Meddelande 1/2002-2003

Lagtingsår: 2002-2003
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsstyrelse

MEDDELANDE nr 1/2002-2003

 

Datum

 

 

2002-18-12

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


Alkohol- och narkotikapolitiskt program för landskapet Åland år 2002-2005

 

Landskapsstyrelsen antog den 21 mars 1996 ett alkohol- och narkotikapolitiskt program för landskapet Åland 1996-2000.  Det alkohol- och narkotikapolitiska programmet utvärderades år 2001 och utvärderingen finns i Åländsk utrednings serie 2002:1.

     Landskapsstyrelsen tillsatte den 9.8. 2001 en kommitté med uppdrag att utarbeta ett alkohol- och narkotikapolitiskt program för åren 2002-2005. Kommittén fick följande sammansättning: Ordförande Sune Eriksson, Gun Carlson, Anders Englund, Sune Mattsson, sekreterare Synnöve Jordas. Då kommittén tillsattes fastställdes även huvudmålsättningarna  i programmet enligt följande: att minska total konsumtionen av alkohol, att höja alkohol- debutåldern och ett narkotikafritt samhälle. Kommittén har satt till ytterligare ett huvudmål d.v.s. att minska skadeverkningarna.Kommittén skulle beakta de slutsatser som framkommer av utvärderingen av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet 1996-2000. Kommittén skulle även föreslå de ändringar i lagstiftningen som anses behövliga och hade rätt att höra sakkunniga.

     Kommittén har haft 14 möten och hört följande sakkunniga:  A-klinikens verksamhetsledare Christian Beijar,  fältarna Pia Aarnio och Göte Winé, socialsekreterare Kerstin Borenius och socialarbetare Siv Törnblom-Karlsson från Jomala kommun, kommissarie Olof Lindqvist och överkonstapel Åke Mattsson, Ålands polismyndighet, överläkare Juha Ahlroth, Ålands hälso- och sjukvård, avdelningschef Tomas Lundberg, social- och miljöavdelningen, byråchef  Stina Colérus,utbildningsavdelningen,  bevakningschef Erik Dannbäck, Mariehamns tull, trafiksäkerhetskonsulent Lena King, trafikavdelningen, professor John Lilja, Åbo Akademi, lektor Kirsi Jansson, Ålands vårdinstitut och föreståndare Börje Petersson, Harggårdens behandlingshem i Östhammars kommun. Kommittén gjorde ett studiebesök till Harggårdens behandlingshem den 8.2.2002.

     Kommittén har i sitt  program för åren 2002-2005 satt följande delmål för att nå huvudmålsättningarna: minska berusningsdrickandet, göra alkoholen mindre tillgänglig för minderåriga och minska efterfrågan på alkohol, medverka till att stoppa utbudet av och efterfrågan på narkotika, tillgång till förebyggande åtgärder, vård och behandling för alla och förändra attityderna till alkohol och andra droger. Kommittén föreslår att en styrgrupp, med representanter från olika myndigheter, tillsätts och att en samordning av insatserna sker även i fortsättningen. Insatser mot efterfrågan skilt för barn och ungdomar under 18 år,  unga vuxna i åldern 18-30 år och vuxna över 30 år beskrivs i programmet. Kommittén vill att ett ekonomiskt stödsystem utarbetas  för att alkohol- och narkotikamissbrukare skall få vård utan att kostnaderna för platsen på behandlingshem drabbar missbrukarens hemkommun oskäligt hårt. Även insatser mot utbudet, uppföljning av programmet och statistik över ålänningars alkohol- och narkotikavanor kommer att göras före 31.12.2005. Personal som arbetar med drogförebyggande arbete och personalgrupper som möter drogproblematiken i sitt arbete kommer att få utbildning om droger och aktuella metoder samt annan kompetensutveckling som behövs för att uppnå de ställda målen. Kostnaderna för programmets genomförande beräknas till 313.252 euro per år  (år 2003, år 2004 och år 2005).Kommittén har slutfört sitt uppdrag och överlämnat det nya alkohol- och narkotikapolitiska programmet till landskapsstyrelsen den 19 december 2002.Landskapsstyrelsen överlämnar härmed ovan nämnda meddelande till lagtinget och avser, beaktande lagtingets beslut, vidta de åtgärder som nämns i programmet.

