Landskapsrevisorernas berättelse 1/2009-2010
| |
| ||
| Ålands lagting | BERÄTTELSE nr 1/2009-2010 | ||
|
| Datum |
| |
| Landskapsrevisorerna | 2010-08-25 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009
De för finansåret 2009 valda landskapsrevisorerna får härmed till lagtinget avge den i 12 § landskapslagen (1996:7) om landskapsrevisionen avsedda revisionsberättelsen.
| Mariehamn den 25 augusti 2010 | |
|
Tuula Mattsson |
Sven-Anders Danielsson |
|
| |
|
Rolf Granlund |
Eva Törnroos |
|
|
|
INNEHÅLL
Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009
Landskapsrevisorer för finansåret 2009
Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Ärendehanteringen inom landskapsförvaltningen
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Juristkompetensen inom förvaltningen
Förvaltningen av landskapets fastigheter
Finansavdelningens förvaltningsområde
Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2009
Jämförelse mellan 2009 års budget och budgetuppföljning i bokslutet
Jämförelse mellan 2009 och 2008 års bokslut
IT-utvecklingen inom förvaltningen
Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Landskapsstöd för Idrottsverksamhet
Verksamheten vid musikinstitutet
Jämförelse av undervisningskostnaderna
Utfall av verksamhetsförändringar sedan år 2005
Näringsavdelningens förvaltningsområde
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Lagstiftningen om datainspektionen och behandlingen av personuppgifter
Landskapsrevisorernas berättelse för år 2009
Landskapsrevisorer för finansåret 2009
Lagtinget valde den 15 december 2008 i enlighet med bestämmelserna i landskapslagen (1996:7) om landskapsrevisionen till ordinarie revisorer för finansåret 2009 merkonomen Tuula Mattsson från Mariehamn, agrolog Sven-Anders Danielsson från Finström, konsuln Rolf Granlund från Mariehamn och merkonomen Eva Törnroos från Mariehamn. Till ersättare valdes samtidigt företagsekonomen Runa-Lisa Jansson från Saltvik och fil.kand. Anthonio Salminen från Mariehamn.
Landskapsrevisorerna valde till sin ordförande för finansåret 2009 revisorn Tuula Mattsson.
Biträdande lagtingsdirektören Marine Holm-Johansson har fungerat som revisorernas sekreterare. Landskapsregeringens revisionsbyrå ska enligt bestämmelserna i 3 § 2 mom. landskapslagen om landskapsstyrelsens revisionsbyrå (1996:8) bistå landskapsrevisorerna med vissa utredningsuppdrag. Under granskningsåret har personalsituationen vid byrån inte givit utrymme för detta. Den ledande revisorn Johan Kihlman har dock bistått vid utformandet av avsnittet om finansavdelningens förvaltningsområde. Dessutom har revisorn Leif Holländer bistått med utformandet av avsnitten om Ålands Musikinstitut och Gymnasialstadieundervisningen.
Landskapsrevisorernas studiebesök och övriga kontakter
Under revisionsarbetets gång har revisorerna gjort studiebesök hos Ålands Industrihus Ab och Ålands Musikinstitut. Dessutom har Grönlands lagtings revisionsutskott gjort ett studiebesök till Åland i början på juli 2010 för att bekanta sig med landskapsrevisorernas och revisionsbyråns arbete.
Revisionsarbetet
Enligt 2 § 2 mom. landskapslagen om landskapsrevisionen skall revisorerna konstatera om
a) landskapets rätt och bästa har tillgodosetts,
b) verksamheten har bedrivits ekonomiskt och effektivt samt att formulerade mål och lagtingsbeslut uppfyllts,
c) redovisningen av medelsförvaltning och resursanvändning gjorts på ett tillförlitligt sätt samt om
d) förvaltningen i övrigt handhafts i enlighet med lag och gällande bestämmelser.
Landskapsrevisorerna har enligt 10 § rätt att granska beviljandet, användningen av och tillsynen över lån och bidrag som betalats av EG:s medel samt av EG ställda säkerheter.
I revisionsberättelsen skall enligt 12 § upptas
a) allmänna uppgifter om utförda granskningar och inspektioner,
b) om budgeten iakttagits och i den formulerade mål förverkligats,
c) på vilket sätt den interna övervakningen har ordnats och om den är tillräcklig,
d) om uppgifterna i bokslutet är riktiga och ger tillräcklig information,
e) uppgifter om hur ägarinflytandet använts i bolag som landskapet helt äger eller har aktiemajoritet i,
f) under revisionen gjorda iakttagelser och dess konsekvenser samt anmärkningar mot landskapsstyrelsen eller dess förvaltningsbeslut till den del revisionen givit anledning till detta,
g) förslag till åtgärder som anses vara påkallade,
h) uppgifter om åtgärder för att avhjälpa av landskapsrevisorerna tidigare påtalade missförhållanden samt om dessa åtgärder anses vara tillräckliga samt
i) övriga av revisionsverksamheten föranledda ärenden.
Revisorernas granskningsarbete har i huvudsak ägt rum i lagtingets lokaliteter under tiden 19 augusti 2009 – 31 augusti 2010.
Till grund för granskningen har lagts landskapsregeringens förvaltningsberättelse, landskapsregeringens protokoll från plenum och enskilda föredragningar liksom från tjänstemannaföredragningar, finansavdelningens räkenskapshandlingar, landskapets budget och bokslut, protokoll från vissa bolag som underlyder landskapsrevisorernas granskning, akter i olika ärenden samt särskilda skriftliga förfrågningar och utredningar. Landskapsrevisorerna har i samband med sitt granskningsarbete hört vice lantrådet Britt Lundberg, ministrarna Roger Eriksson, Mats Perämaa, Katrin Sjögren och Veronica Thörnroos. Vidare har revisorerna hört byråchefen Susanne Strand, chefen för datainspektionen Susan Björkholm, rektorn Björn Blomqvist, VD för Ab Rafael Jesper Blomsterlund, VD för Ålands Handelskammare Daniel Dahlén, VD för Ålands Industrihus Agneta Erlandsson-Björklund, revisorn vid Audiator Jan Finne, överinspektören Göran Franzén, byråchefen Gösta Helander, revisorn Leif Holländer, polismästaren Camilla Hägglund, landskapsagronomen Sölve Högman, vägingenjör Stig Jansson, avdelningschefen Rainer Juslin, avdelningschefen Niklas Karlman, sjötrafikchefen Bo Karlsson, VD för Proans Fredrik Karlsson, ledande revisorn Johan Kihlman, miljöingenjör Mona Kårebring-Olsson, IT-chefen Ronny Lundström, landskapsantikvarie Viveka Löndahl, ledande revisorn Agneta Mannberg-Jansson, personalchefen vid ÅHS Tiina Robertsson, förvaltningschefen Arne Selander, avdelningschefen Carina Strand, vik.adm. chefen Robert Sundström, sportchefen för Ålands Idrottsförbund r.f. Jani Westerlund och personalchefen Terese Åsgård.
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Allmänna byrån
Ärendehanteringen inom landskapsförvaltningen
Behandling utan ogrundat dröjsmål
Enligt 20 § förvaltningslagen (2008:9) ska ett ärende som har inletts hos en myndighet inom landskapsförvaltningen behandlas utan ogrundat dröjsmål och såvitt möjligt upptas för avgörande inom tre månader från den dag då ärendet inleddes. För de ärenden som inte har upptagits till avgörande före utgången av denna tidsrymd, ska tjänstemannen eller någon annan som handlägger ärendet årligen uppgöra en redogörelse över varför ärendena inte upptagits i tid. Ett ärende anses vara inlett när den handling som ärendet avser har kommit in till myndigheten. Ett telefax eller ett elektroniskt meddelande godkänns också som en sådan handling. Underskrift behövs endast om handlingen saknar uppgifter om avsändaren eller om det finns behov att klargöra handlingens autenticitet och avsändandarens identitet. Ett ärende kan också inledas muntligen om myndigheten samtycker till det.
Öppna ärenden
Landskapsregeringen uppgör årligen en förteckning över öppna ärenden. Av förteckningen framgår vilket år behandlingen av ärendet inleddes. Landskapsrevisorerna har inbegärt de två senaste årens förteckningar över öppna ärenden. Den ena är uppgjord per den 31 maj 2009 och den andra per den 31 mars 2010.
Av förteckningen från år 2009 framgår att totalt 529 ärenden är öppna. De fördelade sig mellan avdelningarna enligt följande:
Öppna ärenden per 31 maj 2009
| Kansliavdelningen | 137 |
| Finansavdelningen | 13 |
| Social- och miljöavdelningen | 70 |
| Utbildnings- och kulturavdelningen | 134 |
| Näringsavdelningen | 67 |
| Trafikavdelningen | 92 |
| Lagberedningen | 16 |
Av förteckningen från år 2010 framgår att totalt 699 ärenden är öppna. Fördelningen mellan avdelningen framgår i tabellen nedan.
Öppna ärenden per 31 mars 2010
| Kansliavdelningen | 141 |
| Finansavdelningen | 14 |
| Social- och miljöavdelningen | 103 |
| Utbildnings- och kulturavdelningen | 178 |
| Näringsavdelningen | 95 |
| Trafikavdelningen | 138 |
| Lagberedningen | 30 |
Öppna ärenden inledda mellan år 2001 till år 2009 fördelas på de år ärendena inleddes enligt följande:
Öppna ärenden fördelade årsvis:
| Per * | 2001 | 2002 | 2003 | 2004 | 2005 | 2006 | 2007 | 2008 | 2009 |
| 31.5. 2009 | 12 | 13 | 16 | 29 | 32 | 50 | 114 | 254 |
|
| 31.3. 2010 | 7 | 11 | 6 | 21 | 19 | 37 | 75 | 146 | 371 |
* Det finns dessutom enstaka öppna ärenden från tiden före 2001.
Revisorernas iakttagelser
Revisorerna noterar en väsentlig ökning av antalet öppna ärenden vid både trafik- och utbildningsavdelningen. Revisorerna har erfarit att det skett en minskning av antalet äldre öppna ärenden vid social- och miljöavdelningen.
Revisorernas har inte närmare undersökt orsakerna till att antalet öppna ärenden har ökat under senare år. Ett relativt stort antal av de öppna ärendena är upp till 4-5 år gamla. Vidare konstateras att det finns enstaka öppna ärenden från år 1995 till år 2000. Revisorerna anser att det finns orsak att återkomma till detta för mer utförlig granskning i ett senare skede.
Jordförvärvsärenden
Nya principer
Landskapsregeringen tillsatte i april 2008 en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över tillämpningen av näringsrätts- och jordförvärvsbestämmelserna samt hembygdsrätten. Kommittén avlämnade ett betänkande i april 2009 med förslag till åtgärder.
Landskapsregeringen beslöt den 29 december 2009 att landskapsregeringen i samband med behandlingen av juridiska personers ansökningar om jordförvärvstillstånd ska fastställa nya principer gällande överlåtelse av aktier eller andelar. Vidare ska landskapsregeringen anta allmänna principer för hur och när dessa villkor ska ställas. Juridiska personers ansökningar om rätt att förvärva och besitta fast egendom i landskapet som inkommer härefter kommer att behandlas enligt de nya principerna. Enligt landskapsregeringen är avsikten med de nya principerna att fysiska och juridiska personer ska behandlas lika.
Revisorerna tog upp detta ärende för behandling i mars 2010. Det konstaterades då att ett beslut om de nya principerna ännu inte hade fattats. Det framkom att alla ansökningar som inkommit före den 29 december har avgjorts i enlighet med äldre praxis och principer. Ett fåtal ansökningar hade lämnats in därefter. Ett beslut om riktlinjer för landskapsregeringens tillämpning av 8 § jordförvärvslagen för Åland i ärenden rörande förvärvs- och besittningsrätt av fast egendom baserade på innehav av aktier eller motsvarande delägarskap för juridiska personer fattades först den 7 juni 2010.
Revisorerna konstaterar att landskapsregeringen genom beslutet den 7 juni 2010 antar riktlinjer för hur gällande lagstiftning ska tillämpas. Landskapsregeringens beslut från den 29 december 2009 ger dock intryck av att rättsläget är oklart för de jordförvärvsansökningar som lämnats in efter detta datum.
Samtidigt konstateras att ansökningsärenden som anhängiggörs vid landskapsregeringen enligt förvaltningslagen för landskapet Åland (2008:9) i regel bör tas upp för beslut inom tre månader från den dag då ärendet inleddes. Mot denna bakgrund anser revisorerna att landskapsregeringens beslut den 29 december 2009 strider mot principerna om god förvaltning.
Till de grundläggande rättsstatsprinciperna hör att lagstiftningen är offentlig och bör kännas till av alla. Det innebär bl.a. att lagstiftningen skall vara så tydlig att effekterna av lagstiftningen ska vara förutsebara. I detta fall har det inte varit fråga om att lagstiftning saknats. Enligt revisorerna har det därför inte funnits lagstöd för, eller någon annan godtagbar orsak till att låta de sökande vänta i ovisshet så länge. Revisorerna förutsätter att landskapsregeringen vid alla tillfällen tillämpar gällande lagstiftning och att principerna om god förvaltning följs vid behandlingen av anhängigjorda ärenden.
Personalpolitik
Allmänt
Till grund för landskapets personalpolitik finns ett för landskapsregeringen (då landskapsstyrelsen) antaget personalpolitiskt program från den 15 november 1990. Programmet, som är tämligen övergripande till sin natur är fortfarande i kraft, men har till vissa delar kompletterats och ändrats vid ett antal tillfällen. När det antogs var avsikten att det skulle gälla för hela landskapsförvaltningen, dvs. även underliggande myndigheter.
De senare årens utveckling inom detta område har lett till att det finns behov av mer detaljerade anvisningar anpassade för varje myndighets verksamhet. Landskapsregeringen har därför gått in för att anta nya personalpolitiska riktlinjer inom avgränsade ämnesområden. De riktlinjer som antas av landskapsregeringen kompletterar det tidigare personalpolitiska programmet inom respektive ämnesområde och gäller enbart för centralförvaltningen. Övriga landskapsmyndigheter anses vara självständiga arbetsgivare som ska fatta motsvarande beslut för sina anställda. Utgångspunkten är att nya riktlinjer som antas av landskapsregeringen ska vara riktgivande för övriga myndigheter under landskapsregeringen. Samtidigt ges utrymme för anpassningar till de speciella förhållanden och förutsättningar som gäller vid de olika myndigheterna. Allmänt gäller att ett aktivt beslut ska fattas av respektive myndighet för att de nya riktlinjerna ska gälla.
Revisorerna har vid granskningen av landskapets personalpolitik valt ut landskapsförvaltningen, polisen och Ålands hälso- och sjukvård för att jämföra gällande regler och praxis i fråga om tjänstledigheter enligt prövning, tjänstemäns rätt att inneha bisysslor, pensionsålder och dispenser från kompetenskrav.
Landskapsförvaltningen
Beslut som gäller tjänstledigheter enligt prövning, tjänstemäns rätt att inneha bisysslor, fortsatt arbete efter pensionsåldern och dispenser från kompetenskrav är i regel delegerade till ifrågavarande avdelningschef. Personalavdelningen blir kontaktad vid mer komplexa ärenden. Besluten fattas i enlighet med de principdokument, beslut eller riktlinjer som antagits av landskapsregeringen. Personalavdelningen utarbetar förslag till sådana principdokument eller riktlinjer. Besluten gäller endast allmänna förvaltningen, men är riktgivande för landskapets övriga myndigheter.
