöll landskapsstyrelsen att man vid beräkningen har beaktat att avsikten är att utöka och effektivera avgiftsgranskningen. Vid behandlingen av budgetförslaget hänvisade finansutskottet i sitt betänkande nr 2/2003-2004 till att lagtinget vid olika tillfällen påtalat vikten av att uppbörden förbättras "så att fler hushåll deltar i finansieringen av Ålands radio och TV". Utskottet ansåg därför att uppbördssystemet omgående borde ses över och att det i denna översyn bör ingå en kontroll av hushåll som har mottagare utan att erlägga avgift.

     Landskapsrevisorerna har erfarit att landskapsregeringen redan under år 2003 i samråd med Posten vidtog åtgärder för att effektivera uppbörden av avgifterna och kontrollen av att innehavare av televisionsmottagare har erlagt den föreskrivna avgiften. Landskapsregeringen utsåg i mars 2004 två granskare, vilka utfört granskningar i olika delar av landskapet. Granskarna har förordnats på årsbasis. De erhåller ett arvode för sin granskning, varvid en viss del av arvodet baserar sig på prestation. I och med den effektiverade granskningen kunde omedelbart positiva verkningar märkas. Antalet helt nya avgifter ökade betydligt och antalet uppsägningar av apparatinnehav minskade. Förutom den effektiverade granskningen torde också den retroaktiva avgift som infördes för försummad anmälan av innehav av TV-mottagare ha inverkat på betalningsbenägenheten. Den effektiverade granskningen uppmärksammades också i massmedia, vilket har bidragit till att antalet personer som anmälde sitt apparatinnehav ökade.

     Som framgått ovan är det Posten på Åland som enligt landskapsregeringens beslut påförts uppgiften att uppbära avgifterna för innehav av TV-mottagare. Detta innebär i praktiken att Posten handhar uppbörd, fakturering, adressändringar, uppsägningar av apparatinnehav och liknande uppgifter i enlighet med ett avtal mellan landskapsregeringen och Posten. Posten förser regelbundet landskapsregeringen med uppgifter om faktureringar och betalningar av TV-avgifter och samarbetar även med granskarna i syfte att effektivera deras arbete. Enligt avtalet uppbär Posten en fast månadsavgift och erhåller dessutom en särskild ersättning i de fall avgiften enligt 8 § landskapsstyrelsens beslut går till utsökning.

     Enligt budgeten för 2004 beräknades kostnaderna för granskningen uppgå till 40.000 euro och ersättningen till Posten på Åland likaså till 40.000 euro. Enligt bokslutet för år 2004 användes för granskningen 7.783 euro. Det lägre beloppet beror på att antalet förordnade granskare blev färre än man först avsett och att förordnandet skedde från mars 2004. Till Posten erlades 52.027 euro. Postens fakturering under året belöpte sig på 2.097.822 euro men de facto inflöt 2.248.579 euro beroende på att också tidigare förfallna rater erlades. Nettointäkten från avgifterna för innehav av TV-mottagare uppgick därför under år 2004 till 2.188.769 euro, d.v.s. drygt 268.000 euro över det beräknade beloppet om 1.920.000 euro. Vid årsskiftet uppgick de utestående fordringarna till 87.944 euro (obetalda eller till indrivning anmälda avgifter).

     Antalet erlagda TV-avgifter uppgick per den 31 december 2004 till 10.584, vilket utgör en ökning med drygt 1.200 jämfört med situationen den 31 december 2003.

Landskapsrevisorerna konstaterar att den utveckling och effektivering av avgiftsgranskningen som landskapsstyrelsen aviserade i budgeten för år 2004 har gett resultat i form av färre obetalade avgifter. Intäkterna av avgifterna har stigit något även om avgiftens belopp bibehållits oförändrad. Kostnaderna för uppbörd och kontroll i förhållande till totalinkomsterna får enligt revisorernas bedömning betraktas som försvarliga. Revisorerna betonar vikten av att granskningen även framdeles bibehålls på minst nuvarande nivå.

 

Finansavdelningens förvaltningsområde

 

Landskapets budget 2004

 

Landskapsregeringens framställning med förslag till budget för år 2004 för landskapet Åland avläts till lagtinget den 30 oktober 2003. Budgetförslaget balanserade på 249.291.000 (239.586.000) euro. Lagtinget antog framställningen med vissa ändringar den 22 december 2003. Budgeten balanserade på  248.816.000 euro (239.626.000 euro) och publicerades i Ålands författningssamling som nr 1/2004.  Genom tre tilläggsbudgeter höjdes budgetens slutsumma med 3.612.000 (3.241.000) euro eller med  1,4% (1,4 %) till 252.428.000 euro (242.867.000  euro ). Beloppen inom parentes anger 2003 års motsvarande belopp.

     Som grund för budgeten finns budgetförordningen för landskapet Åland (79/1979, ä. 94/1997) och landskapslagen om landskapets finansförvaltning (43/1971). Revisorerna har tidigare framhållit att finansförvaltningslagen från år 1971 inte beaktar de förändrade förhållanden som finns på grund av bl.a. de nya bokföringsprinciperna från 1.1.1998. Budgeten för år 2004 förutsatte att en ny finansförvaltningslag skall arbetas fram.  Någon framställning från landskapsregeringen gjordes inte under år 2004. Revisorerna har noterat att avsikten är att landskapsregeringen kommer med en framställning i ärendet så fort detta är möjligt. 

     Möjligheterna att internt inom landskapsregeringen följa upp landskapets budget har förbättrats under år 2004 så att ett antal modeller utvecklats vid finansavdelningen för en noggrannare månatlig uppföljning per ansvarsområde än tidigare. Vilka redovisningsprinciper för affärsbokföringen som tillämpas ( inom kontodel I) finns redovisat i korthet i bokslutet liksom även redovisningsprinciperna för budgetuppföljning.

 

Iakttagandet av budgeten 2004

 

Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2004

 

Inkomster:		Euro
För året budgeterades	248.816.000
Tilläggsbudgeter (ÅFS  20/2004, 40 /2004 och 7/2005)	+3.612.000	252.428.000
Influtit av årets budgeterade inkomster	233.449.493
Återförda utgiftsrester och reserv.anslag	8.208.986
Återbokade bidrag	1.099.580
Nya reserverade inkomster 31.12.2004	7.995.219	250.753.278
Under budget		1.674.722
Utgifter:
För året budgeterades	248.816.000
Tilläggsbudgeter (ÅFS  20/2004, 40/2004 och  7/2005)	+3.612.000	252.428.000
Utbetalt av årets budgeterade utgifter	218.500.719
Återförda inkomstrester	12.285
Nya utgiftsrester och res.ansl. 31.12.2004	28.461.844	246.974.848
Under budget		5.453.152
Överskott		3.778.430

 

I bokslutet över budgetförverkligandet är inkomsterna större än utgifterna så att överskottet blir 3.778.430  (underskott 5.691.990)  euro.

     Vid tidigare års budgetförverkligande liksom vid  budgetförverkligandet år 2004 har i bokslutet beaktats reservationsanslag som får användas under de kommande tre åren. Av nya utgiftsrester och reservationsanslag, vilka i bokslutet 2004 utgör 28,5 (24,8) miljoner euro, kommer liksom tidigare inte alla att användas inom kommande treårsperiod utan de oanvända reserveringarna återförs så småningom i bokslutet såsom inkomst i form av återförda reserveringar. Detta gäller emellertid inte de s.k. PAF-medlen, som återförs till PAF för ny fördelning. Dessa medel återförs som extraordinär kostnad till resultaträkningen för att inte ha resultatpåverkande inverkan på budgetförverkligandet. De s.k. PAF-lånen behandlas bokföringsmässigt på samma sätt som de fördelade PAF-medlen.

     De som inkomst återförda utgiftsresterna och reservationsanslagen utgör 8,2 (6,9) miljoner euro i sammanställningen ovan.  De nya reserveringar om 28,5 (24,8) miljoner euro som gjorts 31.12 kunde alternativt utgå till viss del, så att de inte skulle kostnadsföras utan budgeteras på nytt i någon kommande budget. Om så skett skulle budgetöverskottet blivit högre år 2004 än vad nu är fallet.  Också de reserveringar som finns från tidigare år i landskapets balans kunde gås igenom och återföras i en högre grad än vad nu är fallet. På detta sätt kunde onödiga reserveringar för investeringar och andra utgifter som inte verkar bli förverkligade inom en snar framtid återföras såsom inkomst.  En reform av finansförvaltningen så att investeringar och andra utgifter inte överförs till kommande år om de inte realiseras under budgetåret utan budgeteras på nytt då de är aktuella kunde vara ett led i denna utveckling av finansförvaltningen. Inom kommunerna tillämpas ett förfarande som nämnts ovan, så att investeringar budgeteras på nytt till erforderliga delar om de inte förverkligats vid bokslutstillfället per 31.12.  Reserveringarna  analyseras längre fram i ett särskilt avsnitt.

     Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ingår såsom en väsentlig del av landskapets budget och bokslut.

 

Skatter och inkomster av skattenatur

     En väsentlig del av inkomsterna i budgeten och bokslutet utgörs av skatter och inkomster av skattenatur, främst avräkningsbeloppet med staten och skattegottgörelsen.

 

Avräkningsbelopp och skattegottgörelse  samt extraordinarie anslag år 2004 och 2003 i euro
Skattens art	År 2004	År 2003
Avräkningsbelopp – varav   förskott från staten   föregående års avräkningsbelopp   tilläggsbetalning/återbetalning -	165.275.919 166.168.000 (159.027.919)     -  872.081	160.521.258 159.900.000 (163.589.258) 621.258
Skattegottgörelse som inbetalts för år 2002 resp. år 2001,	16.652.173	11.848.146
Extraordinarie anslag för reservkraftsanläggning	2.100.000 (4.050.000)*	-
Summa avräkningsbelopp, skattegottgörelse  och extraordinarie  anslag beaktat i bokslutet	184.028.092 (188.078.092)*	172.369.404

 

*= Av anslaget har 4.050.000 euro överförts till år 2005, men finansierar  utgifter i bokslutet 2004.

 

Avräkningsbeloppet med staten är 4,7 miljoner eller 3,0 % högre än året tidigare. Skattegottgörelsen har ökat med 4,8 miljoner euro eller med 40,5 % och bägge tillsammans har ökat med 9,5 miljoner euro eller med 5,5 % från 2003 års nivå. Summan av avräkningsbeloppet, skattegottgörelsen och det betalda  delanslaget av extraordinarie anslag för reservkraftsanläggning  är 11,7 miljoner euro  eller 6,8 % mera än det avräkningsbelopp och den skattegottgörelse, vilka intäktsförts  år 2003. 

 

Jämförelse mellan 2004 års budget och bokslut - avvikelser från budgeten

 

I denna jämförelse ingår i bokslutssiffrorna de nya inkomstresterna, budgetutgiftsresterna och reserveringarna. Reserveringarna och övriga överföringar till följande år är sålunda finansierade genom  ovannämnda nya inkomstrester och övriga bokförda inkomster.