 

 

Mariehamn den 17 december 2002

 

 

 

Lantråd

 

Roger Nordlund

 

 

Föredragande ledamot

 

 

Sune Eriksson

 


 


 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


ALKOHOL- OCH NARKOTIKAPOLITISKT

PROGRAM

 

ÅR 2002-2005

 

FÖR LANDSKAPET ÅLAND


UPPDRAG

 

Landskapsstyrelsen antog den 21 mars 1996 ett alkohol- och narkotikapolitiskt programför landskapet Åland år 1996-2000.  Det alkohol- och narkotikapolitiska programmet utvärderades år 2001 och utvärderingen finns i Åländsk utredningsserie 2002:1.

 

Landskapsstyrelsen tillsatte den 9.8.2001 en kommitté med uppdrag att utarbeta ett alkohol- och narkotikapolitiskt program för år 2002-2005. Kommittén fick följande sammansättning: Ordförande Sune Eriksson, Gun Carlson, Anders Englund, Sune Mattsson, sekreterare Synnöve Jordas. Då kommittén tillsattes fastställdes även huvudmålsättningarna  i programmet enligt följande: att minska totalkonsumtionen av alkohol, att höja alkohol- debutåldern och ett narkotikafritt samhälle. Kommittén har satt till ytterligare ett huvudmål dvs. att minska skadeverkningarna.

 

Kommittén skulle beakta de slutsatser som framkommer av utvärderingen av det alkohol- och narkotikapolitiska programmet år 1996-2000. Kommittén skulle även föreslå de ändringar i lagstiftningen som anses behövliga och hade rätt att höra sakkunniga.

 

Kommittén har haft 14 möten och hört följande sakkunniga:  A-klinikens verksamhetsledare Christian Beijar,  fältarna Pia Aarnio och Göte Winé, socialsekreterare Kerstin Borenius och socialarbetare Siv Törnblom-Karlsson från Jomala kommun, kommissarie Olof Lindqvist och överkonstapel Åke Mattsson, Ålands polismyndighet, överläkare Juha Ahlroth, Ålands hälso- och sjukvård, avdelningschef Tomas Lundberg, social- och miljöavdelningen, byråchef Stina Colérus, utbildningsavdelningen, bevakningschef Erik Dannbäck, Mariehamns tull, trafiksäkerhetskonsulent Lena King, trafikavdelningen, professor John Lilja, Åbo Akademi, lektor Kirsi Jansson, Ålands vårdinstitut och föreståndare Börje Petersson, Harggårdens behandlingshem i Östhammars kommun. Kommittén gjorde ett studiebesök till Harggårdens behandlingshem den 8.2.2002.

 

Kommittén har slutfört sitt uppdrag och överlämnat det nya alkohol- och narkotikapolitiska programmet till landskapsstyrelsen den 17 december 2002.

 

Mariehamn den 17 december 2002

 

 

Sune Eriksson                                                               Gun Carlson

Landskapsstyrelseledamot                                              Landskapsstyrelseledamot

 

 

 

Anders Englund                                                             Sune Mattsson

Lagtingsman                                                                    Lagtingsman

 

 

Synnöve Jordas

Projektledare

Sekreterare


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

 

 

1. Styrning. 7

2. Samordning. 7

3. Insatser mot efterfrågan. 7

3.1. Barn och ungdomar under 18 år8

3.2. Unga vuxna i åldern 18-30 år10

3.3. Vuxna över 30 år10

3.4. Vård och behandling för alla missbrukare. 11

4. Insatser mot utbudet. 12

5. Kompetensutveckling. 13

6. Konkreta åtgärder. 14

7. Uppföljning. 15

7.1.  Statistik15

8. Resurser  (år 2003)16

Källförteckning. 16


ALKOHOL- OCH NARKOTIKAPOLITISKT PROGRAM  ÅR 2002-2005

 

 

Huvudmålsättningarna är:

 

- att minska totalkonsumtionen av alkohol

- höja alkoholdebutåldern

- ett narkotikafritt samhälle

- minska skadeverkningarna

 

 

 

Delmålen är:

 

1.  minska berusningsdrickandet

2.  göra alkoholen mindre tillgänglig för minderåriga och minska efterfrågan på alkohol      

3.  medverka till att stoppa utbudet av och efterfrågan på narkotika

4.  tidig upptäckt av alkohol- och narkotikamissbruk

5.  tillgång till förebyggande åtgärder, vård och behandling för alla

6.  förändra attityderna till alkohol och andra droger

 

 

 

Åtgärder för att nå målen:

 

      -  Styrning

      -  Samordning

       - Insatser mot efterfrågan

       - Insatser mot utbudet

       - Kompetensutveckling

       - Konkreta åtgärder

       - Uppföljning

       - Resurser

 

 

 

 

 


 

1. Styrning

 

Målet för den åländska alkoholpolitiken är att minska alkoholkonsumtionen och höja alkoholdebutåldern, medan målet för narkotikapolitiken är ett narkotikafritt samhälle.