Tjänstledighet beviljas för högst ett år för en ordinarie tjänsteman t.ex. för att prova på ett annat arbete hos annan arbetsgivare. Vid beslutet tas bl.a. hänsyn till anställningsförhållandets längd.
Landskapsregeringen har beslutat att rätten att inneha bisyssla inte längre ska beviljas om den utförs under arbetstid. Annan bisyssla ska anmälas till arbetsgivaren.
Landskapsregeringen har inte antagit någon policy i fråga om pensionsålder. Efter det att pensionsåldern höjdes till 65 år är det få anställda som anhåller om att få fortsätta arbeta efter 68 års ålder, som är den obligatoriska avgångsåldern. Av gällande praxis framgår att det ska finnas ett godtagbart skäl för att det ska beviljas. Om en förlängning beviljas fortsätter tjänsteförhållandet utan avbrott. Oavsett detta finns det inga hinder mot att en pensionär anställs på ett tillfälligt förordnande eller vikarierar som "inhoppare".
Dispenser är kopplade till ett beslut om anställning eller rekrytering. En begäran om dispens måste då finnas med redan i ansökan för att den ska kunna beviljas. En dispensansökan behandlas alltid före beslutet om vem som får tjänsten.
Polisen
Vid polisen beviljas en anhållan om tjänstledighet om det är möjligt med hänsyn till arbetssituationen och om det finns en möjlighet att anställa en vikarie. Tjänstledigheten anses ge positiva effekter på anställningsförhållandet. Under senare tid har det blivit allt svårare att rekrytera personal till polisen eftersom det råder brist på utbildade poliser på Åland. Tjänstledigheten kan beviljas för 6 månader och kan därefter förlängas.
Bisysslor för en polis är reglerat i lag. För att få inneha en bisyssla måste tillstånd sökas och beviljas. Bisysslor som innebär nattarbete eller arbete som väktare har t.ex. inte ansetts vara en lämplig kombination med polistjänsten. Sådana bisysslor som på något sätt skulle kunna rubba allmänhetens förtroende för polisen tillåts inte.
Dispens från kompetenskrav beviljas inte för en person som söker en ordinarie tjänst. När det gäller tillfälliga tjänster och vikariat kan en person anställas som inte uppfyller kompetenskraven.
Vissa tjänstemän vid polisen kan anhålla om pension vid 58 års ålder. Enligt 9 § Landskapslag om Ålands polismyndighet (2000:26) är en överkommissarie eller kommissarie skyldig att avgå från sin tjänst när de fyller 63 år. En polisman som hör till underbefälet eller manskapet är skyldig att avgå från sin tjänst när han eller hon fyller 60 år. Inget hindrar att den som uppnått ifrågavarande ålder och som lämnat tjänsten anställs på en tillfällig tjänst eller ett vikariat. Revisorerna har dock erfarit att de poliser som har uppnått pensionsåldern, i regel inte är intresserade av att arbeta kvar en tid efter pensionsåldern.
Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS
I allmänhet ses positivt på tjänstledigheter för anställda inom ÅHS. En revidering av principerna för beviljandet av tjänstledigheter pågår för närvarande. Ofta ger tjänstledigheten nya erfarenheter som är nyttiga också för arbetsgivaren.
En anhållan om tjänstledighet ska lämnas in i god tid. Tjänstledigheten kan beviljas för maximalt ett år i gången. Möjligheten att hitta en vikarie påverkar beslutet. När det gäller personer som är svåra att ersätta under en tjänstledighet så beviljas inte tjänstledigheten. Tjänstledighet beviljas inte heller om den anställda har planer på att starta ett företag som vill sälja tjänster till ÅHS. Beslutanderätten om tjänstledighet är delegerad till samma person som har rätt att fatta beslut om att anställa personal.
Registrerade uppgifter om de anställdas bisysslor saknas inom ÅHS. En bisyssla ska anmälas till en representant för arbetsgivaren. Revisorerna har erfarit att ÅHS inte tillämpar bestämmelserna om bisyssla i 18 § tjänstemannalagen för landskapet Åland (1987:61) i fråga om läkarnas privatpraktiker. Enligt 18 § får en tjänsteman inte ta emot eller inneha en bisyssla som kräver att arbetstiden används för utförande av uppgifter som hör till bisysslan, om inte landskapsregeringen beviljar tjänstemannen tillstånd till detta. Samtidigt konstateras att möjligheten att öppna en privatmottagning kan bidra till att läkare söker anställning hos ÅHS och att tillstånd att inneha en bisyssla därmed underlättar rekryteringen av läkare till ÅHS.
Det finns en handfull personer inom ÅHS som har beviljats rätt att tjänstgöra efter pensionsåldern. Det är i första hand specialistläkare som är svåra att ersätta. Beviljandet gäller maximalt två år i gången.
Dispenser från kompetenskrav är ovanligt. Frågan är aktuell i en till två fall per år. I dessa fall föreligger vanligtvis särskilda skäl för beviljandet, t.ex. då någon söker en chefstjänst och inom kort blir färdig med sin utbildning.
Revisorerna konstaterar att personalpolitiken varierar mellan de olika landskapsmyndigheterna. Behovet av mer detaljerade regler har gjort att det blivit nödvändigt att utforma nya regler som är anpassade till verksamheten vid de enskilda myndigheterna.
När det gäller läkare som är anställda vid ÅHS anser revisorerna att det inte är möjligt att undanta läkarna från tillämpningen av 18 § tjänstemannalagen. Enligt revisorerna är läkarnas privatpraktik att betrakta som bisyssla.
Slutligen vill revisorerna understryka vikten av att en rättvis och enhetlig linje vid beviljande av tjänstledigheter tillämpas vid varje myndighet inom landskapsförvaltningen.
Kansliavdelningens förvaltningsområde
Juristkompetensen inom förvaltningen
Revisorerna har erfarit att revisionsbyrån för några år sedan internt utredde hur mycket budgetmedel som används för att köpa in juristtjänster och vilken juristkompetens som finns inom tjänstemannakåren inom förvaltningen. Utredningen har, enligt vad som framkommit, inte föranlett några beslut om gemensamt antagna riktlinjer eller några andra åtgärder.
Ett gemensamt anslag under kansliavdelningen, "Oförutsedda utgifter", används för inköp av externa juristtjänster. Anslaget är ett förslagsanslag om 25.000 euro som i första hand är avsett för sådana juristkostnader som uppkommer när landskapsregeringen blir stämd inför domstol. Under år 2009 användes 29.940 euro under detta anslag. Kostnaderna härrör till största delen från två rättstvister som pågått under flera års tid.
Respektive avdelning kan även använda anslag under egna budgetmoment. Lagberedningen har t.ex. ett eget anslag för inköp av lagberedningstjänster.
Avdelningarna har uppgett följande om inköpen av juristtjänster under år 2009:
· Lagberedningen: För beredning av ny pensionslagstiftning har 9.490,- euro använts.
· Utbildnings- och kulturavdelningen: För konsulttjänster, bl.a. juridisk sakkunskap i samband med att ny lagstiftning om fornlämningar börjar tillämpas, har 7.200 euro använts.
· Näringsavdelningen: Extern juristhjälp har inte anlitats under år 2009. Tidigare år har flera tiotusentals euro använts för pågående processer.
· Trafikavdelningen: Kostnaderna för inköpta juristtjänster uppgick till 39.547,50 euro år 2009. Det är huvudsakligen utgifter för juristtjänster som inköpts för det s.k. Skarvenärendet och det s.k. asfalts-ärendet.
· Social- och miljöavdelningen: Två av de ärenden som bekostats från det gemensamma anslaget hör till social- och miljöavdelningens förvaltningsområde. Egna anslag har inte använts.
När det gäller att företräda landskapet inför domstol bedömer landskapsregeringen att det är nödvändigt att anlita externa jurister. Det motiveras med att dessa uppdrag kräver särskild kompetens och erfarenhet som endast de jurister som regelbundet sköter sådana ärenden vid domstol har. I skriftliga förfaranden såsom inför förvaltningsdomstolen kan tjänstemän inom förvaltningen skriva inlagor och yttranden. Hur landskapsregeringen gör i ett ärende bestäms från fall till fall. Enligt budgeten för år 2010 är ambitionen att den nya rättsserviceenheten på kansliavdelningen ska ansvara för den här typen av ärenden från den 1 mars 2010. Vid sidan av de tjänster som rättsserviceenheten kan erbjuda kommer det enligt landskapsregeringen fortfarande att finnas ett behov av att köpa in extern juristkompetens i vissa ärenden.
Utgående från det som framkommit under granskningen är landskapsregeringens juristkostnader inte anmärkningsvärt höga, förutom i fråga om trafikavdelningen. Revisorerna har erfarit att rättsserviceenhetens uppgift är att avhjälpa bristen på juridisk kompetens på avdelningarna.
På upphandlingen av juristtjänster ska landskapslagen angående tillämpning i landskapet Åland av lagen om offentlig upphandling (1994:43), landskapsförordningen om offentlig upphandling (1998:101) och landskapsregeringens beslut gällande vissa upphandlingar tillämpas.
Byggnadsbyrån
Förvaltningen av landskapets fastigheter
Bakgrund
Landskapsrevisorerna har vid ett flertal tillfällen granskat landskapets fastighetsförvaltning. I berättelserna för 1998, 2002 och 2006 berörs försäkringsskyddet och redovisning av fastigheternas kapital och räntekostnader. Dessutom förutsatte revisorerna att landskapsregeringen fortsätter arbetet med att kartlägga landskapsägda fastigheter med oklart användningsändamål som grund för omdisponeringar, försäljning av obehövliga fastigheter och eventuellt andra påkallade åtgärder.
Landskapsregeringen målsättning enligt budgeten för 2009
I allmänna motiveringen i budgeten för 2009 säger landskapsregeringen att skötseln av landskapets fastighetsbestånd ska effektiveras och förbättras där samverkan mellan brukarna och den centrala fastighetsförvaltningen är tydlig så att ingen oklarhet råder i rollerna. Underhåll av lokalerna kan därmed planeras bättre och en fördelning av till- och ombyggnadsarbeten över tiden skapas. Flera uppgifter har centraliserats till byggnadsbyrån. Byggnadsbyrån leder byggnadsprojekt, tar fram kostnadsberäkningar för byggnadsprojekt, sköter försäljning och inköp av fastigheter, besiktar och upprättar underhållsplaner för byggnader, tecknar och följer upp arrende- och hyresavtal, sköter fastighetsförsäkringar, handlägger beslut om outnyttjade fastigheter samt upprätthåller basfakta om landskapets fastigheter. I samband med att budget- och redovisningssystemen ses över och utvecklas är avsikten att utforma ett system med en s.k. internhyra för fastigheter för att tydligare kunna utläsa kostnaderna för nyttjande av landskapets fastigheter. Under år 2008 inleddes arbetet med beräkningen av internhyra för ett antal av landskapets skolfastigheter och arbetet fortsätter under kommande budgetår. Slutligen sägs i budgeten att bebyggda fastigheter som landskapet inte längre behöver och som saknar särskilda kulturhistoriska eller miljövärden ska i allmänhet avyttras. Vissa obebyggda fastigheter kan behållas om de anses vara värdefulla för rörligt friluftsliv eller kan utgöra markreserv för framtida behov.
Fastighetsförsäljning åren 2005 - 2010
Revisorerna har begärt in uppgifter om vilka beslut om fastighetsförsäljningar som fattats och hur de har förverkligats. I tabellen som följer presenteras uppgifter om de försäljningar som fattats beslut om mellan åren 2005 och 2010 samt vilka av dessa som förverkligats.
| Beslut om försäljning | Objekt | Sålt/Osålt |
| Budget 2005 | F.d. Hälsocentralen i Mariehamn | såld 2005 |
| Budget 2006 | Bostadshus o. ekonomibyggnad med tomt från Grelsby kungsgård 1:27, Finström | såld 2007 |
|
| Espskär Kökar fastighet 1:1 (obebyggd) fastighet 2:3 fastighet 2:4 |
osåld såld 2006 såld 2006 |
|
| Outbruten tomt från Prestö 4:40, Sund (med privat fritidshus) | osåld |
|
| Bostadshus med tomt från Vestergård 2:0, Tosarby, Sund | såld 2006 |
| Budget 2007 | Husmodersskolan 6:1, Saltvik | såld 2007 |
|
| Tosarby hantverksskola, Sund | såld 2008 |
|
| Posthusfastigheten, Mariehamn | såld |
|
| Fastighets Ab Ålands Turisthotell (Hotell Arkipelag) | sålt 2006 |
| Budget 2008 | Arrendatorsbostaden, Berg, Sund | såld 2009 |
|
| Tre och en halv bostadstomter från Solkulla 1:1 och Pehrsberg 1:2, Godby (Länsmansgården) | sålda 2009 |
|
| Personalbostäder, Ål. Försöksstation två radhus, Jomala | sålda 2009 |
|
| Öra 28:4, Hammarland | såld 2008 |
| Budget 2009 | Personalbostäderna, Ål. Fiskodling med tomt, Sund | osålda |
| Budget 2010 | Storagatan 23/ Hamngatan 4, Mariehamn, Lotsdistriktsfastigheten | osåld |
|
| Bostadshus med arrendetomt, Österlen 5:9, Saltvik | osålt |
Med hänvisning till revisorernas tidigare skrivningar föreslås att landskapsregeringen intensifierar och påskyndar arbetet med att följa upp de efterfrågade åtgärderna, i synnerhet införandet av internhyror.
Revisorerna föreslår vidare att landskapsregeringen överväger inrättandet av ett fristående fastighetsverk för att ytterligare effektivera fastighetsförvaltningen. Äganderätten till landskapets fastighetsbestånd kunde därefter överföras till fastighetsverket vars verksamhet kunde finansieras med hjälp av hyror och arrende.
Slutligen anser revisorerna att försäljningen av obehövliga fastigheter kan göras i snabbare takt. Med hänvisning till revisorernas skrivning under museibyrån upprepas att det finns många kulturhistoriskt värdefulla byggnader som det är kostsamt att underhålla. Om tillräckliga budgetmedel saknas för underhållet måste en snävare prioritering göras så att byggnader kan säljas och deras fortsatta förfall hindras.
Alandica kultur och kongress
Bakgrund
Byggnadsprojektet Alandica kultur och kongress färdigställdes och togs i bruk under 2009. De konkreta projektplanerna inleddes under 1990-talet, men politiska diskussioner om ett kultur- och kongresshus fördes redan under 80-talet. I juni 1995 utsåg landskapsstyrelsen en av de första arbetsgrupperna som skulle formulera ett målsättningsprogram för anläggandet av ett s.k. KK-hus. Ett flertal arbetsgrupper och kommittéer har därefter fortsatt arbetet med projektet. I budgeten för 1996 presenterades planerna på ett kongress- och kulturhus som skulle stödja och utveckla turism och övrigt näringsliv genom att skapa förutsättningar för en utökad konferensverksamhet på Åland. KK-huset skulle dessutom stimulera och utveckla kulturlivet genom att skapa bättre förutsättningar att arrangera större kulturevenemang på Åland. I budgeten upptogs till att börja med 2,5 miljoner mark för närmare marknadsutredningar. En arkitekttävling avgjordes 1999, i vilken Arkitektbyrån Kjaer & Richters förslag vann. På grund av projektets placering på den s.k. Miramartomten krävdes en stadsplaneändring. Processen med stadsplaneändringen och besvär mot beslutet om ändringen försköt tidsplaneringen.