 

Jämförelse mellan 2004 års budget och bokslut

Förvaltningsområde	Budget sammanlagt	Enl.bokslut inkl. reserveringar	Över + /under - budget -   euro	Över/ under %
Inkomster:
Lagtinget	2.000	4.878	+ 2.878	+ 143,9
Landskapsregeringen	190.000	185.128	- 4.871	- 2,6
Kansliavdelningen	6.501.000	6.958.106	+ 457.106	+ 7,0
Finansavdelningen	15.858.000	15.830.176	- 27.824	- 0,2
Social- o. miljöavd.	10.114.000	9.553.469	- 560.531	- 5,5
Utbildn. o. kulturavd.	3.180.000	2.951.751	- 228.249	- 7,2
Näringsavdelningen	4.750.000	4.477.024	- 272.976	- 5,7
Trafikavdelningen	1.611.000	1.603.701	- 7.299	- 0,4
Skatter o. avg. av skatte- natur, ink. av lån o. finansink.	210.222.000	209.189.045	- 1.032.955	- 0,5
Sammanlagt	252.428.000	250.753.278	- 1.674.722	- 0,7
Underskott
Sammanlagt	252.428.000	250.753.278	- 1.674.722	- 0,7
Utgifter:
Lagtinget	2.388.000	2.371.995	- 16.005	- 0,7
Landskapsregeringen	2.203.000	2.092.553	- 110.447	- 5,0
Kansliavdelningen	17.894.000	17.144.661	- 749.339	- 4,2
Finansavdelningen	35.109.000	32.511.742	- 2.597.258	- 7,4
Social- o. miljöavd.	88.781.000	88.455.414	- 325.586	- 3,7
Utbildn. o. kulturavd.	50.296.000	49.931.236	- 364.764	- 0,73
Näringsavdelningen	25.713.000	24.751.683	- 961.317	- 3,7
Trafikavdelningen	22.902.000	22.897.330	- 4.670	- 0,0
Finansieringsutgifter	7.142.000	6.818.234	- 323.766	- 4,5
Sammanlagt	252.428.000	246.974.848	- 5.453.152	- 2,2
Överskott		3.778.430
Sammanlagt	252.428.000	250.753.278	- 1.674.722	- 0,7

 

Jämförelsen visar att inkomsterna inte förverkligats till de belopp som budgeten förutsätter utan blivit lägre för alla avdelningar och förvaltningsområden förutom för lagtinget och kansliavdelningen. Sammanlagt har inkomsterna underskridit budgeten med 1.674.722 euro.

     Beträffande utgifterna har alla förvaltningsområden underskridit budgeten. Sammanlagt har utgifterna underskridit budgeten med  5.453.152 euro. Inkomsterna överstiger utgifterna och överskottet utgör 3.778.430 euro.

 

Anslagsöverskridningar

 

Överskridning av fasta anslag, reservationsanslag (R), (VR) och förslagsanslag (F)

I bokslutet för år 2004 kunde observeras anslagsöverskridningar i 12 (13)  fall. De överskridna beloppen utgör sammanlagt  31.624 (135.204)  euro. De enskilda beloppen är små.

 

Bokslutets inkomstposter

I de fall där inkomsterna inte inflyter enligt budget utan under budget verkar det för litet influtna beloppet såsom överskridning av budgetanslag eller resultatförsämrande.

     Vid genomgång av bokslutet kunde noteras att budgetinkomsterna var under budget för 45 inkomstkonton i budgeten. På avdelningsnivå  var inkomsterna  under budget för alla avdelningar  förutom vad gäller lagtinget, där inkomsterna översteg budgeten med 2.878 euro eller med 143,9 % och kansliavdelningen  där inkomsterna överskred budgeten med 457.106 euro eller med 7,0 %.

       Av tidigare års inkomstrester hade 2,3 (1,2) miljoner euro av 5,1 (4,6)  miljoner euro influtit år 2004. De uteblivna inkomstbelopp i budgeten för år 2004, vilka inte överförts till år 2005 och sålunda bedömdes såsom omöjliga att få förverkligade år 2005 är 1,7 (11.7) miljoner euro.  Budgetinkomsterna som inte influtit år 2004 och överförts till år 2005 utgör 8,0 (1.8) miljoner euro. Den största posten bland dessa är den återstående delen om 4.050.000 euro av  det extraordinarie anslaget för byggande av reservkraftsanläggning.

     I budgeten för år 2004 hade bland inkomsterna beaktats regionallån och finansieringslån om 8,3 (18,3) miljoner euro. Inga regionallån eller finansieringslån har emellertid upptagits under år 2004 (165.000 euro upptogs år 2003). De budgeterade lån som inte upptagits år 2004 kompenseras på budgetens inkomstsidan genom att utgiftsrester, reservationsanslag och återbokade  bidrag intäktsförts i betydligt högre grad än budgeterat, nämligen till ett belopp om 9,3  (8,0) miljoner euro medan det budgeterade beloppet för dessa var 2,8 (2,6) miljoner euro .

 

Jämförelse mellan 2003 och 2004 års bokslut – budgetens förverkligande

 

Från ingången av år 1998 reformerades redovisningen inom landskapsförvaltningen så att de principer som gäller för affärsbokföring började tillämpas. Detta betyder att bokföringslagen följs i tillämpliga delar, men vissa speciallösningar finns till följd av att landskapet bedriver offentlig verksamhet som i flera avseenden skiljer sig från privat verksamhet och de redovisningskrav som ställs på denna.

     Bokslutssiffrorna för budgetförverkligandet för de olika förvaltningsområdena för år 2004 jämförda med motsvarande siffror för  år 2003 framgår av tabellen nedan.

Jämförelse mellan 2003 och 2004 års bokslut - budgetens förverkligande

Förvaltningsområde	2003 euro	2004 euro	Ökning + Minskning -	%
Budgetinkomster:
Lagtinget	2.399	4.878	+ 2.479	+ 1,0
Landskapsregeringen	179.499	185.128	+ 5.629	+3,1
Kansliavdelningen	4.689.003	6.958.106	+ 2.269.103	+ 48,4
Finansavdelningen	15.385.919	15.830.176	+ 444.257	+ 2,9
Social- och miljöavdelningen	8.981.218	9.553.469	+ 572.251	+ 6,4
Utbildnings o. kulturavdelningen	2.680.156	2.951.751	+ 271.595	+ 10,1
Näringsavdelningen	4.901.336	4.477.024	-  424.312	- 8,7
Trafikavdelningen	1.076.337	1.603.701	+ 527.364	+ 49,0
Skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansieringsinkomster	193.255.919	209.189.045	+ 15.933.126	+ 8,2
Budgetinkomster sammanlagt	231.151.786	250.753.278	+ 19.601.492	+ 8,5
Budgetutgifter:
Lagtinget	2.314.378	2.371.995	+  57.617	+  2,5
Landskapsregeringen	1.939.386	2.092.553	+ 153.167	+ 7,9
Kansliavdelningen	18.244.619	17.144.661	-  1.099.958	- 6,0
Finansavdelningen	27.120.560	32.511.742	+ 5.391.182	+ 19,9
Social- och miljöavdelningen	85.435.131	88.455.414	+ 3.020.283	+  3,5
Utbildnings- och kulturavdelningen	50.652.636	49.931.236	- 721.400	-  1,4
Näringsavdelningen	26.251.425	24.751.683	- 1.499.742	-  5,7
Trafikavdelningen	23.573.968	22.897.330	- 676.638	- 2,9
Finansieringsutgifter	1.311.672	6.818.234	+ 5.506.562	+  419,8
Budgetutgifter sammanlagt	236.843.776	246.974.848	+  10.131.072	+ 4,3
Överskott/underskott -	- 5.691.990	3.778.430	+ 9.470.420	+ 166,4

 

Inkomster

Inkomsterna ökade med 19,6 miljoner eller med  8,5 %. Kansliavdelningens inkomster ökade med 2,3 miljoner euro genom de ökade inkomsterna från Posten på Åland. Skatter och avgifter ökade med 15,9 miljoner euro till följd av det högre avräkningsbeloppet, den högre skattegottgörelsen och det extraordinarie anslaget för byggande av reservkraftanläggning.

     Finansavdelningens ökade inkomster om 0,4 miljoner euro beror på  större överföring från pensionsfonden. Social- och hälsovårdsavdelningens ökade inkomster om 0,6 miljoner euro beror främst på ökade inkomster inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS), 0,4 miljoner euro från verksamhetsinkomster och avgifter samt ersättningar vid Gullåsen. Trafikavdelningen har också ökade inkomster med 0,5 miljoner euro från inkomster från oljesanering 0,3 miljoner euro, försäljning av fastighet 0,15 miljoner euro och ökade inkomster från projekteringsenheten 0, 05 miljoner euro.

     Näringsavdelningens mindre inkomster om 0,4 miljoner euro beror på att en nettobokföring införts från och med 2004 för Ålands landskapsregerings fiskodling i Guttorp så att inkomsterna inte längre syns. För år 2003 fanns bland inkomsterna för fiskodlingens verksamhetsinkomster och EU-bidrag för investering. Inkomsterna för Guttorp, som sedan år 2004 bokförs bland utgifterna inom en nettobokföring, har sammanräknats bland posterna på utgiftssidan och utgör tillsammans ca 83.000 euro.

 

Utgifter

Enligt bokslutet för år 2004 har utgifterna ökat inom alla avdelningar förutom vad gäller kansliavdelningen (minskning 1,1 miljoner euro), utbildnings- och kulturavdelningen ( minskning 0,7 miljoner euro)  näringsavdelningen (minskning 1,5 miljoner euro) och trafikavdelningen (minskning 0,7 miljoner euro). Utgiftsminskningarna utgör tillsammans 4,0 miljoner euro.

     Kansliavdelningens utgifter minskade till följd av lägre utgifter för allmän förvaltning 0,1 miljoner euro, för radio- och tv-verksamhet 0,2 miljoner euro, för främjande av bostadsproduktion 0,3 miljoner euro och för Ålands polismyndighet 0,3 miljoner euro.  Utgiftsminskningen vid näringsavdelningen beror på mindre utgifter för mål 2 ca 0,8 miljoner euro, för landsbygdens utveckling ca 0,2 miljoner euro, för fiskerinäringen ca 0,3 miljoner euro och ca 0,2 miljoner euro för försöksverksamheten. Minskningarna vid utbildnings- och kulturavdelningen om 0,7 miljoner euro beror på att dels pensionspremierna för grundskollärare från 1.1.2004 betalas av kommunerna och premier om 1,7 miljoner euro sålunda bortfallit. Emellertid har landskapsandelarna för grundskolornas driftsutgifter stigit med ca 1,0 miljoner euro från år 2003 varför utgifterna minskar netto med 0,7 miljoner euro. Landskapsandelen för anläggningskostnader för grundskolor och allmänna bibliotek har sjunkit med ca 1,5 miljoner euro men utgiftsökningar på andra moment främst investeringen vid Ålands lyceum uppväger denna utgiftsminskning. Trafikavdelningens minskade utgifter om 0,7 miljoner euro beror främst på mindre utgifter för ett antal av utgiftsmomenten.

     Totalt har utgifterna ökat med 10,1 miljoner euro. De förbättrade inkomsterna  om 19,6 miljoner euro  gör emellertid att  resultatet  förbättras från ett tidigare underskott på 5,7 miljoner euro år 2003  till ett överskott om  3,8 miljoner euro för år 2004. 