De alkoholpolitiska insatserna riktas främst mot berusningsdrickandet och mot att minderåriga idag lätt får tag i alkohol. De narkotikapolitiska insatserna riktas mot tillgången och efterfrågan på narkotika i syfte att stoppa nyrekryteringen till missbruk, förmå missbrukare att upphöra med sitt missbruk samt strypatillgången på narkotika. Åtgärder för att förändra attityderna till alkohol och narkotika kommer också att vidtas.

De drogförebyggande insatserna samordnas och förbättras genom metod- och kompetensutveckling. Åtgärder för att ytterligare förbättra samarbetet mellan olika myndigheter och mellan myndigheter och organisationer vidtas.

 

Styrgrupp

 

Landskapsstyrelsen tillsätter en styrgrupp med representanter från olika myndigheter för att styra och leda arbetet. Följande myndigheter kommer att vara representerade i styrgruppen:                                

 

Landskapsstyrelsen (social- och miljöavdelning, utbildnings- och kulturavdelning)                                Länsstyrelsen på Åland,                                                                                                       Ålands hälso- och sjukvård,                                                                                                  Ålands polismyndighet,                                                                                                Mariehamns tull,                                                                                                

Socialnämnden i Mariehamn (A-kliniken och fältarbetet)

Ålands kommunförbund

 

 

 

2. Samordning

 

Landskapsstyrelsen utser en samordnare för de offentliga drogförebyggande insatserna för att arbetet skall bli effektivt. Samordnaren samarbetar med TFO (Tid För Offensiv-Åland) för att även samordna myndigheternas insatser med de ideella organisationernas insatser.

 

 

 

3. Insatser mot efterfrågan

 

Insatserna är avsedda för befolkningen i största allmänhet, för riskgrupper eller för redan personer som redan utvecklat ett missbruk.

 

Primär prevention (PP)

 

Primär prevention innebär insatser som är till för att förhindra att problem överhuvudtaget uppstår.

Det kan vara fråga om t.ex. drogundervisning eller skapandet av drogfria miljöer. (ÅUS 2002:1,43)

Primär-, sekundär och tertiärprevention går in i varandra och kan inte åtskiljas helt från varandra.

 

Sekundär prevention (SP)

 

Sekundärprevention är insatser riktade till särskilda riskgrupper för att förhindra att beroende och skador uppstår eller vidareutvecklas. Förebyggande arbete på denna nivå ger möjlighet till målgruppsinriktade insatser, men utestänger samtidigt det stora flertalet av befolkningen. (ÅUS 2002:1, 43)

 

Tertiär prevention  (TP)

 

Tertiär prevention är ett begrepp som används om insatser som är riktade mot de mest belastade grupperna, som redan utvecklat något problem till följd av sitt rusmedelsbruk. Behandling och många slag av skadereducerande åtgärder brukar räknas som tertiärprevention. (ÅUS 2002:1, 43)

 

Insatser mot efterfrågan kan vara förebyggande insatser i skolan, tidiga insatser vid missbruk, vård och behandling av alkohol- och narkotikamissbrukare.

 

Målet med insatserna i skolan är att höja alkoholdebutåldern och att ungdomar inte skapröva droger.[1] Landskapsstyrelsen vill verka mot det tillfälliga experimenterandet med droger och mot ungas användning av droger i rekreationssyfte samt påverka de ungas attityder.           

                                           

Landskapsstyrelsen skall medverka till att människor nås i ett tidigt skede av missbruket och att fler människor ska få adekvat hjälp med att lämna sitt  missbruk. Landskapsstyrelsen satsar i samarbete med kommunerna och ÅHS (Ålands hälso- och sjukvård) även på utveckling av metoder och kompetens i vårdkedjans samtliga led.