I samband med att lagtinget upptog medel för detaljplaneringen i budgeten för 2004 fastslog lagtinget att landskapsregeringen måste uppgöra en finansieringsplan och teckna avtal om finansieringen av driften innan detaljplaneringen inleddes. Kostnaderna beräknades då uppgå till totalt 15 miljoner euro. I detta skede omnämndes i budgetmotiveringen att aktierna i Fastighets Ab Ålands turisthotell också skulle säljas i samband med att ett driftsavtal ingicks. Den 30 oktober 2006 ingicks ett avtal om hyra och drift av kultur- och kongresshuset mellan landskapsregeringen och KK-huset i Mariehamn Ab.
När budgeten för år 2007 antogs av lagtinget godkändes att de beräknade totalkostnaderna för projektet skulle få uppgå till högst 16,5 miljoner euro.
Projektets genomförande
Revisorerna har erfarit att det under byggnadsskedet framkom att det fanns behov av vissa tilläggs- och ändringsarbeten. Orsaken till detta var brister och oklarheter i upphandlingsdokumenten. I bygghandlingarna har t.ex. inte all utrustning funnits med. Tilläggs- och ändringsarbetenas totalkostnad har beräknats till ca 1,0 miljon euro och ledde till 238 stycken tilläggsanbud. Revisorerna har erfarit att de flesta av tilläggs- och ändringsarbetena var nödvändiga för att projektet skulle kunna slutföras. Till de största tilläggsarbetena hörde byggandet av en terrass och ett ventilationstorn. Detta blev nödvändigt då Mariehamns stad beslöt att inte bygga ett parkeringshus i samband med Alandica. Vidare ledde de bristfälliga elentreprenadhandlingarna till stora merkostnader samtidigt som det försenade projektet. I upphandlingsdokumenten hade bl.a. ljudkablar inte tagits med.
I budgeten för år 2009 godkände lagtinget kostnaderna för tilläggs- och ändringsarbetena så att den totala kostnaden för projektet skulle få uppgå till totalt 17,25 miljoner euro. Revisorerna har erfarit att totalkostnaden efter detta har stigit till 17,79 miljoner euro.
Avtalet om hyra och drift av KK-huset samt försäljningen av FAB Ålands turisthotell
Ålands landskapsregering överlät aktierna i FAB Ålands turisthotell i enlighet med ett avtal som slöts i anslutning till ett avtal om hyra och drift av KK-huset. Överlåtelsen förutsätter hyra och drift av KK-huset t.o.m. år 2028. Det ena avtalet förutsätter det andra. Köpeskillingen om 6,0 miljoner euro har inbetalats i enlighet med avtalet den 1 februari 2007. Mellanbokslutet per den 31 januari 2007 har upprättats i maj 2007. I avtalet anges att mellanbokslutet skulle göras upp inom två månader efter den 31 januari 2007. Det justeringsbelopp som uppkommit utgående från villkoren i avtalet och som uppgick till 187.558,36 euro och i detta fall skall betalas av köparen har fakturerats med förfallodag senast den 26 juni 2007 efter det revisorerna lämnade sin granskningsberättelse den 12 juni 2007. Enligt avtalet skulle justeringsbeloppet inbetalas senast i mitten av april 2007. Eftersom dröjsmålet i första hand berodde på säljaren har dröjsmålsränta inte fakturerats.
Före försäljningen betalades fritt eget kapital om 200.000 euro ut till aktieägaren i enlighet med avtalet. Mera medel hade kunnat utbetalas till ägaren men landskapsregeringen hade inte angett detta i anbudsvillkoren. Orsaken till att inte ytterligare medel från bolaget t.ex. kassa- och banktillgångar om ca 1,0 miljon euro utbetalades till ägaren var enligt landskapsregeringen att det saknades tid till att frigöra mer medel. Landskapsregeringen kunde ha nedsatt aktiekapitalet med ca en miljon euro så att kassamedlen kunde ha utbetalats till säljaren.
Det erhållna priset för aktierna i FAB Ålands turisthotell kan som sådant bedömas vara något lågt i förhållande till ett uppskattat värde av bolaget vid försäljningstillfället. Landskapsregeringen har under hyrestiden grundrenoverat hotellet. Kopplingen mellan hyra och drift av KK-huset fram t.o.m. år 2028 och försäljningen av FAB Ålands turisthotell är en avgörande orsak till att anbudet var lågt. Vid denna tidpunkt var storleken på utgifter och inkomster för driften av KK-huset okända. Revisorerna konstaterar samtidigt att försäljningen innebär att eventuella nya intressenter inte kommer att kunna koppla driften av KK-huset till den intilliggande hotellverksamheten i framtiden. Därmed kommer ägaren av FAB turisthotellet att vara i ett bättre konkurrensläge än andra intressenter när ett nytt avtal om hyra och drift av KK-huset ska tecknas efter år 2028.
Revisorerna konstaterar att kostnadsramarna för projektet inte har hållits. Till de bidragande orsakerna hör att projektet drog ut på tiden bl.a. på grund av stadsplaneändringen. De ursprungliga kostnadsberäkningarna var inte längre realistiska då flera år förflutit. En annan större orsak uppges vara att entreprenadhandlingarna inte var tillräckligt detaljerade och att viktig utrustning saknades i de handlingar som låg till grund för anbuden. Revisorerna har dessutom erfarit att det redan i samband med utvärderingen av anbuden borde ha framgått att all nödvändig utrustning inte ingick i anbudsbegäran bl.a. för att anbuden inte var jämförbara. Revisorerna anser mot denna bakgrund att utvärderingen av anbuden inte har skötts tillräckligt noggrant. Högre krav bör ställas på projektbeskrivningar och anbudshandlingar för att minimera byggkostnader och undvika tilläggskostnader.
Vidare konstaterar revisorerna att lagtinget i efterhand har godkänt tilläggskostnaderna i budgetbeslut. Revisorerna vill understryka vikten av att tilläggskostnader upptas i budgetförslag så att lagtinget kan godkänna dem innan avtal ingås om deras genomförande.
Slutligen anser revisorerna att en internhyra för fastigheten borde beräknas i likhet med andra landskapsägda fastigheter så att landskapets årliga kostnader för Alandica blir synliga i bokföringen.
Finansavdelningens förvaltningsområde
Landskapets budget 2009
Landskapsregeringens framställning med förslag till budget för år 2009 för landskapet Åland överlämnades till lagtinget den 22 oktober 2008. Budgetförslaget balanserade på 318.520.000 euro (år 2008 330.809.000 euro). Lagtinget antog framställningen den 19 december 2008. Budgeten publicerades i Ålands författningssamling som nr 1/2009. Genom två tilläggsbudgeter minskades först och höjdes sedan budgetens slutsumma något, så att den sammantaget gick ned med 9.004.000 euro eller med –2,8 % till 309.516.000 euro. (År 2008 höjdes budgetens slutsumma genom två tilläggsbudgeter med 9.128.000 euro eller med 8,5 % till 339.937.000 euro).
Budgetförverkligandet i sammandrag för år 2009
| Inkomster: |
| Euro |
| För året budgeterades | 318 520 000 |
|
| Tilläggsbudgeter (ÅFS 29/2009 och 4/2010) | - 9 004 000 | 309 516 000 |
| Influtit av årets budgeterade inkomster (exklusive utgiftsrester, reserv.anslag, återbokade bidrag och överföringar mellan budgetår) | 264 738 062 |
|
| Återförda utgiftsrester och reserv.anslag | 6 073 501 |
|
| Återbokade bidrag | 1 249 826 |
|
| Överföringar mellan olika budgetår | 12 687 563 |
|
| Nya reserverade inkomster 31.12.2009 | 2 934 567 | 287 683 519 |
| Inkomsterna underskrider budgeten med |
| - 21 832 481 |
|
|
|
|
| Utgifter: |
|
|
| För året budgeterades | 318 520 000 |
|
| Tilläggsbudgeter (ÅFS 29/2009 och 4/2010) | - 9 004 000 | 309 516 000 |
| Utbetalt av årets budgeterade utgifter | 268 393 709 |
|
| Återförda inkomstrester | 891 671 |
|
| Nya utgiftsrester och res.ansl. 31.12.2009 | 35 695 280 | 304 980 660 |
| Utgifterna underskrider budgeten med |
| - 4 535 340 |
| Underskott |
| - 17 297 141 |
Landskapets budgetuppföljning, som i bokslutet uppvisar ett underskott om 17.297.141,19 euro, återspeglar i finansavdelningens utformning ett ackumulerat budgetläge. Tidigare års överskott, ”beslutsutrymme” har då på inkomstsidan införts som överföringar mellan olika budgetår. Sett för sig självt är således 2009 års underskott 12.687.563 euro större, d.v.s. ‑ 29.984.704 euro.
Skatter och inkomster av skattenatur
En väsentlig del av inkomsterna i budgeten och bokslutet utgörs av skatter och inkomster av skattenatur, främst avräkningsbeloppet med staten och skattegottgörelsen.
Avräkningsbelopp och skattegottgörelse år 2009 och 2008 i euro
| Skattens art | År 2009 | År 2008 |
| Avräkningsbelopp 2009 – varav | 164 486 434 | 205 900 534 |
| - förskott från staten, ÅD:s beslut 4.9.2008 resp. 4.9.2007 | 206 600 000 | 202 800 000 |
| - minskning / ökning av förskott, ÅD:s beslut 28.1.2009 / 9.6.2008 | -9 138 000 | 2 048 000 |
| - minskning av förskott, ÅD:s beslut 4.3.2009 | -12 904 000 |
|
| - minskning av förskott, ÅD:s beslut 1.9.2009 | -14 539 000 |
|
| - slutligt avräkningsbelopp för år 2008 resp. 2007, ÅD:s beslut 1.9.2009 resp. 4.9.2008 | -5 532 566 | 1 052 534 |
| Skattegottgörelse som inbetalts för år 2007 resp. år 2006 | 24 033 038 | 24 197 657 |
| Summa avräkningsbelopp och skattegottgörelse | 188 519 472 | 230 098 191 |
Avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen är 41.578.719 euro eller 18,1 % lägre än året innan, vilket innebär en mycket betydande nedgång. År 2008 uppvisade också en negativ utveckling, med en nedgång om 0,8 % eller 1.921.751 euro jämfört med år 2007.
Jämförelse mellan 2009 års budget och budgetuppföljning i bokslutet
I denna jämförelse ingår i uppföljningssiffrorna de nya inkomstresterna, budgetutgiftsresterna och reserveringarna. Beloppen är angivna i tusental euro.
Jämförelse mellan 2009 års budget och budgetuppföljning i bokslutet
| Förvaltningsområde | Budget | Enl. bokslut inkl. reserveringar | Över + /under - |
|
Inkomster: |
|
|
|
| Lagtinget | 2 | 7 | + 5 |
| Landskapsregeringen | 284 | 290 | + 6 |
| Kansliavdelningen | 3 084 | 3 051 | - 33 |
| Finansavdelningen | 36 970 | 36 936 | - 34 |
| Social- o. Miljöavd | 9 538 | 10 627 | + 1 089 |
| Utbildn.o. kulturavd | 2 515 | 2 475 | - 40 |
| Näringsavdelningen | 4 838 | 4 806 | - 32 |
| Trafikavdelningen | 1 167 | 1 290 | + 123 |
| Skatter o. avg. av skatte- natur, ink. av lån o. finansink. | 251 118 | 228 202 | - 22 916 |
| Sammanlagt | 309 516 | 287 684 | - 21 832 |
|
|
|
|
|
| Utgifter: |
|
|
|
| Lagtinget | 3007 | 2 955 | - 52 |
| Landskapsregeringen | 2850 | 2 772 | - 78 |
| Kansliavdelningen | 18 426 | 18 092 | - 334 |
| Finansavdelningen | 50 498 | 47 615 | - 2 883 |
| Social- o. Miljöavd | 117 343 | 116 669 | - 674 |
| Utbildn. o. Kulturavd | 56 964 | 56 884 | - 80 |
| Näringsavdelningen | 27 476 | 26 641 | - 835 |
| Trafikavdelningen | 32 102 | 31 982 | - 120 |
| Skatter och avgifter av skattenatur m.fl. | 850 | 1 371 | + 521 |
| Sammanlagt | 309 516 | 304 981 | - 4 535 |
| Underskott |
| - 17 297 |
|
| Sammanlagt |
| 287 684 |
|
Inkomsterna underskrider budgeten med 21,8 M€uro. Den största avvikelsen är hänförlig till den ovanstående posten ”Skatter o. avg. av skattenatur, ink. av lån o. finansink.” Här hade man under året och som en följd av lägre skatteinkomster budgettekniskt budgeterat med 27,1 M€uro i upptagna lån. Sådana har dock inte behövt upptas. Andra poster som påverkar det lägre slutsaldot om - 22,9 M€uro är bl.a. bättre ränteinkomster än budgeterat. Också återförda anslag ingår till ett större belopp än budgeterat. I gruppen ”Skatter m.m.” ingår också den tidigare omnämnda posten ”Överföringar mellan olika budgetår”. Beloppet om 12,7 M€uro är detsamma i budgeten och budgetförverkligandet och påverkar inte slutsaldot, men bör hållas i minnet vid en bedömning av årets ”verkliga” underskott.
Bland större skillnader gentemot budget noteras att social- och miljöavdelningens högre inkomster främst beror på ökade verksamhetsinkomster för Ålands hälso- och sjukvård 912 t€ur. De kommunala ersättningarna för Gullåsen överskrider budgeten med 140 t€ur. För trafikavdelningens del är de högre inkomsterna än budget främst hänförliga till verkstadens och motorfordonsbyråns verksamhetsinkomster. För verkstadens del var inkomsterna 75 t€ur högre än budget. Detta berodde dock på ogjorda investeringar eftersom enheten är nettobudgeterad.
På utgiftssidan noteras att alla förvaltningsområden underskridit den slutliga budgeten. Trots besparingarna redovisas ett avsevärt budgetunderskott om 17,3 M€ur. Hur man skall se på årets ”verkliga” underskott har berörts tidigare i detta avsnitt och i avsnittet om budgetförverkligandet i sammandrag.
Anslagsöverskridningar
Överskridning av fasta anslag, reservationsanslag (R), tvåårigt reservationsanslag (VR) och förslagsanslag (F)
I budgetförordningen (1979:70) för landskapet Åland 6 § anges att i budgeten upptaget fast anslag inte får överskridas. Likaså anges i samma paragraf att förslagsanslag inte får överskridas innan landskapsregeringen givit sitt tillstånd därtill sedan anslagsbehovet utretts. I landskapslagen (1971:43) om landskapets finansförvaltning 9 § stadgas att ”i årsstat upptagna anslag må ej överskridas” och senare i samma paragraf ”Anslag, som kan överskridas, antecknas i årsstaten som förslagsanslag samt anslag, som kan överföras från ett finansår till ett annat, som reservationsanslag”. Landskapsregeringen har förtydligat dessa regler i det årliga beslutet om budgetförverkligandet, vilket för år 2009 har Dnr F10/09/1/11 45 F10. Här anger landskapsregeringen att fasta anslag inte får överskridas, förslagsanslag är sådana (F) som får överskridas om landskapsregeringen givit tillstånd för detta, reservationsanslag (R) får inte överskridas, men oanvänd del kan överföras till följande budgetår. Landskapsregeringen anger likaså att tvåårigt reservationsanslag (VR) inte får överskridas och oanvänd del förs enligt huvudregeln över till följande budgetår.