     De främsta utgiftsökningarna gäller finansavdelningen där ökningen är 5,4 miljoner euro till följd av det extraordinarie anslaget om 6,1 miljoner euro för reservelkraftsanläggningen och vissa andra utgiftsökningar i form av landskapsprojekt om 1,4 miljoner euro. Till följd av att  det allmänna stödet till kommunerna minskat  med ca 2,2 miljoner euro har utgiftsökningen vid finansavdelningen  stannat vid 5,4 miljoner euro.

     Social- och miljöavdelningens utgifter har ökat med 3,0 miljoner på grund av ökade utgifter inom vattenförsörjning och vattenvård  0,2 miljoner euro och ökade utgifter för Ålands hälso- och sjukvård 3,3 miljoner euro.

     Utgiftsökningen inom utgiftsgruppen skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansiella poster (tidigare finansieringsutgifter) 5,5 miljoner euro beror främst på överföring av underskottet från föregående budgetår 5,7 miljoner euro.

 

Reserveringar av budgetutgifter och -inkomster

 

Nuvarande budget- och redovisningssystem innehåller en typ av anslag benämnt (VR), verksamhetsutgifter. Anslaget står till förfogande i två år och indras därefter om det inte förbrukats. Relationen angående inkomstrester, utgiftsrester och reservationsanslag från tidigare år inklusive reserveringarna för verksamhetsutgifter för de olika förvaltningsområdena framgår av nedanstående tabell.

 

Relation angående inkomstrester, utgiftsrester och reservationsanslag inkl. reserveringar för verksamhetsutgifter

Förvaltningsområde	1.1.2004	Influtit  2004	Indragits 2004	Återstår 31.12.2004	Sammanlagt 31.12.2004
Inkomstrester:	5.108.757	2.275.043	12.287	2.821.427	2.821.427
Nya inkomstrester:				7.995.219	7.995.219
Landskapsregeringen				34.000	34.000
Kansliavdelningen				2.374.000	2.374.000
Finansavdelningen				-	-
Social- och miljöavdelningen				-	-
Utb. o. kulturavdeln.				671.800	671.800
Näringsavdelningen				708.100	708.100
Trafikavdelningen				157.319	157.319
Skatter och avgifter av skattenatur				4.050.000	4.050.000
Inkomstrester sammanlagt				10.816.646	10.816.646
Utgiftsrester och reservationsanslag:	1.1.2004	Förbrukats 2004	Återförts 2004	Återstår 31.12.2004	Sammanlagt 31.12.2004
Lagtinget	134.522	112.040	11.982	10.500
nya reserveringar				161.489
Lagtinget totalt				171.989	171.989
Landskapsregeringen	236.238	208.428	27.810	-
Nya reserveringar				234.668
Landskapsregeringen  totalt				234.668	234.668
Kansliavdelningen	8.390.056	3.271.436	4.263.613	855.007
Nya reserveringar				2.187.795
Kansliavdelningen totalt				3.042.802	3.042.802
Finansavdelningen	5.596.679	4.092.696	66.010	1.437.973
Nya reserveringar				6.153.726
Finansavdelningen totalt				7.591.699	7.591.699
Social- och miljöavd.	7.964.355	4.572.398	375.356	3.016.601
Nya reserveringar				7.471.313
Social- och miljöavd. totalt				10.487.914	10.487.914
Utbildnings- och kulturavd.	6.691.181	4.779.915	407.589	1.503.677
Nya reserveringar				4.306.435
Utbildn. o. kulturavd. totalt				5.810.112	5.810.112
Näringsavdelningen	13.628.237	3.439.123	3.055.518	7.133.595
Nya reserveringar				6.643.473
Näringsavdelningen totalt				13.777.068	13.777.068
Trafikavdelningen	2.466.815	1.800.099	1.107	665.609
Nya reserveringar				1.302.945
Trafikavdelningen totalt				1.968.554	1.968.554

Förvaltningsområde	1.1.2004	Influtit  2004	Indragits 2004	Återstår 31.12.2004
Skatter och avg. av skattenatur m.m.  totalt	-	-	-	-	-
Summa gamla  utgifter. o. reserv. anslag	45.108.083	22.276.135	8.208.986	14.622.962
Nya reserveringar				28.461.844
Utgiftsrester och reservationer sammanlagt	45.108.083	22.276.135	8.208.986	43.084.806	43.084.806

 

     Av tabellen framgår att inkomstresterna har ökat från 5,1 miljoner euro till 10,8 miljoner euro, d.v.s. med  5,7 (0,5) miljoner euro eller 111,8 (10,9)  %. Ökningen beror på den stora posten nya inkomstrester om 8,0 miljoner euro år 2004. De största posterna bland inkomstresterna var det extraordinarie anslaget för reservelkraftsanläggning och medel från Posten på Åland.  Av tidigare bokförda inkomstrester har influtit 2,3 (1,2)  miljoner euro.  Av utgiftsrester från tidigare år återstår 134.550 euro per 31.12.2004 från år 1997 och avser skadeersättning från staten för återtagen fångstkvot.  Inkomstresterna  om 1.738.000 euro från år 2002  avser försäljning av aktier 1.500.000 euro och inkomster från oljeskyddsfond  om  238.000 euro. Inkomstresterna från 2003 om 948.877 euro består av  EU-finansieringsstöd för målprogram 3 om 364.420 euro,  dito för målprogram 2  om 493.457 euro samt två mindre inkomstrester för ÅHS och museibyrån om  91.000 euro.  Detaljerad information om budgetinkomstresterna från tidigare år såväl totalt som per moment och undermoment framgår av bokslutet.  De nya budgetinkomstresterna om 8,0 miljoner euro framgår av budgetförverkligandet för inkomsterna per moment  och undermoment. 

     Av tabellen ovan framgår att utgiftsrester och reservationer har minskat från 45,1 miljoner euro till 43,1 miljoner euro eller med 2,0 miljoner euro, vilket är 4,4 %.

     Mest reservationer har näringsavdelningen med 13,8 miljoner euro. Därefter kommer social- och miljöavdelningen med 10,5 miljoner euro och därefter finansavdelningen med 7,6 miljoner euro.

     Näringsavdelningens utgiftsrester och reservationer har analyserats närmare till följd av det höga beloppet. En motsvarande analys gjordes för näringsavdelningen för år 2003. Av tabellen nedan framgår vilka poster som finns bland näringsavdelningens utgiftsrester  och reservationer.

 

Relation angående reserveringar – näringsavdelningens förvaltningsområde Redovisning för reserveringar från 2003 och tidigare samt för nya reserveringar, sammanlagt per moment 31.12.2004 med kursiv
Moment	1.1.2004 euro	Utgifter år 2004  euro	Återförts 2004  euro	Överförs till år 2005 Nya reserveringar 31.12.2004 Sammanlagt 31.12.2004  euro
Reserveringar från 2003 och tidigare:
Allmän förvaltning Nya reserveringar Sammanlagt	251.144	251.139	5	- 432.649 432.649
Näringslivets främjande Nya reserveringar Sammanlagt	3.238.590	197.732	1.487.263	1.553.595 959.933 2.513.528

EU – målprogram 2 Nya reserveringar Sammanlagt	3.696.438	324.303	1	3.372.134 2.401.491 5.773.625
Turismen Nya reserveringar Sammanlagt	213.049	210.861	1	2.187 - 2.187
Främjande av lantbruket Nya reserveringar Sammanlagt	206.402	206.402	-	- 37.662 37.662
EU- program för landsbygdsutveckling Nya reserveringar Sammanlagt	1.072.731	183.865	888.866	- 495.569 495.569
Främjande av skogsbruket Nya reserveringar Sammanlagt	275.176	100.440	67.586	107.150 133.732 240.882
Jakt- och viltvård Nya reserveringar Sammanlagt	152.769	6.836	24.914	121.019 32.433 153.452
Främjande av fiskerinäringen Nya reserveringar Sammanlagt	439.497	55.283	130.784	253.430 61.213 314.643
EU-strukturprogram för fiskerisektorn Nya reserveringar Sammanlagt	2.431.150	957.692	1	1.473.457 1.180.000 2.653.457
Arbetsförmedlingen Nya reserveringar Sammanlagt	138.775	91.375	47.400	- 133.805 133.805
EU – målprogram  3, åtgärd 3 Nya reserveringar Sammanlagt	429.544	345.926	-	83.618 601.811 685.429
Yrkesvägledningen Nya reserveringar Sammanlagt	18.926	2.844	16.082	- 4.427 4.427
Ålands teknologicentrum Nya reserveringar Sammanlagt				37.327 37.327
Försöksverksamheten Nya reserveringar Sammanlagt	146.023	51.910	38.401	55.712 25.066 80.778
Ålands svinavelsstation Nya reserveringar Sammanlagt				- - -
Skötsel av jordegendomar Nya reserveringar Sammanlagt	523.398	58.308	353.797	111.293 19.848 131.141
Skötsel av egna skogar Nya reserveringar Sammanlagt	6.823	6.404	419	- 19.872 19.872
Ålands fiskodling, Guttorp Nya reserveringar Sammanlagt	387.802	387.802	-	- 66.635 66.635
Reserveringar från 2003 och  tidigare, Nya reserveringar Sammanlagt	13.628.237	3.439.123	3.055.518	7.133.595 6.643.473 13.777.068

 

     Beträffande Allmän förvaltning är såväl tidigare reserveringar som årets reserveringar sådana som överförs automatiskt. Det är fråga om den nya typen av reservationsanslag benämnt VR, som överförs automatiskt till följande år till den del anslaget inte förbrukats. Förutom det sistnämnda anslaget finns några andra moment som är märkta VR inom näringsavdelningens förvaltningsområde.

     Av tabellen ser vi att nya reserveringar gjorts per 31.12.2004 till ett belopp  om 6,6 miljoner euro medan av de äldre reserveringarna återstår 7,1 miljoner euro. Av de äldre reserveringarna har 3,4 miljoner euro använts medan 3,0 miljoner euro återförts i bokslutet för år 2004. Bland de återförda reserveringarna finns 1,5 miljoner euro från momentet för näringslivets främjande och 0,8 miljoner euro från landsbygdsutveckling. Bland de förstnämnda återförda reserveringarna kommer merparten av beloppet från produktutvecklingslån och ett anslag för internationella utvecklingsprojekt. Inom momentet för landsbygdsutveckling kommer återföringarna från år 2002 och 2003.   De budgeterade och reserverade anslagen   har synbarligen varit  orealistiskt högt budgeterade, eftersom alla reserveringar återförts förutom  de reserverade utgifterna för verkställande av program.

     Av tabellen ovan ser vi att de största reserveringarna inom näringsavdelningens förvaltningsområde har gjorts för målprogram 2, sammanlagt 5,8 (3,7) miljoner euro. De näststörsta reserveringarna har gjorts för  strukturfondsprogrammet för  fiskerinäringen  med 2,6  (2,4)  miljoner euro i reserveringar medan  momenten för näringslivets främjande 2,5  (3,2) miljoner euro kommer på tredje plats. 

