Landskapsrevisorernas berättelse 1/2006-2007
| |
| ||
| Ålands lagting | BERÄTTELSE nr 1/2006-2007 | ||
|
| Datum |
| |
| Landskapsrevisorerna | 2007-06-20 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Landskapsrevisorernas berättelse för år 2006
De för finansåret 2006 valda landskapsrevisorerna får härmed till lagtinget avge den i 12 § landskapslagen om landskapsrevisionen (7/1996) avsedda revisionsberättelsen.
| Mariehamn den 20 juni 2007 | |
|
Magnus Lundberg |
Sune Eriksson |
|
| |
|
Runa-Lisa Jansson |
Eva Törnroos |
|
|
|
INNEHÅLL
Landskapsrevisorernas berättelse för år 2006
Landskapsrevisorer för finansåret 2006
Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Landskapsförvaltningens organisation samt personalpolitik
Landskapsregeringens beslutanderätt, delegering och arbetssätt
Lednings- och samordningsfunktioner
Förvaltningen av landskapets fastigheter
Miljöhänsyn i fråga om fastigheter
Finansavdelningens förvaltningsområde
Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2006
Jämförelse mellan 2006 års budget och bokslut - avvikelser från budgeten
Bokslutets inkomstposter i övrigt
Jämförelse mellan 2006 och 2005 års bokslut – budgetens förverkligande
Reserveringar av budgetutgifter och –inkomster
Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Flex-learn, flexibel vuxenutbildning
Näringsavdelningens förvaltningsområde
Fiskeribyråns verksamhetsområden och arbetsuppgifter
Utvecklingen i fråga om det åländska fisket
Det åländska havsfiskets andel av havsfisket för hela Finland
Vad görs för att utveckla den åländska fiskerinäringen
Programarbetet för perioden 2007-2013
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Trafikavdelningens organisation och arbetssätt
Skärgårdstrafikens bokningssystem
Landskapsrevisorernas berättelse för år 2006
Landskapsrevisorer för finansåret 2006
Lagtinget valde den 19 december 2005 i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen om landskapsrevisionen (7/1996) till ordinarie revisorer för finansåret 2006 diplomekonomen Magnus Lundberg från Sund, företagsekonomen Runa-Lisa Jansson från Saltvik och invandrarsekreteraren Eva Törnroos från Mariehamn samt landshövdingens sekreterare Birgitta Gustavsson från Lemland. Till ersättare valdes samtidigt kommunteknikern Folke Karlsson från Saltvik och konsul Rolf Granlund från Mariehamn.
Landshövdingens sekreterare Birgitta Gustavsson anhöll den 10 januari 2007 om befrielse från sitt uppdrag som landskapsrevisor varför lagtinget den 15 januari 2007 befriade henne från uppdraget. Lagtinget beslöt den 15 januari 2007 att till ny landskapsrevisor för den återstående mandatperioden välja förre lantrådet Sune Eriksson.
Landskapsrevisorerna valde till sin ordförande för finansåret 2006 revisorn Magnus Lundberg.
Som revisorernas sekreterare har fungerat biträdande lagtingsdirektören Susanne Eriksson. Landskapsregeringens revisionsbyrå har enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. landskapslagen om landskapsstyrelsens revisionsbyrå (1996:8) bistått landskapsrevisorerna med vissa utredningsuppdrag. Utformningen av berättelsen har handhafts av Susanne Eriksson med bistånd av ledande revisorn Agneta Mannberg-Jansson och interna revisorn Leif Holländer (OFR).
Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter
Under revisionsarbetets gång har revisorerna företagit studiebesök till olika enheter och inrättningar inom landskapsförvaltningen (se nedan).
Vidare har landskapsrevisorerna företagit en studieresa till Gotland och har där bekantat sig bland annat med revisionsverksamheten, hanteringen av företags- och EU-stöd, vägförvaltningen samt byggnation och drift av det nya kongresshuset Wisby strand.
Revisionsarbetet
Enligt 2 § 2 mom. landskapslagen om landskapsrevisionen skall revisorerna konstatera om
a) landskapets rätt och bästa har tillgodosetts,
b) verksamheten har bedrivits ekonomiskt och effektivt samt att formulerade mål och lagtingsbeslut uppfyllts,
c) redovisningen av medelsförvaltning och resursanvändning gjorts på ett tillförlitligt sätt samt om
d) förvaltningen i övrigt handhafts i enlighet med lag och gällande bestämmelser.
Landskapsrevisorerna har enligt 10 § rätt att granska beviljandet, användningen av och tillsynen över lån och bidrag som betalats av EG:s medel samt av EG ställda säkerheter.
I revisionsberättelsen skall enligt 12 § upptas
a) allmänna uppgifter om utförda granskningar och inspektioner,
b) om budgeten iakttagits och i den formulerade mål förverkligats,
c) på vilket sätt den interna övervakningen har ordnats och om den är tillräcklig,
d) om uppgifterna i bokslutet är riktiga och ger tillräcklig information,
e) uppgifter om hur ägarinflytandet använts i bolag som landskapet helt äger eller har aktiemajoritet i,
f) under revisionen gjorda iakttagelser och dess konsekvenser samt anmärkningar mot landskapsstyrelsen eller dess förvaltningsbeslut till den del revisionen givit anledning till detta,
g) förslag till åtgärder som anses vara påkallade,
h) uppgifter om åtgärder för att avhjälpa av landskapsrevisorerna tidigare påtalade missförhållanden samt om dessa åtgärder anses vara tillräckliga samt
i) övriga av revisionsverksamheten föranledda ärenden.
Revisorernas granskningsarbete har i huvudsak ägt rum i lagtingets lokaliteter under tiden 12 oktober 2006 – 20 juni 2007.
Till grund för granskningen har lagts landskapsregeringens förvaltningsberättelse, landskapsregeringens protokoll från plenum och enskilda föredragningar liksom från tjänstemannaföredragningar, finansavdelningens räkenskapshandlingar, landskapets budget och bokslut, protokoll från vissa bolag som underlyder landskapsrevisorernas granskning, akter i olika ärenden samt särskilda skriftliga förfrågningar och utredningar.
Enligt 12 § landskapslagen om landskapsrevisionen skall landskapsrevisorerna avge sin revisionsberättelse till lagtinget senast den 31 augusti varje år. Revisorerna har avsiktligt valt att detta år avlämna berättelsen redan i juni för att därigenom underlätta för landskapsregeringen att till lagtinget inkomma med ett meddelande som innehåller en redogörelse över vidtagna och planerade åtgärder med anledning av berättelsen. Meddelandet kan i lagtinget förslagsvis behandlas tillika med berättelsen. Om detta förfarande visar sig ändamålsenligt kan förfaringssättet permanentas.
Landskapsrevisorerna har i samband med sitt granskningsarbete hört lantrådet Roger Nordlund, landskapsregeringsledamöterna Camilla Gunell, Harriet Lindeman, Britt Lundberg, Runar Karlsson och Lasse Wiklöf, förvaltningschefen Arne Selander, landshövding Peter Lindbäck, t.f. avtalschefen Terese Åsgård, t.f. personalsekreteraren Fredrik Pettersson, avdelningschefen Niklas Karlman, byråchefen Gösta Helander, överinspektören Elisabeth Storfors, överinspektören Göran Franzén, ordföranden för styrgruppen för Navigare Peter Strandvik, verksamhetsledaren för lärcentret Navigare Ronny Holmström, VD:n för Ålands Radio och TV AB, Pia Rothberg-Olofsson, tekniske chefen Martti Rajamäki, redaktionschefen Astrid Olhagen, alarmmästaren Markus Dahl, byråchefen Lars-Erik Karlsson, byråchefen Gösta Helander, chefen för miljöbyrån Helena Blomqvist, inspektören Mia Westman, naturvårdskonsulenten Jörgen Eriksson, t.f. chefen för miljöprövningsnämnden Mikael Stjärnfeldt, lagberedningschefen Lars Karlsson, avdelningsjuristen Susanne Andersson, vägingenjören Stig Jansson, trafikingenjören Bengt Dahlén, ledande revisorn Agneta Mannberg-Jansson och interna revisorn Leif Holländer.
Landskapsrevisorerna har i anslutning till granskningen besökt landskapsalarmcentralen och Ålands radio och TV AB. Revisorerna har även företagit en studieresa till Gotland.
Under studiebesöket till Gotland stiftade landskapsrevisorerna bekantskap med revisionsarbetet inom Gotlands kommun. Revisionen sköts där av ett antal valda revisorer som i sin tur upphandlar revisionstjänster vilka utförs enligt en av revisorerna uppgjord plan. Revisionen resulterar löpande i olika rapporter och avslutas årligen med en kortfattad revisionsberättelse. Revisorerna, som tidigare fört en diskussion om ett liknande förfaringssätt även inom landskapet, avser att i en senare berättelse återkomma med eventuella förslag till förändringar av revisionsarbetet.
I enlighet med den av lagtinget antagna räkenskapsstadgan för Ålands lagting avser revisorerna att under augusti 2007 avge en särskild berättelse över granskningen av lagtingets och Ålands delegations i Nordiska rådet bokföring och användning av medel under år 2006.
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Landskapsförvaltningens organisation samt personalpolitik
Bakgrund
I landskapsrevisorernas berättelse för år 2004 finns en ingående redogörelse över landskapsförvaltningens organisation efter de förändringar av lagtingsordningen, landskapslagen om Ålands landskapsstyrelse, landskapslagen om ärendenas handläggning i landskapsstyrelsen och landskapslagen om Ålands centrala ämbetsverk som genomfördes hösten 1995. Revisorerna har nu företagit en uppföljande granskning av utvecklingen av landskapsförvaltningens organisation och personalpolitik.
Landskapsregeringens beslutanderätt, delegering och arbetssätt
I berättelsen för 2004 redogjordes bland annat för landskapsregeringens beslutanderätt samt delegering och arbetssätt. Revisorerna konstaterade då att antalet ärenden totalt sett ökat men att antalet delegerade ärenden likaledes ökat så att huvuddelen av ärendena avgörs av tjänstemän på föredragning av en annan tjänsteman. Revisorerna konstaterade att utvecklingen gått i rätt riktning men att det finns utrymme för att ytterligare delegera ärenden till avgörande av tjänstemän. En sådan åtgärd skulle möjliggöra för landskapsregeringens medlemmar att ägna mera tid åt politisk styrning.
Revisorerna noterar nu att andelen ärenden som under år 2006 avgjordes vid plenum fortfarande är ungefärligen densamma som vid uppgörandet av berättelsen för 2004.
Lednings- och samordningsfunktioner
Revisorerna konstaterade i sin berättelse för förvaltningsåret 2004 att lagstiftningen påfört chefen för kansliavdelningen uppgifter av skilda slag vilka sammantaget medfört att för litet av kanslichefens arbetstid i praktiken ägnas åt det inre organisations- och utvecklingsarbete som lagstiftaren enligt revisorernas bedömning vid lagens tillkomst gav hög prioritet. Landskapsrevisorerna ansåg därför i berättelsen att landskapsregeringen på nytt borde överväga hur den allmänna ledningsfunktionen och laglighetsövervakningen på mest ändamålsenligt sätt kunde utvecklas.
Revisorerna konstaterar nu att lagtinget i juni 2006 antog ändringar av ett antal landskapslagar i syfte att åstadkomma en ändrad ledningsstruktur inom landskapsregeringens centralförvaltning. Lagändringarna innebar bland annat att ledningsarbetet påfördes en förvaltningschef som skall ta över de förvaltningsenliga ledningsuppgifter som tidigare ankommit på avdelningschefen för kansliavdelningen vid landskapsstyrelsens allmänna förvaltning och på lantrådet.
Personalpolitiken
I samband med revisionsberättelsen för år 2004 berördes även externa utredningar som företagits för översyn av landskapsregeringens förvaltning. Bland annat företogs ett utvecklingsprojekt inom kansliavdelningen under ledning av en svensk konsult. Projektet utmynnade i ett antal rekommendationer som tog sikte på ett bättre ledarskap inom förvaltningen.
Revisorerna konstaterar nu att vissa åtgärder vidtagits inom förvaltningen på det personalpolitiska området. Som exempel kan nämnas att samtliga chefer inom förvaltningen förutsätts hålla medarbetar- eller utvecklingssamtal med personalen. Mycket återstår dock att göra på det personalpolitiska området varvid särskild uppmärksamhet bör fästas vid målstyrning och ledarskap. Det personalpolitiska programmet bör ses över och moderniseras och programmet bör inkludera bland annat frågor som sjukskrivningar och rehabilitering, arbetarskydd och arbetsmiljö samt rekrytering. Revisorerna noterar att den lagstadgade jämställdhetsplanen uppgjorts under år 2007 men att personalbokslutet bör utvecklas. Revisorerna noterar vidare att många av de för personalpolitiken viktiga tjänstemännen är relativt nytillträdda men att målsättningen är att avsikten är att detta område skall prioriteras varvid det första steget är insamling av fakta varefter åtgärder listas och prioriteras.
Lönepolitiken
Revisorerna konstaterar att landskapets löner, med undantag för ett mindre antal tjänster med personlig avtalslön, är uppgiftsbaserade. I omvärlden pågår en utveckling mot ökat inslag av individuell lönesättning och inom exempelvis kommunalförvaltningen sker en övergång till delvis prestationsbaserade löner. Några konkreta planer på en övergång till mera prestationsbaserade löner finns inte inom landskapsförvaltningen men enligt revisorernas bedömning är det sannolikt en tidsfråga innan en sådan övergång kommer att aktualiseras.
Revisorerna konstaterar att antalet delegerade ärenden inte ökat trots tidigare intentioner. Enligt revisorernas mening finns det fortfarande skäl för landskapsregeringen att se över ärendehanteringen till denna del särskilt vad gäller beslut som rör enskilda personer och företag. En utökning av delegeringsfullmakterna bör dock kombineras med klara och tydliga principbeslut vars verkställighet är en förvaltningsåtgärd som sköts enligt förvaltningsmässiga regler. Ett sådant förfarande gynnar enligt revisorernas mening medborgarnas rättssäkerhet bland annat genom att medborgarnas lika behandling tryggas. Noteras bör dock att grundlagens bestämmelser givetvis bör iakttas.
I fråga om lednings- och samordningsfunktionerna konstaterar revisorerna att lagstiftningen nyligen ändrats och att det för närvarande är för tidigt att uttala sig om effekterna av de företagna förändringarna.
På personalpolitikens område har tillsvidare inga större ändringar skett och åtgärder i fråga om bland annat det personalpolitiska programmet och arbetarskyddet måste vidtas. Området är dock numera högprioriterat och revisorerna avser följa utvecklingen samt emotser snara åtgärder.
Revisorerna anser att en övergång till mer individuell lönesättning bör föregås av utarbetande av noggranna principer för lönesättning i syfte att förebygga godtycke.
Förvaltningen av landskapets fastigheter
Bakgrund
Landskapsrevisorerna har tidigare i berättelserna över förvaltningsåren 1998 och 2002 berört förvaltningen av landskapets fastigheter. Frågan om försäkringsskyddet berördes redan i den tidigare berättelsen och togs upp på nytt i berättelsen för förvaltningsåret 2002 då revisorerna konstaterade att försäkringsskyddet är en stor utgiftspost varför principerna för landskapets försäkringsansvar bör utredas med beaktande av ekonomiska aspekter och risktagande. Revisorerna ansåg i berättelsen för 2002 vidare att man för framtiden bör utveckla ett system där fastigheternas kapital- och räntekostnader kunde redovisas i budgeten. Landskapsrevisorerna förutsatte slutligen att landskapsstyrelsen fortsätter arbetet med att kartlägga av landskapet ägda fastigheter vars användningsändamål är oklart och överväger omdisponeringar, försäljning eller andra därav påkallade åtgärder.