I bokslutet för år 2009 kunde observeras anslagsöverskridningar i 6 (15) fall. Överskridningarna utgör sammanlagt 763.749 (727.121) euro. Den största överskridningen om sammanlagt 741.671 euro finns dock under moment 49.90.90 återförda inkomstrester. Sammanlagt har inkomstrester om 891.671 euro återförts, men endast 150.000 euro budgeterats. De största återförda inkomstresterna är följande
| Inkomstrest som återförts 2009 | Euro |
| 32.20.39 Kommunernas ersättning för konsumentrådgivningsverksamhetens kostnader | 10.972 |
| 36.19.08 Inkomster för IT och nätpedagogik, validering, integration och infrastruktur | 258.996 |
| 36.20.45 EU:s finansieringsandel – målprogram 3 | 292.726 |
| 37.05.45 EU:s finansieirngsandel – målprogram 2 | 11.271 |
| 37.05.46 EU:s finansieringsandel – innovativa åtgärder (år 6) | 93.861 |
| 37.05.46 EU:s finansieringsandel – innovativa åtgärder (år 7) | 223.843 |
| En del återföringar på centnivå på olika moment | 2 |
| Sammanlagt återförda inkomstrester | 891.671 |
Bland de mindre överskridningarna kan noteras moment 45.30.23 Luftburen patienttransport- och räddningsverksamhet 14.980 euro och moment 48.20.40 Understöd för varutransporter i skärgården 4.359 euro.
Som nämnts har alla förvaltningsområden som sådana underskridit utgifterna i den slutliga budgeten. I den andra tilläggsbudgeten för år 2009 godkändes ett tilläggsanslag för anskaffande av m/s Skarven. Därför syns inte trafikavdelningens anslagsöverskridning i budgetförverkligandet. Tilläggskostnader uppstod bl.a. till följd av extra arbeten i förhållande till den ursprungliga beställningen. Anskaffningen av m/s Skarven föranledde att landskapsregeringens revisionsbyrå fick i uppdrag att göra en intern utredning. Arbetet resulterade i en omfattande granskningsrapport uppgjord av ledande revisor Agneta Mannberg-Jansson. Bland de många rekommendationerna ingår att en noggrannare budgetuppföljning rent allmänt bör fås till stånd vid landskapsregeringen. Efter tillkomsten av granskningsrapporten har anskaffningen av m/s Skarven polisanmälts av landskapsregeringens förvaltningschef.
Jämförelse mellan 2009 och 2008 års bokslut
Bokslutssiffrorna för budgetförverkligandet för de olika förvaltningsområdena för år 2009 jämförda med motsvarande siffror för år 2008 framgår av tabellen nedan. Beloppen är angivna i tusental euro.
| Förvaltningsområde | 2009 euro | 2008 euro | Ökning + Minskning - |
| Budgetinkomster: |
|
|
|
| Lagtinget | 7 | 9 | - 2 |
| Landskapsregeringen | 290 | 298 | - 8 |
| Kansliavdelningen | 3 051 | 3 070 | - 19 |
| Finansavdelningen | 36 936 | 33 894 | + 3 042 |
| Social- och miljöavdelningen | 10 627 | 9 085 | + 1 542 |
| Utbildnings o. Kulturavdelningen | 2 475 | 2 721 | - 246 |
| Näringsavdelningen | 4 806 | 5 362 | - 556 |
| Trafikavdelningen | 1 290 | 1 202 | + 88 |
| Skatter och avgifter av skattenatur, inkomster av lån och finansieringsinkomster | 228 202 | 284 909 | - 56 707 |
| Budgetinkomster sammanlagt | 287 684 | 340 550 | - 52 866 |
| Budgetutgifter: |
|
|
|
| Lagtinget | 2 955 | 2 740 | + 215 |
| Landskapsregeringen | 2 772 | 2 636 | + 136 |
| Kansliavdelningen | 18 092 | 25 252 | - 7 160 |
| Finansavdelningen | 47 615 | 49 442 | - 1 827 |
| Social- och miljöavdelningen | 116 669 | 112 319 | + 4 350 |
| Utbildnings- och kulturavdelningen | 56 884 | 57 191 | - 307 |
| Näringsavdelningen | 26 641 | 30 231 | - 3 590 |
| Trafikavdelningen | 31 982 | 37 076 | - 5 094 |
| Skatter och avgifter av skattenatur, finansiella poster m.m. | 1 371 | 19 254 | - 17 883 |
| Budgetutgifter sammanlagt | 304 981 | 336 141 | - 31 160 |
| Redovisat underskott/överskott | - 17 297 | 4409 | - 21 706 |
| Budgetutgifter inkl under-/överskott | 287 684 | 340 550 | - 52 866 |
Inkomster
Minskningen i inkomster, som väsentligen hänger samman med minskade skatter och inkomster av skattenatur, har berörts tidigare i berättelsen. Av förvaltningsområdena har främst finansavdelningen och social- och miljöavdelningen ökat sina inkomster. För finansavdelningen handlar det framför allt om att överföringarna från pensionsfonden ökat med 3.950 t€ur medan inkomsterna för delfinansiering av investeringar för kulturell verksamhet minskat med 810 t€ur. Bland övriga poster noteras att inkomsterna från Posten Åland, som året innan var 264 t€ur uteblev år 2009. Posten Åland har ombildats till aktiebolag och övertagit verksamheten, varför budgetmomentet utgått. Inkomsterna av danaarv ökade med 146 t€ur. För social- och miljöavdelningens del handlar ökningen till stor del om att verksamhetsinkomsterna för Ålands hälso- och sjukvård ökat med 1.529 t€ur jämfört med år 2008. Utbildnings- och kulturavdelningens och näringsavdelningens minskade inkomster är främst hänförliga till EU-programmen.
Utgifter
Betydande minskningar i budgetutgifterna noteras för kansliavdelningen (främst minskat främjande av bostadsproduktion), finansavdelningen, näringsavdelningen (främjande av näringsliv, EU-program, främjande av lantbruket m.m.) och trafikavdelningen (bl.a. sjötrafiken och anskaffning av fartyg och färjor).
Personalbokslutet
Sedan år 2004 finns ett personalbokslut i landskapsregeringens berättelse. Materialet i bokslutet baserar sig på de uppgifter som finns i landskapsregeringens lönesystem. Av personalbokslutet framgår att antalet anställda inom landskapsregeringens förvaltning exklusive ÅHS är följande:
| Anställning | Antal år 2009 | Antal år 2008 |
| Ordinarie tjänstemän | 493 | 496 |
| Tillsvidare anställda arbetstagare inkl visstidsanställda | 353 | 307 |
| Tillfälligt anställda | 112 | 121 |
| Vikarier och tjänstförrättande tjänstemän | 110 | 45 |
| Totalantal anställda | 1068 | 969 |
| Varav fast anställd personal | 73,3 % | 79,8 % |
De flesta antalet anställda finns vid den allmänna förvaltningen med 325 (392) anställda och vid skolorna med 348 (317) anställda. Anställda vid polisen är 70 (82) , vid sjötrafiken 132 (105) och vid trafik externa enheter 70 (77) personer.
Ålands hälso- och sjukvård ingår inte i landskapsregeringens personalberättelse utan gör upp en egen berättelse. Antalet anställda vid ÅHS per 30.11.2009 utgjorde 1.143 (per 30.11.2008 sammanlagt 1.066) ordinarie anställda och vikarier. Av dessa arbetade 923 (856) personer inom primärvården och specialsjukvården medan 220 (210) personer arbetade inom administration och försörjning. Närmare uppgifter om denna personal framgår av ÅHS personalberättelse. Påpekas bör dock att också personalen inom ÅHS fluktuerar och att personalkostnaderna nedgått med 0,5 % jämfört med året innan, d.v.s. från 47,6 M€uro år 2008 till 47,4 M€uro år 2009.
I brist på noggrannare uppgifter kan sägas att 2.211 personer var anställda inom landskapsförvaltningen per 31.12.2009, jämfört med 2.035 personer per 31.12.2008. Personalkostnaderna inklusive ÅHS har nedgått från 104,2 M€uro år 2008 till 101,6 M€uro år 2009.
Resultaträkningen
Resultaträkningen uppvisar ett underskott om -21,9 miljoner euro för år 2009 jämfört med ett överskott om 7,8 miljoner euro år 2008. År 2008 hade dessutom gjorts en överföring om 10,0 miljoner euro till utjämningsfonden. Resultatet för år 2009 är till denna del 39,6 miljoner euro sämre än år 2008. En resultatförsämring kan dessutom utläsas ur förhållandet mellan pensionsintäkter och -kostnader. År 2008 utgjorde överföringarna från pensionsfonden på årsnivå 49,8 % av pensionskostnaderna. År 2009 var förhållandet 64,6 %. Om 2008 års nivå hade använts, hade pensionskostnaderna belastat 2009 års resultat med 9,8 miljoner euro i stället för i runda tal 7,0 miljoner euro. Beaktar man detta, är 2009 års resultat 42,4 miljoner euro sämre än året innan.
Orsaken till det sämre resultatet är främst den mycket kraftiga nedgången om 41,3 miljoner euro i skatter och intäkter av skattenatur. Endast viss inbesparing i verksamhetens kostnader har kunnat göras, då de år 2009 blev 5,4 miljoner lägre än år 2008. Övriga förändringar framgår bäst av resultaträkningen. Den ekonomiska utvecklingen har varit oroväckande.
Balansräkningen
Balansomslutningen har minskat med 16,9 miljoner euro till 742,4 miljoner euro. På aktiva sidan noteras bl.a. en ökning om 11,1 miljoner euro i gruppen materiella tillgångar och om 16,3 miljoner euro i gruppen placeringar. I den sistnämnda gruppen noteras överlåtelsen av Posten Åland, som ombildats till aktiebolag. Grundkapitalet om 21,7 miljoner euro har bortförts från placeringarna och landskapets kapital på passiva sidan i balansräkningen. I stället har landskapet som ersättning för rörelsen som överlåtits som apportegendom erhållit de nya, försiktigt värderade aktierna som bolaget emitterat. Teckningspriset om 11,0 miljoner euro ingår som aktier bland placeringarna och som en motsvarande ökning av passiva värderingsposter. Balansvärdet på Landskapet Ålands pensionsfond har ökat från 235,4 miljoner euro år 2008 till 262,3 miljoner euro år 2009. Bland positiva faktorer noteras i pensionsfondens bokslut bl.a. återföring av nedskrivningar på värdepapper om 17,9 miljoner euro, som ökat värdet på pensionsfondens tillgångar. I landskapets balansräkning har pensionsansvarsskulden bland långfristigt främmande kapital nedgått från 549,2 miljoner euro år 2008 till 535,1 miljoner euro år 2009. Justeringen på 14,1 miljoner euro ingår bland förändringarna i landskapets kapital. Orsaken till att ansvarsskulden minskat är att det fr.o.m. den 1 januari 2008 har tecknats försäkring i en privat arbetspensionsförsäkringsanstalt för alla nyanställda hos landskapet och för andra arbetsgivare inom landskapets pensionssystem.
Fordringar och finansiella värdepapper har i landskapets balansräkning nedgått med 49,4 miljoner euro medan kassa- och banktillgodohavandena ökat med 4,8 miljoner euro. Landskapets likviditet är fortsättningsvis mycket god, men har klart åderlåtits under året. Det är därför av största betydelse att fortsätta strävandena att få en bättre balans mellan kostnader och intäkter.
Landskapsrevisorerna noterar att landskapsregeringen vid budgetförverkligandet har underskridit den av lagtinget antagna budgetens utgiftssida med 4.535.340 euro. Inkomsterna har understigit budgeten med 21.832.481 euro och ett underskott om 17.297.141 euro har redovisats.
Revisorerna noterar att det i budget och tilläggsbudgeter görs överföringar av överskott på såväl utgifts- som inkomstsidan och att resultatet av dessa i bokslutet blir en överföring av tidigare års överskott till ett belopp om 12.687.563 euro. Om detta beaktas tillsammans med det redovisade underskottet om 17.297.141 euro blir det sammanlagda underskottet 29.984.704 euro. Revisorerna konstaterar att detta sätt att redovisa försvårar läsningen och gör budgeten otydlig.
I bokslutet för 2009 visar resultaträkningen ett underskott om 21.872.023 euro. Vid en jämförelse med resultatet för år 2008 konstateras att resultaträkningen då visade ett överskott om 7.768.215 euro. Eftersom en överföring om 10 miljoner euro gjordes till utjämningsfonden år 2008 är resultatet för år 2009 39.640.238 euro sämre än föregående år.
Resultatet försämras ytterligare om man beaktar skillnaderna i den procentuella andelen av pensionskostnaderna som överförs från pensionsfonden till driftsbudgeten för pensionskostnaderna. Hade den procentuella andelen år 2009 varit densamma som år 2008 hade underskottet uppgått till ca 42 miljoner euro.
Revisorerna konstaterar att det kraftigt försämrade resultatet främst beror på minskade skatter och intäkter av skattenatur. De inbesparingar som landskapsregeringen har åstadkommit uppgår till 5,4 miljoner euro.
Revisorerna konstaterar att den globala finanskrisen fördjupades under år 2009 och att den finska statsekonomin drabbades på ett sådant sätt att avräkningsgrunden för landskapets klumpsumma minskade dramatiskt.
Revisorerna vill poängtera vikten av att landskapsregeringen ser över kostnadsramarna och effektiviserar verksamheten, särskilt inom de enheter inom förvaltningen som under goda tider växt sig för stora.
IT-utvecklingen inom förvaltningen
I revisorernas berättelse för 2007 behandlas IT-utvecklingen inom landskapsförvaltningen. I berättelsen redogörs för de projekt som landskapsregeringen då hade satt igång. Ett system för digital fakturahantering höll bl.a. på att införas liksom ett system för digital ärendehantering.
Revisorerna har erfarit att det elektroniska fakturahanteringssystemet nu är i bruk och att samtliga avdelningar är anslutna till det. Fortfarande återstår ett visst utvecklingsarbete. Arbetet med dokumenthanteringssystemet är fortfarande inte infört, men avsikten är att detta arbete ska inledas under vintern 2010-2011. I samband med detta kommer landskapsregeringens hemsida att förnyas. Dessa två projekt hänger samman och kommer att genomföras parallellt.
Revisorerna har vidare erfarit att finansavdelningen utreder ett nytt ekonomisystem som ska ligga till grund för ett räkenskapsverk. Målsättningen är att det nya systemet också ska kunna användas av ÅHS. Detta skulle möjliggöra en effektivisering av kommunikationen mellan ÅHS och finansavdelningen. Nära förestående är också en förnyelse av dataprogrammen för kommunikationen med bankerna. Slutligen har revisorerna erfarit att landskapsregeringen avser att överlämna ett meddelande om en uppdaterad IT-policy under 2011.
Revisorerna vill pånytt framhålla att landskapsförvaltningens egen IT-utveckling är viktig för hela landskapet. Landskapsregeringens framförhållning har under många år varit eftersatt. IT-avdelningens resurser har i stort sett endast räckt till att underhålla befintliga system. Det är därför nödvändigt och av central betydelse att tillräckliga resurser avsätts för att följa med en ständigt framåtskridande utveckling. Det är ineffektivt och kostsamt att inte kontinuerligt utveckla sina IT-system. Målsättningen borde vara att bättre betjäna medborgarna, t.ex. genom att erbjuda en 24-timmars förvaltning via elektroniska tjänster.