     Redovisningen av EU-målprogrammen har förtydligats i bokslutet, så att den tidigare redovisningsmodellen återinförts. I bokslutet för år 2003 var systemet för redovisningen av EU- målprogrammen och övriga företags- och näringsstöd upplagt på ett annat sätt än tidigare i bilagan över obligatoriska reserveringar och var inte lika tydlig som tidigare. Av den presenterade redovisningen framkom inte beviljade stöd, återbokade stöd och utbetalda stöd utan det var fråga om en form av nettoredovisning så att främst förändringarna redovisades. Landskapsrevisorerna efterfrågade den tidigare tydligare redovisningen och i bokslutet för år 2004 återgick landskapsregeringen till den tidigare redovisningen. Någon redovisning och avstämning gentemot rekvirerade och inbetalda stöd från EU-kommissionen syns inte i redovisningarna för de egna målprogrammen och för strukturprogrammet för fiske men däremot för Interreg IIIA. En dylik avstämning och redovisning av EU-stöd är ändamålsenlig för att ge tillräckliga ekonomiska uppgifter om verksamheten och nödvändig senast då målprogrammen avslutas.  

     Näringsavdelningens reserveringar och utgiftsrester har hållit sig på samma nivå under åren 2000-2004 och  sammanlagt  utgjort  omkring 12,1-13,7 miljoner euro årligen. 

 

Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen

 

För ett antal år sedan införde Ålands landskapsregering alltmer systematiskt målformuleringar i budgetförslaget till lagtinget. Efter det målformuleringarna godkänts eller ändrats av lagtinget redovisar landskapsregeringen för förverkligandet i berättelsen. Genom denna process vill landskapsregeringen mera detaljerat upplysa om verksamhetens inriktning och de resultatmål som eftersträvas så att lagtinget klart kan omfatta dessa eller ändra på dem i samband med att budgeten fastställs. Den delegering som skett uppifrån och ner förutsätter dylika målformuleringar och resultatmål samt redovisning av dem för att landskapsregeringen och framförallt lagtinget skall kunna utöva den kontroll som den allt längre gående delegeringen medfört.  Målformuleringar finns numera för avdelningarna och i stor utsträckning även för byråer och enheter inom avdelningen liksom en redogörelse i landskapsregeringens berättelse för hur målformuleringarna och resultatmålen har förverkligats.

     Revisorerna har granskat budgeten och bokslutet för år 2004 avseende målformuleringarna och redovisningen av deras förverkligande i landskapsregeringens berättelse. Vid granskningen kunde revisorerna konstatera att målformuleringar finns för majoriteten av förvaltningsområdena liksom även redovisning av hur de förverkligats. Budgeten ger därför en god information om verksamhetens inriktning och utveckling samt om målsättningarna som lagtinget fastställt genom budgeten. Informationen om verksamhetens inriktning samt om hur mål förverkligats har utvecklats och förbättrats  i  landskapsregeringens berättelse.

     Vid genomgången av målformuleringarna och förverkligandet av dem för år 2004 har revisorerna noterat att förverkligandet överlag är relativt tillfredsställande. Många målformuleringar är konkreta och naturliga och följs upp med mätetal. Till viss del finns ännu ganska allmänna målformuleringar, som inte anger mätetal eller andra konkreta uppgifter för att beskriva verksamheten som förekommit. Ett sådant exempel utgör t.ex. målformuleringen för kansliavdelningen att erbjuda utbildning och handledning som krävs för att tillse att god förvaltningssed upprätthålls inom förvaltningen och den politiska landskapsregeringen och att tillse att rättssäkerheten hålls på hög nivå inom förvaltningen. Exempel på att den ovannämnda utbildningen ordnats saknas emellertid liksom uppgifter om tidpunkt och deltagare. Vid närmare förfrågan har framkommit att utbildningen ifråga har varit av liten omfattning och har ordnats såsom introduktionsutbildning för nyanställda, vilken delvis blivit inställd till följd av för få anmälda deltagare.  Landskapsrevisorerna noterar att utbildning i god förvaltningssed och i rättssäkerhetsaspekter är av avgörande betydelse för landskapsregeringens förvaltning och därför nödvändig såsom återkommande utbildning.  Revisorerna kan konstatera att kansliavdelningen har arbetat vidare med frågorna, så att principer om tillämpningsanvisningar gällande beslutsformulering har antagits genom beslut i landskapsregeringen i november 2004. I dessa anvisningar hänvisas även till sammanställning av handläggningsprinciper, anvisningar gällande tillämpningen av offentlighetslagen med mera material som tagits fram för att underlätta ärendeberedningen inom förvaltningen. 

     Av redogörelsen i berättelsen framgår att det i ett fåtal fall varit svårt att förverkliga resultatmålen.  Dessa har till stor del skjutits framåt till kommande verksamhetsår. Detta framgår ifråga om bl.a. Ålands musikinstitut och hälso- och sjukvårdsbyrån. I något fall t.ex. för vissa byråer vid näringsavdelningen fanns inte jämförande mätetal för åren före 2004 i berättelsen för år 2004, varför innebörden och utvecklingen av mätetalen var svårbedömd. Vid kontroll med berättelsen för år 2003 fanns motsvarande mätetal varför det ändå gick att få en uppfattning om utvecklingen. Eftersom rubriken för mätetalen ofta har rubriceringen ”utveckling av mätetal” är det naturligt att  uppgifter för flere år tas med i berättelsen.

     Vissa byråer och enheter saknar ännu målformuleringar. Till dessa hör bl.a. en del enheter vid kansliavdelningen. Här finns sålunda utrymme för utvecklingsarbete från landskapsregeringens sida. 

     För år 2004 uppgjordes för första gången en personalberättelse. Materialet i berättelsen baserar sig på de uppgifter som finns i landskapsregeringens lönesystem. I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram redovisas statistiken enligt kön för att eventuella skillnader skall framgå och kunna åtgärdas.  I berättelsen redogörs för antalet anställda inom förvaltningen, könsfördelningen för antalet anställda, antal anställda per ålderskategori, antalet anställda i huvud- respektive bisyssla, antal anställda per anställningsform, arbetad tid, sjukfrånvaro, mertid och övertid samt förväntat antal pensionsavgångar 2005-2014. Ålands hälso- och sjukvård ingår inte i landskapsregeringens personalberättelse utan myndigheten gör upp en egen berättelse.

     Såsom framhållits vid tidigare granskningar ingår för Ålands hälso- och sjukvård målformuleringar i budgeten på landskapsregerings- och lagtingsnivå. För denna nivå redovisas inte i landskapsregeringens berättelse. Detta betyder att landskapsregeringen för sin del inte särskilt följer upp resultatmålen för hälso- och sjukvårdsorganisationen. En särskild plan för hälso- och sjukvården presenteras för lagtinget i samband med budgeten och fastställs senare av landskapsregeringen. En uppföljning på landskapsregeringsnivå med tanke på de av lagtinget beviljade medlen och de i budgeten presenterade målformuleringarna samt den av landskapsregeringen fastställda hälso- och sjukvårdsplanen vore därför naturlig, speciellt med tanke på de ekonomiska resurser som hälso- och sjukvårdsorganisationen konsumerar.

 

Resultaträkningen

 

Resultaträkningen ingår i bokslutet som Ålands landskapsregering presenterat och presenteras därför inte på nytt i denna berättelse.

     Resultaträkningen uppvisar ett överskott om 2.997.362,63  (underskott om 7.319.597,91) euro för år 2004. De två föregående åren har uppvisat stora underskott. Orsaken till överskottet är att intäkterna från skatter och intäkter av skattenatur blivit omkring 10 miljoner euro högre, intäkterna från EU och övriga överföringsintäkter stigit med 2,0 miljoner euro medan kostnaderna delvis hållits stramt. Här kan nämnas de överförda kostnaderna, vilka sjunkit med 2,4 miljoner euro. Verksamhetens kostnader har emellertid inte gått att få ner utan dessa har stigit med 5,7 miljoner euro. De högre skatteintäkterna och vissa tidigare nämnda intäkter  och kostnadssänkningar gör att resultatet ändå blir bättre  så att överskottet blir 3,0 miljoner euro.

 

Balansen

 

Balansen ingår i bokslutet som Ålands landskapsregering presenterat och intas därför inte i denna berättelse.  Balansen uppvisar samma överskott för perioden som resultaträkningen, nämligen 2.997.362,63 (underskott 7.319.597,91) euro. Parentesen anger underskottet år 2003. De enskilda posterna framgår av  landskapsregeringens bokslut.

     Balansomslutningen har ökat med 26,1 miljoner euro. På balansens aktiva kan noteras att ökningen kommer från  ökade medel i landskapets pensionsfond 19,5 miljoner euro, högre grundkapital i Posten för Åland 1,8 miljoner euro samt ökade likvida tillgångar om 5,8 miljoner euro i form av kortfristiga placeringar  samt kassa- och banktillgodohavanden. Finansieringstillgångarna i form av långfristiga lånefordringar har ökat till 65,6 miljoner euro från 59,3 miljoner euro.  Bland kortfristiga fordringar utgör resultatregleringarna en mindre post om 7,7 miljoner euro mot tidigare 10,6 miljoner euro.

     På passiva sidan noteras att fondernas kapital ökat med 19,6 miljoner euro,  penningautomatmedlen ökat med 2,6 miljoner euro, främmande kapital ökat med 22,8 miljoner euro genom pensionsansvarsskuldens ökning och att landskapets kapitals negativa belopp ökat med 18,0 miljoner euro. De obligatoriska reserveringarna har minskat till 7,9 miljoner euro mot tidigare 9,1 miljoner euro. Det främmande kapitalet och här främst pensionsansvarsskulden har ökat till 489,9 miljoner euro från  467,9 miljoner euro. Det kortfristiga främmande kapitalet har ökat till 20,8  miljoner euro från miljoner 19,5 euro främst beroende på högre post för resultatregleringar vid årsskiftet.

     Balansomslutningen har ökat till  545,3 miljoner euro från 519,2 miljoner euro för år 2003.

 

Lån

 

Tillämpningen av affärsbokföringens principer innebär att även förmedlade lån skall ingå i förteckningen över skuldförbindelser förutom att dessa ingår i lånefordringarna. Kvarstående skuldförbindelser inklusive förmedlade lån utgjorde vid årsskiftet 7,4 (7,9) miljoner euro. Finansieringslån har inte upptagits under de senaste åren och inte heller under år 2003. Totalbeloppet av utestående lån per 31.12.2004 inklusive kassalånen utgjorde 74,1  (73,2) miljoner euro och ingår i balansen under lånefordringar. Kassalånen uppgick härvid till 1,3 (1,6)  miljoner euro. Mottagare av kassalån är Nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete  och  INTERREG IIIA.

Landskapsrevisorerna finner att budgetmedlens förvaltning och användningen av resurserna redovisats i bokslutet och i förvaltningsberättelsen. Bokslutet innehåller enligt revisorernas uppfattning inga väsentliga fel eller brister och ger tillräcklig information.

        Landskapsregeringen har vid budgetförverkligandet underskridit den av lagtinget antagna budgeten på utgiftssidan med 5.453.152 euro.  I fråga om inkomsterna har budgeten underskridits med 1.674.722 euro. Ett budgetmässigt överskott om 3.778.430 euro har därför uppstått.  Resultaträkningen för år 2004 uppvisar ett överskott  om 2.997.363 euro. Underskottet föregående år var 7.319.598  euro. Landskapsrevisorerna noterar med tillfredsställelse att resultatutvecklingen förbättrats under år 2004. Det positiva resultatet beror främst  på ökade avräkningsbelopp och skattegottgörelse från staten samt till viss del på minskade utgifter.   

