Ltl Christian Wikströms reservation gällande Återinförandet av förvärvsinkomstavdraget i landskapslagen om utkomststöd

	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Christian Wikström	2026-11-05
	Till Ålands lagting

Reservation mot social- och miljöutskottets betänkande nr 1/2026-2027 gällande Återinförandet av förvärvsinkomstavdraget i landskapslagen om utkomststöd

 

Motivering

 

Lagförslaget är en social åtgärd som syftar till att de som lyfter utkomststöd ska ha rätt att förtjäna 150 euro i månaden utan att deras nivå på utkomststöd påverkas. I praktiken innebär detta förslag att utkomststödet görs mer förmånligt i en verklighet där de lägsta arbetsinkomsterna på Åland för ett heltidsarbete ligger väldigt nära utkomststödet, i många fall är utkomststödet högre än arbetsinkomsterna. Vidare slopades förvärvsinkomstavdraget i Finland då det där inte hade någon effekt överhuvudtaget på sysselsättningen i landet. Det finns ingenting som tyder på att detta skulle vara fallet på Åland vilket går stick i stäv med lagförslagets motivering.

 

Ett återinförande av förvärvsinkomstavdraget ökar kommunernas socialtjänsts (KST) kostnader med uppskattningsvis 45.000 euro. Landskapsregeringen har ingen avsikt att kompensera kommunerna för detta belopp vilket är en del av ett mönster denna mandatperiod där kommunerna påförs kostnader via lagstiftning utan att kompenseras för dessa extra utgifter. Detta drabbar kommunerna och bidrar till sämre service och höjd skatt. Detta är andra gången under denna mandatperiod landskapsregeringen påför KST extra kostnader för utkomststödet genom uteblivna kompensationer.

 

Förra gången det begav sig handlade det i huvudsak om att bostadsbidraget skars ner på den finska sidan vilket föranledde besparingar för landskapsregeringen men innebar samtidigt att kostnaderna för KST ökade i motsvarande grad inom just utkomststödet. Den gången handlade det om uppskattningsvis 200.000 euro men utkomststödet har ökat sedan dess och den faktiska ökade kostnaden för kommunerna är sannolikt betydligt högre. Lagtinget uppmanade enhälligt, genom betänkande 2 2023/2024, landskapsregeringen att agera vilket ignorerades.

 

Det finns ingenting som tyder på att det blir annorlunda denna gång då landskapsregeringen under denna mandatperiod systematiskt arbetat för att överföra kostnader på kommunerna för att uppvisa en besparing inom landskapets egen förvaltning. Det är ett förkastligt förfarande som undergräver kommunernas ekonomi och bidrar till att öka skattebördan på Åland. Huvudregeln ska var att om landskapsregeringen påför uppgifter på kommunerna ska dessa även kompenseras ekonomiskt.

Arbetslinjen är en väldigt viktig princip som landskapsregeringen inte bryr sig om överhuvudtaget. I korthet innebär det att det alltid ska löna sig att arbeta vilket i praktiken innebär att det lägst betalda heltidsarbetet alltid ska vara ekonomiskt lönsamt för en individ att ta istället för att söka stöd. På Åland är det redan idag i många fall mer lönsamt för individen att gå på stöd än att arbeta och för varje ökning av utkomststöden blir denna problematik mer märkbar.

 

I tillägg till detta fortsätter utkomststödet att indexjusteras helt frikopplat från hur lönenivåerna utvecklas på Åland vilket hela tiden gör det mer ekonomiskt lönsamt att gå på stöd i jämförelse med att arbeta. Politiken bör alltid sträva efter att det ska löna sig att arbeta och att avståndet mellan ett heltidsarbete och stöd ska hållas konstant på en nivå som tillräckligt motiverar till arbete.

 

I betänkandet saknas helt ett resonemang om denna fråga och hur nära dessa nivåer ligger varandra. Detta trots att detta resonemang är centralt när lagstiftaren överväger att förändra utkomststödslagstiftningen.

 

Om vi fortsätter öka stödet i en takt som överstiger arbetsinkomsternas ökningar håller vi på att skapa en situation där vanliga ålänningar inte längre ser en ekonomisk nytta med att ta de lägst betalda arbetena i samhället. Konsekvensen av det är att färre ålänningar arbetar med viktiga arbeten såsom exempelvis serviceyrken och att utländsk arbetskraft i stället används för att fylla dessa arbetsplatser. Det är en utveckling vi lagstiftare har ett ansvar för att stävja.