Social- och miljöavdelningens förvaltningsområde
Miljövårdsbyrån
Producentansvar
Allmänt
Med producentansvar menas en producents ansvar för åtgärder och kostnader för att ordna återanvändning, återvinning och annan avfallshantering av produkter som producenten släppt ut på marknaden. Syftet med producentansvaret är att begränsa det avfall som deponeras. Producenten är den som tillverkar eller yrkesmässigt importerar produkter eller som yrkesmässigt för in och förmedlar en produkt i landskapet. Bestämmelser om producentansvar finns i landskapslagen om renhållning (1981:3) och i ett flertal förordningar som utfärdats med stöd av renhållningslagen, bl.a. landskapsförordningen om förpackningar och förpackningsavfall (1998:93).
De produkter för vilket producentansvar gäller räknas upp i renhållningslagens 23b §. Tillsvidare är producentansvar infört i landskapet för uttjänta fordon, elektriska och elektroniska produkter, förpackningar samt batterier och ackumulatorer. Dessutom fungerar producentansvaret på frivillig väg för däck till motorfordon. Producentansvar är infört för sådana däck i riket och en avgift för omhändertagandet är därför inkluderat i priset redan när dessa införs till landskapet. Avsikten är att utvidga producentansvaret till nya produkter i takt med att nya EU-direktiv implementeras.
En producent med producentansvar har rätt att själv bestämma hur omhändertagandet ska organiseras. Enligt renhållningslagen kan en grupp av producenter tillsammans bilda en producentsammanslutning som antecknas i ett register som förs av landskapsregeringen. Genom registreringen överförs producentansvaret från den enskilde producenten till sammanslutningen.
Producentansvar infördes för de ovan nämnda produkterna den 1 juli 2006. När det gällde producentansvaret för elektriska eller elektroniska produkter fick producenterna tid till den 1 januari 2007 att anmäla sig för registrering i landskapsregeringens register över producentansvariga.
Den åländska lagstiftningen om producentansvar skiljer sig från motsvarande lagstiftning i riket. Förpackningsavfall som uppstår i landskapet omfattas därför inte av den lösning som valts i riket.
Tillsyns- och renhållningsmyndigheter
Den högsta ledningen och övervakningen av renhållningsverksamheten ankommer på landskapsregeringen. Varje kommun ansvarar inom sitt område för verkställigheten av renhållningsuppgifterna såvida de inte ankommer på en fastighetsinnehavare eller annan innehavare av avfall. Det organ som utses för att ansvara för kommunens uppgifter kallas renhållningsmyndighet. Denna myndighet utövar den närmaste tillsynen över fullgörandet av de uppgifter som enligt lagen ankommer på enskilda. Kommunerna Finström, Föglö, Hammarland, Jomala, Kökar, Lumparland, Mariehamn, Saltvik och Sottunga har tillsammans överfört sina renhållningsuppgifter till kommunalförbundet Miljöservice k.f. (MISE). MISE är dessa kommuners miljömyndighet och har övertagit både kommunernas ansvar och tillsynsuppgifter enligt renhållningslagen. Därtill finns Ålands problemavfall Ab, ÅPAB, vars uppgift är att omhänderta hushållens farliga avfall enligt renhållningslagen.
Då avfall ger upphov till sanitära olägenheter eller kan utgöra en miljöfara är också Ålands miljö- och hälsomyndighet, ÅMHM, tillsynsmyndighet.
Proans
Revisorerna har erfarit att det i fråga om förpackningar finns ett motstånd bland producenterna att förverkliga producentansvaret. Det finns uppskattningsvis ca 1000 företagare på Åland med producentansvar för förpackningar. Enligt landskapsregeringen vill företagen inte bygga upp ett nytt system utan vill använda de redan existerande kommunala insamlingssystemen. Då de producentansvariga inte själva vidtog några åtgärder för att organisera insamling m.m. beslöt landskapsregeringen att utge ett stöd för bildande av en producentorganisation. Ett stöd om 16.095 euro beviljades den 31 juli 2008 till ÅPAB, för bildandet av en producentorganisation. Producentansvar Åland AB, Proans, bildades som en följd av detta. Proans ägs av kommunalförbundet MISE.
Genom ett avtal som har ingåtts mellan Proans och ÅPAB har överenskommits om att ÅPAB ska utföra Proans administrativa uppgifter och uppbärandet av avgifter för producentansvaret. Avgifterna utgörs av en grundavgift och en avgift för insamling av material, alternativt en schablonavgift. ÅPAB ansvarar dessutom för insamlingen av förpackningar och förpackningsavfall genom ett avtal mellan Proans och ÅPAB. Målsättningen är att all insamling av förpackningar ska finansieras med avgifter från de producentansvariga. Avsikten är att integrera insamlingen av förpackningsavfall i det befintliga kommunala insamlingssystemet.
Revisorerna har erfarit att det tillsvidare endast är en handfull producenter som anslutit sig till Proans. Trots att producenterna är skyldiga att ta ansvar för förpackningarna har de inte vidtagit de åtgärder som lagstiftningen förutsätter. Revisorerna konstaterar att det är kommunerna som ska övervaka att lagstiftningen verkställs. Ytterst är det landskapsregeringen som måste se till att kommunerna utför de tillsynsuppgifter som lagstiftningen ålägger kommunerna.
Revisorerna konstaterar att producentansvaret inte fungerar tillfredsställande i landskapet. Landskapsregeringen är som högsta övervakande myndighet den som bör påpeka brister i fråga om kommunernas och MISE:s åtgärder, såsom underlåtelse att använda de sanktioner som finns i renhållningslagen. Landskapsregeringen kan också föreslå införandet av nya eller strängare sanktioner för de företag som inte följer bestämmelserna om producentansvar.
Slutligen vill revisorerna lyfta fram att en stort antal produkter förs in till landskapet av konsumenterna direkt utan en importör med producentansvar som mellanhand.
Ett annat exempel på produkter för vilka producentansvaret är svårt att förverkliga är taxfreevaror som köps och förs in till landskapet från färjorna.
Utbildnings- och kulturavdelningens förvaltningsområde
Idrottsverksamhet
Landskapsstöd för Idrottsverksamhet
Allmänt
Det är i första hand landskapets och kommunernas uppgift att skapa allmänna förutsättningar för idrottsverksamhet på Åland. Bestämmelser om idrottsförvaltningen och om understöd och lån för idrottsverksamhet finns i idrottslagen för landskapet Åland (1983:42). Enligt denna lag är det landskapsregeringen som utövar den allmänna tillsynen över idrottsverksamhet som får stöd från landskapet.
Kommunerna beviljas landskapsandel för idrottsverksamhet enligt landskapslagen om planering av landskapsandel för undervisnings- och kulturverksamheten (1993:72). Enligt budgeten för 2009 var basbeloppet 70,42 euro per invånare för idrott och motion. Kommunens landskapsandel framräknas utgående från basbeloppet och den procentsats som är bestämd för den bosättningsstrukturgrupp som kommunen tillhör.
När det gäller stöd till idrottsföreningar och idrottsanläggningar så fördelas landskapsstödet från penningautomatmedel i budgeten. Under kapitel 44.20 Penningautomatmedel i 2009 års budget föreslogs att 1.552.000 euro skulle fördelas för idrott. Penningautomatmedlen kan också användas för stöd till idrottsanläggningar och fritidsutrymmen i form av landskapsunderstöd och lån mot låg ränta. Detta stöd kan utges både till kommuner och organisationer.
I idrottslagen anges att Ålands idrottsförbund r.f., ÅIF, kan ges en central ställning när det gäller fördelningen av medel för idrottsverksamhet. Enligt 17 § idrottslagen kan landskapsregeringen besluta att landskapsunderstödet till idrottsorganisationer och -föreningar ska fördelas och utbetalas av Ålands idrottsförbund. Landskapsregeringen kan dessutom utfärda allmänna villkor för fördelningen och utbetalningen av understöden. Rätten att erhålla medel begränsas till föreningar som varit verksamma under minst ett år före prövningen. För idrottsevenemang såsom större tävlingar kan finansiering sökas separat vid sidan om det vanliga föreningsstödet.
Ålands Idrottsförbund r.f., ÅIF
Landskapsregeringen har i landskapsförordningen om överföring av vissa förvaltningsuppgifter på Ålands idrottsförbund (1999:3) överfört ansvaret att fördela och utbetala de understöd som enligt idrottslagen utgör landskapsunderstöd till idrottsorganisationer och -föreningar. ÅIF tilldelas årligen ett landskapsstöd för idrottsverksamhet som fördelas till ÅIF:s medlemsföreningar. Enligt bokslutet för 2009 har ett anslag om 1.147.000 euro överförts till Ålands idrottsförbund.
ÅIF har för närvarande 63 medlemsföreningar som bedriver ideell idrottsverksamhet. Utanför ÅIF finns idrottsorganisationer som delvis bedriver kommersiell verksamhet, t.ex. seglarföreningar och golfklubbar som inte får del av ÅIF:s stöd. Vissa grupper av föreningar har bildat en gemensam takorganisation, t.ex. Ålands fotbollsförbund. Föreningar som tillhör en takorganisation hanteras som en helhet när medlen fördelas. Varje förening inom takorganisationen måste trots detta lämna uppgifter om sin verksamhet direkt till ÅIF. Särskilda blanketter finns för ansökningen av stöd. Dessutom lämnar föreningarna uppgifter över antal medlemmar, träningssammankomster och antalet träningstimmar på blanketter som ÅIF tagit fram för statistikinsamlingen. Med hjälp av dessa uppgifter kan ÅIF mäta aktiviteten i medlemsföreningarna.
Landskapsunderstöd beviljas även för ÅIF:s egen verksamhet. Enligt budgeten för år 2009 var 155 000 euro av anslaget avsett för administration, inklusive löner. Till ÅIF:s egen verksamhet hör bl.a. utbildning och kurser för ledare.
Villkor för landskapsunderstöd som fördelas av ÅIF
Landskapsunderstöd kan enligt gällande villkor beviljas för badminton, baseboll, basket, bandy, backhoppning, bangolf, bowling, bordtennis, boxning, brottning, biljard, brädsegling, curling, tävlingsdans, cykel, dressyrritt, fotboll, friidrott, fäktning, golf, gymnastik, handboll, hästhoppning, innebandy, ishockey, judo, kanot, karate, landhockey, orientering, pilkastning, ringett, rodd, rugby, rodel, segling, simhopp, simning, schack, skidskytte, skidåkning, skridsko, skytte, squash, tennis, tyngdlyftning, utförsåkning, vattenpolo, vattenskidor, volleyboll samt jämförbara idrottsgrenar.
Landskapsmedel kan även beviljas för motions- och handikappidrott i de uppräknade grenarna. Vid fördelningen av stödmedlen ska principen om jämställdhet mellan könen iakttas.
En förutsättning för att en takorganisation eller en specialidrottsförening ska beviljas landskapsmedel är att organisationen har varit verksam i minst ett år och att den är införd i föreningsregistret. Med takorganisation (centralidrottsorganisation) avses en registrerad samarbetsorganisation för föreningar med liknande idrottsverksamhet. Med specialidrottsorganisation avses en registrerad förening som bedriver endast en idrott.
En ansökan ska göras på en särskild blankett som fastställts av landskapsregeringen. Ansökan ska inlämnas till ÅIF senast den 15 oktober före verksamhetsåret.
En takorganisation eller en specialidrottsförening med räkenskapsperioder som avviker från de sedvanliga, kan inlämna ansökan vid annan tidpunkt om detta har överenskommits med ÅIF.
De bidragsberättigade kostnaderna anges i idrottslagen. Bidraget får uppgå till högst 85 procent av de totala kostnaderna för en verksamhet. De administrativa kostnaderna får inte överstiga 50 procent av de totala bidragsberättigade kostnaderna. Av ansökan skall vidare framgå uppgifter om antalet utövare i respektive idrotts- och motionsform.
Förskott kan utanordnas i enlighet med bestämmelserna i idrottslagen. Resterande belopp kan utbetalas när organisationen eller föreningen har inlämnat ett fastställt och reviderat bokslut tillsammans med en verksamhetsberättelse för det senaste verksamhetsåret, dock tidigast i maj varje år. Bokslutet och verksamhetsberättelsen ska inlämnas senast den 30 april varje år.
En ny förening eller organisation som anhåller om verksamhetsunderstöd skall bifoga föreningens/organisationens stadgar, samt på begäran en utredning över föreningens/organisationens verksamhet, uppbyggnad, medlemskår och ekonomi.
Revisorerna har inte funnit anledning att göra några anmärkningar på den granskade verksamheten. Revisorerna har erfarit att bidragsfördelningen fungerar bra. Det konstateras att tilldelningen av bidrag till idrottsverksamhet är god och att det belopp som fördelats till idrottsföreningarna har höjts årligen. Anslaget höjdes också för år 2009, trots nedskärningar inom landskapets övriga verksamhet. Revisorerna förutsätter att medlen fördelas utgående från antalet aktiva medlemmar i respektive förening.
Revisorerna ställer sig positiva till att medel även avsätts för att ge barn och ungdomar möjlighet att prova på olika idrotter så att de på så sätt får hjälp med att hitta "sin" idrott. Två andra projekt som revisorerna noterat är "Motion på recept" som riktar sig till vuxna och motsvarande projekt för inaktiva barn som kallas Club Kul.
Ålands Musikinstitut
Organisation och förvaltning
Bestämmelser om Ålands Musikinstituts organisation och förvaltning finns i LL om Ålands musikinstitut (1995:80). Musikinstitutet ska ge grundläggande undervisning i musik och förberedande undervisning för blivande yrkesmusiker. Vid skolan kan dessutom ordnas vuxenutbildning och kursverksamhet i musik samt dansundervisning. Det kan även förekomma annan verksamhet vid skolan i syfte att utveckla musikkulturen och intresset för musik.
Musikinstitutet upprätthålls av landskapet. Landskapsregeringen utövar tillsyn över verksamheten. För förvaltningen ansvarar en direktion med högst sex medlemmar. Efter en lagändring som trädde i kraft den 1 september 2008 sammanfaller direktionens mandatperiod med landskapsregeringens mandatperiod. I direktionens möten deltar rektorn. Dessutom har en representant från lärarna och en representant från eleverna rätt att delta i direktionsmötena. Till direktionens uppgifter hör att följa institutets undervisning och övriga verksamhet. Direktionen ska verka för institutets utveckling, göra upp kurs- och läroplaner, tillställa landskapsregeringen ett budgetförslag för det följande kalenderåret samt en verksamhetsberättelse och en utvärderingsrapport över det gångna året. Kurs- och läroplaner uppgörs utgående från de läroplansgrunder som fastställts av landskapsregeringen.
Till den heltidsanställda rektorns uppgifter hör förutom undervisning att bereda och föredra de ärenden som behandlas vid sammanträdena samt att verkställa det som direktionen beslutar. För skötseln av de administrativa uppgifterna vid institutet finns vid sidan om rektorn en heltidsanställd skolekonom.
Vidare finns vid musikinstitutet ett lärarkollegium bestående av rektor och institutets samtliga lärare. Lärarkollegiet ska planera, främja och utveckla undervisningen och den övriga verksamheten vid institutet. Därtill finns en heltidstjänst som städare, en deltidstjänst som städare vid dansskolan samt en deltidstjänst som vaktmästare/gårdskarl.