        Landskapsrevisorerna har noterat att lagtinget genom budgeten för år 2004 fått besked om att en ny finansförvaltningslag är under beredning. Revisorerna betonar att det är av största vikt att arbetet inte ytterligare fördröjs eftersom nuvarande lag är från år 1971 och föråldrad.

        Landskapsrevisorerna finner det motiverat att landskapsregeringen i samband med  den nya finansförvaltningslagen ger anvisningar för bokföring  och landskapsregeringens berättelse, vilka beaktar utveckling av mätetal och beskrivning av effektivitet  ävensom ledningens bedömning och verifiering av den interna kontrollen och riskhanteringen samt utvecklingsbehoven.

        Landskapsrevisorerna framhåller betydelsen av att Ålands hälso- och sjukvård i sin berättelse redovisar för hur resultatmålen i budgeten samt hälso- och sjukvårdsplanen förverkligats med hänsyn till att en väsentlig del av landskapsbudgetens medel anslås för ÅHS:s verksamhet.

        Revisorerna noterar vidare att redovisningen av EU-målprogrammen har förtydligats från år 2003 genom att  landskapsregeringen återinfört den redovisning som tillämpades i bokslutet för år 2002 för de ifrågavarande stöden. 

 

Landskapets aktieinnehav och utövande av ägarinflytande

 

Landskapsrevisorerna skall enligt sitt uppdrag också granska landskapets aktieinnehav och hur landskapet har använt sitt ägarinflytande i bolag som landskapet äger helt eller i vilka landskapet innehar aktiemajoriteten. Landskapsrevisorerna har i detta sammanhang särskilt granskat två fastighetsbolag, nämligen Fastighets Ab Godby Center och Fastighets Ab Söderkåkar samt  hamnbolaget Långnäs hamn Ab (ingår under trafikavdelningens förvaltningsområde, sid. 44).

 

Fastighets Ab Godby Center

 

Bakgrund

Fastighets Ab Godby Center bildades i mitten av 1970-talet då en större fastighet i centrum av Godby planerades för såväl administrativa som kommersiella behov. Ålands landskapsstyrelse gick då in i projektet  med tanke på polisens behov. I fastigheten uppfördes bl.a. ett polishäkte med fyra celler. Härutöver förfogade polisen över kontorsutrymmen, sociala utrymmen, bostad avsedd för vaktpersonal samt garage, sammanlagt 444 m². Landskapsstyrelsen tecknade aktier motsvarande dessa ytor. Dåvarande Ålands folkhälsoförbund gick in som aktieägare i fastighetsaktiebolaget och inrättade där läkar- och hälsovårdsmottagningar. I övrigt inrymdes i fastigheten bl.a. apotek, bankkontor, utrymmen för Finströms församling samt butikslokaler.

     I början av 1980-talet upphörde den stora dagligvarubutik som andelslaget Samgång drev i fastigheten. Kort därefter gick andelslaget i konkurs. Ålands landskapsstyrelse inköpte år 1985 de aktier som berättigade till användning av den tidigare butikslokalen som  totalt omfattade 737 m². Lokalen inrättades till lager för museibyråns behov och används fortfarande för detta ändamål.

     När Ålands folkhälsoförbund upphörde och Ålands hälso- och sjukvård inrättades som en myndighet under landskapsstyrelsen blev landskapet ägare också av förbundets aktier. Ålands hälso- och sjukvård förfogar i dag över aktier motsvarande 584 m² medan landskapsregeringen i övrigt förfogar över aktier motsvarande 1.127 m²  (museilagret och polisens utrymmen), totalt för landskapet 1.711 m². Den totala ytan i Fastighets Ab Godby Center uppgår till 2.509 m². Landskapets innehar 3689 aktier eller 65 % av aktiestocken.

     Landskapsrevisorerna har konstaterat att polisen i dagsläget förfogar över 184 m². Av dessa ytor utgör 19 m²  garage medan 40 m² har uthyrts till en damfrisering. Övriga ytor används för polisens lokalkontor och som kontors- och pausutrymmen för framför allt trafikpatrullernas verksamhet. Polishäktet med dess fyra celler har sedan polishuset i Mariehamn togs i bruk i december 1984 inte använts för sitt ursprungliga ändamål. Häktesdelen används i dag som boklager för museibyråns behov.

     De ytor som Ålands hälso- och sjukvård förfogar över i Godby Center används för läkarmottagning, hälso- och sjukvårdsmottagning, hemsjukvården på norra Åland samt tandvårdsmottagning. Lokalerna har enligt vad revisorerna inhämtat i fråga om läget och arealen bedömts vara ändamålsenliga för ÅHS:s  behov. Däremot har under senare tid sanitära olägenheter i form av bl.a. mögel noterats i lokalerna. ÅHS:s verksamhet i fastigheten har därför under förra delen av 2005 överförts till andra utrymmen.

 

Landskapsrevisorernas iakttagelser

Landskapsrevisorerna konstaterar att de utrymmen som Ålands hälso- och sjukvård förfogar över i Godby Center varit lämpligt dimensionerade för verksamheten och i fråga om sin placering ändamålsenliga. I skrivande stund är det dock oklart om verksamheten på grund av de aktuella arbetsmiljöproblemen kan återupptas i Godby Center. För närvarande bedrivs verksamheten i tillfälliga utrymmen på olika platser. Om verksamheten inte kan fortsätta i Godby Center måste sannolikt andra permanenta lösningar sökas, om vars omfattning och kostnader i dag inte finns närmare information.

     Vad gäller polisens verksamhet konstaterar landskapsrevisorerna att de ursprungliga behov för vilka utrymmena planerades inte längre existerar. Polishäktet har sedan länge lagts ner och de häktade förs numera till polishuset i Mariehamn där mera ändamålsenliga utrymmen finns och där också vakthållningen kan ordnas på ett mera ekonomiskt och i övrigt adekvat sätt. Den övriga polisverksamheten utnyttjar i tämligen ringa omfattning lokalerna. Det lokalkontor som polismyndigheten upprätthåller i Godby medför ett utrymmesbehov på 40-50 m². Mot den bakgrunden kan det enligt revisorernas uppfattning inte längre anses ändamålsenligt att för polisens behov upprätthålla lokaler av nuvarande storleksordning.

     Vad gäller de utrymmen som disponeras av museibyrån konstaterar landskapsrevisorerna att dessa ursprungligen planerats och byggts för helt andra ändamål. Landskapsstyrelsen har dock i tiden gjort den bedömningen att aktierna kan inköpas och utrymmena utnyttjas för museibyråns behov. Alternativa utrymmen för museibyråns samlingar har tillsvidare inte funnits tillgängliga. På sikt är dock inte lokalerna lämpade för förvaring av känsliga museiföremål med tanke på säkerhets- och bevarandeaspekter.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att landskapet varit representerat vid fastighetsaktiebolagets bolagsstämma år 2004 genom en representant för landskapsregeringen och en representant för ÅHS. En av styrelsemedlemmarna representerar landskapet och har även valts till styrelsens ordförande.

 

Fastighets Ab Söderkåkar

 

Bakgrund

Av bokslutet framgår att landskapet äger alla 135 aktier i Fastighets Ab Söderkåkar. Dessa aktier berättigar till samtliga lägenheter i två hyresfastigheter i Hammarland respektive Lemland. Fastigheten i Hammarland omfattar 15 lägenheter om totalt 871 m² och fastigheten i Lemland 16 lägenheter om totalt 818 m². Fastigheterna uppfördes i mitten av  1990-talet.

     Bakgrunden till landskapets aktieinnehav är att ett byggföretag som uppförde de båda aktuella fastigheterna var ägare till samtliga aktier då bolaget gick i konkurs år 1997. I samband med konkursförfarandet utbjöds aktierna till försäljning utan att finna köpare på den öppna marknaden. Dåvarande landskapsstyrelsen var den största kreditgivaren till det bolag som gick i konkurs och beslöt i det skedet överta aktierna för ett nominellt pris om 1 mark för att därigenom i möjligaste mån tillgodose landskapets intressen i egenskap av kreditgivare.

     Lägenheterna i de båda fastigheterna har sedan dess uthyrts på den öppna hyresmarknaden. Disponentfunktionen för fastighetsaktiebolaget sköts av ett enskilt företag. Landskapsrevisorerna har inhämtat att vissa ekonomiska problem har drabbat bolaget i form av obetalda hyror och tidvis outhyrda lägenheter. Också relativt kostsamma reparationer på grund av fuktskador har varit nödvändiga i fastigheterna. Hyresnivån bedöms vara tämligen låg. Till följd av bolagets ekonomiska problem har det beviljats amorteringsfrihet på de av landskapet beviljade bostadslånen vid flera tillfällen. Inte heller räntebetalningarna har alltid kunnat verkställas på förfallodagarna.

     Bolagets löpande verksamhet sköts av en styrelse om tre personer av vilka en representerar landskapsregeringen. Den sistnämnde fungerar även som styrelsens ordförande.

Landskapsrevisorernas iakttagelser

Landskapsrevisorerna har erfarit att landskapsregeringens målsättning är att avyttra hela aktiestocken i Fastighets Ab Söderkåkar. Det har inte bedömts höra till landskapets kärnverksamhet att äga aktier i bolag vars syfte är uthyrning av bostäder. Försök att sälja aktierna har gjorts men det har dock visat sig svårt att få ett pris som skulle täcka bolagets skulder. Landskapsregeringen har därför tillsvidare avvaktat med försäljningen. Landskapsrevisorerna har dock erfarit att en försäljning åter kan bli aktuell under år 2005. Bolagets styrelse planerar samtidigt vissa hyreshöjningar i fastigheten.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att det inte kan anses vara en primär angelägenhet för landskapsregeringen att äga aktier i hyresfastigheter. Omständigheterna i fallet Fastighets Ab Söderkåkar har dock varit sådana att ägandet varit motiverat åtminstone under en övergångsperiod. En ekonomiskt ansvarsfull skötsel av bolaget förutsätter dock dels att bolagets fastigheter hålls i gott skick, dels att hyrorna hålls på en marknadsmässig nivå.

I fråga om landskapets aktieinnehav i Fastighets Ab Godby Center finns det enligt landskapsrevisorerna anledning att överväga hur stort polisens behov av utrymmen numera är. Vad gäller användningen av utrymmen i fastigheten för museibyråns behov konstaterar landskapsrevisorerna att detta fyller ett aktuellt behov men att alternativa och för ändamålet mera anpassade möjligheter kan övervägas för framtiden.

        Landskapsrevisorerna finner det inte förenligt med landskapsförvaltningens kärnuppgifter att äga aktier i fastighetsaktiebolag och förvalta hyresbostäder i dem. Omständigheterna kring landskapets förvärv av aktiestocken i Fastighets Ab Söderkåkar har dock varit sådana att ett temporärt innehav varit motiverat. Landskapsrevisorerna konstaterar samtidigt att underhåll och drift av fastigheterna sannolikt skulle ha gynnats av att aktierna tidigare hade avyttrats till någon företagare med intressen i branschen. Landskapsrevisorerna rekommenderar att landskapsregeringen överväger att vid första lägliga tillfälle sälja aktiestocken i bolaget.