Fastighetsskötsel mm
Ansvaret för skötsel och underhåll av landskapets fastigheter är i princip fördelat på de avdelningar och enheter som nyttjar fastigheterna. Eftersom den tekniska utvecklingen resulterat i att behovet av specialiserade kunskaper ökat har byggnadsbyråns övergripande ansvar dock vidgats. I den allmänna motiveringen till landskapets budget för år 2006 upptogs förslag till åtgärder för att utveckla landskapets fastighetsförvaltning genom att vissa förvaltningsuppgifter centraliseras till byggnadsbyrån och i landskapsregeringens beslut om förverkligande av budgeten genomfördes en omorganisering så att följande uppgifter handläggs av eller sköts i samarbete med byggnadsbyrån:
- ledning av byggnadsprojekt
- kostnadsberäkningar av byggnadsprojekt för budgetering
- försäljning och inköp av fastigheter
- besiktningar och underhållsplaner för fastigheterna
- samordning av fastigheternas nyttjande
- tecknande och uppföljning av arrende- och hyresavtal
- fastighetsförsäkringar
- beslut om outnyttjade fastigheter samt upprätthållande av basfakta om fastigheterna.
Genomförande av förändringen bör ske successivt med beaktande av tillgängliga resurser.
Byrån har alltså, med undantag av Ålands hälso- och sjukvård, numera ansvaret för de flesta ombyggnads-, renoverings- och nybyggnadsprojekten inom förvaltningen i samråd med respektive enhet. Byrån gör löpande besiktningar och bistår med råd och utredningar av byggnader vilka förvaltas av enheter som inom sin organisation saknar egen teknisk kompetens. Vidare utarbetar byrån modeller för en ändamålsenlig heltäckande fastighetsförvaltning samt erbjuder de olika förvaltande enheterna ”skräddarsydda” lösningar som komplement till den egna fastighetsförvaltningen för att uppnå en heltäckande förvaltning. Genom avtal mellan byggnadsbyrån och olika enheter fastställs vilken del av fastighetsförvaltningen som sköts av byggandsbyrån som debiterar respektive enhet för de tjänster som tillhandahålls. Ett nytt dataprogram för samlad fastighetsdokumentation och planerat fastighetsunderhåll har införskaffats.
Revisorerna konstaterar att byggnadsbyråns personella resurser är begränsade. Den administrativa förvaltningen handhas av en tjänsteman på heltid och två på deltid medan den tekniska förvaltningen sköts av en tjänsteman på heltid och en på deltid. Vidare finns vid byrån ett antal arbetstagare som handhar underhåll och fastighetsskötsel av självstyrelsegården, Ålands museum, Eriksonska gården, Eckerö post- och tullhus samt ett flertal ytterligare fastigheter.
Landskapet äger sammanlagt 186 fastigheter spridda över hela landskapet. Av fastigheterna är 56 bebyggda med sammanlagt 345 byggnader. Därtill äger landskapet 21 byggnader på privat mark. En inventering av fastigheterna samt deras användningsändamål har genomförts av byggnadsbyrån varvid tänkbara avyttringar har listats. Vissa fastigheter har avyttrats till följd av inventeringen och sannolikt kommer fler försäljningar att bli aktuella. Utgångspunkten är att fastigheter som inte är i användning och som saknar betydande kulturhistoriskt värde kan avyttras.
Försäkringar
Som det inledningsvis nämndes har revisorerna tidigare påpekat att principerna för landskapets försäkringsansvar bör utredas med beaktande av ekonomiska aspekter och risktagande. Revisorerna noterar nu att det i landskapets budget för år 2007 sägs att landskapet, med beaktande av de årliga försäkringspremier som utbetalas till ett privat försäkringsbolag samt skadekvoten, avser övergå till någon form av självförsäkring av byggnaderna.
Miljöhänsyn i fråga om fastigheter
Revisorerna har i samband med en studieresa till Gotland bekantat sig med miljöhänsyn i samband med byggande och skötsel av fastigheter. Gotlands kommun har ett uttalat mål att kommunens fastigheter år 2025 skall drivas med 100 procent förnyelsebar energi. Kommunen vill alltså i detta avseende vara en föregångare och i samband med byggandet av det stora kongresshuset Wisby strand samt intilliggande byggnader gjordes en större satsning på utvinnande av energi ur havsvattnet för värme och kyla och utvinnande av solenergi för el som bland annat driver värmepumpar. Dessutom utfördes byggnationen på ett resurssnålt sätt. Investeringarna görs av miljöhänsyn men beräknas också på lång sikt kunna leda till betydande inbesparingar.
Revisorerna noterar att också landskapsregeringens målsättning är att i de egna verksamheterna föregå med gott exempel. Enligt landskapsregeringens meddelande till lagtinget om en klimatstrategi för Åland har en miljöhandbok för verksamheten inom landskapsregeringen antagits. I handboken finns en miljöpolicy som föreskriver att bl.a. att resursanvändningen skall optimeras så att den negativa miljöpåverkan minskar. Bland de åtgärder som nämns återfinns en minskning av energiförbrukningen i landskapets byggnader, exempelvis genom att täta hus.
Landskapsrevisorerna konstaterar att de i tidigare revisionsberättelser efterlysta åtgärderna delvis genomförts eller planerats. En inventering av fastighetsinnehavet har företagits och landskapsregeringen avser enligt budgeten att under innevarande budgetår övergå till någon form av självförsäkring av landskapets byggnader. Landskapsrevisorerna förutsätter att den aviserade självförsäkringen genomförs.
Revisorerna noterar att det fortfarande inte ingår någon redovisning av kapitalkostnaderna för fastigheterna och att samordningen av fastighetsförvaltningen inte till alla delar fullföljts vilket delvis får antas bero på de begränsade personella resurserna vid byggnadsbyrån. Revisorerna anser att en redovisning av kapitalkostnaderna snarast bör införas så att verksamheterna bär sina egna kostnader.
Enligt revisorernas mening bör möjligheten till utveckling och ytterligare utökad samordning exempelvis i form av ett särskilt fastighetsverk till vilket landskapets alla fastigheter skulle hänföras, utredas eftersom en utökad samordning skulle kunna ge klara driftsfördelar.
Revisorerna anser därtill att försäljningen av sådana fastigheter som landskapet äger men som inte behövs för verksamheten och som inte har kulturhistoriskt värde, bör påskyndas.
Mot bakgrund av hotet mot klimatet förutser revisorerna att stora miljökrav i framtiden kommer att ställas bland annat i fråga om fastigheternas energiförbrukning vilket kan leda till omfattande kostnader för ombyggnad av fastigheter som inte utformats med särskilt beaktande av miljöhänsyn. Revisorerna emotser därför en fortsatt och utökad medveten miljöstrategi från landskapsregeringens sida även i fråga om nybyggnation.
Ålands radio och TV AB
Det av landskapet helägda aktiebolaget Ålands Radio och TV Ab bildades den 1 maj 1996 då bolaget tog över den verksamhet Rundradion i Finland tidigare bedrivit på Åland. Övertagandet skedde till följd av att lagstiftningsbehörigheten gällande radio och TV övergått till landskapet genom en revision av självstyrelselagen.
Bolagets uppdrag framgår av dess bolagsordning enligt vilken bolaget skall främja och bedriva allmännyttig rundradioverksamhet. I praktiken betyder detta att bolaget idag sänder lokalt producerad radio från 05.30 till 20.45 veckans alla dagar. Bolaget sköter även den tekniska återutsändningen av P1-4, Radio Vega, Radio Extrem och Radio Suomi, SVT 1, 2 och 24, barnkanalen, kunskapskanalen, TV 4, FST samt Finlands TV 1 och 2. Från och med april 2006 sänds TV-kanalerna endast digitalt. Ålands Radio och TV har också visst samarbete med Rundradion till vilken bolaget säljer inslag för såväl radio som TV. I övrigt producerar bolaget inte TV-program.
De politiska styrinstrumenten är landskapsbudgeten och landskapsregeringens etermediapolitiska program. Landskapslagen om rundradiosändningar (117/93) reglerar generellt villkoren för rundradiosändning och -mottagning i landskapet. I lagens sägs bland annat att rätten att utöva rundradiosändningsverksamhet kräver tillstånd av landskapsregeringen. Enligt landskapsstyrelsens komplettering av det etermediapolitiska programmet för landskapet Åland (M 3/2002-2003) avser landskapsstyrelsen att utarbeta en landskapslag för Ålands Radio och TV i vilken även public serviceuppdraget skall ingå. Någon sådan lag har ännu inte utarbetats.
Ålands Radio och TV Ab leds av ett förvaltningsråd och en styrelse. Förvaltningsrådet är bolagets högsta beslutande organ vars ledamöter tillsätts av bolagsstämman. Förvaltningsrådet har tio ledamöter som tillsammans skall spegla den politiska sammansättningen i lagtinget. Styrelsen har fem ledamöter valda av förvaltningsrådet och en personalrepresentant.
Verksamheten vid Ålands radio och TV Ab finansieras via landskapets budget som under moment 33.05.06 upptar inkomster från avgifter för innehav av televisionsmottagare. TV-avgiftens storlek fastslås av landskapsregeringen genom ett särskilt beslut och under år 2006 beräknas intäkterna från avgifterna uppgå till ca 2.115.000 euro. Efter avdrag för utgifter för uppbörden av avgiften anslås under momentet 2.050.000 euro på inkomstsidan. På utgiftssidan anslås samma summa för att täcka bolagets verksamhet. Medlen ur detta utgiftsmoment överförs till bolaget i månadsrater och enligt intentionerna i budgeten skall en slutreglering göras under påföljande år på basis av de faktiska intäkterna från avgifterna. Enligt vad revisorerna fått erfara har sådana justeringar i praktiken företagits med anledning av att de influtna medlen understigit beräkningarna men inte då de överstigit dem. I budgeten anslås därtill 257.000 euro för täckande av upphovsrättskostnader för återutsändningar i landskapet av svensk radio och television. Ersättningen måste betalas eftersom det är fråga om ett annat land. Vidare finns i budgeten ett moment för understöd av investeringar i radio- och TV-anläggningar men under 2006 upptas inget anslag under momentet.
Ålands Radio och TV Ab:s verksamhet gick under de första åren med vinst men under de senaste åren har vinsten förbytts i underskott på grund av att de allmänna kostnadsökningarna för bland annat hyra, upphovsrättskostnader och löner inte har åtföljts av motsvarande höjning av avgiften för innehav av televisionsmottagare. En diskussion förs om en indexjustering av TV-avgiften. Under år 2006 gick bolaget med en förlust om ca 9.000 euro vilken täcktes med tidigare vinstmedel. Efter några år kommer tidigare års överskott att vara förbrukat. Landskapsrevisorerna konstaterar att förvaltningsråden i aktiebolag i allmänhet allt mer kommit att spela ut sin roll. Även i fråga om Ålands Radio och TV Ab förefaller förvaltningsrådets roll med åren ha minskat i betydelse eftersom förvaltningsrådets förslag gällande storleken på avgiften för innehav av televisionsmottagare samt förslagen till budget inte längre fastställs av landskapsregeringen utan ändringar trots att förvaltningsrådet, enligt intentionerna för bolaget, skall spegla den politiska sammansättningen i lagtinget.
Enligt landskapsrevisorernas åsikt bör landskapsregeringen mot bakgrund av det ovan beskrivna företa en översyn av bolagets beslutandeorgan i samband med utarbetandet av den aviserade landskapslagen för Ålands Radio och TV. En tänkbar åtgärd vore att avskaffa bolagets förvaltningsråd. Samtidigt bör landskapsregeringen överväga att företa en ändring så att beslutet om fastställande av TV-avgiften fattas av bolagsstämman. Anslag för större investeringar skulle liksom tidigare kunna upptas i landskapets budget. Vidare bör ansvaret för uppbörden av avgifterna för innehav av televisionsmottagare överföras till bolaget som enligt revisorernas uppfattning har det största intresset av att avgifterna flyter in i så stor utsträckning som möjligt. Genom de föreslagna ändringarna klarläggs rollfördelningen mellan landskapsregeringen och bolaget, byråkratin minskas och budgetprocessen förenklas.
Landskapsalarmcentralen
Enligt 5 § landskapslagen om brand- och räddningsväsendet (37/1977) upprätthåller landskapet en alarmcentral för mottagande av brand- och andra olycksfallsanmälningar. Alarmcentralen kan enligt lagen också påföras andra uppgifter. Närmare bestämmelser om alarmcentralen finns i landskapsförordningen om landskapets alarmcentral (22/2002) enligt vilken centralens huvuduppgifter är att dygnet runt kunna motta nödanrop och snabbt kunna alarmera räddningsenheter. Alarmcentralen bemannas av en alarmmästare och alarmoperatörer som för närvarande är sex till antalet.
Alarmcentralen handhar i dagsläget ett antal uppgifter vid sidan av sin huvuduppgift. Till dessa uppgifter hör bland annat att ta emot automatlarm från olika myndigheter och företag, att ta emot larm från trygghetstelefoner som i regel används av äldre personer på inrådan av de sociala myndigheterna, att ta emot servicealarm från framför allt företag, att i mån av möjlighet utföra jourtjänst för exempelvis kommunernas tekniska myndigheter och företag samt att bistå den frivilliga sjöräddningen. För dessa uppgifter, som alltid kommer i andra hand i förhållande till besvarande av nödanrop, debiterar alarmcentralen i de flesta fall berörda myndigheter och företag. Samtal från klienter är avgiftsfria. Årligen tar centralen emot 60-80.000 samtal varav 8-10.000 är nödanrop.
Alarmcentralen är inhyrd i Mariehamns stads räddningsverks lokaler som byggdes med tanke på att alarmverksamheten skulle skötas av räddningsverkets personal. Utrymmena är med andra ord inte utformade med tanke på att en person skall bemanna alarmcentralen dygnet runt, året runt utan möjlighet att lämna lokalen. Därtill uppfyller lokalen inte alla säkerhetskrav exempelvis genom att den är placerad i markplanet.
Revisorerna konstaterar att det under senare år förts diskussioner om möjligheter till samordning av alarmcentralens och polismyndighetens jourverksamheter. Enligt vad revisorerna fått erfara finns följande alternativa samordningsmöjligheter:
1. Alarmcentralen och polisjouren sitter i samma utrymmen. Fördelen med en sådan samordning är att säkerheten kan ökas något i och med att jouren blir dubbelt bemannad och att alarmcentralen kan förväntas få mer ändamålsenliga utrymmen. Nackdelen med detta alternativ är att de båda jourerna möjligen kan störa varandra.
2. Alarmcentralen och polisjouren sitter i samma utrymmen och vissa uppgifter är gemensamma. För- och nackdelar med ett sådant alternativ är desamma som under punkt 1 men med tillägget att möjligheterna till avlastning skulle öka vid arbetstoppar.
3. Verksamheterna sammanslås helt och hållet på samma sätt som i riket. Detta skulle innebära att verksamheten inte längre skulle skötas av alarmoperatörer respektive poliser utan av en ny personalkategori som på rikssidan kallas nödcentralsoperatörer. Sådana operatörer är antingen omskolade alarmoperatörer eller poliser eller nyutbildade nödcentralsoperatörer. Fördelen med en sådan sammanslagning är att verksamheten skulle bedrivas med högre säkerhet eftersom två operatörer med samma kompetens och arbetsuppgifter skulle arbeta sida vid sida. Därtill skulle ny nödvändig teknisk utrustning kunna användas gemensamt. Sammanslagningen skulle dock leda till viss ökning av driftskostnaderna.
Landskapsrevisorerna konstaterar att landskapsregeringen tillsatt en arbetsgrupp för utredning av samordningen. Mandattiden för arbetsgruppen utgår den sista maj 2007. Revisorerna konstaterar även att arbetsgruppens uppgift är att åstadkomma en mera säker alarmverksamhet vilket i praktiken kommer att innebära en fördyrning av verksamheten.
Finansavdelningens förvaltningsområde
Landskapets budget 2006
Landskapsregeringens framställning med förslag till budget för år 2006 för landskapet Åland avläts till lagtinget den 2 november 2005. Budgetförslaget balanserade på 274.091.000 (249.559.000) euro. Lagtinget antog framställningen med vissa ändringar den 22 december 2005. Budgeten balanserade trots ändringarna ändå på 274.091.000 (249.559.000) euro och publicerades i Ålands författningssamling som nr 1/2006. Genom tre tilläggsbudgeter höjdes budgetens slutsumma med 17.741.000 (22.558.000) euro eller med 6,5 % (9,0 %) till 291.832.000 (272.117.000) euro. Beloppen inom parentes anger 2005 års motsvarande belopp.