 

Den lägsta heltidslönen på Åland idag ligger runt 2000 euro före skatt och efter skatt landar en heltidslön om 2000 euro i Mariehamn på drygt 1800 euro i månaden.

 

Utkomststöden baserar sig på delvis på individuella bedömningar och delvis på fastställda belopp. Nedan är exempeluträkningar för vanliga hushåll på Åland och vad de har rätt till i utkomststöd idag baserade på offentliga uppgifter för hur utkomststöd räknas ut då utskottet ej valt att göra denna övning i sitt betänkande.

 

Ensamstående

Grunddel 634 euro + Hyra 600 euro + Vatten och el 50 euro + Läkemedel och vård 50 euro = 1334 euro stöd

 

Skillnad : ca 500 euro mer kvar i handen för ett heltidsarbete än om man går på stöd.

 

Ensamstående med två barn

Grunddel vuxen 704 euro + grunddel barn 440 euro + grunddel litet barn 406 euro + hyra 800 euro + vatten och el 100 euro + sjukvård och läkemedel 100 euro. = 2550 euro

 

Avdrag och bidrag

Barnbidrag 253 euro varav 80 % beaktas som inkomst dvs 200 euro.

Ensamförsörjartillägg 160 euro som ej beaktas

Underhåll 2 barn 400 euro

Summa bidrag som ska dras av från en barnfamilj = 400 euro + 200 euro -50 - 160 =  390 euro ska dras av från totalen

 

Totalt : 2550 euro – 390 euro = 2160 euro i ersättning från samhället

 

En motsvarande ensamstående arbetare med låg lön erhåller 2000 euro brutto och 1800 euro netto + 253 euro barnbidrag + 160 euro ensamförsörjartillägg = 2613 euro

 

Skillnad : ca 430 euro mer kvar i handen för ett heltidsarbete än om man går på stöd.

 

Detta exempel beskriver den totala stödsumman en person har rätt till på Åland. I verkligheten tillkommer exempelvis bostadsstöd och allmänt stöd (före detta grunddagpenning). Dessa stöd påverkar enbart hur mycket pengar KST ska ersätta och inte den total ersatta summan från samhället.

 

Med detta lagförslag kan en individ dessutom tjäna 150 euro utan att dessa stödsummor påverkas vilket gör det ännu mindre ekonomiskt lönsamt att arbeta istället för att gå på stöd.

 

Allt blir dyrare för den människa som väljer att arbeta istället för att gå på stöd. Det blir exempelvis daghemsavgifter, det blir planering av luncher och resekostnader till och från arbetet. Du som individ får ta dina egna sjukvårdskostnader och läkemedelskostnader istället för att KST betalar notan.

 

Detta torde ge en beskrivning av hur situationen ser ut och att frågan om skillnaden mellan arbete och stöd måste tas på allvar. I framtiden är min förhoppning att ni beaktar denna fråga innan ni klubbar igenom nästa höjning av de sociala stöden.

 

Avslutningsvis ska sägas att denna lag innehåller en självstyrelsepolitisk aspekt som förtjänar att belysas. Landskapsregeringen har för avsikt att ta en blankettförordning för att implementera den finska förordningen som reglerar vilka som ska undantas från kravet att söka ett arbete om minst 30 timmar i veckan för att bibehålla ett fullt utkomststöd. Tänker landskapsregeringen inte göra någon egen bedömning av vilka som ska undantas utan direkt tillämpa den finska bedömningen, som är högst anmärkningsvärd.

Vi har under denna mandatperiod haft stora utmaningar på Åland till följd av de omfattande socialpolitiska reformer som genomförts i Finland. Detta till följd av att stora delar av vår lagstiftning är blankettlagstiftning som direkt tillämpas på Åland när det förändras i Finland. Trots denna bakgrund föreslår nu landskapsregeringen att vi inte bara ska använda den finska förordningen sakinnehåll utan att vi ska minska vår praktiska självbestämmanderätt genom att anta en blankettförordning.

 

Utskottet, och i förlängningen lagtinget, bör uppmana landskapsregeringen att ta en egen förordning. Även om denna förordning är identisk med den finska förordningen bör vi undvika att anta blankettförordningar generellt sett men särskilt inom det socialpolitiska området. Då utsätter vi oss för ytterligare risker i det att det finska statsrådet ändrar i förordningen som vi på Åland inte är beredda på eller ens stöder.

 

 

 

Med anledning av det anförda föreslår undertecknad att

 

att 2 § och 5§ stryks.

Mariehamn den 5 november 2026

Christian Wikström