 

Utbildningsavdelningens förvaltningsområde

 

Effektiviteten i utbildningarna efter grundskolan

 

Landskapsrevisorerna har försökt se på studieprestationerna i förhållande till kostnaderna för den utbildning som tillhandahålls för studerande på utbildningsstadierna efter grundskolan. Yrkesutbildningsbyrån vid landskapsregeringens utbildningsavdelning har sammanställt kostnaderna relaterade till utförda studieprestationer. I de tabeller som presenteras visas nettokostnader för tiden augusti 2003 – juli 2004. Samtliga inkomster och utgifter som bokförts för den angivna tiden har beaktats inklusive t.ex. rörelseverksamheten vid Ålands hotell- och restaurangskola. (Bilaga 1 och 2)

      Då landskapsrevisorerna strävat till att bedöma effektiviteten inom utbildningarna har det visat sig vara enkelt att ta fram och presentera utgiftssidan medan det är svårt att entydigt relatera kostnaderna till utförda studieprestationer. Därmed blir en bedömning av effektiviteten svår att utföra konsekvent och entydigt.

      I Ålands folkhögskola har antalet arbetsveckor under läsåret i det presenterade materialet omvandlats till studieveckor. Studierna i folkhögskolan har vanligen inte redovisats i form av studieveckor. Då avsikten är att ta med samtliga utbildningsenheter i jämförelsen har bedömningen gjorts att då folkhögskolan erbjuder undervisning under 34 veckor per läsår har beräknats att antalet utförda studieveckor är samma antal. Den hittills vanliga normprestationen vid jämförelser brukar vara att 40 studieveckor kan utföras av en studerande under ett läsår eller 20 studieveckor per termin. Under den redovisade tiden har 48 studerande avlagt i genomsnitt 34 studieveckor per studerande. Sju studerande har avbrutit studierna efter att i genomsnitt utfört 12 studieveckor. Nettokostnaden per producerad studievecka är 473 euro.

      Prestationerna vid Ålands naturbruksskola presenteras i tabellform på samma sätt som för folkhögskolan. Studierna är 40 veckor per läsår. 36 studerande har slutfört studierna och en har avbrutit studierna efter att ha utfört 32 studieveckor. Nettokostnaden per studievecka är 587 euro.

      Ålands handelsläroverk har haft 79 studerande som utfört i genomsnitt 41 studieveckor. Sex elever har avbrutit studierna efter att ha utfört i genomsnitt 5 studieveckor. Nettokostnaden per studievecka är 321 euro.

      Vid Ålands lyceum motsvarar en kurs 1,5 studieveckor. Antalet avlagda examina kan vara intressant att jämföra mellan likvärdiga utbildningsenheter men måttet studieveckor ger en rättvisare bild då produktionen av utbildningsinsatser inte alltid utmynnar i kompletta examina. Det har inte varit möjligt att erhålla uppgift om det totalantal kurser eleverna utfört vid Ålands lyceum under jämförelseåret. Våren 2004 utdimitterades 134 elever och 140 hade inlett sina studier tre år innan. Nettokostnaden per studievecka har inte kunnat erhållas.

      De studerande vid Ålands hotell- och restaurangskola har under jämförelseåret varit 66 personer som utfört 41 studieveckor i genomsnitt. Två personer har avbrutit sina studier och de har i genomsnitt utfört endast en studievecka. Nettokostnaden per studievecka är 433 euro.

      Ålands vårdinstitut redovisar 77 studeranden som avlagt 38 studieveckor i genomsnitt. Nio studerande har avbrutit sina studier efter att ha utfört i genomsnitt 9 studieveckor. Nettokostnaden per studievecka är 272 euro.

      Ålands sjömansskola har under redovisningsåret haft 118 studeranden som i genomsnitt utfört 35 studieveckor. Sex studerande har avbrutit sina studier efter att i genomsnitt ha utfört 3 studieveckor. Nettokostnaden per studievecka är 532 euro.

       Ålands yrkesskolas elevantal har uppgått till 237 och eleverna har i genomsnitt utfört 39 studieveckor. Fjorton elever har avbrutit sina studier efter att i genomsnitt ha utfört 6 studieveckor. Nettokostnaden per studievecka är 389 euro.

       Vid en uppskattning av studieprestationerna vid Högskolan på Åland kan nämnas att det för närvarande pågår en harmonisering av de europeiska universitets- och yrkeshögskoleexamenssystemen. Som en viktig del i det arbetet sker en reformering av beräkningen av studieprestationer. De tidigare nationella systemen upphör och ett nytt europeiskt system för poängsättning och ackumulering av studiemeriter tas i bruk. På engelska heter systemet European Credit Transfer System (ECTS). De tidigare studieveckoberäkningarna övergår i poäng. Heltidsstudier under ett läsår utgör 60 poäng jämfört med 40 studieveckor tidigare. En studerande förväntas ha en årlig studieinsats om 1 600 timmar. I den s.k. Bolognadeklarationen från juni 1999 överenskoms om målet att över hela Europa införa samma beräkningssystem.

       Inom ramen för Högskolan på Åland avläggs årligen studieveckor vid Åbo Akademi. I de tabeller som återges framgår inte dessa studier emedan de inte registreras som utförda vid Högskolan på Åland. Utbildningsinsatserna vid Högskolan på Åland regleras i ett utbildningsavtal mellan landskapsregeringen och Högskolan. Det nugällande avtalet löper ut vid årsskiftet 31.12.2005.

       Av landskapsbudgeten framgår att Högskolan på Åland har resultatmålet att 400 studerande avlägger totalt 11 000 studieveckor årligen inom den examensinriktade utbildningen. Målet är att 78 % av de antagna avlägger examen. Inom den examensinriktade utbildningen presterades 9 881 studieveckor jämfört med målet 11 000 studieveckor (90 %). För den examensinriktade utbildningen var nettokostnaden 428 euro per avlagd studievecka.                  Av utbildningsavtalet mellan Ålands landskapsstyrelse och Högskolan på Åland för tiden 1.8.2003-31.12.2005 framgår att strävan är att ta in ca 100 studerande per år till högskolans utbildningsprogram under avtalsperioden.

       Beträffande den öppna högskoleutbildningen och uppdragsutbildningen sägs i budgeten att det åren 2002-2003 har varit runt 2 000 kursdeltagare. De studerandes sammanlagda antal avlagda studieveckor var 2 016,5 år 2003. Omräknat till antal helårsprestationer har de studerande avlagt 50,4 helårsprestationer under året. I utbildningsavtalet sägs att resultatmålet för den öppna högskoleutbildningen är att 1 800 studerande årligen avlägger 1 300 studieveckor. I budgeten sägs resultatmålet vara att 1 800 studerande årligen avlägger 1 800 studieveckor.

       Finansutskottet har i betänkandet nr 1/2004-2005 med anledning av landskapsrevisorernas berättelse för år 2003 bl.a. konstaterat följande angående Högskolan på Åland: ”När det gäller revisorernas påpekanden om andelen studeranden som avbryter eller gör uppehåll i sina studier har utskottet erfarit att detta inte torde vara ett specifikt problem för Högskolan på Åland. Utskottet anser ändå att landskapsregeringen bör vidta åtgärder för att bryta denna trend.” Den goda arbetsmarknadssituationen sägs i sig ha inneburit att många valt att börja arbeta innan de slutfört sina studier.

       I statistiken kan antalet avlagda och godkända studieveckor i vissa fall vara missvisande på grund av strukturen i utbildningsprogrammen. Även rutinerna för inregistrering av utförda studier och praktikperioder skiljer sig åt skolorna emellan. De yrkesinriktade programmen är uppbyggda i studiehelheter som i vissa fall löper över ett par läsår. Detta kan innebära att studiehelheter som en studerande utfört egentligen delvis har utförts under det föregående studieåret men inregistrerats det nu redovisade läsåret. Verkan av fluktuationer inom redovisningssystemet minimeras i den utsträckning som jämförelsetiden kan förlängas.

       Gränsen för att kunna erhålla studiestöd ligger på 25 studieveckor per år. Det händer att lärarna får komplettera uppgifter om studiehelheter som bör beaktas vid studiestödsbeviljning. Detta gäller även praktikperioder som införs så sent i redovisningen.

       I utbildningar som är behörighetsgivande är vanligen de utförda studieprestationerna större än inom mera allmänt inriktade studier. Detta framträder t.ex. gällande sjukskötare som inte kan få arbete innan studierna slutförts och behörighet därmed erhållits.

       Genom att redovisningen av de utförda studieprestationerna är mångfasetterad ser landskapsrevisorerna det inte möjligt att med utgångspunkt i effektiviteten i utbildningen försöka rangordna utbildningsinsatser. Skillnader i effektivitet påvisas men underlagsmaterialet är inte i tillräcklig utsträckning jämförbart.

Landskapsrevisorerna anser det viktigt att redovisningssystemen för utförda studieprestationer utvecklas. De olika utbildningsenheterna bör registrera utförda studieprestationer på likartat sätt så att statistiken sedan blir jämförbar och tillförlitlig.

        Vid redovisning av studieprestationer är det enligt landskapsrevisorerna  viktigt att en tillräckligt lång jämförelsetid presenteras för att minimera inverkan av fluktuationer.

        För att redovisningssystemet skall bli verkningsfullt anser landskapsrevisorerna att landskapsregeringen bör ge anvisningar över hur utbildningsenheterna skall förfara för att få en tillförlitlig och rättvisande kostnad i förhållande till studieprestationerna.

 

Ålands yrkesskola

 

Utbildningen

 

Utbildningen och organisationen vid Ålands yrkesskola regleras av landskapslagen och landskapsförordningen om utbildning på gymnasialstadienivå (52/1997 respektive 88/2002). Verksamheten regleras mera i detalj i det reglemente för skolan som fastställts av landskapsregeringen. I reglementet utstakas bl.a. målsättningen för utbildningen vid skolan. Målet med den yrkesinriktade och studieförberedande utbildningen vid yrkesskolan är att skapa förutsättningar för ungdomar att utveckla sådana kunskaper som är attraktiva på arbetsmarknaden och som krävs för fortsatta studier. Av målsättningarna framgår också att läroplanerna skall utformas så att utbildningen tar sikte på områden inom arbetslivet som har naturliga eller önskvärda utvecklingsmöjligheter i landskapet. De valbara ämnena i skolan skall utformas så att de studerande kan bredda sitt yrkeskunnande eller förbereda sig för fortsatta studier.