Som grund för budgeten finns fortsättningsvis budgetförordningen för landskapet Åland (79/1979 och 94/1997) och landskapslagen om landskapets finansförvaltning (43/1971) Landskapsrevisorerna har upprepat framhållit att dessa är föråldrade och inte på något vis motsvarar dagsläget för hur regelverken borde se ut. Den reform av regelverket p.g.a. att bokföringslagens principer skall tillämpas och att utvecklingen gått i riktning mot resultatansvar och resultatstyrning har ännu inte gjorts så att regelverket och lagstiftningen skulle förnyats. De tillämpade redovisningsprinciperna för affärsbokföringen (inom kontodel I) finns redovisat i korthet i bokslutet liksom även redovisningsprinciperna för budgetuppföljning, men dessa principer ingår inte i något regelverk i form av landskapslag. Behovet av att reformera regelverken och skapa nya ändamålsenliga sådana och därmed utveckla den ekonomiska redovisningen och förvaltningen, interna kontrollen och ansvarsfunktionerna kvarstår sålunda fortsättningsvis. Avdelningarna, inrättningarna och byråerna m.fl. redovisar visserligen numera i landskapsregeringens berättelse för sina målformuleringar och hur dessa uppfyllts. Under ett särskilt avsnitt i denna berättelse analyseras hur dessa redovisningar sker. Landskapsrevisorerna noterar bl.a. att t.ex. en särskild analys av bokslutet och ett utlåtande om den interna kontrollen och de viktigaste utvecklingsfrågorna saknas i landskapsregeringens berättelse och att utvecklingsbehovet att förnya och modernisera regelverken och komma bort från bl.a. den föråldrade finansförvaltningslagen från år 1971 därför kvarstår. Revisorerna har under en följd av år framhållit att finansförvaltningslagen från år 1971 inte beaktar de förändrade förhållanden som finns på grund av bl.a. de nya bokföringsprinciperna från 1.1.1998. Budgeten för år 2004 och 2005 förutsatte att en ny finansförvaltningslag skall arbetas fram. Någon framställning från landskapsregeringen gjordes inte under dessa år och inte heller under år 2006 fastän det finns en uttalad intention bl.a. i regeringsprogrammet att en framställning i ärendet kommer att göras så fort detta är möjligt. Revisorerna erfar att finansavdelningen inte heller under år 2006 tagit itu med reformarbetet, vilket är en förutsättning för att få fram en framställning. Revisorerna har fått uppgifter om att reformarbetet kommer att vidta under år 2007.
Förnyade system finns sedan några år tillbaka för att internt inom landskapsregeringen följa upp landskapets budget genom en månatlig uppföljning också per ansvarsområde och andra sammanställningar.
Landskapsrevisorerna har noterat att utvecklingsarbetet i närområdena gått vidare speciellt under de senaste åren. Bokslutsrapportering och –presentation har förnyats i stor omfattning och statliga myndigheter uppfyller sin rapporteringsskyldighet om riktiga och tillräckliga uppgifter genom att ge allt mer utvecklade uppgifter om hur budgeten har följts samt om ämbetsverkens intäkter och kostnader, ekonomiska situation och verksamhetsresultat (en riktig och tillräcklig bild) i bokslutet och redovisa för resultatansvaret i verksamhetsberättelsen. I berättelsen presenterar dessa offentliga ämbetsverk och inrättningar också en analys av bokslutet och resultatet och det är vanligt förekommande att ge ett utlåtande från ledningen hur den bedömt de metoder som används i den interna kontrollen och riskhanteringen. Vanligt förekommande är också att ledningen i utlåtandet även anger de väsentligaste utvecklingsbehoven inom sitt ansvarsområde. En motsvarande utveckling har emellertid inte skett inom landskapsförvaltningen.
Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2006
| Inkomster: |
| Euro |
| För året budgeterades | 274 091 000 |
|
| Tilläggsbudgeter (ÅFS 63/2006, 89/2006 och 9/2007) | + 17 741 000 | 291 832 000 |
| Influtit av årets budgeterade inkomster | 277 771 461 |
|
| Återförda utgiftsrester och reserv.anslag | 3 614 846 |
|
| Återbokade bidrag | 1 280 776 |
|
| Nya reserverade inkomster 31.12.2006 | 9 865 561 | 292 532 644 |
|
|
|
|
| Över budget |
| 700 644 |
|
|
|
|
| Utgifter: |
|
|
| För året budgeterades | 274 091 000 |
|
| Tilläggsbudgeter (ÅFS 63/2006, 89/2006 och 9/2007) | +17 741 000 | 291 832 000 |
| Utbetalt av årets budgeterade utgifter | 252 542 674 |
|
| Återförda inkomstrester | 647 803 |
|
| Nya utgiftsrester och res.ansl. 31.12.2006 | 32 679 565 | 285 870 042 |
| Under budget |
| 5 961 958 |
| Överskott |
| 6 662 602 |
I bokslutet över budgetförverkligandet är inkomsterna större än utgifterna så att överskottet blir 6.662.602 (5.470.097) euro.
I budgeten och tilläggsbudgeterna för år 2006 har bland inkomsterna under förvaltningsområdet skatter och avgifter av skattenatur intagits ett anslag om 11.341.000 (10.384.000) euro för överföring av budgetöverskott. Denna överföring har också förverkligats så att samma belopp överförts i bokslutet. Transaktionerna innebär att det verkliga överskottet i bokslutet är sammanlagt 18.003.602 ( 15.854.097) euro. På utgiftssidan har för samma förvaltningsområde budgeterats 12.500.000 (10.778.000 ) euro för överföring till utjämningsfond och denna överföring har likaså förverkligats i bokslutet. Som tidigare framhållits har utjämningsfonden inte inrättats enligt särskilda regler och därför saknas ännu ett eget regelverk.
Vid tidigare års budgetförverkligande liksom vid budgetförverkligandet år 2006 har i bokslutet beaktats reservationsanslag som får användas under de kommande tre åren. Av nya utgiftsrester och reservationsanslag, vilka i bokslutet 2006 utgör 32,7 (27,3) miljoner euro, kommer liksom tidigare inte alla att användas inom kommande treårsperiod utan de oanvända reserveringarna återförs så småningom i bokslutet såsom inkomst i form av återförda reserveringar. Detta gäller emellertid inte de s.k. PAF-medlen, som återförs till PAF för ny fördelning. Dessa medel återförs som extraordinär kostnad till resultaträkningen för att inte ha resultatpåverkande inverkan på budgetförverkligandet. De s.k. PAF-lånen behandlas bokföringsmässigt på samma sätt som de fördelade PAF-medlen.
De som inkomst återförda utgiftsresterna och reservationsanslagen utgör 3,6 (3,2) miljoner euro i sammanställningen ovan. Återbokade bidrag, som inte lyfts eller behövts utgör 1,3 (0,8) miljoner euro. De nya reserveringar om 32,7 (27,3) miljoner euro som gjorts 31.12.2006 kunde alternativt utgå till viss del, så att de inte skulle kostnadsföras utan budgeteras på nytt i någon kommande budget. Om så skett skulle budgetöverskottet blivit högre år 2006 än vad nu är fallet med det belopp som budgeteras på nytt i en senare budget. Också de reserveringar som finns från tidigare år i landskaptes balans kunde ytterligare gås igenom och återföras i en högre grad än tidigare så att onödiga reserveringar för investeringar och andra utgifter som inte verkar bli förverkligade inom en snar framtid kunde återföras såsom inkomst. Vid en reform av finansförvaltningen kunde övervägas att investeringar och andra utgifter inte skulle överföras till kommande år om de inte realiseras under budgetåret utan budgeteras på nytt då de är aktuella. Inom kommunerna tillämpas ett dylikt förfarande så att investeringar budgeteras på nytt till erforderliga delar om de inte förverkligats vid bokslutstillfället per 31.12. Reserveringarna analyseras längre fram i ett särkilt avsnitt.
Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) ingår såsom en väsentlig del av landskapets budget och bokslut, men uppgör ett eget mera detaljerat bokslut. Här är principerna samma som för centralförvaltningen, så att outnyttjade verksamhetsutgifter (vr) överförs till ett kommande är. Likaså överförs reservationsanslag att användas budgetåren och senare under ytterligare tre år.
Skatter och inkomster av skattenatur
En väsentlig del av inkomsterna i budgeten och bokslutet utgörs av skatter och inkomster av skattenatur, främst avräkningsbeloppet med staten och skattegottgörelsen.
Avräkningsbelopp och skattegottgörelse år 2006 och 2005 i euro
| Skattens art | År 2006 | År 2005 |
| Avräkningsbelopp – varav | 181 723 061 | 181 797 319 |
| förskott från staten | 174 725 000 | 174 725 000 |
| föregående års avräkningsbelopp | (175 602 061) | (173 220 319) |
| tilläggsbetalning/återbetalning - | 877 061 | 7 072 319 |
| Skattegottgörelse som inbetalts för år 2004 resp år 2003, | 20 508 069 | 20 997 666 |
| Extraordinarie anslag för reservkraftsanläggning | *(1 370 000) | *(2 580 000) |
| Summa avräkningsbelopp och skattegottgörelse | 202 231 130 | 202 794 985) |
*= Det extraordinarie anslaget för reservelkraftsanläggning intäktsfördes i bokslutet 2004 delvis som influten till ett belopp om 2.100.000 euro och dels såsom inkomstrest till ett belopp om 4.050.000 euro. Under år 2005 inbetalades 2.580.000 euro och under år 2006 1.370.000 euro av inkomstresten. Av inkomstresten återstår därför 100 000 euro per 31.12.2006.
Avräkningsbeloppet med staten är något lägre än året förut så att skillnaden är 74.258 euro lägre (16,5 miljoner euro högre) eller 0,4 procent lägre (10,0 procent högre) än året tidigare. Skattegottgörelsen är också något lägre än året förut så att skillnaden är 489.597 euro lägre (4,3 miljoner euro högre ) eller 2,3 procent lägre (26,1 procent högre ).
Jämförelse mellan 2006 års budget och bokslut - avvikelser från budgeten
I denna jämförelse ingår i bokslutssiffrorna de nya inkomstresterna, budgetutgiftsresterna och reserveringarna. Beloppen är angivna i euro. Reserveringarna och övriga överföringar till följande år är sålunda finansierade genom ovannämnda nya inkomstrester och övriga bokförda inkomster.
Jämförelse mellan 2006 års budget och bokslut
| Förvaltningsområde | Budget | Enl. bokslut inkl. reserveringar | Över + /under - | Över/ |
| Inkomster: |
|
|
|
|
| Lagtinget | 2 000 | 1 514 | -486 | - 24,3 |
| Landskapsregeringen | 208 000 | 206 072 | - 1 928 | - 0,9 |
| Kansliavdelningen | 3 745 000 | 3 680 440 | - 64 560 | - 1,7 |
| Finansavdelningen | 31 766 000 | 31 839 648 | + 73 648 | + 0,2 |
| Social- o. miljöavd | 10 612 000 | 10 587 903 | -24 097 | - 0,2 |
| Utbildn.o. kulturavd | 2 582 000 | 2 467 691 | - 114 309 | - 4,4 |
| Näringsavdelningen | 5 486 000 | 5 520 838 | + 34 838 | + 0,6 |
| Trafikavdelningen | 1 183 000 | 994 654 | - 188 345 | - 15,9 |
| Skatter o. avg. av skatte- natur, ink. av lån o. finansink. |
236 248 000 |
237 233 885 |
+ 985 885 |
+ 0,4 |
| Sammanlagt | 291 832 000 | 292 532 644 | + 700 644 | + 0,2 |
| Underskott |
| - |
|
|
| Sammanlagt | 291 832 000 | 292 532 644 | + 700 644 | + 0,2 |
| Utgifter: |
|
|
|
|
| Lagtinget | 2 473 000 | 2 448 134 | - 24 866 | - 1,0 |
| Landskapsregeringen | 2 575 000 | 2 437 803 | - 137 197 | - 5,3 |
| Kansliavdelningen | 22 826 000 | 22 698 012 | - 127 988 | - 0,6 |
| Finansavdelningen | 42 039 000 | 38 662 741 | - 3 376 258 | - 8,0 |
| Social- o. miljöavd | 93 379 000 | 92 812 682 | - 566 318 | - 0,6 |
| Utbildn. o. kulturavd | 48 831 000 | 48 691 376 | - 139 624 | - 0,3 |
| Näringsavdelningen | 25 448 000 | 23 803 771 | - 1 644 229 | - 6,5 |
| Trafikavdelningen | 29 020 000 | 29 136 104 | + 116 104 | + 0,4 |
| Finansieringsutgifter | 25 241 000 | 25 179 418 | - 61 582 | - 0,2 |
| Sammanlagt | 291 832 000 | 285 870 042 | - 5 961 958 | - 2,0 |
| Överskott |
| 6 662 602 |
|
|
| Sammanlagt | 291 832 000 | 292 532 644 | + 700 644 | + 0,2 |
Jämförelsen visar att inkomsterna blivit högre respektive lägre för vissa förvaltningsområden och sammanlagt högre (lägre) så att inkomsterna överstigit (underskridit) budgeten totalt med 700.644 euro (430.671) euro. Största procentuella avvikelserna finns beträffande lagtinget och trafikavdelningen så att bokslutet för inkomsterna här är 24,3 respektive 15,9 procent lägre. Från lagtingets avvikelse kan bortses, då beloppet är ringa. De lägre inkomsterna för trafikavdelningen beror på att den interna debiteringen för projekteringsverksamheten blivit lägre till följd av obesatta tjänster och att den debitering som gjordes inte beaktades per 31.12.2006, då förfarandena inte ännu var inarbetade. Eftersom det rör sig om interna belopp är dessa inte resultatpåverkande. Ett mindre belopp om 43.456 euro som gäller inkomsterna för trafikavdelningens lager och verkstad har uteblivit till följd av budgettekniska skäl.
Beträffande utgifterna har alla förvaltningsområden underskridit budgeten förutom trafikavdelningen, där överskridningen är 116.104 euro eller 0,4 %. Trafikavdelningens ökade utgifter beror på större utgifter än beräknat för reparation och underhåll av fartyg, färjfästen, bryggor, hamnar, byggnader och vägar.
Sammanlagt har utgifterna underskridit budgeten med 5.961.958 euro (5.900.768) euro eller med 2,0 (2,2) %.Inkomsterna överstiger utgifterna och budgetöverskottet utgör 6.662.602 (5.470.097) euro.
Anslagsöverskridningar
Överskridning av fasta anslag, reservationsanslag (R), (VR) och förslagsanslag (F)
I bokslutet för år 2006 kunde observeras anslagsöverskridningar i 12 ( 14) fall. De överskridna beloppen utgör sammanlagt 720.442 (194.144) euro. De enskilda beloppen är i flera fall små. De största överskridningsbeloppen om sammanlagt 139.550 euro respektive 497.803 finns under förvaltningsområdena för trafikavdelningen respektive för skatter och avgifter beträffande återförda anslag.
Bokslutets inkomstposter i övrigt
Inkomsterna per förvaltningsområde har i de flesta fall blivit något under budget, men avvikelserna är små i procent eller som belopp. En större avvikelse finns som tidigare nämnts för trafikavdelningens inkomster där avvikelsen är 15,9 % mindre än budget. Detta beror på att inkomster från projekteringsverksamhet och verkstadens och lagets inkomster influtit bara till en del vad gäller projekteringsverksamheten. Denna har varit av mindre omfattning som en följd av att två tjänster varit obesatta och ett nytt system med intern debitering inte verkställts i bokslutet, så att gjorda interna debiteringar skulle beaktats i bokslutet per 31.12.2006.
För tre förvaltningsområden har inkomsterna nått upp till budgeterade belopp. Detta gäller finansavdelningen, näringsavdelningen och skatter och avgifter av skattenatur.
Vid genomgång av bokslutet kunde noteras att budgetinkomsterna var under budget för 33 (49) inkomstkonton i budgeten. Inkomsterna per förvaltningsområde har behandlats tidigare.