För musikinstitutet ska det finnas ett reglemente som underställs landskapsregeringen för fastställelse. Reglementet innehåller bl.a. bestämmelser om läsåret, de anställdas arbetsuppgifter, tjänstledigheter, intagning, speciella inträdesfordringar, bedömning av elever, dimission samt utfärdandet av särskilda kursintyg.
Det är landskapsregeringens uppgift att inrätta, tillsätta och indra tjänsten som rektor för institutet. Övriga tjänster inrättas, tillsätts och indras av direktionen. De senare får inrättas om anslag för detta har upptagits i landskapets budget. Timlärare kan anställas av direktionen om det inte är ändamålsenligt att inrätta lärartjänster för den undervisning som ska ges. Timlärarna är tillfälliga tjänstemän. Vikarier kan i brådskande fall förordnas av rektorn för högst en månads tjänstgöring.
För verksamheten vid institutet uppbärs avgifter som har bestämts av landskapsregeringen. Under läsåret 2008-2009 var terminsavgiften 110 euro och för läsåret 2009-2010 var den 140 euro. För lektioner som ges som biämne togs en avgift om 50 euro och för lektioner till utomstående studeranden var avgiften 50 euro per termin. För läsåret 2009-2010 är motsvarande avgift 65 euro per termin. Syskonrabatt om 30 euro beviljas för det andra barnet i en familj som får lektioner vid institutet.
Verksamheten vid musikinstitutet
Under läsåret 2008-2009 fanns åtta ordinarie lärare anställda. En av dessa var alterneringsledig och två var tjänstlediga under året. Det fanns dessutom fem lärare anställda som timlärare i huvudsyssla och nio timlärare i bisyssla. Alla timlärare är visstidsanställda. Revisorerna har erfarit att en del av de lärare som anlitas är bosatta utanför Åland.
Lärarna vid musikinstitutet har 23 timmars undervisningsskyldighet per vecka. Av dessa är 18-20 timmar enskild undervisning. Resterande utgörs av ensembleundervisning eller andra tilldelade uppgifter. Motsvarande undervisningsskyldighet tillämpas vid liknande institut på fastlandet.
Under läsåret 2008-2009 fanns det totalt 275 elever. Av dem var 188 musikelever, 75 danselever och 12 stycken elever på Kökar. För dessa hölls totalt 11.066 lektioner. Nya elever antas till institutet en gång om året då antagningsprov ordnas för dem som ansökt om en plats. De sökande ska vara 7 år eller äldre. Under läsåret 2009-2010 har musikinstitutet haft 263 elever.
På gymnasialstadiet kan en studerande välja att ta lektioner vid musikinstitutet som en del av gymnasieutbildningen. För dessa studerande uppbärs ingen terminsavgift.
Enligt lagen kan undervisning också ges till elever som söker till högre musikutbildning. Sådan undervisning ges endast vid behov. Så kallade preparandkurser ordnas inte för närvarande och det ges inte heller någon vuxenutbildning.
Revisorerna har noterat att anslaget i 2009 årsbudget höjdes med tanke på undervisningen i pop och jazz, folkmusik och stråkundervisning. Enligt budgetmotiveringen har folkmusik inte tidigare funnits som ett ämne i institutets verksamhet. Avsikten med anslaget var bl.a. att värna om de åländska musik- och danstraditionerna. Revisorerna har erfarit att undervisning i pop och jazz samt folkmusik och stråkundervisning ges inom ramen för den befintliga undervisningen. Några nya kurser har inte startats.
Musikinstitutets lokaler
Musikinstitutet fick egna lokaler år 1997. Verksamheten bedrivs huvudsakligen på två ställen. I skolans utrymmen vid Grindmattesvägen ges musikundervisningen och i upphyrda lokaler vid Fabriksgatan ges dansundervisningen. Revisorerna har erfarit att utrymmena inte ger möjligheter till samutnyttjande. För skolavslutningar och konserter saknas en tillräckligt stor konsertsal som rymmer skolans samtliga elever. Institutets konsertsal rymmer 150 personer. Vidare saknas förrådsutrymmen för musikinstrumenten. Klassrummen är dessutom små och inte anpassade till verksamheten. Detta leder till bullerproblem som kan ge upphov till hörselskador för elever och anställda.
Hyran för danslokalerna, som är indexbunden, är enligt revisorerna förhållandevis hög. Kostnaderna för hyra, el och värme uppgår till ca 55.600 euro per år. Revisorerna har erfarit att det nuvarande hyresavtalet löper ut 31.12.2010.
Jämförelse av undervisningskostnaderna
I det följande görs en jämförelse mellan Ålands musikinstitut och Jakobstadsnejdens musikinstitut utgående från bokslutsuppgifterna för år 2008. Vid jämförelseobjektet Jakobstadsnejdens musikinstitut finns inte dansundervisning, till skillnad från Ålands musikinstitut. I rikets medeltal för hela landet var lektionskostnaden för löner per timme 51,12 euro i musikundervisning och 57,98 euro i dansundervisning, vilket ger en skillnad om 13,4 %. I kolumnen + 13,4 % visas Jakobstadsnejdens musikinstituts kostnader förhöjda med 13,4 % för att visa en ungefärlig kostnad ifall det skulle finnas också dans vid Jakobstadsnejdens musikinstitut.
| År 2008 | Ålands | Jakobstadsnejdens musikinstitut | Jämförelse med riket totalt | ||
|
|
| musik | + 13,4% | musik | Dans |
| Lektionskostn.lön, €/timme | 63,98 | 50,22 | 56,95 | 51,12 | 57,98 |
| Lektionskostn. lön, €/elev | 2 776 | 1 456 | 1 651 | 1 224 | |
För Jakobstadsnejdens musikinstitut är det en ganska liten avvikelse i lektionskostnad lön/timme, i förhållande till rikets medeltal. För Ålands musikinstituts del visar en jämförelse med dansinstituten en avvikelse från rikets medeltal med 10,3 %. Det är således vad lönen i förhållande till lektionstimmar beträffar drygt 10 % dyrare på Åland.
Revisorernas synpunkter
För år 2009 budgeterades 914 000 euro för musikinstitutet. Enligt bokslutet har 848.221,66 euro förbrukats. De oanvända medlen har förts över till år 2010 för att förverkliga planerade inköp av instrument som inte slutfördes under år 2009. Av de använda medlen användes 698.356,29 euro för personalkostnader.
Med den budgeterade kostnaden som grund är kostnaden per undervisningstimme 82,59 €. Kostnaden per elev och år blir 3.475 (263 elever 2009-2010). Motsvarande uppgifter för Jakobstads musikinstitut visar en elevkostnad om 57,42 euro per undervisningstimme och 1.862,90 euro per elev och år.
Revisorerna konstaterar att olika faktorer bidrar till att musikinstitutets verksamhet blir dyrare än motsvarande verksamhet utanför Åland. Ålands musikinstitut är för det första ett förhållandevis litet institut med mindre antal elever som de fasta kostnaderna slås ut på. Vid gruppundervisning är gruppstorlekarna dessutom mindre. För det andra är det nödvändigt för musikinstitutet att rekrytera lärare utanför Åland. Vid sidan om lön betalas reseersättning och logi för dessa lärare. Då dansundervisningen har relativt få elever och då lokalerna inte kan användas för annan verksamhet blir hyreskostnaderna per elev och undervisningstimme hög. Andra skillnader i musikinstitutens verksamhet på fastlandet, t.ex. musiklekskola och körverksamhet, bidrar till att kostnaderna inte blir jämförbara när de räknas ut per elev och år eller per undervisningstimme.
Revisorerna anser att det är viktigt att skapa rutiner för en löpande uppföljning av kostnaderna per elev och undervisningstimme vid musikinstitutet och att jämförelser görs med motsvarande undervisning på fastlandet och Sverige. Det föreslås därför att landskapsregeringen ser till att årliga uppföljningar och dokumentation införs i syfte att skapa verktyg för att mäta kostnadseffektiviteten.
Slutligen konstaterar revisorerna att musikinstitutets verksamhet är splittrad på grund av att undervisningen bedrivs i olika lokaler. Revisorerna anser att landskapsregeringen på sikt bör söka nya lösningar så att musik- och dansundervisningen kan ges i sådana lokaler som är lämpligare, både med hänsyn till funktion och kostnader. När det gäller kostnaderna för lokalerna anser revisorerna att en internhyra för musikinstitutets lokaler bör räknas fram och göras synlig i bokföringen.
Gymnasialstadieundervisningen
Gymnasialstadieundervisningen regleras i LL om utbildning på gymnasialstadienivå (1997:52). För vårdinsititutet grundas utbildningen även på en överenskommelseförordning om att utbildning inom social- och hälsovård på Åland ska fylla samma krav som utbildningar i riket (ÅFS 2005/37 och FFS 549/2005).
Landskapsrevisorerna har vid sammanställningen av denna berättelse inbegärt uppgifter om gymnasialstadieskolornas kostnader, personal och övriga statistiska uppgifter av utbildningsavdelningen. Utbildningsavdelningen har således samlat in och sammanställt dessa uppgifter med anledning av revisorernas begäran. Revisorerna konstaterar att landskapsregeringens utbildningsavdelning inte rutinmässig insamlar de efterfrågade uppgifterna för att fortlöpande göra jämförelser av skolornas kostnader och kostnadernas faktiska beståndsdelar. Hyreskostnader eller intern hyra har t.ex. inte framräknats för skolbyggnaderna, vilket medför att rättvisande jämförelser mellan skolornas totalkostnader inte kan göras utan en betydande arbetsinsats.
I denna berättelse begränsas jämförelser rörande gymnasialstadieundervisningen till att göras med utgångspunkt i lönekostnader och antal elever. En sådan jämförelsegrund ger vid handen att den per elev minst kostsamma gymnasieundervisningen ges vid Ålands lyceum och den mest kostsamma vid Ålands sjömansskola som är 75,5 % dyrare. Ålands lyceum är minst personalintensiv i förhållande till antalet elever medan naturbruksskolan haft den största personalresursen per elev, dock så att personalen vid både hotell- och restaurangskolan och sjömansskolan förefaller varit bättre avlönad än personalen vid naturbruksskolan.
I följande tabell visas respektive skolas lönekostnad räknad per elev:
| Kostnader 2008 | Löner € | Antal elever | Lön €/elev |
| Ålands handelsläroverk | -956 621 | 130 | 7 358,62 |
| Ålands hotell- och restaurangskola | -1 088 849 | 90 | 12 098,32 |
| Ålands lyceum | -2 960 021 | 414 | 7 149,81 |
| Ålands naturbruksskola*, inklusive skoljordbruket Jomala gård | -587 834 (-504 181) | 42 | 13 996,05 12 004,31 |
| Ålands sjömansskola**, inklusive skolfartyget Michael Sars | -1 809 029 (-1 945 184) | 155 | 11 671,15 12 549,57 |
| Ålands vårdinstitut | -822 805 | 85 | 9 680,06 |
| Ålands yrkesskola | -3 262 643 | 296 | 11 022,44 |
* Lönekostnaderna för naturbruksskolan och skoljordbruket uppgår till 673 808 euro; skoljordbruket alstrar lantbruksintäkter som minskar den sammanlagda lönekostnaden till
504 181 euro.
** Lönekostnaderna för sjömansskolan och skolfartyget uppgår till 2 038 106 euro och skolfartyget ger en intäkt om 92 922 euro som leder till den sammanlagda lönekostnaden om
1 945 184 euro.
I tabellen visas respektive skolas lönekostnad räknad per elev i jämförelse med medeltal för motsvarande utbildningar i riket:
| Kostnader 2008 | Lön €/elev | Riksjämförelse | Skillnad mot riket |
| Ålands handelsläroverk | 7 358,62 | 3 857 | + 91 % |
| Ålands hotell- och restaurangskola | 12 098,32 | 6 004 | + 102 % |
| Ålands lyceum | 7 149,81 | 3 857 | + 85 % |
| Ålands naturbruksskola, inklusive skoljordbruket Jomala gård | 12 004,31 | 7 886 | + 52 % |
| Ålands sjömansskola, inklusive skolfartyget Michael Sars | 12 549,57 | 7 219 | + 74 % |
| Ålands vårdinstitut | 9 680,06 | 4 821 | + 101 % |
| Ålands yrkesskola | 11 022,44 | 5 699 | + 93 % |
Rikets jämförelseuppgifter (http://vos.uta.fi/rap/kust/v08/k02z6ad.html) kan vara för schematiska men kan ändå ge en ögonblicksbild av hur förhållandena kan bedömas ha varit. Då enbart lönekostnader ställs i relation till elevunderlaget är den åländska gymnasialstadieundervisningen mycket dyr.
I tabellen nedan visas de olika skolornas skillnad i lönekostnad per elev med motsvarande kostnad för Ålands lyceum:
| Kostnader 2008 | Lön €/elev | Skillnad i % | Personal | Elev/ personal |
| Ålands lyceum | 7 149,81 | 0 | 57,5 | 7,2 |
| Ålands handelsläroverk | 7 358,62 | +2,9 | 18,6 | 7,0 |
| Ålands vårdinstitut | 9 680,06 | +35,4 | 16,6 | 5,1 |
| Ålands yrkesskola | 11 022,44 | +54,2 | 71,4 | 4,1 |
| Ålands naturbruksskola inkl. skoljordbruket Jomala gård | 12 004,31 | +67,9 | 16,0 | 2.6 |
| Ålands hotell- och restaurangskola | 12 098,32 | +69,2 | 26,6 | 3,4 |
| Ålands sjömansskola, inklusive skolfartyget Michael Sars | 12 549,57 | +75,5 | 41,4 | 3,7 |
Revisorernas synpunkter
Revisorerna konstaterar att kostnads- och effektivitetsjämförelser är svåra att göra då något enhetligt redovisningssystem och statistik för landskapets skolor inte finns.
Antalet elever per personal varierar från 2,6 till 7,2 elever per personal. I jämförelserna är Ålands naturbruksskola mest personalintensiv i förhållande till antalet elever. Vidare finns stora variationer i lönekostnaderna. Skolorna har jämförelsevis små elevgrupper och fina skolbyggnader med hög standard.
En beskrivning av utfallet av undervisningsverksamheten, d.v.s. de studieprestationer de studerande utfört, vore viktigt att erhålla för att kunna fördjupa kunskapen om gymnasialstadieutbildningen. I landskapsrevisorernas berättelse för år 2004 efterlyste revisorerna ett redovisningssystem så att jämförelser skall kunna göras på ett likartat sätt för samtliga utbildningsenheter. Revisorerna påpekade vidare att landskapsregeringens yrkesutbildningsbyrå borde ge anvisningar om hur utbildningsenheterna skulle förfara för att skapa den nödvändiga informationen.
Revisorerna kan idag inte säga om kostnadsnivån i den åländska gymnasieutbildningen fortfarande är högre eller i paritet med jämförbara skolors kostnadsnivåer i Sverige och fastlandet. Det förefaller som landskapsregeringen ägnat för lite tid åt kostnadsnivån i de åländska gymnasieskolorna, särskilt med tanke på att man jobbat i fem år med en process där man ska omorganisera och effektivera skolorna.
Landskapsrevisorerna är medvetna om de förändringar inom gymnasialstadiet som har aviserats av landskapsregeringen. I synnerhet i förändringsarbete är det viktigt att det finns tillräcklig information om den tidigare verksamheten.