     Samtliga utbildningsprogram inom Ålands yrkesskola är numera treåriga. Under läsåret 2004-2005 upprätthöll yrkesskolan följande utbildningsprogram:

 

Utbildningsprogram	Elever vid läsårets slut
Utbildningsprogram inom byggteknik	18
Utbildningsprogram inom el- och datateknik - inriktning datorteknik - inriktning elteknik	25 26
Utbildningsprogram inom fordons- och transporteknik	24
Utbildningsprogram för frisör	11
Utbildningsprogram inom hotell- och restaurangbranschen	37
Utbildningsprogram inom media och kommunikation	28
Utbildningsprogram inom samhälleliga och sociala sektorn	47
Utbildningsprogram inom verkstads- och produktionsteknik	27
Utbildningsprogram inom yrkesträningen	11
	254

 

     Utöver de ordinarie utbildningsprogrammen bedriver yrkesskolan även viss kursverksamhet. Under år 2004 ordnade skolan en kurs för körtillstånd gällande transport av farligt gods i februari 2004 och en kompletteringskurs inom samma område i november 2004. I samarbete med de åländska plastföretagen genomförde yrkesskolan under hösten och vintern 2004-2005 en 16 veckor lång specialutbildning inom plastområdet. Kursen genomfördes inom ramen för utbildningsprogrammet för verkstads- och produktionsteknik. Programmets läroplan har under året kompletterats med en sju studieveckor omfattande studiehelhet i plastteknik i syfte att på sikt bygga upp yrkeskunskaper i plastteknik hos skolans studerande.

     Yrkesskolan har på senare tid kunnat notera ett ökande intresse för de yrkestekniska utbildningarna. I allmänhet har 12 studerande per år intagits till varje studiegrupp men skolan har kapacitet för något större grupper vad gäller både utrymmen i klassrum och verkstäder. Inför läsåret 2005-2006 har därför antalet platser på dessa utbildningar ökats från 60 till 76. Enligt vad landskapsrevisorerna erfarit strävar skolan till att ytterligare utöka antalet utbildningsplatser.

 

Lärare och övrig personal

 

Vid Ålands yrkesskola fanns under år 2004 sammanlagt 44 inrättade tjänster fördelade  på undervisningen och administrationen. Därtill kommer två tillfälliga tjänster och två anställda i arbetsavtalsförhållande. Antalet timlärare i huvudsyssla utgjorde 14 och i bisyssla 4. Enligt vad revisorerna inhämtat är tjänsterna på undervisningssidan i huvudsak besatta med behöriga personer. En betydande del av lärarna saknar dock formell behörighet, framför allt gäller detta utbildningen i pedagogik.

     Behörighetskraven för yrkeslärare är desamma i landskapet och riket. Vid Åbo akademis pedagogiska fakultet kan bedrivas såväl ämnesstudier som kompletterande studier i pedagogik för yrkeslärare. Målsättningen har varit att fr.a. de pedagogiska studierna till största delen skall kunna drivas på distans. Ett projekt har igångsatts för att dessa studier skall kunna ske med hjälp av Internet. För detta projekt har Åbo Akademi beviljats medel ur EU:s Mål 3-program. Eftersom Åland som följd av självstyrelsen och den  egna behörigheten inom utbildningsområdet beviljas särskilda Mål 3-medel har åländska sökande inte fått tillträde till distansutbildningen inom Åbo Akademi. Enligt vad revisorerna erfarit är landskapsregeringens målsättning att även åländska studerande skall kunna få tillgång till de aktuella nätanknutna distansstudierna. Från utbildnings- och kulturavdelningens sida är man därför beredd att förhandla med Åbo Akademi om tillträdet till utbildningen och om kostnadsfördelning och -ansvar. Det är  enligt revisorernas åsikt viktigt att de oklarheter och problem av formell karaktär som noterats i fråga om yrkeslärarnas kompletterande pedagogiska utbildning ges en lösning.

     Inom yrkesskolan har sedan några år tillbaka tillämpats ett system med s.k. lärarlag. Detta arbete har fått en särskild plats i lärarnas tidschema. Inom lärarlagen har frågor som ligger inom respektive programs och lärarlags ansvarsområde samordnats. Inom skolan bedömer man att systemet med lärarlag givit pedagogiska vinster genom samspelet mellan olika lärarkategorier och det bistånd lärarna kunnat ge varandra. Systemet med lärarlag bidrar också till en ökad ämnesintegration.

 

Målsättningar och målförverkligande

 

I budgeten för år 2004 finns för Ålands yrkesskolas del såväl långsiktiga mål som målsättningar för året angivna. Beträffande de sistnämnda konstaterar landskapsrevisorerna bl.a. följande:

·        Målet är att under året färdigställa om- och tillbyggnaden av skolan. I budgeterna för åren 2000, 2001 och 2003 har upptagits sammanlagt 1,4 miljoner euro för om- och tillbyggnad av yrkesskolan. Planerna avsåg en ny flygelbyggnad, framför allt för de behov som föranleds av utbildningsprogrammet inom yrkesträningen. Revisorerna har konstaterat att de nya utrymmena togs i bruk i mars 2004 och används för utbildningsprogrammen inom yrkesträningen respektive media och kommunikation. Dessutom finns vissa gemensamma utrymmen för flera av skolans  utbildningar inrymda i nybyggnaden. Samtidigt har utrymmen i den gamla huvudbyggnaden byggts om för yrkesträningens behov inom området hem och hushåll. Revisorerna konstaterar att yrkesträningen genom de genomförda åtgärderna fått ändamålsenliga utrymmen som bidrar till att bygga upp en väl fungerande yrkesträningsutbildning. Såvitt revisorerna kan bedöma uppfyller disponeringen av utrymmena de krav på  flexibilitet som lagtinget ställde i samband med budgeteringen.

·        Ett annat mål är att öka antagningen till de yrkestekniska utbildningsprogrammen för att möta behoven av utbildningsplatser för de elever som gått ut grundskolan. Som ovan framgått kommer skolan vid terminsstarten 2005 att öka antalet platser från 60 till 76.

·        En målsättning är att följa upp och revidera de läroplaner som skolan tog i bruk läsåret 2001-2002. Enligt vad revisorerna erfarit har inom skolans ram - liksom i övriga skolor på gymnasialstadienivå -  pågått ett omfattande arbete med att revidera läroplanerna. Detta arbete har utförts inom skolan i samråd med berörda branscher och med motsvarande läroplaner i riket som utgångspunkt. Fem läroplaner har sammanställts under år 2004 medan arbetet med de återstående planerna fortgår. Revisorerna konstaterar att ändamålsenliga och moderna läroplaner är nödvändiga men att det teoretiska utvecklings- och planeringsarbetet kräver betydande resurser av skolornas lärare. Arbetet upplevs ofta som betungande vid sidan av den dagliga  undervisningen och handledningen. Även om arbetet underlättas av att rikets läroplansgrunder ligger till grund måste dock varje skola i sina kursplaner definiera hur läroplansgrunderna genomförs i den egna skolan utgående från dels grunderna, dels de egna förutsättningarna. Motsvarande planeringsarbete görs i omkringliggande regioner, där förhållandena är större, av myndigheter på central eller regional nivå. I landskapets mindre förhållanden finns endast en utbildningsinrättning av varje slag. Enligt revisorernas åsikt är det skäligt att överväga hur mycket av lärarkårens resurser i de olika skolorna som skall utnyttjas för detta arbete och i vilken utsträckning det är möjligt att koordinera arbetet och tillgodogöra sig resultaten från andra håll.

·        Ytterligare en målsättning för år 2004 har varit att fortsätta reparationerna av skolans verkstäder genom att planera en följande etapp. Detta arbete har enligt vad revisorerna inhämtat framskjutits till år 2005.

 

Kostnader och kostnadseffektivitet

 

Landskapsrevisorerna har ovan (sid. 38) behandlat effektiviteten i de olika utbildningarna som baserar sig på grundskolenivå. Jämfört med förhållandena i riket är kostnaderna per elev högre än i motsvarande yrkesskolor. Till detta finns flere orsaker, varav en är det relativt låga elevantalet i de olika skolorna i landskapet. De studiesociala förmånerna är i vissa avseenden dessutom högre än i riket. Detsamma gäller lönekostnaderna för personalen. Revisorerna hänvisar här närmare till det siffermaterial som presenteras i bilaga 2 och som kommenteras under ovannämnda avsnitt.

Landskapsrevisorerna konstaterar att utbildningen vid Ålands yrkesskola i huvudsak förverkligats i enlighet med målsättningarna i budgeten och utgående från näringslivets behov.

Vad gäller utvecklingen av läroplanerna inom yrkesskolan och övriga yrkesläroanstalter konstaterar revisorerna att detta arbete i hög grad bedrivs inom respektive läroinrättning vid sidan av det dagliga arbetet. Det finns enligt revisorernas åsikt orsak att granska hur man i detta utvecklingsarbete  på mest ändamålsenliga sätt kan utnyttja de begränsade resurser som står till förfogande genom att så långt som möjligt koordinera arbetet och tillgodogöra sig material från andra håll.

Landskapsrevisorerna understryker vikten av att en ändamålsenlig lösning uppnås beträffande de oklarheter och formella problem som noterats i fråga om  möjligheterna för åländska yrkeslärare att  delta i pedagogisk fortbildning i form av nätanknutna distansstudier.

 

Trafikavdelningens förvaltningsområde

 

Landskapets aktieinnehav

 

Långnäs Hamn Ab

Långnäs hamn Ab:s syfte är att bedriva hamnverksamhet i Långnäs, Lumparland. Landskapet äger bolagets samtliga 1.876 aktier. Landskapsrevisorerna berörde kort bolagets verksamhet i revisionsberättelsen för år 2000, det år då bolaget kom i gång i full utsträckning.

     Landskapsrevisorerna konstaterar att bolagets omsättning under de senaste åren stabiliserats vid samma nivå. Omsättningen var år 2004 1.557.900 euro (2003: 1.613.900 euro). Någon dividend har inte utbetalats till ägaren landskapet Åland utan bolagets vinster har använts för att amortera de lån bolaget upptagit för utbyggnad av hamnverksamheten.

     Hamnbolaget har sedan verksamheten inleddes haft trafikavtal med tre olika rederier i syfte att garantera intäkter från hamnen. Dessa avtal har utlöpt i och med år 2004. Enligt vad revisorerna erfarit kommer nya avtal inte att tecknas eftersom verksamheten vid hamnen numera stabiliserats så att kontinuerlig trafik förekommer.

     Den gällande hamntaxan tillämpas från och med år 2001 och bygger på fartygens nettodräktighet. Enligt vad revisorerna erfarit har inom bolaget diskuterats möjligheten till att omarbeta taxan så att den skulle bli mera miljöanpassad. Bolaget har dock beslutat avvakta i väntan på de eventuella förändringar av de statliga farledsavgifterna som är under diskussion.

     Under år 2004 har fyra rederier idkat regelbunden trafik på Långnäs hamn med sju olika fartyg. Under året gjordes totalt 2.958 (2003:2.903) anlöp i hamnen. Antalet passagerare  (avresande och utresande) var totalt 75.400, antalet personbilar 19.700 medan den mängd gods som fraktades över hamnen uppgick till 175.900 ton.

     Bolaget har nio anställda, samtliga i olika former av deltidsanställning. För olika servicefunktioner (snöröjning, reparationer etc.) köps tjänster från olika företag.

     Under år 2004 har satsningar gjorts bl.a. på säkerhetssystem och avspärrningar inom hamnområdet. Dessa satsningar har blivit nödvändiga på grund av nya EU-regler. Personalen har fått utbildning för olika säkerhetsuppgifter.