Av tidigare års inkomstrester hade 3,6 (7,6 ) miljoner euro av 5,4 (10,8 ) miljoner euro influtit år 2006. De uteblivna inkomstrestbeloppen från år 2005, vilka inte influtit år 2006 utgör 1,8 (3,2 ) miljoner euro och av dessa överfördes 1,1 (3,0 ) miljoner euro till år 2007 (2006), då de beräknas inflyta. Av tidigare års inkomstrester återfördes ett belopp om 647.803 (165.164) euro som kostnad år 2006 då dessa inkomster inte kommer att bli inbetalda och sålunda bedömdes såsom omöjliga att förverkliga.
Jämförelse mellan 2006 och 2005 års bokslut – budgetens förverkligande
Alltsedan år 1998 tillämpas inom landskapsförvaltningen vid redovisning de principer som gäller för affärsbokföring. Detta betyder att bokföringslagen följs i tillämpliga delar, men vissa speciallösningar finns till följd av att landskapet bedriver offentlig verksamhet som i flera avseenden skiljer sig från privat verksamhet och de redovisningskrav som ställs på denna.
Bokslutssiffrorna för budgetförverkligandet för de olika förvaltningsområdena för år 2006 jämförda med motsvarande siffror för år 2005 framgår av tabellen nedan.
Jämförelse mellan 2005 och 2006 års bokslut - budgetens förverkligande
| Förvaltningsområde | 2005 euro | 2006 euro | Ökning + Minskning - | % |
| Budgetinkomster: |
|
|
|
|
| Lagtinget | 5 727 | 1 514 | - 4 213 | - 73,6 |
| Landskapsregeringen | 207 212 | 206 072 | -1 140 | - 0,5 |
| Kansliavdelningen | 4 866 819 | 3 680 440 | - 1 186 379 | - 24,4 |
| Finansavdelningen | 22 410 830 | 31 839 648 | + 9 428 818 | + 42,1 |
| Social- och miljöavdelningen | 10 443 118 | 10 587 903 | + 144 785 | + 1,4 |
| Utbildnings o. kulturavdelningen | 2 918 667 | 2 467 691 | - 450 976 | - 15,4 |
| Näringsavdelningen | 6 514 474 | 5 520 838 | - 993 636 | - 15,3 |
| Trafikavdelningen | 1 154 086 | 994 654 | - 159 432 | - 13,8 |
| Skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansieringsinkomster |
223 165 397 |
237 233 885 |
+ 14 068 488 |
+ 6,3 |
| Budgetinkomster sammanlagt | 271 686 329 | 292 532 644 | + 20 846 315 | + 7,7 |
|
|
|
|
|
|
| Budgetutgifter: |
|
|
|
|
| Lagtinget | 2 458 965 | 2 448 134 | - 10 831 | - 0,4 |
| Landskapsregeringen | 2 288 979 | 2 437 803 | + 148 824 | + 6,5 |
| Kansliavdelningen | 18 153 362 | 22 698 012 | + 4 544 650 | + 25,0 |
| Finansavdelningen | 32 623 136 | 38 662 741 | + 6 039 605 | + 18,5 |
| Social- och miljöavdelningen | 90 902 377 | 92 812 682 | + 1 910 305 | + 2,1 |
| Utbildnings- och kulturavdelningen | 50 195 014 | 48 691 376 | - 1 503 638 | - 3,0 |
| Näringsavdelningen | 22 087 113 | 23 803 771 | + 1 716 658 | + 7,8 |
| Trafikavdelningen | 25 265 885 | 29 136 104 | + 3 870 219 | + 15,3 |
| Skatter och avgifter av skattenatur, finansiella poster m.m. | 22 241 401 | 25 179 418 | + 2 938 017 | + 13,2 |
| Budgetutgifter sammanlagt | 266 216 232 | 285 870 042 | + 19 653 810 | + 7,4 |
| Överskott/underskott | 5 470 097 | 6 662 602 | + 1 192 505 | + 21,8 |
| Budgetutgifter inkl överskott | 271 686 329 | 292 532 644 | + 20 846 315 | + 7,7 |
Inkomster
Inkomsterna ökade med netto 20,8 (20,9) miljoner euro eller med 7,7 (8,3 ) procent. Härvid minskade kansliavdelningens inkomster med 1,2 (2,1) miljoner euro genom den minskade överföringen av inkomster från Posten på Åland och något mindre inkomster från Radio och TV-verksamhet. Finansavdelningens inkomster ökade med 9,4 (6,6 ) miljoner euro främst till följd av de inkomster från fastighetsförsäljning och för delfinansiering för kulturell verksamhet, vilka bokförts som inkomstrester år 2006 och förverkligas huvudsakligen år 2007. Avkastning av penningautomatmedlen har stigit med 4 miljoner euro från 2005 års nivå eller med samma belopp som år 2005, vilket också påverkar finansavdelningens ökning. Skatter och avgifter av skattenatur ökade med 14,1 (14,0 ) miljoner euro eller med 6,3 (6,7 ) främst till följd av att överskottet från föregående år utgjorde 15,8 (3,8) miljoner euro. Övriga variationer i inkomsterna jämfört med föregående år kommenteras inte närmare här, eftersom de är att betrakta som normala årliga avvikelser.
Utgifter
Utgifterna ökade med netto 19,6 (19,2 ) miljoner euro. Enligt bokslutet för år 2006 har utgifterna ökat inom alla avdelningar förutom vad gäller lagtinget samt utbildnings- och kulturavdelningen. Lagtingets minskade utgifter är marginellt 10.831 euro eller 0,4 % medan utbildnings- och kulturavdelningens minskning är 1,5 miljoner euro eller 3,0 % och beror på de grundreparationer och den investering i skolfartyg som skedde vid Ålands sjömansskola år 2005. De övriga förvaltningsområdenas utgiftsökningar är varierande. De största ökningarna finns inom finansavdelningen 6,0 miljoner euro eller 18,5 %, kansliavdelningen 4,5 miljoner euro eller 25,0 %, trafikavdelningen 3,9 miljoner euro eller 15,3 % och finansieringsutgifter 2,9 miljoner euro eller 13,2 %.
Kansliavdelningens utgiftsökning beror på ökade utgifter för främjande av bostadsproduktion 3,2 miljoner euro och bygginvesteringar för polishus och motorfordonsbyrå 1,2 miljoner euro. Finansavdelningens utgiftsökning beror på ökade allmänna stöd till kommunerna 1,6 miljoner euro, ökade utgifter för momentet särskilda understöd, lån och investeringar 1,8 miljoner euro samt ökade bidrag ur penningautomatmedel 3,3 miljoner euro. Trafikavdelningens utgiftsökning om 3,9 miljoner euro beror främst på ökade utgifter för anskaffning och underhåll av färjor och fartyg 1,6 miljoner euro och ökade utgifter för väghållningen 1,7 miljoner euro. Utgifterna för skatter och avgifter av skattenatur, finansiella poster m.m. är 2,9 miljoner högre 2006 beroende på större överföring till utjämningsfond om 1,7 miljoner euro och överföring av ett större budgetöverskott om 0,9 miljoner euro. Närmare uppgifter om denna fond finns i avsnittet om balansen som beskrivs nedan i ett särskilt avsnitt och i ett särskilt eget avsnitt om utjämningsfond.
Utjämningsfond
I budgeten för år 1999 beaktades för första gången en överföring om 1.219.026 euro till en ny utjämningsfond. Överföringen gjordes också i bokslutet. Motivet till att en sådan transaktion gjordes var att landskapsrevisorerna påtalat att det tillämpade förfarandet att bokföra ett beräknat överskott i bokslutet och nästa år justera detta efter att det verkliga överskottet blivit känt inte ger en rättvisande bild av resultatet. I budgeten finns följande motivering: ”Landskapsstyrelsen avser därför och som ett led i reformeringen av budgeterings- och redovisningssystemet att i samband med det förslag till finansförvaltningslag som avses förelagt lagtinget under år 1999 ta ställning till principerna hur överskott respektive underskott skall överföras mellan de olika budgetåren. Frågan sammanhänger nära med frågan om hur reglerna för den utjämningsfond som i enlighet med finansutskottets förslag i samband med budgeten för år 1998 föreslås införd skall utformas. Landskapsstyrelsen finner det därför mest ändamålsenligt att behandla frågorna i anknytning till varandra”. ”Med beaktande av budgetläget de kommande åren” intogs i budgetförslaget ett anslag om 7.248.000 mark, vilket betyder 1.219.026 euro som överföring till fonden och budgetförslaget balanserade samtidigt genom denna överföring till utjämningsfond. Genom tilläggsbudget höjdes budgetanslaget för överföring till utjämningsfond så att överföringen år 1999 blev 80.000.000 mark eller 13.455.034 euro.
Till utjämningsfonden överfördes medel också under år 2005. I bokslutet för år 2006 gjordes ytterligare överföringar om sammanlagt 12.500.000 euro. Fondens medel utgör per 31.12.2006 36.733.034 euro.
Motivering till överföringarna till en utjämningsfond i budget och tilläggsbudgeter har varit att de sistnämnda uppvisar överskott och att inkomsterna som är grunden till överskottet är av engångsnatur. Avsikten med åtgärden är enligt landskapsregeringens motivering i budgetförslagen att skapa bättre utrymme att möta eventuella sänkningar i nivån för avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen. För närvarande finns emellertid inte klara indikationer om att avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen kommer att sänkas i någon större omfattning utan det handlar om en förväntad prognos. Dessa två belopp har ökat markant under de senaste åren men varit oförändrade år 2006 jämfört med året innan. Åtminstone skattegottgörelsen kan förväntas ha en något mindre ökning framgent. Landskapsregeringen har här låtit ÅSUB utreda frågan och en rapport för flitpengens och därmed skattegottgörelsens utveckling har presenterats under april 2007 (rapport 2007:4).
Medel började överföras till en planerad utjämningsfond år 1999 och överföringarna har fortgått fram till år 2006. Landskapsregeringen har emellertid inte förelagt lagtinget något förslag till ny finansförvaltningslag eller motsvarande modernare lagstiftning och inte heller till en lag eller annat regelverk som gäller för utjämningsfond. Lagtinget framförde önskemål om en sådan lagstiftning redan vid behandlingen av budgeten för år 1998 och upprepade önskemålen i maj 2007 vid behandlingen av första tilläggsbudgeten för år 2007. Begreppet "fond" är i detta fall möjligen något inexakt men avsikten är att frigörande av de avsatta medlen kräver lagtingets beslut till skillnad från sedvanliga reserveringar.
Lagtingets har vid flera tillfällen uttalat åsikter om behovet av förnyad finanslagstiftning liksom även landskapsrevisorerna. Med beaktande av att landskapsregeringen till utjämningsfond överfört väsentliga belopp om sammanlagt 36.733.034 euro per 31.12.2006 torde möjligheten för existensen av denna fond snarast utredas och fås reglerad i lag. Landskapsregeringen uppger att arbetet med en lagstiftning som kommer att ersätta den nuvarande föråldrade finanslagstiftningen och reglera också utjämningsfonden inleds under år 2007.
Reserveringar av budgetutgifter och –inkomster
Budget- och redovisningssystemet innehåller en typ av anslag benämnt (VR), verksamhetsutgifter, vilka står till förfogande i två år, och indras därefter om de inte förbrukats. De s.k. reservationsanslagen står däremot till förfogande under fyra år. Relationen angående inkomstrester, utgiftsrester och reservationsanslag från tidigare år inklusive reserveringarna för verksamhetsutgifter för de olika förvaltningsområdena framgår av nedanstående tabell.
Relation angående inkomstrester, utgiftsrester och reservationsanslag inkl. reserveringar för verksamhetsutgifter
| Förvaltningsområde | 1.1.2006 | Influtit 2006 | Återförts 2006 | Överförs till 2007 | Nya | Sammanlagt 31.12.2006 |
| Inkomstrester: | 5 363 204 | 3 587 023 | 647 803 | 1 128 378 |
| 1 128 378 |
| Nya inkomstrester: | - | - | - | - | 9 865 561 | 9 865 561 |
| Landskapsregeringen | 35 000 | 31 760 | 3 240 | - | 35 000 | 35 000 |
| Kansliavdelningen | 339 822 | 339 822 | - | - | - | - |
| Finansavdelningen | - | - | - | - | 7 794 847 | 7 794 847 |
| Social- och miljöavdelningen | 32 000 | 31 769 | 231 | - | - | - |
| Utb. o. Kulturavdelningen | 1 056 323 | 533 411 | 61 293 | 461 619 | 618 681 | 1 080 300 |
| Näringsavdelningen | 2 184 740 | 1 042 261 | 583 039 | 559 440 | 1 403 133 | 1 962 573 |
| Trafikavdelningen | 245 319 | 238 000 | - | 7 319 | - | 7 319 |
| Skatter och avgifter av skattenatur | 1 470 000 | 1 370 000 | - | 100 000 | 13 900 | 113 900 |
| Inkomstrester sammanlagt | 5 363 204 | 3 587 023 | 647 803 | 1 128 378 | 9 865 561 | 10 993 939 |
| Utgiftsrester och reservationsanslag: | 1.1.2006 | Utbetalts 2006 | Återförts 2006 | Överförs till 2007 | Nya reserveringar 31.12. 2006 | Sammanlagt 31.12.2006 |
| Lagtinget | 331 684 | 252 119 | 46 315 | 33 250 | 497 532 | 530 782 |
| Landskapsregeringen | 173 061 | 169 821 | 3 240 | - | 389 908 | 389 908 |
| Kansliavdelningen | 3 789 822 | 1 645 291 | 440 429 | 1 704 102 | 5 156 846 | 6 860 948 |
| Finansavdelningen | 8 355 809 | 3 057 818 | 88 183 | 5 209 807 | 10 109 083 | 15 318 890 |
| Social- och miljöavd. | 10 863 379 | 9 750 623 | 164 867 | 947 889 | 3 408 145 | 4 356 034 |
| Utbildnings- och kulturavd. | 2 938 087 | 2 366 368 | 155 296 | 416 423 | 3 245 515 | 3 661 938 |
| Näringsavdelningen | 12 275 709 | 3 704 836 | 2 688 795 | 5 882 078 | 3 783 650 | 9 665 728 |
| Trafikavdelningen | 2 809 705 | 1 287 073 | 27 720 | 1 494 911 | 6 088 886 | 7 583 797 |
| Skatter och avg. av skattenatur m.m. totalt | - | - | - | - | - | - |
| Utgiftsrester och reservationer sammanlagt |
41 537 256 |
22 233 949 |
3 614 847 |
15 688 460 |
32 679 565 |
48 368 025 |
Av tabellen framgår att inkomstresterna har ökat (minskat) från 5,4 (10,8) miljoner euro till 11,0 (5,4) miljoner euro eller med 5,6 (5,4) miljoner euro, vilket utgör 103,7 (50) procent. Av tidigare bokförda inkomstrester har influtit 3,6 (7,6) miljoner euro medan 647.803 (165.164 ) euro återförts som utgift. Av gamla inkomstrester som beräknas inflyta senare återstår därför 1,1 (3,0) miljoner euro. Störst bland dessa poster som inflyter senare är EU:s finansieringsandel om 1,0 miljoner euro för mål 2 och mål 3.
Av tabellen ovan framgår att utgiftsrester och reservationer har ökat (minskat) från 41,5 (43,1) miljoner euro till 48,4 (41,5) miljoner euro eller med 6,9 (1,6) miljoner euro, vilket är 16,6 (3,7) procent. Av utgiftsrester och reservationsanslag från tidigare år om 41,5 (43,1) miljoner euro återstår 15,7 (14,2) miljoner euro per 31.12.2006. Dessa poster utgörs främst av finansavdelningens och näringsavdelningens reserveringar om 5,2 respektive 5,9 miljoner euro. Finansavdelningens kvarstående reserveringar gäller särskilda understöd, lån och investeringar om 3,3 miljoner euro samt 1,9 miljoner euro från penningautomatmedel. Näringsavdelningens kvarstående reserveringar från tidigare år gäller näringslivets främjande 0,1 miljon euro, mål 2 2,3 miljoner euro, strukturprogrammet för fiskerisektorn 2,0 miljoner euro samt några mindre poster.
