Ltl Wille Valves reservation över finans- och näringsutskottets betänkande gällande Utvecklings- och hållbarhetsagandan
Ltl Wille Valves reservation över finans- och näringsutskottets betänkande gällande Utvecklings- och hållbarhetsagandan
|
|
| ||
| Ålands lagting | RESERVATION | ||
| Lagtingsledamot | Datum |
| |
| Wille Valve | 2026-05-21 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
|
| |||
|
| |||
|
| |||
|
| |||
Reservation mot Finans- och näringsutskottet betänkande nr 13/2025-2026 gällande Meddelande angående Utvecklings- och hållbarhetsagandan Landskapsregeringens meddelande nr 3/2025-2026
Hållbar utveckling är en viktig och nödvändig del av Ålands framtida samhällsutveckling. Ett hållbart samhälle förutsätter dock balans mellan ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Det offentliga Ålands hållbarhetsarbete måste vila på realism, effektiv resursanvändning, personligt ansvarstagande och goda förutsättningar för företagande, arbete och tillväxt.
Utvecklings- och hållbarhetsagendan präglas, efter mer än ett decennium, i alltför hög grad av övergripande visioner, internationell profilering och processarbete, samtidigt som kopplingen till konkreta och mätbara resultat för det åländska samhället framstår som otillräcklig.
Konkreta resultat
Landskapets begränsade resurser bör riktas mot åtgärder med direkt nytta för det åländska samhället. Konkreta och verksamhetsnära angreppssätt tenderar att i större utsträckning engagera och motivera aktörer att delta i utvecklings- och hållbarhetsarbetet än vad ett alltför omfattande fokus på övergripande gör. Ålänningarna förtjänar efter 12 år att se konkreta, påvisbara resultat.
Beaktat det som framkommit i utskottsbehandlingen räcker det inte med någon liten översyn av Utvecklings- och hållbarhetsagendans målantal. I första hand förespråkas en radikal omstöpning av Ålands hållbarhetsarbete. I andra hand en nedläggning av Utvecklings- och hållbarhetsagendan i dess nuvarande form.
Nuvarande hållbarhetsarbete fokuserar oskäligt mycket på ”story telling” om Åland internationellt sett, vilket i sig är ett högriskprojekt då varje berättelse om Åland måste ha täckning i konkreta och tydliga resultat.
Det finns tydliga tecken på att delar av näringslivets engagemang är i avtagande, vilket bör sporra till att utan dröjsmål göra hållbarhetsarbetet mera konkret och relevant för det åländska näringslivet. För att nå konkreta resultat måste fokus läggas på att stödja det åländska näringslivets hållbarhetssatsningar. När åländska företag lyckas med hållbarhetsarbetet skapar det framgångsberättelser om Åland, mervärde och konkreta exempel som engagerar och kan marknadsföras. Föreslås därför att utvecklings- och hållbarhetsagendan flyttas till näringsavdelningen med det uttalade målet främja företagens hållbarhetssatsningar.
Tillväxt och bibehållande av näringsgrenarnas konkurrenskraft
Ett enhälligt Finans- och näringsutskott slog i sitt betänkande (14/2013-2014) den 4:e september 2014 fast att:
”Vidare är det viktigt att landskapsregeringen utarbetar en femte hållbarhetsprincip som beaktar behovet av BNP tillväxt i samhället samt vikten av att alla näringsgrenars konkurrenskraft bibehålls i jämförelse med motsvarande näringsgrenar i våra närområden.”
Ovanstående godkändes av ett enhälligt lagting, vilket gör att detta måste ses som det politiska fundamentet för hållbarhetsarbetet. Det som då kallades den femte hållbarhetsprincipen är alltså en entydig politisk beställning från ett enigt lagting, en förutsättning för Ålands hållbarhets- och utvecklingsarbete. En politisk beställning av detta slag måste hörsammas, då den är sprungen ur ett enigt lagting, ur insikten att vi bor på en ö och att vi måste kunna hävda oss i konkurrenskraft med andra, omkringliggande områden.
Fokus på tillväxt och bibehållande av näringsgrenarnas konkurrenskraft utgör även en förutsättning för det fortsatta hållbarhetsarbetet, inte minst den vision om en ”krokodilekonomi” som beskrivs i meddelandet.
Betydelsen av arbetsplatser, en ekonomiskt välmående befolkning och åländska företags möjligheter att konkurrera ska inte underskattas. Tillväxtfrågor bör därför integreras tydligt i det fortsatta utvecklings- och hållbarhetsarbetet. Föreslås därför att lagtinget sätter ett mål om ekonomisk tillväxt på 2,5 procent per år till år 2035.
En hållbarhetsagenda som lever sitt eget liv
Hållbarhetsagendan har pågått i över ett decennium, det är inte ett gott tecken att aktörerna fortfarande funderar på hur man ska skapa engagemang kring hållbarhetsagendan.
Dagens hållbarhetsarbete har börjat leva sitt eget liv i förhållande till landskapsregeringen, vilket blivit tydligt i diskussionerna om ö-undantaget. Landskapsregeringens storsatsningar på konkurrenskraft (ex. 40 miljoner till Kraftnät Åland) nämns inte som något med relevans i meddelandet.
Dagens modell bygger också på en icke överskådlig organisationsstruktur där ansvarsutkrävande är komplicerat, budskap ofta saknar en tydlig avsändare och anmärkningsvärt många involverade saknar överblick över den totala projektbudgeten. I revisionssammanhang brukar frågan ställas om medlen används i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Beaktat vad som framkommit i utskottsbehandlingen anser jag att Finans- och näringsutskottet bör sätta ett stort frågetecken kring ändamålsenligheten.
Hållbarhetsarbetet ska vara ett verktyg för att stärka Åland, inte ett självändamål.
Med hänvisning till det anförda föreslår undertecknad att utskottets kläm ersätts med en kläm av följande lydelse:
· Att landskapsregeringen hörsammar det enhälliga betänkandet från (14/2013-2014) och härefter utgår ifrån det åländska näringslivets konkurrenskraft samt behovet av tillväxt i Utvecklings- och hållbarhetsagendan.
· Att utvecklings- och hållbarhetsagendan flyttas till näringsavdelningen med det uttalade målet att främja hållbar tillväxt och företagens hållbarhetssatsningar.
· Att Ålands lagting sätter ett mål om ekonomisk tillväxt på 2,5% procent per år till år 2035.
· Att lagtinget antecknar sig landskapsregeringens meddelande nr 3/2025-2026 för kännedom och bringar betänkandets motivering till landskapsregeringens kännedom.
| Mariehamn den 21 maj 2026 | |
|
|
|
Wille Valve