     Av landskapets budget för 2004 framgår att Långnäs Hamn Ab avser att av landskapet förvärva fastigheten Hamnen RN:o 1:95 som bolaget nu disponerar genom ett legoavtal. Fastigheten omfattar ca 0,7 ha land och ca 2,7 ha vatten. Ett utkast till köpebrev har uppgjorts under året efter förhandlingar mellan parterna. Långnäs Hamn Ab erlägger till landskapet dispositionsrätten till en del av piren och färjklaffen samt tillhörande vattenområde i landskapets skärgårdshamn i Långnäs. Denna dispositionsrätt har Långnäs Hamn Ab övertagit av Sjöfartsverket och den värderas till 268.000 euro. Härtill skall bolaget erlägga ett kontant vederlag om 150.000 euro. Landskapsrevisorerna konstaterar att bolagets styrelse förberedde transaktionerna så att köpebrev undertecknades i december 2004.

     Landskapsrevisorerna noterar att verksamheten inom Långnäs Hamn Ab utvecklats på det sätt som förutsattes vid bolagets tillkomst. Bolaget har inte genererat sådana kostnader som belastar landskapets budget.

Landskapsrevisorerna konstaterar att verksamheten vid Långnäs Hamn Ab varit stabil under året. Hamnverksamheten bidrar till att trygga framför allt frakttrafiken och bidrar till konkurrensen  i fråga om fraktpriserna. Bolagets verksamhet genererar också arbetsplatser.

 

Allmänna frågor

 

Ålands statistik- och utredningsbyrå

 

Lagstiftning och organisation

Verksamheten vid Ålands statistik- och utredningsbyrå regleras i landskapslagen om Ålands statistik- och utredningsbyrå (116/1993). Byrån är underställd landskapsregeringen och har två huvuduppgifter:

1. att verka som statistikmyndighet i landskapet

2. att bedriva utredningsverksamhet.

     Statistik- och utredningsbyråns (ÅSUB) verksamhet inleddes år 1994 i samband med att det tidigare ekonomiska sekretariatet upphörde och att landskapet som följd av den nya självstyrelselagen fått utvidgad behörighet i fråga om statistikinsamling och -produktion.

     Enligt budgetförslaget för år 2004 är målsättningen för byråns verksamhet att producera statistik och analytiskt underlagsmaterial för politiska beslut, samhällsinformation och debatt m.m. som håller högsta möjliga kvalitetsnivå.

     Byrån leds av en direktion i vilken en medlem av landskapsregeringen skall fungera som ordförande. Under år 2004 var lantrådet ordförande i direktionen, i vilken ingår sex övriga ledamöter som företräder landskapsregeringens förvaltning, den kommunala sektorn och näringslivet. Direktionen har till uppgift att fastställa målen för byråns verksamhet och allmänna verksamhetslinjer för byrån. Den skall även uttala sig om budgetförslag och verksamhetsplan samt om avgifterna för byråns prestationer och även fastställa en arbetsordning för byrån.

     ÅSUB leds av en chef med tjänstetiteln direktör. Chefen utnämns av landskapsregeringen medan övriga tjänster tillsätts av direktionen som även har befogenhet att anställa tillfällig personal och personal i arbetsavtalsförhållande. Vid byrån finns sju inrättade tjänster. En sjunde tjänst tillkom under år 2004, varvid en tidigare tillfällig tjänst upphörde. Utöver den ordinarie personalen har under vissa perioder extra personal samt högskolepraktikanter och forskare varit anställda vid byrån med stöd av särskilda budgetanslag. I stöd av en arbetsordning som antagits av direktionen år 2002 har vissa personalärenden varit delegerade på byråns direktör.

     Arbetet vid ÅSUB styrs delvis av det treåriga verksamhetsprogram för åren 2003-2005 som direktionen antog år 2002. Genom ett sådant program har direktionen eftersträvat större stabilitet och långsiktighet i utvecklingen av verksamheten inom byrån.

     Av ÅSUB:s huvuduppgifter beräknas statistikproduktionen utnyttja ca 60 procent av resurserna medan forsknings- och utredningsverksamheten står för ca 40 procent.

 

Statistikverksamhet

Av statistiklagen för landskapet Åland (42/1994) framgår att Ålands statistik- och utredningsbyrå är landskapets officiella statistikmyndighet. Landskapets myndigheter är skyldiga att lämna byrån uppgifter i detta syfte. I lagen regleras också näringsidkares och yrkesutövares, affärsverks och kommunala bolags samt kommunernas skyldighet att lämna statistikuppgifter.

     Statistiken är ett behörighetsområde där kompetensen enligt självstyrelselagen är delad mellan landskapets och rikets myndigheter. I landskapets statistiklag ingår också uppgifter om riksmyndigheternas uppgiftsskyldigheter i förhållande till Ålands statistik- och utredningsbyrå. Härutöver finns ett särskilt avtal som reglerar samarbetet mellan statistikcentralen och Ålands statistik- och utredningsbyrå. En särskild samarbetsgrupp behandlar regelbundet frågor av gemensamt intresse för båda myndigheterna. Genom avtalet och samarbetsgruppen strävar man till att klargöra arbetsfördelningen mellan de två myndigheterna och underlätta arbetet för myndigheter samt organisationer och företag som är skyldiga att leverera statistik. Målsättningen är att statistikuppgifter såvitt möjligt skall lämnas endast till en myndighet. Behöver båda myndigheterna uppgifterna skall sådana kunna överföras mellan dem på tjänstens vägnar. Enligt vad revisorerna erfarit förekommer dock fortfarande i viss utsträckning praktiska problem i form av uppgiftsleveranser till två myndigheter. En fråga som inte heller ännu fullständigt lösts i samarbetet mellan ÅSUB och statistikcentralen är i vilken utsträckning myndigheterna skall erlägga betalning till varandra.

     Vid insamling, behandling och förvaring av statistiskt material gäller särskilda bestämmelser om sekretess och offentlighet. Enligt 18 § statistiklagen för landskapet Åland är huvudregeln att uppgifter som erhållits för statistiska ändamål är sekretessbelagda. Uppgifter som beskriver verksamhet som bedrivs av landskapets, statens och kommunernas verksamhet är dock offentliga. Också vissa i lagen angivna  uppgifter om näringsidkare och juridiska personer är offentliga, exempelvis verksamhetens art och omsättningen. Revisorerna konstaterar att  sekretessbestämmelserna ställer särskilda krav på byråns verksamhet i fråga om bland annat utbildning och arkivering.

     Enligt det verksamhetsprogram som antagits för ÅSUB för åren 2003-2005 skall utvecklingsarbetet inom statistiken koncentreras till fyra tyngdpunktsområden: befolkning, utbildning, nationalräkenskaper och konsumentprisindex samt den offentliga sektorns ekonomi och verksamhet. Under året har byrån bl.a. publicerat den statistiska årsboken för Åland, medverkat i Nordisk statistisk årsbok och Statistisk årsbok för Finland, sänt uppgifter till FN:s månadsbulletin, publicerat lönestatistik för den offentliga sektorn under år 2003, påbörjat insamlingen av uppgifter om avfallsstatistik samt färdigställt en större rapport om befolkningen år 2003. Totalt har byrån publicerat ca 75 längre eller kortare rapporter eller meddelanden inom ramen för statistikproduktionen.

 

Utredningar och ekonomisk analys

ÅSUB:s andra huvuduppgift är att bedriva utredningsverksamhet. Den primära målsättningen är härvid att skapa en kunskapsbas om centrala drag i det åländska samhället samt att utveckla en kvalificerad utredningskompetens till i första hand självstyrelsemyndigheternas förfogande. En stor del av detta arbete består av analyser och utvecklingsprojekt i anslutning till programprojekt som landskapsregeringen bedriver. Men byrån utför också i betydande omfattning utredningsverksamhet för externa behov. Intresset för att utnyttja ÅSUB:s tjänster i detta avseende är så stort att väntetiden för att få ett uppdrag utfört kan överstiga ett år. Det är särskilt den kommunala sektorn på Åland samt olika branschorganisationer som efterfrågar sådana tjänster men också andra myndigheter eller forskningsinstitut har beställt utredningar från ÅSUB, exempelvis Nordiska ministerrådet och EU-kommissionen.

 

Ekonomi

Enligt bokslutet för år 2004 belöpte sig Ålands statistik- och utredningsbyrås utgifter totalt till 351.307 euro. I budgeten hade upptagits 394.000 euro för verksamheten, varför 42.693 euro överfördes till år 2005. För verksamheten tillämpas enligt budgeten nettobudgetering varvid verksamhetens inkomster gottskrivs momentet. Inkomster har influtit i första hand från de utredningsuppdrag byrån utfört för externa beställare.

     För ÅSUB:s utrednings- och statistikproduktions tjänster har direktionen fastställt priser som under 2004 var följande:

·        timarvode för rutinartade administrativa arbetsuppgifter 35 euro,

·        timarvode för mer kvalificerad utrednings- och statistikproduktion 50 euro,

·        avvägd veckodebitering 1.750 euro,

·        avvägd månadsdebitering 7.000 euro.

Enligt vad landskapsrevisorerna erfarit har direktionen fastställt dessa priser utgående från en kompromiss mellan den betydligt högre prisnivån på motsvarande tjänster utanför landskapet och den faktiska betalningsviljan eller -förmågan bland ÅSUB:s lokala uppdragsgivare.

     Statistikproduktionen inom ÅSUB finansieras i praktiken helt över budgetmedel eftersom några externa beställare av nämnvärd omfattning inte existerar inom denna sektor. Däremot finansieras en betydande del av forsknings- och utredningsverksamheten via externdebitering. Denna debitering möjliggör även för ÅSUB att för olika uppdrag anställa tillfälliga utredare eller annan tillfällig personal.

 

Publikationsverksamhet

ÅSUB bedriver en omfattande publikationsverksamhet. Antalet publikationer har i det närmaste fördubblats sedan ingången av 2000-talet. Totalt producerades under år 2004 ca 75 publikationer. I rapportserien publicerades tio utredningar, i statistikserien nio mera omfattande utredningar och dessutom Statistisk årsbok för år 2004. Över 50 olika statistikmeddelanden publicerades. Publikationerna finns förutom i tryckt form även tillgängliga på ÅSUB:s hemsida.

 

Lokaler

ÅSUB har sedan år 1999 hyrt egna lokaler i en kontorsbyggnad vid Servicegatan i Mariehamn. Vid inflyttningen kunde utrymmena anpassas för byråns behov men i och med att personalen har utökats, olika tillfälliga utredare och medarbetare anställts och med hänsyn till de krav data- och statistiksäkerheten ställer har lokalfrågan aktualiserats. Någon expansion av verksamheten är inte möjlig i nuvarande lokaler. Detta innebär även att byrån inte kan åta sig en större mängd externa utredningsuppdrag än hittills.

Landskapsrevisorerna konstaterar att verksamheten vid Ålands statistik- och utredningsbyrå följer de riktlinjer som utstakas i lagstiftningen för byrån och i landskapsbudgeten. Byrån har utvecklats till en värdefull utrednings- och dokumentationsresurs av betydelse inte bara för landskapsförvaltningen utan för hela det åländska samhället. Med beaktande av verksamhetens utveckling finner landskapsrevisorerna det motiverat att för framtiden närmare utreda och överväga bl.a. lokalbehoven och taxorna för extern utredningsverksamhet.

Bilagor

Bilaga 1

 

Bilaga 2