Av tabellen ovan framgår också att mest reservationer har finansavdelningen med 15,3 miljoner euro och näringsavdelningen med 9,7 miljoner euro. Därefter kommer trafikavdelningen med 7,6 miljoner euro och kansliavdelningen med 6,9 miljoner euro.
Finansavdelningens utgiftsrester och reservationer om 15,3 miljoner euro från tidigare år och från år 2006 består främst av posterna särskilda understöd, lån och investeringar samt penningautomatmedel.
Målformuleringar i budgeten och redovisningen av dem i berättelsen
Målformuleringar i budgeten har införts av landskapsregeringen för ett antal år sedan. Den delegering som skett uppifrån och ner förutsätter dylika målformuleringar och resultatmål samt redovisning av dem för att landskapsregeringen och framförallt lagtinget skall kunna utöva den kontroll som den allt längre gående delegeringen medfört. Genom att förvaltningen redovisar för förverkligandet av målformuleringarna i landskapsregeringens berättelse ges detaljerad information om verksamhetens inriktning och de resultatmål som eftersträvats och som godkänts eller annars fastställts av lagtinget. Målformuleringar finns numera för avdelningarna och i stor utsträckning även för byråer och enheter inom avdelningarna liksom en redogörelse i landskapsregeringens berättelse för hur målformuleringarna och resultatmålen har förverkligats.
Vid revisionen av budgeten och bokslutet för år 2006 har granskats särskilt hur målformuleringarna och redovisningen av deras förverkligande är gjord i landskapsregeringens berättelse. Vid granskningen framkom att redogörelse för hur målformuleringarna förverkligats finns för majoriteten av förvaltningsområdena. Berättelsen ger därför en god information om verksamhetens inriktning och utveckling samt om målsättningarna som lagtinget fastställt genom budgeten. Informationen om verksamhetens inriktning samt om hur mål förverkligats har utvecklats och förbättrats i landskapsregeringens berättelse. Vid genomgången av målformuleringarna och förverkligandet av dem för år 2006 noterade revisorerna att förverkligandet överlag är relativt tillfredsställande och för en del förvaltningsområden finns mycket detaljerade uppgifter och god information. Berättelsen ger därför en god information om verksamheten och hur de i budgeten fastställda målformuleringarna uppnåtts.
Fastän berättelsen ger en bra insyn i hur målformuleringarna och budgeten förverkligats finns ändå ett behov av en allmän utveckling av redovisning av resultatet t.ex. i form av en fortsatt analys av bokslutet och resultatet och en presentation av de viktigaste utvecklingsfrågorna för varje avdelning, vilket omnämns i denna berättelse under avsnittet om landskapets budget. Utvecklingsarbetet kan enligt revisorernas uppfattning också innebära att arbeta med frågor som gäller metoderna för att styra verksamhetens resultat, göra den interna kontrollen mera systematisk och enhetlig samt att ringa in de viktigaste utvecklingsfrågorna.
Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) uppgör en egen verksamhetsberättelse med statistikbilaga. Berättelsen innehåller också uppgifter om målformuleringarna och deras förverkligande samt om den av landskapsregeringen fastställda hälso- och sjukvårdsplanens förverkligande. Landskapsrevisorerna har under de senaste åren efterfrågat en tydligare redogörelse för såväl målformuleringarna som för planens förverkligande. I ÅHS berättelse för år 2006 ingår nu såsom ett särskilt avsnitt en redogörelse för hur hälso-och sjukvårdsplanen förverkligats. Detta är ett stort framsteg gentemot tidigare. Ledningen för ÅHS uppger att man också framgent kommer att ägna stor uppmärksamhet åt dessa frågor. Med hänsyn till att ÅHS förbrukar en väsentligt del av landskapsbudgeten är det av största vikt att redovisning sker, så att landskapsregeringen och lagtinget får en klar uppfattning om hur budgetmedlen använts, då någon uppföljning från social- och miljöavdelningen av hälso- och sjukvårdsplanen inte förekommer i landskapsregeringens berättelse.
Sedan år 2005 finns en personalberättelse. Materialet i berättelsen baserar sig på de uppgifter som finns i landskapsregeringens lönesystem. Av berättelsen framgår att antalet anställda inom landskapsregeringens förvaltning exklusive ÅHS är följande:
| Anställning | Antal år 2006 | Antal år 2005 |
| Ordinarie tjänstemän | 499 | 547 |
| Tillsvidare anställda arbetstagare | 299 | 311 |
| Tillfälligt anställda | 147 | 143 |
| Vikarier och tjänstförrättande tjänstemän | 79 | - *) |
| Totalantal anställda | 1 024 | 1 001 |
*)= Uppgifterna har inte särskilt angetts för år 2005 utan ingår i de ovanstående siffrorna.
De flesta antalet anställda finns vid den allmänna förvaltningen med 387 (367) anställda och vid skolorna med 373 (366) anställda.
I enlighet med landskapsregeringens handlingsprogram redovisas statistiken i personalberättelsen enligt kön för att eventuella skillnader skall framgå och kunna åtgärdas. I berättelsen redogörs för antalet anställda inom förvaltningen, könsfördelningen för antalet anställda, antal anställda per ålderskategori, antalet anställda i huvud- respektive bisyssla, antal anställda per anställningsform, arbetad tid, sjukfrånvaro, mertid och övertid samt förväntat antal pensionsavgångar 2007-2016.
Ålands hälso- och sjukvård ingår inte i landskapsregeringens personalberättelse utan gör upp en egen berättelse.
Resultaträkningen
Resultaträkningen ingår i bokslutet som Ålands landskapsregering presenterat och presenteras därför inte på nytt i denna berättelse.
Resultaträkningen uppvisar ett överskott om 8,9 (19,7) miljoner euro för år 2006 efter att en överföring om 12,5 (10,8) miljoner euro gjorts till utjämningsfonden. Överskottet är något mindre än året innan. Orsaken till det mindre överskottet är att verksamhetens kostnader och överföring av kostnaderna för förvaltningsområden stigit markant mera med 12,4 miljoner euro medan intäkterna förutom verksamhetens intäkter, som stigit med 3,9 miljoner euro, inte stigit i samma omfattning utan enbart med 6,8 miljoner euro. Pensionskostnaderna belastar resultatet i en större omfattning än tidigare så att nettoutgiftsökningen här är 3,9 miljoner euro. Överföringen från pensionsfonden är 3,1 miljoner lägre än året innan. En förteckning över de finansiella intäkterna och kostnaderna samt över de extraordinära intäkterna och kostnaderna ingår i bokslutet.
Balansen
Balansen ingår i bokslutet som Ålands landskapsregering presenterat och intas därför inte i denna berättelse. Balansen uppvisar samma överskott som resultaträkningen eller 8,9 (19,7) miljoner euro. Parentesen anger överskottet år 2005. De enskilda posterna framgår av landskapsregeringens bokslut.
Balansomslutningen har ökat med 59,5 (65,8) miljoner euro. På balansens aktiva kan noteras att ökningen kommer främst från ökade medel i landskapets pensionsfond om 33,1 (28,1) miljoner euro och i värdepapper och kortfristiga placeringar om 22,7 (39,7) miljoner euro. De övriga posterna har också ökat eller minskat något så att nettoresultatet av balansökningen blir 59,5 (65,8) miljoner euro.
På passiva sidan noteras att fondernas kapital ökat med 45,6 (39,0) miljoner euro, penningautomatmedlen ökat med 3,5 (3,7) miljoner euro och långfristigt främmande kapital ökat med 14,0 (17,3) miljoner euro främst genom pensionsansvarsskuldens ökning. Kortfristigt främmande kapital har minskat (ökat) med 3,1 (5,5) miljoner euro. Vissa andra mindre ökningar och minskningar finns så att netto för balansomslutningens ökning blir det ovannämnda beloppet om 59,5 miljoner euro.
Balansomslutningen har ökat till 670.678.513 miljoner euro från 611.198.362 miljoner euro för år 2005.
Lån
Tillämpningen av affärsbokföringens principer innebär att även förmedlade lån skall ingå i förteckningen över skuldförbindelser förutom att dessa ingår i lånefordringarna. Kvarstående skuldförbindelser inklusive förmedlade lån utgjorde vid årsskiftet 5,4 (6,3) miljoner euro. Finansieringslån har inte upptagits under de senaste åren och inte heller under år 2006. Totalbeloppet av utestående lån per 31.12.2006 inklusive kassalånen utgjorde 73,7 (71,8) miljoner euro och ingår i balansen under lånefordringar. Kassalånen uppvisade ett nollsaldo (48.512) euro, eftersom Nordiska ministerrådets skärgårdssamarbete till landskapsregeringen återbetalat sina kortfristiga lån.
Landskapsrevisorerna finner att budgetmedlens förvaltning och användning av resurserna redovisats i bokslutet och i förvaltningsberättelsen. Av bokslutet framgår att en överföring om 12.500.000 euro skett till en utjämningsfond. Revisorerna har noterat att en överföring till utjämningsfonden gjordes första gången i bokslutet för år 1999 med ett belopp om 13.455.034 euro. Därefter har flera överföringar gjorts så att utjämningsfondens saldo per 31.12.2006 utgör 36.733.034 euro. Lagtinget framförde redan vid behandlingen av budgeten för år 1998 önskemål om en lagstiftning om en konjunkturutjämningsfond och förslaget upprepades vid behandlingen av den första tilläggsbudgeten för år 2006. Landskapsstyrelsen motiverade i budgeten för år 1999 överföringarna med att en framställning om inrättande av en utjämningsfond skall föreläggas lagtinget i samband med en framställning om en ny finansförvaltningslag som landskapsstyrelsen avsåg förelägga lagtinget under år 1999. Någon framställning med en ny finansförvaltningslag och en lag om utjämningsfonden presenterades emellertid inte för lagtinget vid den utsatta tidpunkten. Landskapsrevisorerna har erfarit att arbetet med en ny finansförvaltningslag eller motsvarande lagstiftning och en lag om en utjämningsfond därefter ytterligare har fördröjts så att en på lag grundad bestämmelse om överföring av medel till utjämningsfonden därför fortfarande inte föreligger. Landskapsregeringens representanter uppgav för revisorerna att arbetet med en ny förvaltningslag eller motsvarande lagstiftning kommer att igångsättas under år 2006, vilket dock inte skedde. Revisorerna har informerats om att lagstiftningsarbetet inleds under år 2007 och framhåller att det är av största vikt att arbetet förs vidare framåt.
Bokslutet innehåller i övrigt enligt revisorernas uppfattning inte några väsentliga fel eller brister och ger tillräcklig information.
Landskapsregeringen har vid budgetförverkligandet underskridit den av lagtinget antagna budgetens utgiftssida med 5.961.958 euro. I fråga om inkomsterna har dessa överstigit budgeten med 700.644 euro så att ett budgetmässigt överskott om 6.662.602 euro har uppstått. Revisorerna noterar att i budgeten finns beaktat en budgeterad överföring av budgetöverskott om 11.341.000 euro och denna har genomförts i bokslutet. Det verkliga budgetmässiga överskottet är därför 18.003.602 euro jämfört med motsvarande överskott om 15.854.097 euro för år 2005. En överföring om 12.500.000 euro till utjämningsfonden har som ovan nämnts också beaktats i bokslutet. Resultaträkningen för år 2006 uppvisar ett överskott om 8.942.633 euro jämfört med 19.728.560 euro för år 2005.
Landskapsrevisorerna betonar fortsättningsvis att det är betydelsefullt att Ålands hälso- och sjukvård tydligt redovisar för hur hälso- och sjukvårdsplanen samt målformuleringarna i landskapsbudgeten förverkligats. Revisorerna noterar att förverkligandet av hälso- och sjukvårdsplanen redovisats för år 2006 men anser att det är viktigt att organisationen fortsätter detta utvecklingsarbete så att också förverkligandet av målformuleringarna i landskapsbudgeten redovisas.
Landskapsregeringens policy i fråga om representation i landskapet helägda bolag och i bolag där landskapet är majoritetsägare
Mot bakgrund av de ändringar som nyligen företagits i aktiebolagslagen har revisorerna i ett brev av den 29 november 2006 efterhört vilken landskapsregeringens policy är i fråga om representation i av landskapet helägda bolag och i bolag där landskapet är majoritetsägare.
Landskapsregeringen har med anledning av detta den 15 maj 2007 beslutat anta principer i fråga om aktiebolag där landskapet har ett väsentligt ägarintresse. I dokumentet ingår riktlinjer för landskapsregeringens styrning av aktiebolag där landskapet har mer än 50 procent av röstetalet i bolaget. De grundläggande principerna för styrningen är att den skall hållas åtskild från landskapsregeringens reglering och myndighetsuppgifter och att ägarinflytandet skall utövas främst vid bolagsstämmor. Landskapsregeringen skall agera på ett sätt som syftar till att utveckla bolaget och det är viktigt att ansvarskännande och sakkunniga personer utses till bolagens styrelser. De som representerar landskapet i bolagens styrelser skall enligt principerna agera självständigt i enlighet med vad som är förnuftigt i ekonomiskt hänseende sett ur bolagets synvinkel och vid utövande av styrelseuppdrag får politiska eller samhälleliga hänsyn inte beaktas.
Enligt 16 § landskapslagen om Ålands landskapsregering föreligger inte jäv när ett ärende rör en sammanslutning och en landskapsregeringsmedlem eller tjänsteman tillhör sammanslutningens styrelse i egenskap av representant för landskapsregeringen. Revisorerna konstaterar att av landskapsregeringens principer framgår att det trots detta kan föreligga jäv enligt aktiebolagslagen.
Landskapsrevisorerna finner det positivt att principer har utarbetats i syfte att tydliggöra och reglera landskapsregeringens och dess representanters roll och uppgifter i bolag där landskapet har väsentligt ägarintresse.
Social- och miljöavdelningen
Natura 2000
Natura 2000 är ett nätverk inom EU som verkar för att skydda och bevara den biologiska mångfalden. Områden vars natur är värdefull ur ett EU-perspektiv skall ingå i Natura 2000, vilket innebär att de klassas som områden med särskilda skydds- eller bevarandevärden. Som grund för nätverket ligger EU:s habitatdirektiv från år 1992 och fågeldirektiv från år 1979. Direktiven är tvingande på så sätt att områden som uppfyller kraven på skyddsåtgärder måste skyddas. Målet för Natura 2000 är att mellan 10 och 15 procent av landarealen i EU skall ingå i nätverket.
I landskapslagen om naturvård (1998:82) regleras i 21 § vilka områden som bör skyddas. Landskapsregeringen har beslutat att förverkliga Natura 2000 stegvis i landskapet. Som ett första steg beslöts att redan befintliga naturreservat skall införlivas i nätverket och som ett andra steg skulle de av landskapets egna områden som uppfyller kriterierna införlivas. Införlivande av privatägd mark skulle således bli aktuell först i sista hand.
Frågan om uppfyllande av Natura 2000 har i praktiken på många håll visat sig vara en svår och känslig fråga. På rikshåll har t.ex. ca 11.000 besvär lämnats in. Även landskapsregeringens beslut om införlivande av områden i Natura 2000 har i två fall föranlett besvär som prövats i högsta förvaltningsdomstolen. I båda fall har utslagen utfallit till landskapsregeringens fördel. Införlivande av privata marker kan i vissa fall föranleda stolthet hos berörda markägare men i andra fall kan frågan vara mycket känslig. Landskapsregeringens avsikt att inte i första hand göra inskränkningar på privat mark har inte heller visat sig helt okomplicerad eftersom införlivande av landskapets marker kan drabba dem som inte själva är markägare och för vilka tillgången till landskapets marker är av särskild betydelse.
Revisorerna noterar att de direktiv som ligger bakom Natura 2000 inte direkt utpekar vilken skyddsnivå som skall gälla på de områden som ingår i nätverket utan det som anges är att skyddsnivån skall vara gynnsam för de arter som finns på respektive område. Ett vanligt instrument för skydd av områden är på många håll den fysiska planeringen men eftersom landskapet saknar regler för fysisk planering på ett övergripande plan måste andra instrument tas till i landskapet.