Landskapsrevisorerna upprepar sitt påpekande att yrkesutbildningsbyrån måste ge utbildningsenheter direktiv och anvisningar om hur jämförande material skall fås gällande kostnader, personal och studieprestationer.
Museibyrån
Utfall av verksamhetsförändringar sedan år 2005
Bakgrund
I landskapsregeringens förslag till budget för 2005 redogjordes för planerna på ett omfattande förändringsarbete vid museibyrån. Med hänvisning till ett minskat ekonomiskt utrymme konstaterades att de redan genomförda och de planerade förändringarna i verksamheten medförde ett minskat behov av personal. Landskapsregeringen ansåg att budgetramen för museibyrån borde uppgå till högst 2.400.000 euro från år 2007. I budgeten för år 2005 föreslogs en indragning av 4 tjänster som då var vakanta. Vidare föreslogs att ytterligare ca 10 tjänster eller helårsanställningar skulle dras in under åren 2005-2006. Med beaktande av övergångsarrangemangen uppskattades att besparingseffekterna skulle synas fullt ut först år 2007. I den allmänna motiveringen angavs att de regelverk som berör den typ av åtgärder som planerades skulle ses över för att bl.a. öka möjligheterna till flexibla lösningar såsom förflyttningar mellan landskapets olika verksamhetsenheter. Dessutom skulle en plan med beskrivning av rutinerna kring förändringsprocessen tas fram som skulle motsvara kraven på en god personalpolitik.
Finansutskottet ansåg i sitt betänkande att det fanns flera exempel på verksamheter inom museibyrån som inte hörde till museibyråns egentliga ansvarsområde och att nedskärningarna i första hand borde ta sikte på att avveckla dessa. När de gällde de personalpolitiska aspekterna ansåg utskottet att syftet med de regler som skulle tas fram borde vara att behandla all personal lika och att tillvägagångssättet mellan enheterna inte varierar.
Inbesparingsåtgärder
Museibyrån har mellan budgetåret 2005 och 2009 dragit in åtta tjänster inom byggnads-, kulturmiljö- och markvård, förutom de fyra som var obesatta år 2004. Dessutom har ett arbetsavtalsförhållande som fotograf avslutats samt en tjänst som antikvarie och en tjänst som bibliotekarie. Sammanlagt har 15 helårsanställningar dragits in. En av dessa har haft lön fram till den 31 december 2009. Det konstateras att förutom indragna tjänster så har inbesparingar genomförts genom att lägga ned eller dra ned på verksamheten. Som exempel kan nämnas att verksamheten i stenåldersbyn och medeltidshuset lades ned. I övrigt har de områden som vårdas av museibyrån väsentligt minskats.
I tabellen nedan jämförs kostnaderna för löner och tjänster för under åren 2005 och 2009.
Kostnadsjämförelse löner/tjänster, Museibyrån 2005-2009
|
|
| Bokförår 2005 | Bokförår 2009 |
|
|
| Utfall | Utfall |
|
|
|
|
|
| 4000100 | Löner inrättade tjänster | 929 701,86 | 1 016 509,53 |
| 4000200 | Löner tillfälliga tjänster | 116 039,35 | 43 883,86 |
| 4000300 | Löner personal i arbetsavtalsförhållanden | 630 159,79 | 561 093,89 |
| 4000400 | Övriga löner och arvoden | 10 832,18 | 24 346,04 |
| 4000xxx | Pensions, ssa, olycksfall, KAPL | 509 328,65 | 368 518,29 |
| 4000990 | Övr. övriga personalkostnader | 4 646,70 | 3 275,34 |
| 4000 | Personalkostnader | 2 200 708,53 | 2 017 626,95 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| 4300100 | Byggn, rep och underhtj byggn | 17 346,57 | 100 952,08 |
| 4300110 | Byggn, rep och underhtj vägar o infrastrukt | 14 217,31 | 25 946,51 |
| 4300120 | Byggn, rep och underhtj trans | 3 877,90 | 5 795,64 |
| 4300130 | Byggn, rep och underhtj mask | 8 326,96 | 11 851,98 |
| 4300190 | Byggn, rep och underhtj övrigt | 15 801,00 | 2 948,36 |
| 4300200 | Tryckningstjänster | 37 136,79 | 36 343,61 |
| 4300210 | Annons-, reklam och marknföringstjänster | 44 453,84 | 40 454,80 |
| 4300220 | ADB-användartjänster | 724,04 | 541,02 |
| 4300230 | Banktjänster | 360,67 | 970,19 |
| 4300240 | Posttjänster | 1 752,69 | 8 774,05 |
| 4300250 | Teletjänster | 15 017,28 | 13 533,07 |
| 4300260 | Kreditkortskostnader | 0,00 | 64,87 |
| 4300290 | Övriga kontorstjänster | 22,13 | 22,85 |
| 4300300 | Utbildningstjänster | 1 670,12 | 2 101,76 |
| 4300330 | Personalaktiviteter | 0,00 | 0,00 |
| 4300400 | Städningstjänster | 5 338,04 | 2 968,00 |
| 4300410 | Tvätteritjänster | 582,78 | 975,00 |
| 4300420 | Avfalls-, snö-, miljötjänster | 15 717,87 | 14 063,17 |
| 4300490 | Övr renhålln- o tvätteritjänster | 0,00 | 0,00 |
| 4300510 | Trafikförsäkringar | 3 487,92 | 2 855,91 |
| 4300590 | Övriga försäkringstjänster | 5 161,93 | 2 671,44 |
| 4300800 | Hälsovårdstjänster | 0,00 | 200,00 |
| 4300900 | Inkvarterings och övr förplägningstjänster | 2 055,00 | 2 161,53 |
| 4300910 | Övervakn- och säkerhetstjänster | 170,76 | 80,50 |
| 4300920 | Expert och utredningstjänster | 51 920,49 | 71 074,01 |
| 4300930 | Transporttjänster | 7 561,24 | 7 758,81 |
| 4300990 | Övriga övriga tjänster | 29 558,19 | 18 984,72 |
| 4300 | Inköp av tjänster | 282 261,52 | 374 093,88 |
| 4000-4300 | Personalkostn + Ink av tjänster | 2 482 970,05 | 2 391 720,83 |
|
| Signifikanta förändringar | Utfall 2005 | Utfall 2009 |
| 4000200 | Löner tillfälliga tjänster | 116 039,35 | 43 883,86 |
| 4000300 | Löner personal i arbetavtalsförh | 630 159,79 | 561 093,89 |
| 4000400 | Övriga löner och arvoden | 10 832,18 | 24 346,04 |
|
|
|
|
|
| 4300100 | Byggn, rep och underhtj byggn | 17 346,57 | 100 952,08 |
| 4300110 | Byggn, rep och underhtj vägar | 14 217,31 | 25 946,51 |
| 4300920 | Expert och utredningstjänster | 51 920,49 | 71 074,01 |
|
|
| 840 515,69 | 827 296,39 |
År 2005 hade museibyrån 51 tjänster, tillfälliga tjänster och personer i arbetsavtalsförhållande. Av dessa var en tjänst vakant. År 2009 hade museibyrån totalt 42 anställda.
Museibyråns totala utgifter enligt bokslutet för 2009 uppgick till 2 662 055 euro. Av det budgeterade beloppet om 2 951 000 euro överfördes 287 943 euro till år 2010. Under samma år inflöt 253 363 euro i inkomster i form av biljettinkomster, hyror, arrenden, avgiftsbelagda tjänster samt försäljning av informations- och souvenirprodukter. Nettokostnaden för museibyrån år 2009 blev därmed 2 408 692 euro.
Museibyråns totala utgifter enligt bokslutet för 2005 uppgick till 2 783 379 euro. Av det budgeterade beloppet om 2 941 050 euro överfördes 157 671 euro till år 2006. Under samma år inflöt 245 746 euro i inkomster. Nettokostnaden för museibyrån år 2005 blev därmed 2 537 633 euro.
Den totala inbesparingen av utgifter uppgår till 121 324 euro, inkomsterna obeaktade.
Fastigheterna
Revisorerna har erfarit att museibyrån ansvarar för underhållet av ca 130 byggnader. I enlighet med lagtingets beslut förverkligas detta i huvudsak med hjälp av köptjänster. Revisorerna konstaterar att om inte medel i tillräcklig utsträckning beviljas för detta så kan inte museibyrån förväntas sköta underhållet av alla byggnader.
Landskapsregeringen har förverkligat sin målsättning från 2005 om antalet indragna tjänster och helårsanställningar. Kostnaderna har samtidigt inte sjunkit i motsvarande utsträckning eftersom kostnaderna för inköp av tjänster har ökat. Om man inte beaktar inkomsterna så har kostnadsramen om 2,4 miljoner euro, som antogs för museibyrån 2005, inte förverkligats.
När det gäller de byggnader som museibyrån ansvarar för konstateras att indragningarna av anslag kan leda till att medel saknas för nödvändigt underhåll. Revisorerna anser att om budgetanslagen är otillräckliga bör antalet byggnader minskas genom försäljning, alternativt hyras ut, hellre än att byggnaderna tillåts förfalla.
Slutligen finner revisorerna att neddragningarna vid museibyrån kan ge återverkningar utanför den egna verksamheten. De förkortade öppethållningstiderna har sannolikt vidare effekt som på sikt berör turismnäringen som helhet i landskapet.
Näringsavdelningens förvaltningsområde
LFA-stödet
Med anledning av att landskapsregeringen har fattat beslut om att överflytta budgetmedel från miljöstödet till LFA-stödet har revisorerna beslutat granska åtgärden.
Ärendet kan uppdelas i två olika delar. Den ena delen kräver kommissionens skriftliga godkännande medan den andra delen meddelas till kommissionen och kan godkännas på tjänstemannanivå.
Den första delen har handlat om införandet av moduleringsmedel, medel som överförts från gårdsstödet samt införandet av medel från rådet för den s.k. återhämtningsplanen. Medlen från EU utgör 587.998 euro. Medfinansieringsprocenten är 26,72 procent. Den nationella budgeten utökades genom åtgärden med 1.612.593 euro. I landskapets budget kunde åtgärden vidtas utan att summorna under kapitel 47.17 i landskapsregeringens förslag till budget utökades. Kommissionens landsbygdskommitté har preliminärt godkänt åtgärden. Kommissionens formella beslut meddelades den 2 mars 2010.
Den andra delen, som har notifierats till kommissionen, handlar om att överföra 3.742.515 euro från miljöstödet till LFA-stödet och att överföra 1 miljon euro från startstöd till investerinsstöd till jordbruket och 800.000 euro till livsmedelsindustrin. Kommissionen har den 17 december meddelat att dessa ändringar accepteras.
År 2007 var den totala subventionsnivån till jordbruket 17,7 miljoner euro. Samma år var omsättningen inom jordbruket 19,62 miljoner euro. Landskapets andel av den totala subventionen var 11,47 miljoner euro varav ca 2,5 miljoner finansierades av EU. Rikets andel av subventionen var 6,23 miljoner euro, varav 3.95 miljoner euro finansierades av EU. Det sista utgörs av gårdsstödet som finansieras till 100 % av EU.
Det gamla programmet hade en totalbudget om 45,8 miljoner euro varav EU finansierade 21,2 miljoner euro. Det nya programmet har en totalbudget om 59,2 miljoner euro varav EU finansierar 18,1 miljoner euro. Det nya programmet innehåller 4 axlar innehållande åtgärder för investeringsstöd till jordbruk och livsmedelsindustri, stöd för landsbygdsutveckling samt leader. De tre första åtgärderna fanns tidigare men finansierades dels nationellt, dels via mål 2 programmet. Leader är en helt ny åtgärd som inte har någon motsvarighet i det gamla programmet.
Revisorerna finner att landskapsregeringens omdisponering av ovannämnda stöd är vederbörligen notifierad och godkänd av kommissionen.
Ålands Industrihus Ab
I revisorernas berättelse för år 2007 granskades Ålands industrihus Ab. Revisorerna ansåg då att landskapsregeringen bör överväga att ge Ålands industrihus i uppdrag att för Kvarteret ITiden bilda ett separat fastighetsaktiebolag. En sådan bolagsbildning skulle innebära möjligheter att sälja aktier till företag som hyr utrymmen i ITiden för att på så sätt frigöra kapital för tillbyggnader. Med anledning av dessa skrivningar samt att ett formellt granskningsförfarande då hade inletts av EU-kommissionen enligt artikel 88.2 i EG-fördraget, om otillåtet statsstöd, har revisorerna beslutat att följa upp ärendet.
Ålands industrihus syfte är att äga och förvalta fastigheter samt att upplåta dessa för näringsverksamhet. Bolaget hyr ut fastigheter och uppför vid behov nya affärslokaler på Åland. De största aktieägarna är landskapet som äger 84,43 procent och Mariehamns stad som äger 15,01 procent av aktierna. Ålands industrihus äger fastigheter direkt och genom fastighetsaktiebolag. För närvarande äger bolaget en industrihall i Norrböle, en industrihall i Kalmsta i , affärs- och industrilokaler i FAB Rossen på Fabriksgatan, en lagerbyggnad i Kumlinge, en industrianläggning i FAB Vikingagränd 4, en hangarbyggnad vid flygfältet i Sviby, samt affärslokaler i kvarteret ITiden vid Västra Klinten.
Bolaget planerar att dela upp Ålands industrihus Ab i två olika bolag så att fastigheten ITiden bildar ett eget fastighetsbolag. Ett förhandsbesked om eventuella beskattningseffekter av denna uppdelning har givits av Centralskattenämnden. Detta beslut har överklagats till högsta förvaltningsdomstolen. Utgången av denna prövning är inte känd när denna berättelse överlämnas.
Ålands Industrihus nyemission
Revisorerna har erfarit att aktieägarna i Ålands Industrihus på en bolagsstämma den 7 juni 2006 beslöt att öka bolagets aktiekapital genom en riktad nyemission till Ålands landskapsregering och Mariehamns stad med 1.744.803,06 euro. Detta motsvarar sammanlagt 10.374 nya aktier med ett nominellt värde om 168,19 euro per aktie. Teckningstiden avslutades den 20 januari 2007. Stadsstyrelsen beslöt den 18 januari 2007 att teckna nya aktier på basen av tidigare ägande till ett belopp om 345.000. Enligt beslutet skulle aktier för 172.500 euro tecknas år 2007 och för resterande 172.500 euro år 2008. Stadsstyrelsens beslut innebar att de av bolagsstämman uppställda teckningsvillkoren för aktieteckningen inte uppfylldes. Detta medförde att Ålands Industrihus Ab måste utlysa en ny bolagsstämma för att anta nya teckningsvillkor som var bättre anpassade till stadens teckningsintresse.
En extra bolagsstämman hölls den 16 februari 2007. På stämman tecknade Ålands landskapsregering 8 205 stycken aktier á 168,19 euro/styck eller sammanlagt 1 379 998,95 euro. Även Mariehamns stad tecknade omedelbart på stämman 2 050 stycken aktier för sammanlagt 344.789,50 euro. Den extra bolagsstämman beslöt att teckningspriset för aktierna fick betalas genom kvittning varvid betalning anses ha gjorts vid teckningstillfället. Priset för de aktier som Ålands landskapsregering tecknade betalades omedelbart genom kvittning av den fordran som Ålands landskapsregering hade på Ålands Industrihus Ab på motsvarande belopp. Mariehamns stads aktier betalades i två rater i juni 2007 och i juni 2008.