 

3.1. Barn och ungdomar under 18 år

 

Ungdomar i åldersgruppen under 18 år befinner sig vanligtvis i skolmiljö dagtid i låg-, högstadie- eller gymnasialstadieskola. Skolans alkohol- och narkotikaförebyggande verksamhet finns dokumenterad i skolans SANT-plan (SANT=  Sniffning, Alkohol, Narkotika, Tobak).                                                      

 

De åländska skolorna  kommer senast år 2005 att ha en gemensam plan för drog- undervisningen och alla skolor förväntas då följa samma plan och använda samma arbetsmaterial. Arbetsgrupp tillsätts för att utarbeta rekommendationer om material och metoder för SANT preventionen i skolorna. Materialet skall vara kvalitetssäkrat och anpassat till elevens ålder.[2]

 

Ettgemensamt undervisningsmaterial gör det lättare för lärare som växlar över tid och mellan olika skolnivåer, samt för elever som byter skola.

                                                                                                                                                          

Undervisning för hur lärarna framgångsrikt kan använda undervisningsmaterialet arrangeras vid behov.

 

Grundskolorna (årskurs 4 till 9) skall vid årets slut lämna en verksamhetsberättelse till utbildnings- och kulturavdelningen, över vilka drogförebyggande insatserna som vidtagits i skolan under året.

 

Utvärdering av skolans drogförebyggande verksamhet skall ske kontinuerligt t.ex. genom enkät som eleverna fyller i.

 

Landskapsstyrelsen är positiv till åtgärder som vidtas i de åländska skolorna för att förbättra trivseln i skolan och elevernas framgång i skolarbetet. Insatser för att minska förekomsten av utagerande  psykiska problem är också viktiga eftersom sådana åtgärder leder till en mindre alkoholkonsumtion och därmed mindre alkoholrelaterade skador och ohälsa.

 

Skolhälsovården fortsätter arbetet med tidig upptäckt av olika missbruk bland ungdomar, och

skolorna fortsätter att satsa på elever som befinner sig i riskzonen.

 

Landskapsstyrelsen har år 2002 haft som målsättning att skapa nätverk i minst 8 av deåländska kommunerna för utvecklandet av det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet (PP och SP). Medel kunde ansökas från landskapsstyrelsen under år 2002. Den understödda verksamheten i kommunerna beskrivs i rapport till landskapsstyrelsen då arbetet är utfört.

 

Landskapsstyrelsen fortsätter även år 2003, 2004 och år 2005 med att understöda skapandet av nätverk enligt samma modell som år 2002. Målet är att mobilisera flera olika aktörer i kommunerna och att det år 2005 skall finnas minst 16 nätverk. (50% av kostnaderna dock högst 1500 euro och 1 projekt per år och kommun)

 

Ett bra förebyggande arbete med barn kombinerat med tidiga insatser inom barnskyddets öppenvård minskar sannolikt behovet av kostsamma åtgärder i ett sent skede såsom exempelvis vård på behandlingshem eller annan institutionsvård.

 

Landskapsstyrelsens understöd kan även ansökas för insatser för att utveckla och stärka föräldrarollen såsom föräldrastöd i form av föräldrautbildning eller diskussionsforum om uppfostringsfrågor.

 

Berusningsdrickandet kräver insatser, skilt för unga ungdomar under 18 år, personer i åldern 18-30 år samt till vuxna över 30 år och för rattonyktra.

 

Landskapsstyrelsen tillsätter en arbetsgrupp för att utarbeta en strategi för att minska berusningsdrickandet på Åland i nämnda målgrupper samt för att stoppa experimenterandet och användningen av narkotika. Arbetsgruppen utarbetar även en handbok för föräldrar, lärare och andra vuxna på Åland. Arbetsgruppens rapport lämnas in senast den 1.3.2004.

 

3.2. Unga vuxna i åldern 18-30 år

 

På studieinrättningar och arbetsplatser kan man förebygga och minska livsstilsrelaterade hälsoproblem genom lämpliga riskreduceringsmodeller eller helt enkelt genom att diskutera alkohol- och narkotikafrågor i grupp, som t.ex. leder till en alkohol- och narkotikapolicy för skolan eller arbetsplatsen.

 

De yngre vuxna i åldern 18-30 år dricker en större mängd alkohol vid samma konsumtions- tillfälle än vad de äldre vuxna gör i medeltal.[3]

 

Konsumtionsvolymen per konsumtionstillfälle skall minskas i den här åldersgruppen på grund av att konsumtionen är riskfylld.