Enligt 5 § landskapslagen om naturvård (1998:82) kan ett område av betydelse för landskapets natur fredas genom att det inrättas som naturreservat. Landskapsregeringen fattar enligt 8 § beslut om inrättande av ett naturreservat efter hörande av kommunen. I fredningsbeslutet skall ändamålet med fredningen samt nödvändiga begränsningar i rätten att utnyttja området (åtgärdsbegränsning) anges. Åtgärdsbegränsningen får inte vara större än vad som krävs för att trygga området. Revisorerna noterar att inrättande av ett naturreservat således inte alls behöver innebära särskilt omfattande begränsningar.
Rannöarna och Natura 2000
Som ett led i förverkligandet av Natura 2000 tillsände landskapsregeringens miljöbyrå den 18 maj 2006 Saltviks kommun ett förslag om inrättande av Rannö i Saltviks norra skärgård som ett naturreservat. Av brevet framgick vilka åtgärdsbegränsningar som föreslogs. Förslaget resulterade i relativt omfattande protester från personer som brukar besöka Rannöarna vilket föranledde landskapsregeringen att tillsvidare avvakta med beslut om inrättande av naturreservatet. Alternativa åtgärder som uppfyller Natura 2000 kriteriet ”gynnsam skyddsnivå” utreds därför. Samtidigt har det konstaterats att ägoförhållandena beträffande Rannöarna inte är fullständigt klara eftersom landskapet tillsvidare saknar lagfart för området.
Revisorerna konstaterar att begreppet ”naturreservat” ofta förknippas med relativt rigorösa åtgärdsbegränsningar fastän landskapslagen om naturvård medger en mycket låg skyddsnivå. I fallet Rannörna var de föreslagna åtgärdsbegränsningarna följande: Inom Rannö naturreservat är det förbjudet att
- bedriva täkt eller annan verksamhet som förändrar områdets typografi eller som påverkar hydrologi och vegetation, som att gräva, spränga eller utfylla
- anordna upplag eller avfallstipp
- använda gödsel eller bekämpningsmedel
- anlägga väg eller uppföra byggnad (förutom fyra nya bodar med traditionellt utseende), mast och vindkraftverk
- dra fram ledningar över land eller i luften
- bedriva jakt på fågel
- bedriva fiske med bottensläpande trål.
Enligt revisorernas uppfattning är de föreslagna åtgärdsbegränsningarna visserligen ganska detaljerade men de skulle sannolikt inte medföra några större begränsningar för ett fortsatt nyttjande enligt nuvarande praxis.
Landskapsrevisorerna konstaterar att Rannö naturresevat aktualiserar den principiella problemställningen med den allmänna uppfattningen om innebörden av begreppet ”naturreservat” men att landskapsregeringen utreder alternativa åtgärder som uppfyller Natura 2000 kriteriet ”gynnsam skyddsnivå”. Revisorerna finner det positivt att landskapsregeringen eftersöker alternativa lösningsmodeller för detta och liknande fall.
Vidare anser revisorerna att ägoförhållandena bör klargöras innan naturreservat inrättas eller andra skyddsåtgärder vidtas.
Flykting- och invandrarfrågor
Behörigheten gällande flykting- och invandrarfrågor är delad mellan riket och landskapet så att utlänningslagstiftningen hör till rikets behörighet medan integrationsärenden anses höra till landskapets lagstiftningsområde.
I riket finns en lag om främjande av invandrares integration samt mottagande av asylsökande (FFS 493/1999). I landskapet finns inte motsvarande lagstiftning utan istället har landskapsregeringen ingått ett avtal med Mariehamns stad för åren 2005-2008 om mottagande av flyktingar. Enligt avtalet skall staden ordna de tjänster som hör till mottagandet av flyktingar samt utkomststöd till de flyktingar som permanent flyttar till staden. Mottagande innefattar enligt avtalet boende, utkomststöd, tolkservice, social- och hälsoservice, undervisnings- och kulturtjänster samt andra nödvändiga åtgärder för främjande av integration. För de tjänster som omfattas av mottagandet betalar landskapet under högst tre år staden en ersättning som motsvarar statens ersättningar till kommuner i riket.
Revisorerna noterar att rikets lag om invandrares integration och flyktingmottagning innehåller bestämmelser om såväl arbetsmarknads- som utkomststöd. Detta leder till att flyktingarna i landskapet i vissa fall får en något lägre ersättning än motsvarande flyktingar i riket. Framför allt handlar det om utebliven dagpenning. Det finns inte heller samma formella skyldighet i landskapet som i riket att upprätta en individuell integrationsplan för alla flyktingar och tillgången till språkkurser har inte alltid varit säkrad. Problemställningen har uppmärksammats av landskapsregeringen men frågan har hittills inte prioriterats så högt att lagberedningsarbetet påbörjats. Landskapsregeringen har istället så långt det varit möjligt sökt praktiska lösningar.
Revisorerna anser att frågan om behovet av landskapslagstiftning om integration och flyktingmottagande bör ges högre prioritet eftersom det är fråga om rättigheter för enskilda individer som befinner sig i en utsatt situation.
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Flex-learn, flexibel vuxenutbildning
Flex-learn är ett fyraårigt Mål 3-projekt vars mål är att utveckla ett system för kompetenshöjande och behörighetsgivande vuxenstudier i flexibla former. Med system avses kurser utanför det redan befintliga utbildningssystemet. Bakgrunden till Flex-learn är att allt fler vuxna på Åland vill läsa upp sina gymnasiebetyg eller skaffa en gymnasiekompetens och att skolorna på gymnasialstadiet inte haft möjlighet att erbjuda de vuxna att delta i en viss kurs varför Komvux i Sverige var enda alternativet. Samtidigt har det funnits tillgängliga medel inom Mål 3 programmet.
Projektet Flex-learn bedrivs med Ålands handelsläroverk såsom projektinnehavare enligt landskapsregeringens beslut 23.12.2003 inom prioriteten kompetensutveckling för livslångt lärande inom Ålands mål 3 program. Projektperioden är 1.1.2004-31.12.2007. Landskapets mål 3 program 2000 –2006 godkändes av EU-kommissionen 27.9.2000. Programmets huvudprioritet är ”Kompetens i arbetslivet genom livslångt lärande” och är fördelat på följande åtgärder:
| Åtgärd | Ansvarig avdelning |
| System för kompetenshöjning | Utbildnings- och kulturavdelningen |
| Utbildningsinsatser i arbetslivet | Utbildnings- och kulturavdelningen |
| Arbetsmarknadsintegrering | Näringsavdelningen |
Totalkostnaden för det godkända projektet är 720.204 euro vilket betyder 180.051 euro per år. Den offentliga medfinansieringen från Ålands mål 3-program är högst 627.792 euro varvid andelen från den europeiska socialfonden utgör 40 procent eller högst 288.081,60 euro och landskapsregeringens andel 60 procent eller högst 339.710, 40 euro.
Projektets organisation baseras på handelsläroverkets befintliga organisation men så att det för projektet anställts egen personal som består av en projektledare och en projektpedagog. Projektet styrs av direktionen för handelsläroverket samt av en ledningsgrupp som är det verkställande organet som i sin tur biträds av en referensgrupp med representanter för organisationer som genom sin verksamhet har kontakt med projektets målgrupp.
Avsikten med projektet var ursprungligen att handelsläroverket skall prova ut flexibla inlärningssystem och skapa varaktiga utbildningsinsatser på Åland så att det blir möjligt för fler vuxna att studera. Syftet har varit att skapa system för såväl formell som funktionell kompetens. Härvid eftersträvades att skapa flexibla nätverk av olika utbildningsaktörer och under försöksverksamheten hitta lämpliga organisatoriska samarbetsformer. De aktörer som primärt ingått i nätverken har varit de åländska gymnasialstadieskolorna, vilka vid projektets början redan hade den eftersträvade teoretiska behörighetsgivande undervisningen. Projektets målgrupp var:
· vuxna som saknar grundläggande behörighet och/eller specialkompetens
· pedagoger som planerar och genomför undervisningen
Enligt den ursprungliga projektplanen från 2003 skulle det i projektet ingå kartläggning, utbildning och uppföljning men enligt vad revisorerna fått erfara ordnas det inte någon utbildning inom ramen för projektet. En av orsakerna till att projektet gjordes fyraårigt var att utbildningssystemet på så sätt kunde prövas i praktiken under projekttiden och vid behov omformas. Orsaken till detta var att Mål3-sekretariatet hösten 2005 beslöt att projektet skall ta fram kurser i de allmänna behörighetsgivande ämnena. Detta arbete är en del av systembygget med fokusering speciellt på kursernas uppbyggnad, innehåll och studieformer.
Enligt den reviderade projektplanen från april 2007 är avsikten med projektet är att utveckla ett flexibelt system för vuxenstudier. Projektets systembygge går sedan år 2005 under namnet ”öppna gymnasieskolan”. Inom ”öppna gymnasieskolan” skall vuxna på Åland ha möjlighet att studera i första hand gymnasiekurser på hemmaplan på ett flexibelt sätt.
Eftersom projektet är ett Mål 3-projekt med delvis finansiering från EU krävs omfattande redovisning och uppföljning. Särskilda krav ställs även på administrationen av de EU-finansierade projekten vilket resulterar i att en betydande del av de medel som erhålls från EU åtgår till administration och redovisning. För EU-finansierade projekt krävs även olika utvärderingar.
Revisorerna har tagit del av en halvtidsutvärdering från mars 2006 som visar att endast en liten del av målen dittills uppfyllts. Huvudmålet att utveckla ett system för vuxenstudier hade kommit knappt halvvägs, målet att göra en kartläggning av vuxenutbildningsbehovet hade delvis uppnåtts eftersom en kartläggning hade gjorts men nyttan och kvaliteten av den ifrågasattes i utvärderingen. Målen att finna alternativa pedagogiska –didaktiska former för vuxenutbildning och att starta upp försöksverksamhet hade inte alls uppfyllts. Enligt vad revisorerna fått erfara redogörs i den reviderade projektplanen för hur arbetet framskridit och i planen uppges att de flesta av målen är uppnådda eller kommer att uppnås.
Revisorerna noterar att förutsättningarna för det system som Flex-learn skall utarbeta förändrats under projektets gång även på grund av planerna på införandet av en enda gymnasieskola på Åland (Struktur 07). Enligt vad revisorerna fått erfara har projektledningen eftersträvat att så långt som möjligt anpassa systemet efter de preliminära riktlinjerna för den nya gymnasieskolan.
Revisorerna noterar slutligen att landskapsregeringen även har inrättat ett lärcenter kallat Navigare. Navigare, som förmedlar kurser som arrangeras utanför Åland, är en del av verksamheten på utbildnings- och kulturavdelningens vuxenutbildningsenhet. Syftet med verksamheten är att öka och underlätta möjligheterna till kompetenshöjande studier för personer över 15 år. Revisorerna konstaterar att två skilda enheter för vuxenstudier på så sätt har byggts upp och verkar parallellt.
Revisorerna konstaterar att projektet Flex-learn vid halvtidsutvärderingen endast uppnått en liten del av de uppställda målen för verksamheten. Delvis beror detta på att projektet ursprungligen var tänkt att innehålla utbildningsinsatser men att förutsättningarna för projektet har ändrats under projekttidens gång så att utbildning i praktiken inte har bedrivits inom projektets ramar. Vidare noterar revisorerna att projektet för åren 2004-2006 förbrukat endast 32,9 procent mot planerat 75 procent av godkänd kostnadsbudget. Eftersom den relativt långa projekttiden om fyra år enligt revisorernas mening kan anses motiverad under förutsättning att projektet även innehåller utbildningsförsök, anser revisorerna att en omprövning av projektettiden borde ha företagits i samband med att förutsättningarna ändrades.
Revisorerna konstaterar vidare att initiativet till projektet ursprungligen inte kom från projektägaren utan från utbildningsavdelningen. Förutsättningarna för projektet blev därmed inte de bästa och enligt revisorernas uppfattning förefaller kommunikationen mellan projektägaren och uppdragsgivaren inte vara helt tillfredsställande.
Mot bakgrund av de höga krav som ställs i fråga om administration och redovisning för EU-finansierade projekt bör beslut om inledande av EU-projekt, enligt landskapsrevisorernas mening, föregås av ett noggrant övervägande av nyttan av EU-inblandning i synnerhet om projekten är små. I och med att Flex-learn inte kommit att omfatta utbildningsinsatser har administrationen tagit stort utrymme i relation till projektets storlek. Revisorerna noterar även att samordningsmöjligheterna med det andra vuxenutbildningsprojektet Navigare hade varit större om Flex-learn inte bedrivits som ett EU-projekt.
Revisorerna konstaterar slutligen att projektet Flex-learn tidsmässigt sammanföll med planering av en ny gymnasialstadieskola vilket försämrade förutsättningarna för projektet.
Revisorerna avser följa upp ärendet.
Näringsavdelningens förvaltningsområde
Fiskeribyråns verksamhetsområden och arbetsuppgifter
Målet för verksamheten
Det övergripande målet för den åländska fiskerinäringen är enligt budgeten för år 2006 att hejda och på sikt svänga den negativa utvecklingen inom näringen så att den kan bibehållas livs- och konkurrenskraftig och så att landskapets naturliga resurser utnyttjas på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt.
Av budgeten framgår också de mer detaljerade målsättningarna som även formulerats i strukturprogrammet för fiskerihushållningen för 2000-2006. Målet för programperioden är att utveckla en bärkraftig fiskerinäring som grundar sig på ett hållbart fiske och som speciellt beaktar det småskaliga kustfiskets behov och möjligheter. Målet är vidare att bygga ut infrastrukturen vid hamnar och landningsplatser, förbättra förutsättningarna för god och effektiv/rationell fiskhantering, att koordinera fisklandning och fiskhantering, att befrämja fiskevården samt rekreations- och fisketurismen, att rationalisera och miljöanpassa fiskodlingen, förbättra kvaliteten och livsmedelstryggheten på produkterna, höja förädlingsgraden och förbättra bilden utåt samt öka allmänhetens acceptans av näringen.
Förverkligandet av målen
För förverkligandet av målen redogörs i landskapsregeringens berättelse för år 2006. Byrån uppger att samtliga ovan angivna delmål helt eller delvis har förverkligats. Beträffande arbetet med förbättrat underlag om fiskebestånd och deras tillstånd har man dock inte ännu nått önskvärt resultat. Som orsak uppges otillräckliga resurser.
Under året färdigställdes åtgärdsprogrammet för att minimera skadorna på fiskerinäringen förorsakade av säl. Landskapsregeringen har också beställt en utredningsrapport om utvecklingsalternativ för hållbar fiskodling på Åland. Rapporten färdigställdes under våren 2007. Målen har vidare förverkligats så att näringen har befrämjats inom ramen för det godkända strukturprogrammet för fiskerinäringen på Åland 2000-2006 och under året beviljades fortsättningsvis strukturstöd utgående från den övergripande målsättningen att förbättra lönsamheten inom fiskerisektorn.
Näringens lönsamhet har befrämjats även med hjälp av ordinarie budgetmedel för intern uppsamling av fjällfisk och fiskeriförsäkringar, fastän behovet av dessa stöd minskat i omfattning. Transportstöden har minskat väsentligt i omfattning medan uppsamlingsstöden ökat sedan år 1995. Stödbeloppen är dock små jämfört med de stöd som beviljas utgående från strukturfondsprogrammet för fiskerinäringen. Fiskeriförsäkringen har minskat i värde totalt från 1995 till 2006 och också vad gäller objekt samt landskapsregeringens andel av skadorna. För sälskador utgår numera inte ersättning från landskapet, eftersom EU-kommissionen inte godkänt dylika ersättningar såsom ett bestående stödsystem.
Byråns verksamhet
Till fiskeribyråns verksamhetsområden hör bland annat allmän fiskeriförvaltning inkluderande fiskeriförsäkring och transportstöd, styrning och utveckling av fiskerinäringen, strukturstöd, övervakning av fisket, fiskutplanteringar, fiskevård, fisketillstånd på landskapets vatten samt utvecklingsfrågor för fritidsfisket, sportfisket och guidade fisketurer, beståndsundersökningar och provfiske, upprätthållande av register (yrkesfiskar-, fiskefartygs-, fångst-, fiskhandels- samt register för vattenbruket) samt driften av Ålands fiskodling, Guttorp.