Högsta förvaltningsdomstolen har med anledning av en ansökan från ett fastighetsbolag med verksamhet i Mariehamn meddelat ett interimistiskt beslut om verkställighetsförbud av bolagsstämmans beslut om kapitaltillskott till bolaget genom nyemissionen. Revisorerna konstaterar att de åtgärder som domstolens beslut förbjuder redan var verkställda när beslutet meddelades. Ålands Industrihus har dessutom registrerat de aktier som ägarna tecknat i handelsregistret.
Revisorerna anser att en uppdelning av Ålands industrihus i två olika bolag är bra förutsatt att skattekonsekvenserna inte blir orimliga.
Då ärendet om nyemission till Ålands Industrihus fortfarande inte är avgjort avstår revisorerna från att kommentera uppgifterna som framkommit i granskningen. Revisorerna avser att återkomma till ärendet vid ett senare tillfälle.
Trafikavdelningens förvaltningsområde
Pågående rättsprocesser
Revisorerna har under arbetsåret följt med utvecklingen av de så kallade Skarven- och asfaltsärendena. Då rättsprocesser har inletts i båda dessa ärenden har revisorerna avstått från att kommentera dem i detta skede. Revisorerna har för avsikt att granska förvaltningsåtgärderna i båda dessa ärenden i ett senare sammanhang.
Skärgårdstrafiken
Revisorernas påpekanden i 2005-års berättelse
Landskapsrevisorerna granskade verksamheten vid sjötrafikenheten i 2005-års berättelse. I berättelsen anges att uppgifter om tomma eller näst intill tomma färjturer saknas. Revisorerna ansåg att en mera utvecklad statistik skulle underlätta bedömningar på vilket sätt tonnaget ska fördelas för att bäst svara upp mot transportbehovet.
Vidare framgick av berättelsen att sjötrafikbyrån ansåg att inbesparingar av lönekostnader förutsätter turlisteförändringar så att arbetsdagarna förkortas, antingen på morgonen eller på kvällen.
Slutligen påpekade revisorerna att färjfästenas utformning begränsade möjligheterna att fritt omdisponera tonnaget efter behov. Revisorerna ansåg att det vara viktigt att landskapsregeringen fortsatte arbetet med att anpassa färjfästena till de olika fartyg som kunde trafikera de aktuella linjerna.
Rapport om skärgårdstrafikens bemanningskostnader
Landskapsregeringen beställde under 2008 en utredning vars syfte var att utreda Skärgårdstrafikens löner, lönekostnader och inrapportering av arbetstiden. Uppdraget gick till två utomstående utredare som färdigställde en rapport som överlämnades den 21 augusti 2008. Till uppdraget hörde bl.a.
-att uppgöra ett strukturförslag till sjötrafikenheten om hur planerna kan effektiveras, bemanningarna och avlösningarna kan förändras och optimeras inom gällande avtal och lagar,
- att ge förslag och stöd hur arbetstids- och vaktplaneringen kan ändras ombord inom ramen för nuvarande regelverk och att granska bemanningsfrågor och avlöningssystem och
- att analysera nuvarande kollektivavtal tillsammans med representanter från rederibranschen i syfte att finna nya kostnadsbesparande långsiktiga lösningar.
Om lönerna sägs att grundlönerna för sjöbefäl och sjömän i skärgårdstrafiken är förhållandevis låga, men att en stor del av förtjänsten grundar sig på olika tillägg och framför allt från övertid. Övertiden som förekommer på samtliga fartyg och för samtliga besättningsmän är den enskilt största orsaken till stora lönekostnader. Övertiden genererar både direkta kostnader i form av utbetald övertid samt intjänande av vederlagstimmar. Utbetalda vederlagsdagar likaväl som de vederlagsdagar som tas ut som ledighet genererar kostersättning. Vederlagsdagar som tas ut som ledighet skapar även semesterintjänande. Landskapet har en skuld till personalen i detta vederlagssaldo som vid årsskiftet 2007 för hela trafiken var 25.065 timmar. Detta vederlagssaldo är även föremål för alla framtida löneförhöjningar. Enligt utredarna var övertiden den delen av verksamhet som bör ägnas mer uppmärksamhet eftersom övertiden genererar stora kostnader i form av både utbetald lön och intjänad ledighet. Vidare konstateras att personalen arbetar färre dagar än vad avtalet förutsätter pga. övertiden.
Revisorernas iakttagelser
Revisorerna har begärt in statistik över turer som saknat passagerare eller med mycket få passagerare. Det har framkommit att sådana uppgifter fortfarande är svåra att få fram då det åtgår mycket arbetstid för att sammanställa den här typen av statistik. På begäran har trafikavdelningen tagit fram uppgifter om turer med ett fordon eller färre från februari och november 2009 för Viggen samt motsvarande från oktober 2009 samt februari 2008 för Knipan. Utgående från de uppgifter som "för hand" plockades ur statistiken konstaterar revisorerna att det för alla av de redovisade månaderna regelbundet förekommer "tomma" eller nästan "tomma" turer.
Revisorerna upprepar sin uppmaning att landskapsregeringen måste utveckla statistikhanteringen så att uppgifterna kan användas som underlag för trafikplaneringen. Det är viktigt att trafiken fungerar för både pendlare och nyttotrafik. En bättre samordning måste dock eftersträvas för att kunna erbjuda en effektivare trafik som är anpassad till den befintliga trafikvolymen. Enligt revisorerna bör också beställningstrafiken, speciellt under obekväm arbetstid, kritiskt granskas i syfte att minimera kostnaderna.
Revisorerna anser att den viktigaste uppgiften för landskapsregeringen är att minska bemanningskostnaderna. Revisorerna föreslår att ett avlösningssystem skapas som innebär att de ordinarie turerna under normala förhållanden inte förutsätter övertidsarbete.
Revisorerna efterlyser vidare konkreta åtgärder med anledning av den rapport som omnämns ovan och som presenterades den 21.8.2008.
Revisorerna har följt med diskussionen om att privatisera alternativt bolagisera skärgårdstrafiken och vissa delar av trafikavdelningens verksamhet. Detta kunde bidra till en tydligare rollfördelning mellan beställare och utförare och samtidigt medföra bättre målstyrning och kostnadseffektivitet.
Revisorernas förhoppning är att landskapsregeringen omgående reder ut förekommande organisatoriska och andra problem och därmed återställer förtroendet för trafikavdelning.
Övriga förvaltningsområden
Lagberedningen
I revisorernas berättelse för år 2006 noterades att den i landskapslagen om lagberedningen förutsatta laggranskningsnämnden inte på många år har varit tillsatt trots upprepade påpekanden från lagtingets utskott. Vidare erfor revisorerna att landskapsregeringen gett lagberedningen i uppdrag att vidta förberedande åtgärder för tillsättande av en nämnd.
En arbetsgrupp tillsattes av landskapsregeringen den 25 september 2009. Arbetsgruppen avgav en rapport med åtgärdsförslag den 15 december 2009 om kvaliteten i lagstiftningsarbetet. I rapporten föreslås bl.a. att en extern granskning alternativt intern granskning införs med 3-4 sakkunniga knutna till uppdraget.
Landskapsrevisorerna understryker vikten av att landskapsregeringen följer upp arbetsgruppens rapport med lämpliga åtgärder så att en effektiv laggransking införs.
Revisionsverksamheten
I revisorernas berättelse för 2008 såg revisorerna fram emot det förslag till lösningar för revisionen av landskapsförvaltningen som landskapsregeringen avsåg att presentera inom kort. Vidare sades att fram tills dess att en eventuell omorganisation kan genomföras förutsatte revisorerna att nödvändiga åtgärder vidtas för att få till stånd en fungerande intern revision vid revisionsbyrån. Dessa åtgärder bör även beakta det revisionsarbete som ska utföras för landskapsrevisorernas räkning. Vidare ansåg revisorerna att landskapsregeringen omgående borde se till att den interna revisionen inom ÅHS börjar fungerar tillfredställande. Revisorerna underströk slutligen att nämnda åtgärder bör vidtas snarast eftersom revisionsverksamheten måste fortgå under den tid det tar att genomföra de planerade förändringarna i organisationen.
Revisorerna har erfarit att uppdraget att utarbeta ny lagstiftning om revisionsverksamheten har överlämnats till lagberedningen, men att arbetet tillsvidare inte har igångsatts. Revisorerna konstaterar vidare att landskapsregeringen avstod från att förstärka personalresurserna vid revisionsbyrån under 2009. Under den senare hälften av 2009 fanns endast en tjänsteman vid revisionsbyrån. Byråns resurser räckte därför inte till för att bistå i landskapsrevisorernas arbete. Landskapsregeringens underlåtelse att ställa tillräckliga resurser till revisionsbyrån och landskapsrevisorernas förfogande har lett till svårigheter att fullfölja revisionsarbetet vid såväl revisionsbyrån som när det gäller revisorernas uppgifter enligt landskapslagen om landskapsrevisionen. Av denna anledning har landskapsrevisorerna inte haft någon möjlighet att göra den effektivitetsgranskning av Ålands hälso- och sjukvård som avsågs i revisorernas berättelse för år 2008. Enligt budgetmotiveringarna är målsättningen att en fjärdedel av en revisors årsarbetstid ska kunna ställas till landskapsrevisorernas förfogande. Utöver denna personalresurs tillhandahåller lagtinget en sekreterare vars arbetsinsats tidigare har beräknats till ca 13 procent av en årsarbetstid.
Revisorerna är missnöjda med hur landskapsregeringen hanterat personalbristen vid revisionsbyrån och konstaterar att detta har inverkat på landskapsrevisorernas möjlighet att utföra sitt uppdrag. Situationen har lett till en tyngre arbetsbörda för landskapsrevisorernas sekreterare.
Datainspektionen
Lagstiftningen om datainspektionen och behandlingen av personuppgifter
Med stöd av landskapslagen om datainspektionen (2007:89) har landskapsregeringen inrättat Datainspektionen (DI) som en oberoende tillsynsmyndighet underställd landskapsregeringen. Lagen trädde i kraft den första mars 2008 och verksamheten vid myndigheten inleddes den 1 september samma år. Lagstiftningen har bl.a. tillkommit som en följd av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG och innehållet i lagen följer till stora delar EG-direktivets struktur och innehåll.
DI ska sköta den tillsyn som bestäms i landskapslagen om behandling av personuppgifter inom landskaps- och kommunalförvaltningen. Huvudsyftet med denna lag är att säkerställa att människor skyddas mot att deras personuppgifter används på ett kränkande sätt genom en myndighets behandling av personuppgifter. Till DI:s uppgifter hör att informera om gällande regler samt att ge råd och anvisningar om behandlingen av personuppgifter. DI ska dessutom följa med den allmänna utvecklingen inom detta område.
DI har rätt att för sin tillsyn, utan hinder av sekretessbestämmelser, få tillgång till de personuppgifter som behandlas vid myndigheten. Dessutom har DI rätt att få all den information som behövs för att övervaka att behandlingen av personuppgifter sker i enlighet med lag. Vidare har DI rätt att få tillträde till sådana lokaler som har anknytning till behandlingen av personuppgifter. Om DI konstaterar att personuppgifter behandlas eller kan komma att behandlas på ett olagligt sätt skall den påpeka detta för myndigheten, som är skyldig att vidta åtgärder för att rätta förfarandet. Om det inte går att få rättelse på annat sätt eller är saken brådskande får DI förbjuda den registeransvarige att fortsätta att behandla personuppgifterna och, om behandlingen väsentligen äventyrar den registrerades integritetsskydd, besluta att verksamheten ska upphöra.
Delad behörighet
Behandlingen av personuppgifter som ingår i personregister eller i andra allmänna handlingar tillhör ett rättsområde som inte finns angivet som ett särskilt lagstiftningsområde i självstyrelselagen. Vid Högsta domstolens lagstiftningskontroll av olika landskapslagar har domstolen kommit fram till att lagstiftningsbehörigheten ska bedömas utgående från vilka rättsområden som lagtingsbeslutet kan beröra. Bestämmelser om personregister som förs av landskapsmyndigheter eller av de kommunala myndigheterna på Åland hör därmed till landskapets behörighet. När det gäller landskapslagen om polisens grundregister har Högsta domstolen konstaterat att behörigheten är delad. Lagen innehåller rättsområden som delvis hör till landskapets lagstiftningsbehörighet, dvs. bestämmelser om landskapsregeringen och myndigheter och inrättningar under landskapsregeringen samt bestämmelser om allmän ordning och säkerhet med vissa undantag och delvis till rikets lagstiftningsbehörighet, såsom bestämmelserna om förundersökning.
Rikets motsvarande myndighet till DI är Dataombudsmannens byrå. Byrån är tillsynsmyndighet när det gäller personregister som förs av kyrkan, polisen, den privata sektorn samt statens myndigheter. Revisorerna har erfarit att DI och Dataombudsmannens byrå har för avsikt att organisera sitt arbete så att enskilda på Åland ska få god service trots den delade förvaltningsbehörigheten mellan Åland och Finland.
Datainspektionens verksamhet år 2009
Under år 2009 har datainspektionen behandlat sammanlagt 91 ärenden. Utöver det har myndigheten lämnat yttranden och hörts i lagstiftningsärenden samt deltagit som föreläsare och sakkunnig i olika sammanhang. Datainspektionen deltog vidare i seminarier som behandlade ämnena informationssäkerhet, barns integritet och öppenhet i samhället. Dessutom har Datainspektionen medverkat i intervjuer och nyhetsartiklar. Under året har Datainspektionen handlagt två tillsynsärenden.
Ett samarbete mellan Datainspektionen, Datainspektionen i Sverige och Dataombudsmannens byrå i Helsingfors har diskuterats under året. Målsättningen är att medborgarna på Åland ska få god service på svenska.
Revisorerna konstaterar att Datainspektionen är en myndighet som inrättats till följd av EU-direktiv. Verksamheten är inriktad mot åländska myndigheter då datainspektionens verksamhetsområde begränsas till de lagstiftningsområden som landskapet har lagstiftningsbehörighet över. När det gäller andra typer av personregister är det rikets lagstiftning som ska tillämpas. Tillsynen av sådana register ska skötas av Dataombudsmannens byrå. Enligt revisorerna är det inte självklart att denna uppdelning mellan landskapets och rikets myndighet är tydlig för personer som vill kontakta tillsynsmyndigheten i ett ärende som gäller uppgifter i ett personregister. Mot denna bakgrund bör det höra till Datainspektionens uppgift att informera dem som kontaktar datainspektionen om vilken lagstiftning som gäller samt vara behjälplig med kontaktuppgifter till Dataombudsmannens byrå i de fall där denna är rätt tillsynsmyndighet.
Vidare konstaterar revisorerna att Datainspektionen i likhet med Diskrimineringsombudsmannen är en enmansmyndighet vars verksamhet är sårbar i de fall personalen är semesterledig eller frånvarande pga. sjukdom eller liknande. Revisorerna anser att sådana lösningar bör sökas som möjliggör att service även kan ges när den ordinarie tjänstemannen är frånvarande.
Enligt revisorerna är landskapet på grund av EU-medlemskapet skyldigt att se till att dessa myndighetsuppgifter sköts i landskapet. Samtidigt konstateras att små myndigheters ändamålsenlighet kan ifrågasättas, i synnerhet i de fall stora delar av den aktuella EU-lagstiftningen faller utanför åländsk behörighet. I detta fall ligger hela den privata sektorns, statens och kyrkans personregister utanför DI:s verksamhetsområde.