 

Ett försök med riskreduceringskurser á 10-16 timmar för tredje årets elever vid Ålands lyceum, Ålands yrkesskola, Ålands hotell- och restaurangskola och Ålands sjömansskola

samt för arbetslösa ungdomar i motsvarande ålder, för att förebygga skadlig konsumtion av alkohol samt missbruk av narkotika, utförs under åren 2003, 2004 och 2005. Utvärdering år 2006.

 

Arbetslösa ungdomar är en högriskgrupp som skall prioriteras i den drogförebyggande verksamheten med adekvata förebyggande åtgärder, exempelvis med projekt som Katapult.

 

Många unga vuxna i åldern 18-30 år träffas på krogen och tillbringar fredag- och/eller lördagkvällar där tillsammans med sina vänner. Till umgängesmönstret hör ofta att man dricker öl eller andra alkoholdrycker. Krogen är ett ställe där man kan nå ut till denna målgrupp med åtgärder för att minska berusningsdrickandet och det nöjesrelaterade våldet bland yngre vuxna. Se restaurangprojektet sid 8.

 

3.3. Vuxna över 30 år

 

De vuxna i åldern över 30 år kan man nå främst på arbetsplatser och i föreningslivet. De attitydförändrande insatserna kan vidtas genom upplysning för att reducera livsstilsrelaterade hälsoproblem och genom att utarbeta alkohol- och narkotikapolicy på arbetsplatsen (PP)

och i föreningar. Det är viktigt att så många som möjligt får vara med och utarbeta policyn som berör deras arbetsplats / förening. Denna åldersgrupp berörs även av restaurangprojektet.

 

Landskapsstyrelsen rekommenderar att arbetsplatser med flera anställda än 20 utarbetar en alkohol- och narkotikapolicy.

 

Mödrarådgivningen vid Ålands hälso- och sjukvård satsar på tidig upptäckt av kvinnor som fortsätter att konsumera alkohol eller narkotika under graviditeten.

 

En hög alkoholkonsumtion kan medföra att man drabbas av olika symptom och sjukdomar som innebär att man tvingas söka sjukvård. I Sverige uppskattar man den direkt alkohol- orsakade vården till mellan 5 och 10 procent av all sjukvård. På Åland har ingen sådan uppskattning  gjorts[4] men det finns även här ett behov av att utveckla effektiva metoder för att identifiera och behandla personer med skadlig alkoholkonsumtion framför allt i primärvården.  Om man systematiskt screenade och behandlade personer med hög alkoholkonsumtion skulle stora delar av befolkningen nås via primärvården. Det finns vetenskapligt stöd för att screening för hög alkoholkonsumtion och kort rådgivning har goda effekter. Akutmottagningar är också en idealisk arena för sekundär alkoholprevention.

(Andreasson (red.), 2002, 160)

 

Tidig upptäckt av alkohol- eller narkotikamissbruk enligt ADDIS-modellen[5], STAD-projektets[6] sjukvårdsprojekt eller motsvarande fortsätter och utvidgasinom hälso- och sjukvården åren 2002-2005. En projektanställdutformar en alkoholskadeförebyggande plan för Ålands hälso- och sjukvård, gällande primär-, sekundär- och tertiärpreventiva insatser inom hälso- och sjukvården. Planen skall även omfatta förebyggandet av skador som narkotikan kan ge upphov till och kompetensutveckling för personalen som skall utföra det förebyggande arbetet inom Ålands hälso- och sjukvård.

 

3.4. Vård och behandling för alla missbrukare

 

Alla ålänningar med missbruksproblem och behov av vård skall få tillgång till vård ochbehandling. Akut vård så som avgiftning av missbrukare sker inom Ålands hälso- och sjukvård vid psykiatriska enheten, idag vid Grelsby sjukhus, samt vid akutpolikliniken och intensivvårdsavdelningen vid ÅCS varefter behandlingen fortsätter på lämpligt behandlings- hem i Sverige eller på fastlandet. Inför framtiden överväger landskapsstyrelsen att en separat enhet utvecklas inom Ålands hälso- och sjukvård för avgiftning.                                                                

Alkohol- ochnarkotikamissbrukare hemmahörande i mindre kommuner skall få vård utan att kostnaderna för platsen på behandlingshem drabbar missbrukarens hemkommun oskäligt hårt.