Revisorerna noterar att flera av dessa uppgifter har tillkommit eller utökats till följd av EU-anslutningen. Arbetsuppgifterna vid fiskeribyrån har således ökat till följd av EU-anslutningen och den därmed åtföljande gemensamma fiskeripolitiken. T.ex. förandet av fiskefartygsregister och uppgifter om yrkesfiskare, fångster och fångsters värden för det åländska fisket har överförts till fiskeribyrån vid näringsavdelningen efter detta inträde. Behovet av övervakning och reglering av fisket samt beståndsundersökningar har också blivit allt större till följd av utvecklingen av EU:s gemensamma fiskeripolitik och omstruktureringen från havsfiske till ett kustnära fiske. Ett ökat tryck att alltmer arbeta med fiskebeståndsfrågorna föreligger för närvarande.
Organisation och personal
Vid fiskeribyrån, som är en byrå inom näringsavdelningen, fanns vid EU-anslutningen 1995 sammanlagt drygt åtta heltidsanställda (inklusive Guttorp fiskodlingsanstalt) varav vid byrån en ordinarie heltidstjänst som byråchef och en heltidsanställd i arbetsavtalsförhållande. Dessutom fanns tre tjänster som senare överfördes till miljöbyrån och som hanterade allmänna vatten- och avloppsfrågor och som fortsättningsvis finns vid miljöbyrån.
Byrån inklusive Guttorp fiskodlingsanstalt har år 2006 samma antal personer sysselsatta som år 1995 undantaget den personal som flyttades över till miljöbyrån. Vid byrån finns en byråchef, som bl.a. ansvarar för allmän förvaltning av fiskerinäringen, befrämjande och utveckling av fiskerinäringen och är beslutsfattare för tjänstemannabeslut, föredragande och budgetansvarig, en fiskerikonsulent, som ansvarar för yrkesfiskeärenden, register, fångstrapportering, fiskelicenser, egna fiskevatten, fiskeriförsäkringsärenden, beståndsundersökningar och utvecklingsfrågor i anknytning till sport- och fritidsfisket samt en fiskeriinspektör, som ansvarar för beredning och uppföljning av ansökningar om strukturstöd, rapportering av stöd till EU-kommissionen m.m. enligt förmans anvisning. Byråsekreteraren delas med jordbruksbyrån.
Vid Guttorp fiskodlingsanstalt finns en fiskevårdsinspektör, två fiskmästare, en maskinist- gårdskarl och en utredare på 60 procent. Utredaren finns placerad vid fiskeribyrån och kunde därför budgetmässigt hänföras till denna. Eftersom medel för utredaren inflyter från bl.a. Fiskeriverket i Sverige belastar inte hans avlöning landskapsregeringen.
Utvecklingen i fråga om det åländska fisket
Revisorerna konstaterar att antalet yrkesfiskare har minskat från 350 år 1995 och 1999 till 203 år 2006. Här finns dock ett visst mörkertal eftersom endast personer vars försålda fångst betingar ett värde om 336 euro per år skall vara införda i registret för yrkesfiskare. Tvångsmedel för att få in dessa fiskare i registret saknas varför antalet yrkesfiskare bedöms kunna vara upp till 100 fler än de som finns i registret. Antalet båtar har också minskat från 376 fiskebåtar år 1995 till 243 fiskebåtar år 2006. Båtarnas bruttoregisterton har minskat från 2.482 eller i medeltal 6,60 per båt till 1.261 eller 5,19 per båt .
Mängden fisk som den åländska fiskeflottan fångar har sjunkit från 9.901 ton år 1995 till 2.447 ton år 2006 och fångstmängden 2006 utgör endast 24, 2 procent av fångstmängden 1995. Av fångsten är strömmingens andel numera försvinnande liten och utgör endast 0,6 procent mot 90,7 procent år 1995. Till följd av att användningen av drivgarn gradvis förbjuds har laxfisket minskat och är i dagsläget mycket anspråkslöst.
Av fångstmängden 2006 landades en mindre del 429,18 ton eller 17,5 procent på Åland, medan motsvarande andel var 88,3 procent år 1995. Nu bedriver 241 fiskebåtar kustnära fiske som utgör 17,5 procent av fångstmängden år 2006.
Utanför Åland landad fisk år 2006 utgjorde 2.018 ton eller 82,5 procent och för denna fångst stod huvudsakligen en åländsk fiskebåt medan den andra åländska fiskebåten som landar fisk utanför Åland främst fiskar och landar torsk. Båtarna fiskade i södra Östersjön utgående från Bornholm och Öland inom tillåtna fiskevatten och inom Finlands/Ålands kvot och fisken landades i Sverige och Danmark. Det är möjligt att räkna dessa två båtar till den åländska fiskeflottan fastän fisken inte landas på Åland och huvudsakligen går till industriändamål till följd av att bestämmelserna i den åländska fiskeförordningen (ÅFS 27/2004) är delvis annorlunda utformade än i motsvarande förordning som gäller i riket där något strängare krav ställs på besättningens bosättningsort.
Skador förorsakade av säl är ett problem såväl för havsfisket och det kustnära fisket som för fiskodlingen och bör få sin lösning på sikt. Här har landskapsregeringen utarbetat ett särskilt åtgärdsprogram.
Under perioden 1995-2006 har med andra ord det åländska fisket omstrukturerats till ett småskaligt kustnära fiske med mindre och färre båtar istället för det tidigare havsfisket med stora båtar och stora fångster av främst strömming och vassbuk och under vissa tider också torsk och lax. Antalet yrkesfiskare har sjunkit men de fiskemängder som tas upp inom det åländska yrkesfisket är ändå av betydelse. De största mängderna fisk togs upp huvudsakligen av en åländsk fiskebåt medan en mindre del av fiskemängderna 2006 utgör kustnära fiske i åländska vatten av fisk som landas på Åland. Arterna som fångas inom det kustnära fisket betingar ett högre pris och har dessutom en högre förädlingsandel för dessa gör att fiskaren får en förbättrad inkomst per kilo fisk. Det kustnära fisket bedöms också ha en viss utvecklingspotential.
Det åländska havsfiskets andel av havsfisket för hela Finland
De åländska yrkesfiskarnas andel av yrkesfisket i havet i Finland var år 2005 relativt liten. Den utgjorde endast 2,6 procent av den totala mängden och 8,2 procent av det totala värdet av yrkesfisket i havet i Finland.
En egen kvot för Åland inom Finlands kvot ges enbart för lax men de åländska yrkesfiskarna nyttjar inte fullt ut sin kvot. Nyttjandegraden av den åländska laxkvoten minskade från 56 procent år 2005 till 23 procent år 2006. Inte heller Finland utnyttjade sina fiskekvoter. Kapaciteten hos de åländska fiskebåtarna begränsar möjligheterna att ta upp större mängder, men fiskedagarna per fartyg torde inte vara utnyttjade maximalt utan här finns ett utrymme för utökat fiske. En annan faktor som begränsar laxfisket framför allt för mindre laxbåtar är att skadorna förorsakade av säl är stora. Samtidigt har havslaxbåtarnas antal minskat.
Till övriga delar ingår Åland i Finlands kvoter för arter som kvoterats. Åländska fiskebåtar tar upp en liten mängd strömming som utgör endast 0,02 procent av det som är tillåtet för Finland totalt. Torsk fiskas i relativt stora mängder av två åländska fiskebåtar och deras fångst utgör 50,68 procent av Finlands tillåtna totala mängd torsk. Av vassbuk fångas 6,76 procent av den tillåtna mängden för Finland av huvudsakligen en åländsk fiskebåt.
Fiskodlingsverksamheten
Revisorerna noterar att vid en jämförelse mellan åren 1995 och 2006 har antalet fiskodlingsenheter i landskapet minskat från 42 till 37 enheter och den producerade mängden fisk har gått ner med 625 ton eller 12,8 %. Samtidigt konstaterar revisorerna dock att fluktuationerna mellan åren är ganska stora och att fiskodlingen totalt sett i princip bibehållit sin storlek under de senaste tio åren. Vissa svårigheter finns dock inom fiskodlingsverksamheten till följd av fisksjukdomen VHS och sälskador har lett till att odlingskassarna ofta måste förses med särskilda sälskyddskassar.
En viss omstrukturering sker inom branschen så att också andra fiskarter än den traditionella regnbågen börjat odlas, bl.a. sik och gös. Landskapsregeringen har i sitt miljöhandlingsprogram efterlyst åtgärder för att utveckla en hållbar framtida fiskodling och branschen utreds av landskapsregeringen så att en särskild utredning om detta har beställts och beräknas blir klar under år 2007.
År 2006 såldes huvudparten av den odlade fisken till Finland, medan 22 procent såldes inom Åland. Exportens andel av försäljningen var obetydlig eller ca 1 %. Medelpriset år 2006 var 5,60 euro per kg för sik och 3,88 euro per kg för regnbåge.
I fråga om odlingen av fiskyngel vid Guttorp fiskodlingsanstalt, som ägs av landskapet, har kapaciteten fördubblats och efterfrågan av fiskyngel för utplantering ökar kontinuerligt. Fritidsfisket och sportfisket har fått större betydelse såväl vad gäller utplantering av fiskyngel som ifråga om utveckling inom turism.
Vad görs för att utveckla den åländska fiskerinäringen
Fiskeribyråns åtgärder för att utveckla den åländska fiskerinäringen sker huvudsakligen inom ramen för strukturfondsprogrammen. För perioden 1995-2006, vilket utgör två programperioder, varav den senare ännu är pågående, har följande stöd beviljats till fiskerinäringen:
Finansieringen i tabellen avser offentlig finansiering för programperioden 1995-2006, vilket betyder EU-stöd och nationellt stöd. Förutom den offentliga finansieringen finns en omfattande privat finansiering, vilken inte framgår av tabellen. Alla beviljade stöd har ännu inte betalats ut utan stöd har rekvirerats i mindre omfattning än beviljat.
Det pågående programmet för perioden 2000-2006 har per 31.12.2006 förverkligats enligt följande:
| Åtgärd | Beviljat/ | Beviljat/ | Privat I euro beviljad/utbetald | Stödberättigande Beviljad/utbetald Per 31.12.2006 |
| Åtgärd 1.2 Reglering av fiskeinsatsen | 172.500 172.500 | 172.500 172.500 | - - | 345.000 345.000 |
| Åtgärd 2.1. Byggande av nya fartyg | 42.906 42.906 | 71.510 71.510 | 171.624 171.624 | 286.039 286.039 |
| Åtgärd 2.2 Modernisering av fiskefartyg | 59.830 59.830 | 97.966 97.966 | 258.909 258.909 | 416.705 416.705 |
| Åtgärd 3.1 Skydd och utveckling av akvatiska resurser | 6.750 - | 8.250 - | - - | 15.000 - |
| Åtgärd 3.2 Vattenbruk | 229.282 152.851 | 370.870 223.468 | 1.299.848 953.551 | 1.900.001 1.329.870 |
| Åtgärd 3.3 Anläggningar i fiskehamnar | 83.021 77.885 | 103.495 96.535 | 12.469 12.085 | 198.985 186.505 |
| Åtgärd 3.4 Beredning och saluföring | 291.907 251.988 | 439.071 343.339 | 1.335.072 1.084.595 | 2.066.050 1.679.922 |
| Åtgärd 4.1 Småskaligt kustfiske | 19.437 19.437 | 19.782 19.782 | 5.719 5.719 | 44.938 44.938 |
| Åtgärd 4.2 Sociala-ekonomiska åtgärder | 23.422 14.255 | 25.022 14.916 | 91.683 54.175 | 140.128 83.346 |
| Åtgärd 4.3 Främjande av avsättning | 95.246 69.711 | 95.813 70.278 | 23.417 16.452 | 214.476 156.441 |
| Åtgärd 4.4 Åtgärder från branschen | 121.585 120.082 | 121.585 120.082 | 15.373 15.039 | 258.543 255.203 |
| Åtgärd 4.5 Tillfälligt upphörande av verksamheten | 164.407 164.407 | 164.408 164.408 | - - | 328.815 328.815 |
| Åtgärd 4.6 Nyskapande åtgärder och pilotprojekt | 455.689 329.870 | 523.076 366.586 | 352.846 212.004 | 1.331.612 908.461 |
| Åtgärd 5.1 Tekniskt stöd | 14.385 10.203 | 14.386 10.203 | - - | 28.771 20.406 |
| Sammanlagt beviljat/ut-betalt | 1.780.369 1.485.925 | 2.227.735 1.771.573 | 3.566.959 2.784.152 | 7.575.063 6.041.651 |
| Åtgärderna 1.2-5.1 utbetalt av beviljat | 83,5 % | 79,5 % | 78,0 % | 79,8 % |
| Finansiell ram för perioden 2000-2006 Beviljat av finansiell ram Utbetalt av finansiell ram | 2.254.997 | 3.430.003 | 5.690.000 | 11.375.000 7.575.063= 66,6 % 6.041.651= 53,1 % |
Av tabellen framgår att av det beviljade stödet, inklusive den privata finansieringen, har utbetalats 79,8 procent. Av beviljade EU-stöd och nationellt stöd från programmet har utbetalats 81,3 procent per 31.12.2006. Räknat på den godkända finansiella ramen för EU-stöd och nationellt stöd inklusive privat finansiering för hela perioden är andelen utbetalda stöd 53,1 procent per 31.12.2006. Beviljat stöd inklusive privat finansiering utgör 66.6 procent av den finansiella ramen per 31.12.2006.. Den finansiella ramen för Åland har sänkts i förhållande till den ursprungliga.
Programarbetet för perioden 2007-2013
För denna programperiod har utarbetats ett särskilt strukturfondsprogram samt en strategiplan. Programmet har godkänts av Ålands landskapsregering och översänts till EU-kommissionen för godkännande, vilket beräknas ske sent under år 2007.
Målsättningen för den åländska fiskerinäringen fram till år 2013 är att fiskerinäringen skall vara en lönsam om hållbart nyttjande av resurserna, att fiskbestånden skall vara i gott skick och nyttjas på ett hållbart, mångsidigt och effektivt sätt, att på Åland fångad och odlad fisk förädlas lokalt inom landskapet till hälsosamma och trygga livsmedel av hög kvalitet utgående från marknadens krav, behov och förväntningar samt att näringen skall bedrivas på ett företagsmässigt och miljömässigt långsiktigt, lönsamt och ansvarsfullt sätt som en allmänt uppskattad och accepterad del av det åländska näringslivet.
Under perioden 2007-2013 kommer landskapsregeringen att prioritera fisketurism, småskaligt kustfiske, hållbart vattenbruk samt ökad förädlingsgrad av åländsk fiskråvara (utan inbördes prioritetsordning). Landskapsregeringen avser att genom olika utvecklingsåtgärder samt genom offentlig medfinansiering i samarbete med näringen eftersträva en rad långsiktiga övergripande mål som anges i strategiplanen och programmet.
Finansieringsramen för den offentliga medfinansieringen för programperioden 2007-2013 är 6,8 miljoner euro och fördelas så att EU-stöden är 3,4 miljoner euro och den nationella medfinansieringen från landskapet också 3,4 miljoner euro. Som jämförelse kan här nämnas att den offentliga finansieringen för programperioden 2000-2006 är 5,484 miljoner euro efter 31.12.2006 varav 2,3 miljoner EU-stöd och 3,2 miljoner nationellt stöd från landskapet. Strukturfondsprogrammet för perioden 2007-2013 är sålunda 23,7 procent högre än för perioden 2000-2006.
Revisorerna konstaterar att yrkesfisket har omstrukturerats i väsentlig grad efter anslutningen till EU år 1995. Havsfisket har gått tillbaka och numera är i princip endast två åländska havsfiskebåtar verksamma. Deras fångst, som utgörs huvudsakligen av industrifisk som landas utanför Åland, är dock betydande i och med att den utgör mer än 50 procent av Finlands tillåtna mängd torsk. Det kustnära fisket bedöms som värdefullt för yrkesfiskare och konsumenter. De arter som fångas vid kusten betingar ett högre pris och en ökad förädling ger också ett mervärde.
