Ltl Johan Lindströms m.fl. reservation gällande LKU betänkande LF 20/2024-2025

	Ålands lagting	RESERVATION
	Lagtingsledamot	Datum
	Johan Lindström m.f.l	2025-09-04
	Till Ålands lagting

Reservation mot Lag- och kulturutskottet betänkande nr 14 gällande Tryggande av kommunal service LF 20/2024-2025

Motivering

Vi ser i grunden ett värde i försöket att ta fram en lagstiftning som stärker den kommunala servicen och långsiktigt tryggar välfärden för medborgarna. Dock är det aktuella lagförslaget i sin nuvarande form undermåligt och bör förkastas i sin helhet av följande skäl:

Kommunalt självbestämmande
Lagförslaget riskerar att urholka det grundlagsskyddade kommunala självstyret. Genom att kombinera minskade landskapsandelar med ökade lagstadgade åtaganden skapas i praktiken ”kriskommuner”, vilket tvingar fram sammanslagningar. Detta är ett indirekt tvång som står i strid med principen om kommunernas självbestämmande.

Avsaknad av ekonomisk helhetsbild
Förslaget behandlar inte kommunernas ekonomi i sin helhet eftersom kommunalförbundens roll och ansvar lämnats utanför. Detta ger en skev bild av den verkliga ekonomiska situationen och riskerar leda till felaktiga slutsatser och åtgärder.

Finansieringsprincipen åsidosätts
Finansieringsprincipen innebär att kommunerna ska ges faktiska förutsättningar att finansiera de uppgifter de åläggs. Lagförslaget tar inte fasta på detta, utan bygger i stället på mekanismer för att hantera situationer där principen inte uppfyllts. Detta innebär att problemet angrips först när det redan uppstått, snarare än att säkerställa rimliga förutsättningar från början.

Otillräckliga åtgärdsförslag
De åtgärder som presenteras för att stötta kommuner i kris är vaga och saknar en tydlig målbild eller vision. Vad händer efter en konstaterad kris och ett åtgärdsprogram? Utan en konkret plan blir lagförslaget ett tomt skal.

Verksamheter centraliseras
Internationella och nationella erfarenheter visar att kommunsammanslagningar inte per automatik leder till bättre service. Tvärtom finns det starka belägg för att servicenivån på landsbygden ofta försämras när verksamheter centraliseras. Detta riskerar att förvärra snarare än förbättra medborgarnas vardag.

Stora diskrepanser i förslaget
Det finns en påtaglig diskrepans mellan de teoretiska intentionerna och den praktiska verkligheten. Lagtexten framstår som idealistisk utan att förhålla sig till de faktiska förutsättningarna i våra kommuner.

Administrativt tungrott
När ett utvärderingsförfarande väl har inletts uppstår en betydande administrativ börda oavsett om särskilda omständigheter senare gör det möjligt för landskapsregeringen att snabbt avsluta processen. En utvärderingsgrupp med tre parter – en representant från landskapet, en från kommunen samt en oberoende ordförande – måste tillsättas, med tillhörande möten, underlag och kostnader. Detta innebär att både kommunen och landskapet belastas med tid och resurser som kunde användas för faktisk serviceproduktion.

Lagförslaget är därmed ineffektivt: även kortvariga eller tillfälliga ekonomiska svängningar triggar igång en process som redan från start skapar merkostnader och byråkrati. En mer rationell ordning vore att redan innan ett utvärderingsförfarande inleds pröva om kommunens situation verkligen uppfyller kriterierna i praktisk mening, och därmed undvika att i onödan belasta både kommuner och landskap med en formell och resurskrävande utredning.

Slutsats

Det är positivt att regeringen lyfter kommunernas framtida utmaningar och vill ge dem stöd genom lagstiftning. Men det aktuella lagförslaget är bristfälligt, saknar en helhetsanalys och riskerar att leda till centralisering, försämrad service och undergrävande av det kommunala självstyret.

 

Med anledning av det ovanstående föreslår vi

att lagförslaget förkastas i sin helhet.

 

 

Mariehamn den 4 september 2025

 

Johan Lindström                                              Veronica Thörnroos