Landskapsrevisorernas berättelse 2/2015-2016
BERÄTTELSE nr 2/2015-2016
Datum Nr
21.04.2016 17/2016
Till Ålands lagting
Landskapsrevisionens berättelse över redovisningar av valfinansiering år 2016
Landskapsrevisionen avger härmed till lagtinget i enlighet med 9 § mom 4 landskapslagen (2011:17) om valfinansiering en berättelse avseende redovisningar av valfinansiering.
Mariehamn, den 21 april 2016
Marika Björkman
Revisor
Innehåll
2. Redogörelse över fullgjorda uppgifter
3. Landskapsrevisionens kommentarer
1. Lagstiftning
Av Landskapslagen (2011:17) om valfinansiering framgår bestämmelserna för redovisning av valfinansiering.
Redovisningsskyldiga enligt 4 § är:
- de som valts till samt de som innehar uppdrag som lagtingsledamöter
- de som valts till fullmäktigeledamöter och de som utsetts till första eller andra ersättare i kommunfullmäktige
- etablerade politiska och etablerade kommunala politiska föreningar som ställt upp kandidater i ett lagtingsval eller kommunalval
- valmansföreningar vars kandidater invalts till lagtinget eller ett kommunfullmäktige
Redovisningen ska inlämnas till Landskapsrevisionen senast tre månader efter att valresultaten fastställts, vilket för valet 2015 var den 22 januari 2016.
Med valfinansiering avses enligt 3 § finansiering av kostnader för valkampanjer som uppkommer tidigast sex månader före och senast 2 veckor efter valdagen oberoende av när de betalats.
Landskapsrevisionens uppgifter är enligt 9 § att:
- kontrollera att alla redovisningsskyldiga lämnat redovisning
- utan dröjsmål offentliggöra alla redovisningar som lämnats in
- vid behov uppmana redovisningsskyldiga att göra en ny redovisning, komplettera sin redovisning eller visa att redovisningen är riktig och tillräcklig
- inom sex månader efter det att valresultaten fastställts lämna in en berättelse till lagtinget om de redovisningar som tagits emot och om hur myndighetens tillsyn över redovisningsskyldigheten har fullgjorts
2. Redogörelse över fullgjorda uppgifter
Landskapsrevisionen har fastställt blanketter för redovisningen samt uppgjort anvisningar som fanns tillgängliga på www.val.ax/lagstiftning/valfinansiering i god tid före valet den 18.10.2015. Vidare har vid fem tillfällen alla parti- och kommunkanslier, för vidarebefordran till partimedlemmar respektive invalda i kommunfullmäktige, per e-post fått en uppmaning och påminnelse om skyldigheten att lämna in valredovisning.
I syfte att kontrollera att alla redovisningar har inkommit har Landskapsrevisionen gjort upp ett register med uppgifter om invalda i kommunfullmäktige och lagting där inkomna redovisningar tas upp med uppgifter om tidpunkt för inlämnande av redovisning samt redovisade kostnader. För partier och valmansföreningar har motsvarande separata register uppgjorts.
Valredovisningarna har offentliggjorts på www.val.ax från och med den 26.1.2016. Försenade redovisningar har lagts till efterhand som de inkommit till Landskapsrevisionen.
Det har inte funnits sådana omständigheter i valredovisningarna som skulle ha föranlett behov av att uppmana de redovisningsskyldiga att göra en ny redovisning, komplettera redovisningen eller visa att redovisningen är riktig och tillräcklig. I kapitel 3 nedan redogörs för några smärre formella brister som upptäcktes under granskningen.
3. Landskapsrevisionens kommentarer
3.1. Kommunfullmäktige
Alla redovisningsskyldiga i kommunalvalet har inte inlämnat sina redovisningar. Alla redovisningar har inte heller inkommit inom den tid som lagen fastställt. Det förefaller som att de invalda som inte har haft några personliga kostnader för kommunalvalet inte varit medvetna om skyldigheten att inlämna redovisning. Landskapsrevisionen har i anvisningarna tydliggjort detta och även uppmärksammat saken i påminnelserna per e-post.
Det har inte funnits omständigheter som skulle ha föranlett behov av att begära in kompletterande uppgifter från de redovisningsskyldiga. I redovisningarna upptäcktes följande formella brister:
- underskrift saknas
- felsummering av kostnader
- uppgifter om finansieringen (inkomstsidan) saknas
Vad gäller redovisningar som saknar uppgifter om hur valkostnaderna har finansierats har Landskapsrevisionen utgått från att den redovisningsskyldige har avsett finansiering med egna medel. Dylika redovisningar har inte heller uppgått till väsentliga belopp som skulle föranleda vidare kontroll. Bristerna har bedömts som oväsentliga och kompletteringar har därför inte begärts in.
Det finns utrymme för både förbättring och förenkling vad gäller redovisning av valfinansiering. Anvisningarna för redovisningarna kan förtydligas och informationen förbättras.
Det åligger också respektive redovisningsskyldig att ta ansvar för sin redovisning i den bemärkelsen att den är fullständig och korrekt.
För invalda som inte har några valkampanjkostnader kunde byråkratin förenklas, till exempel genom att man meddelar sitt partikansli om detta och partierna förmedlar en lista över invalda partimedlemmar som inte har några kostnader att redovisa.
Eftersom alla invalda inte har lämnat in sin redovisning kan ett sådant förfarande övervägas där kommunkanslierna ges i uppdrag att samla in kompletta redovisningar från de redovisningsskyldiga i respektive kommun och överlåta dessa till Landskapsrevisionen. Vitesförfarande är möjligt för den som underlåter att lämna in redovisning, men det har inte bedömts som ändamålsenligt att tillämpa detta.
I ett längre perspektiv finns det skäl att se över lagstiftningen och anpassa kraven på valredovisningen i syfte att uppnå ett smidigare system.
3.2. Lagtingsledamöter
Alla lagtingsledamöter har inlämnat valredovisning. Finansiering har till största delen skett med egna medel. Där bidrag har erhållits har belopp över 500 euro specificerats med givare och belopp. Det har inte framkommit något som har föranlett vidare kontroll av lagtingsledamöternas redovisningar.
3.3. Partier
Partierna har till största delen finansierat valkampanjerna med offentliga medel och/eller lån. Totalt har bidrag i form av offentliga medel uppgående till 310 000 euro redovisats.
Landskapets årliga anslag till lagtingsgruppernas disposition för kansliändamål uppgick till 255 000 euro för samtliga partier för år 2015. Medlen är avsedda för utgifter som uppkommer under mandatperioden och har direkt anknytning till lagtingsgruppens verksamhet, såsom anlitande av personal. Det har inte funnits någon redovisningsskyldighet för användningen av dessa anslag. Statsrådet har för år 2015 beviljat 160 000 euro till de politiska organisationerna för understödjande av politisk verksamhet och politisk information.
Det är oklart vilken typ av offentliga medel i vilken omfattning som har använts för valfinansieringen.
Från och med den 1.1.2016 är lagtingsgrupperna skyldiga att bokföra och uppgöra bokslut. Bokslutet kan vara gemensamt med en politisk förening, men lagtinggruppens utgifter och inkomster ska på ett tydligt sätt särskiljas. Likaså ska lagtingsgruppernas inkomster, utöver stödet för kansliändamål, särskiljas i bokslutet. Detta förfarande ger mera transparens och tydlighet vid framtida val när det gäller användningen av offentliga medel för valkampanjer.