Omstruktureringen till ett kustnära fiske och mot mindre mängder fångad fisk har inte i någon betydande omfattning lett till en minskning av fiskeribyråns verksamhetsområden. Med EU-inträdet följde istället vissa nya uppgifter men revisorerna konstaterar ändå att en samordning med den övriga näringsavdelningen tidvis kunde leda till en mer effektiv resursanvändning.
Revisorerna noterar vidare att också fiskodlingen kan utvecklas något genom att nya arter börjar odlas i större utsträckning. Utvecklingen torde dock förutsätta att odlingen kan ske inom ramen för landskapsregeringens målsättning om hållbarhet sådan den kommer till uttryck i miljöhandlingsprogrammet. Fritids- och sportfisket uppvisar tendenser att utökas och utvecklas och fiskodlingsverksamheten vid Guttorp får därför ökad betydelse.
Landskapsrevisorerna noterar slutligen att enligt regelverket för yrkesfiskarregistret skall personer vars försålda fångst betingar ett värde om 336 euro per år vara införda i registret. Antalet yrkesfiskare bedöms dock kunna vara avsevärt högre än registret visar. Eftersom tillförlitliga uppgifter om antalet yrkesfiskare utgör en grund för arbetet med utvecklingen av näringen anser revisorerna att landskapsregeringen bör företa en översyn av reglerna för registret.
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Trafikavdelningens organisation och arbetssätt
Trafikavdelningens uppgift är enligt landskapsbudgeten att upprätthålla, utveckla och förnya landskapets interna trafiksystem på ett totalekonomiskt försvarbart sätt så att trafikanternas berättigade krav och förväntningar på en rimlig och säker trafik tillgodoses. Trafikavdelningens organisation skall fortlöpande utvecklas med en smidigare och effektivare verksamhet som mål. Från och med budgeten för år 2006 omtalas även att organisationen skall utvecklas genom tydliggörande av skillnader mellan beställar- och utförarfunktionerna.
Revisorerna noterar att en tydlig indelning i beställare och utförare utgör en förutsättning för konkurrensutsättning av arbeten som skall utföras. En helt renodlad betällar-utförarfunktion där allt arbete konkurrensutsattes skulle sannolikt resultera i att stora delar av trafikavdelningen ombildades till ett samhällsägt bolag som upphandlade bland annat vägbyggnads- och vägunderhållstjänster medan avdelningen skulle ha uppgifter som närmast motsvarar trafikministeriet i riket. En sådan utveckling har dock inte varit aktuell utan landskapsregeringens avsikt har varit att genom att tydliggöra skillnaderna mellan beställar- och utförarfunktionerna, underlätta viss privatisering av verksamheten samtidigt som en tydligare kravspecificering bedömts vara till nytta även om arbetena utförs av trafikavdelningens egen personal. Denna målsättning har resulterat i att antalet anställda vid trafikavdelningen har minskat från 237 år 2000 till 215 år 2007.
I fråga om vägunderhållet noterar revisorerna att ca 70 procent av medlen för varor och tjänster går till privata entreprenörer medan ca hälften av drifts- och underhållsarbetena utförs av privata företagare. Det har i praktiken visat sig svårt att ytterligare privatisera underhållet eftersom få eller inga anbud lämnats in när vissa arbeten bjudits ut på entreprenad. Till de uppdrag som visat sig svåra att bjuda ut hör vägunderhållet vintertid varför avdelningen själv måste upprätthålla viss beredskap för vinterunderhållet. Snö- och isfria vintrar kan detta periodvis leda till viss överbemanning på underhållssidan vilket sannolikt är orsaken till de privata företagens ointresse för uppdraget.
Revisorerna har under ett studiebesök på Gotland bekantat sig med vägverkets organisation för vägunderhåll. I Sverige genomfördes år 1992 en konkurrensutsättning av det dåvarande vägverket som omorganiserades i en produktionsdel, en beställardel och en konsultdel. Reformen var smärtsam för många av vägverkets anställda som mistade sina jobb även om relativt stora insatser för exempelvis omskolning sattes in.
På Gotland finns idag endast ett fåtal tjänstemän kvar på vägverket som upphandlar underhåll och drift. Upphandlingen av vägunderhållet bygger på ett mycket detaljerat och omfattande underlag som revisorerna stiftat bekantskap med. På Gotland, som är ungefär dubbelt så stort som Åland, finns det i princip två större aktörer som ger anbud varav ett är ett landsomfattande företag med lokalverksamhet på Gotland. Den representant för vägverket som revisorerna kommit i kontakt med bedömer att Gotland är i minsta laget för att en konkurrensutsättning skall vara verkningsfull. Revisorernas intryck är att en renodlad beställarorganisation är möjlig att genomföra men att fördelarna med systemet inte är entydiga i synnerhet på mindre orter.
I landskapets budget upptas årligen ett jämförelsevis stort anslag för väggbyggnads- och vägförbättringsarbeten (48.30.77). Anslaget under momentet är i likhet med många andra anslag ett så kallat reservationsanslag vilket enligt 9 § landskapslagen om landskapets finansförvaltning (1971:43) innebär att anslag kan föras över från ett finansår till ett annat.
I budgeten för år 2006 upptogs under momentet för väggbyggnads- och vägförbättringsarbeten 3.620.000 euro och genom tilläggsbudget utökades anslaget med 176.000 euro. Under momentet finns upptaget en lista över de olika projekt som planeras. Bland de större enskilda projekten för 2006 fanns 283.000 euro för Sviby bro och bank i tillägg till tidigare beviljade 227.000 euro. Projektet försenades emellertid eftersom det i ett sent skede visade sig att en miljöprövning av projektet är nödvändig.
Sammanlagt finns i landskapet ca 650 km allmän väg varav ca 550 km är belagd väg. Behovet av omläggning av belagda vägar varierar från 7-8 år på de mest trafikerade vägarna till upp emot 60 år för de minst trafikerade vägarna. Revisorerna noterar att en omläggningstakt på ca 20 km per år leder till en omläggningscykel på i medeltal 25 år vilket är ett minimum om standarden på vägarna skall kunna upprätthållas.
I april 2003 överlämnade landskapsregeringen en trafikplan för landskapet Åland 2003-2010 till lagtinget i form av ett meddelande. Planen är övergripande till sin natur men den innehåller också vissa konkreta målsättningar. Enligt vad revisorerna fått erfara utgör planen inte till alla delar ett fungerande arbetsredskap för trafikavdelningens verksamhet utan den fyller närmast en funktion som en politisk viljeyttring av nytillträdda landskapsregeringar.
Revisorerna noterar att en relativt stor del av landskapets vägunderhåll har privatiserats men att det i praktiken visat sig svårt att i någon större utsträckning anlita privata företagare eftersom marknaden och därmed konkurrensen i landskapet är så liten att det i praktiken föreligger risk för privat monopol.
Det vid trafikavdelningen delvis genomförda tydliggörandet av skillnader mellan beställar- och utförarfunktionerna har visat sig ha både för- och nackdelar. Genom utarbetande av kravspecifikationer tydliggörs vilka arbeten som skall utföras och möjligheten till överblick och kontroll av verksamheten på avdelningen ökar. Samtidigt förefaller dock uppdelningen i viss mån föranleda en ökad byråkrati som inte kan anses motiverad då arbetena utförs av avdelningens anställda, i synnerhet som ett verkligt underlag för anbud är synnerligen detaljerat och komplicerat. Det har också visat sig svårt att i praktiken på ett konsekvent sätt tillämpa systemet, som exempel kan nämnas att visst arbete påförs utförarna utan kompensation i form av medel. Landskapsregeringen bör enligt revisorernas mening utvärdera systemet i syfte att utröna om det finns alternativa sätt att uppnå klarhet och kontroll.
Beträffande behovet av omläggning av belagda vägar konstaterar revisorerna att det liksom i fråga om allt vägunderhåll är angeläget att informationen till politikerna är tydlig så att konsekvenserna av eventuella uteblivna anslag klart framgår.
Vidare konstaterar revisorerna att framtagande av en trafikplan innebär ett relativt omfattande arbete som kan anses motiverat endast om planen också i praktiken utgör ett instrument för verksamheten.
Skärgårdstrafikens bokningssystem
Bokningen av landskapets skärgårdstrafik sköts sedan slutet av 1980-talet med hjälp av ett program som numera anses föråldrat och som inte möjliggör internetbokning. Detta har särskilt under högsäsong lett till tidvis lång väntetid per telefon. Under våren 2005 startade landskapsregeringen därför en upphandling av ett internetbaserat bokningssystem för skärgårdstrafiken och i juni 2005 infördes en annons i lokaltidningarna samtidigt som en anbudsförfrågan riktades till fem potentiella anbudsgivare. Fyra anbud lämnades in och granskades av en grupp bestående av representanter för trafikavdelningen och landskapsregeringens IT-enhet. Arbetsgruppen föreslog att företaget Hogia Ferry Systems Ab från Korsholm skulle anlitas.
Efter föredragning av den trafikansvarige ledamoten i landskapsregeringen beslöt landskapsregeringen den 1 november 2005 att teckna avtal med företaget Hogia Ferry Systems Ab. Enligt avtalet skulle ett internt bokningssystem ha varit klart för användning i februari 2006 men förverkligandet av bokningssystemet har visat sig svårare än väntat. Bokningsprogrammet togs internt i bruk i november 2006 och skulle enligt planerna tas i bruk på internet våren 2007.
I avtalet finns en bestämmelse om förseningar men ansvaret för Hogia är begränsat till ett värde som motsvarar tre månaders avgifter från landskapet. Bestämmelsen är en standardbestämmelse som landskapets förhandlare utan framgång försökte ändra på. Därtill kan det konstateras att förseningen delvis berodde på att trafikavdelningen valde att inte under högsäsong lägga resurser på testning av programmet.
Landskapsrevisorerna konstaterar att projektet dras med mycket kraftiga förseningar. Enligt revisorernas mening förefaller förseningen till stor del bero på bristfällig kravspecifikation i samband med upphandlingen. En noggrann kravspecifikation utgör nämligen en förutsättning för att anbudsgivarna till fullo skall kunna inse vidden av det utbjudna uppdraget.
Enligt revisorernas mening aktualiserar upphandlingen av skärgårdstrafikens bokningssystem en principiell problemställning gällande landskapets upphandlingar. Landskapsregeringen har antagit särskilda regler för förfarande vid upphandling under EU:s tröskelvärden i syfte att trygga en ändamålsenlig användning av offentliga medel vilket revisorerna finner positivt. När det handlar om upphandling av komplicerade system som datasystem förutsätts dock för uppgörande av kravspecifikationer ofta synnerligen stor kompetens både i fråga om verksamhetens art som i fråga om databehandling. Upphandlingsarbetet riskerar på så sätt att komma att utgöra en oproportionerligt stor del av projektet. Problemställningen blir särskilt aktuell om det i landskapet finns endast ett fåtal företag som har tillräcklig kompetens i fråga om databehandling. Enligt revisorernas mening bör landskapsregeringen därför överväga att företa en översyn av landskapets upphandlingsregler så att möjligheten till upphandling baserad på förtroende samt tidigare erfarenheter i vissa fall utökas.
Övriga förvaltningsområden
Lagberedningen
Enligt landskapslagen om lagberedningen (1972:13) ankommer det på lagberedningen att bereda lagar och andra författningsförslag samt att avge utlåtanden i juridiska frågor. Arbetet vid lagberedningen leds av en lagberedningschef och lagförslagen skall beredas i samråd med den landskapsregeringsledamot som skall föredra dem inför landskapsregeringen. För den lagtekniska och språkliga granskningen av lag- och andra författningsförslag tillsätts enligt lagens 7 § en laggranskningsnämnd som är knuten till lagberedningen. Nämnden består av lagberedningschefen samt två medlemmar som förordnas av landskapsregeringen.
Revisorerna noterar att antalet lagframställningar från landskapsregeringen kontinuerligt minskat. Under lagtingsåren 1984-1990 avgavs i medeltal 43,1 framställningar årligen, under perioden 1990-2000 var medeltalet 34,4 framställningar och under perioden 2000-2006 avgavs i medeltal 21,3 framställningar. En viss försiktighet bör iakttas då slutsatser dras av statistiken mot bakgrund av att framställningarna är mycket olika till sin karaktär men en viss tendens kan enligt revisorernas mening ändå skönjas.
Vid lagberedningen fanns under granskningsåret 7 lagberedare, lagberedningschefen inräknad, varav två är tillfälliga tjänstemän. Revisorerna noterar att antalet sökande till tjänsterna som lagberedningssekreterare är relativt få trots att lagberedningen gått in för avtalslöner. De flesta sökande är relativt nyutexaminerade jurister. Det har dock förekommit att erfarna jurister sökt tjänster men att löneanspråken då ansetts oskäliga. Landskapsregeringens policy i fråga om avtalslönerna är generellt att en återhållsam linje skall tillämpas.
Förutom lagberedningschefen är idag alla lagberedare formellt jämställda, lönesättningen är dock individuell och varierar. Enligt vad revisorerna fått erfara överväger landskapsregeringen olika modeller för att kunna premiera mer erfarna och kunniga lagberedare. Landskapsregeringen har även gett den nya förvaltningschefen i uppdrag att överväga också andra åtgärder som kan leda till att lagberedningen uppfattas som en mera attraktiv arbetsplats också för mer erfarna jurister.
För lagberedningsuppdrag anlitas stundtals även utomstående sakkunniga. Orsaken kan exempelvis vara tidsbrist vid lagberedningen eller att det inom förvaltningen saknas expertis på ett visst område. Vanligen handhas upphandlingen av lagberedningschefen som vid budgetberedningen påpekat att upphandlingsreglerna är för rigorösa för att i praktiken möjliggöra upphandling av lagberedningstjänster. Enligt vad revisorerna fått erfara har en enskild landskapsregeringsledamot under granskningsåret företagit en upphandling utan iakttagande av de beloppsgränser som gällde för utbjudande av uppdrag. De aktuella beloppsgränserna höjdes efter det att upphandlingen företogs.
Revisorerna noterar att den i landskapslagen om lagberedningen förutsatta laggranskningsnämnden inte på många år har varit tillsatt trots upprepade påpekanden från lagtingets utskott. Enligt vad revisorerna fått erfara har landskapsregeringen nu gett lagberedningen i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för tillsättande av en nämnd. Revisorerna noterar även att det i första tilläggsbudgeten för år 2007 föreslås att en tjänst som autonomiutvecklare/lagberedare med avtalslön inrättas fr.o.m. 1.7.2007. I autonomiutvecklarens uppgifter ingår bl.a. laggranskningsuppgifter enligt budgetförslaget i likhet med tidigare laggranskningsnämnd. Finansutskottet framhöll i sitt betänkande att utskottet vid upprepade tillfällen (FU 2/2004-2005 och FU 3/2006-2007) har påpekat att landskapsregeringen bör överväga att tillsätta en laggranskningsnämnd med stöd av landskapslagen om lagberedningen (1972:13). Med hänvisning till att den nya tjänsten inte omedelbart kommer att tillsättas och att laggranskningsnämnden är ett lagstadgat organ föreslås att landskapsregeringen ser över hur ifrågavarande uppgifter skall ordnas och i enlighet därmed vidtar lämpliga åtgärder.
Landskapsrevisorerna anser att det med tanke på utvecklingen av självstyrelsen och det åländska samhället, är synnerligen angeläget med en välfungerande lagberedning inom landskapsförvaltningen. Revisorerna finner det därför positivt att landskapsregeringen överväger olika modeller för att kunna premiera mer erfarna och kunniga lagberedare och att förvaltningschefen fått i uppdrag att överväga också andra åtgärder som kan leda till att lagberedningen uppfattas som en mera attraktiv arbetsplats. Enligt revisorernas åsikt bör landskapsregeringen i undantagsfall kunna frångå den i övrigt återhållsamma lönelinjen mot bakgrund av att upphandling av externa tjänster på lagberedningens område ofta visar sig vara kostsam.
Revisorerna noterar att den upphandling som företogs utan iakttagande av då gällande regelverk var motiverad samtidigt som beloppsgränsen för upphandlingar var låg. Enligt revisorernas mening hade det dock varit ändamålsenligt att höja beloppsgränsen innan upphandlingen företogs eftersom det är angeläget att gällande regelverk efterlevs.