 

Ett ekonomiskt stödsystem utarbetas av landskapsstyrelsen för ändamålet. Modellen  med ett procentuellt landskapsstöd eller ett system där kommunen kompenseras om kostnaderna överskrider en viss gräns, kan fungera som utgångspunkt för modellen.

 

Efter behandlingen skall missbrukaren få eftervård, uppföljning och stöd för ett fortsatt drogfritt liv. Kvalitén på missbrukarvården, alla vårdkedjans led, kartläggs av projektanställd vid Ålands hälso- och sjukvård. Förslag till förbättrad missbrukarvård skall framgå av kartläggningen som riktas till styrgruppen för vidare åtgärder.

 

 

 

4. Insatser mot utbudet

 

Insatser mot utbudet är att förhindra narkotikahandeloch införsel av narkotika samt att göra alkoholen mindre tillgänglig för minderåriga och andra riskgrupper.

 

Restaurangprojektet som påbörjades år 2000 är en sådan åtgärd. Projektet innebär att serveringspersonal går kurser i ”Ansvarsfull alkoholservering” och att ett samarbete skapas mellan krögare, polis- och tillståndsmyndigheter, samt Ålands hotell- och restaurangskola. Delmålet är en effektiv övervakning som innebär att inte servera till minderåriga eller till redan berusade gäster, att öka serveringspersonalens förmåga att se risksituationer och kunna ingripa på ett psykologiskt bra sätt och därmed minska risken för våld och bråk i nöjeslivet.

Inom ramen för restaurangprojektet lär sig tillståndsinnehavare och serveringspersonal även mera om hur personalen kan förhindra narkotikabruk inne på krogen. Personalen får mera kunskaper om hur man på krogen ser spår av drogmissbruk, vilka synliga drogtecken missbrukare kan uppvisa, hur personalen kan samarbeta med polis och narkotikalagens innehåll. En konsekvent och restriktiv alkoholpolitik är en av grundförutsättningarna för en effektiv narkotikapolitik.

 

Landskapsstyrelsen kommer att se över reglerna för beviljande av serveringstillstånd och bestämmelserna om förutsättningarna för beviljande av serveringstillstånd  för att de i programmet uppställda målen skall nås.

                                                                                                           

En förkortad serveringstid[7] för nattklubbar och pubar kommer att övervägas för att minska berusningsdrickandet på krogen och våldsbrotten i Mariehamn.

 

En restriktiv linje vid beviljandet av serveringstillstånd  bibehålls då tillståndet gäller miljöer där barn och ungdomar vistas. Då serveringstillstånd beviljas för evenemang som besöks av ett flertal minderåriga skall serveringsområdet vara tydligt avgränsat. Till serveringsområdet skall finnas en 18 års åldersgräns som är en förutsättning för en effektiv övervakning.

 

Ålands polismyndighet fortsätter sin restriktiva linje vid handläggning av tillstånd till uppbevaring och förtäring av alkohol vid enstaka tillställningar i ungdomslokalerna (t.ex. födelsedagsfester). Bedömningen sker utifrån hur tillgänglig alkoholen blir för barn och ungdomar som enligt lag inte skall få köpa alkoholdrycker. T.ex. för en 18 års fest ges inte polisens tillstånd då gästerna vid en sådan fest delvis kan vara under 18 år (starka alkoholdrycker 20 år).

 

Alla förväntas samarbeta för att hålla narkotikan borta från Åland. Tullen får stöd av övriga myndigheter med att stoppa införseln av narkotika.

 

Ålands polismyndighet skall prioritera  narkotikafrågorna under den tidsperiod programmet gäller och ges de resurser som behövs för spaningsverksamhet och för att

ingripa  i samtliga narkotikafall de får kännedom om.

 

Styrgruppen utarbetar en strategi för information om allmänhetens roll och ansvar när det gäller att stoppa införsel och handel mednarkotika.

 

Alkoholen görs så otillgänglig som möjligt för de minderåriga. Ansvaret ligger hos butik-

och kioskinnehavarna för att alkoholdrycker och drycker innehållande minst 1.2 vol % alkohol inte säljs till minderåriga. Dessa verksamheter övervakas av länsstyrelsen på Åland.                                                                                                                       

Serveringstillståndsinnehavarna och de ansvariga föreståndarna  har ansvaret för att alkoholdrycker inte serveras till minderåriga. Verksamheten övervakas av Ålands landskapsstyrelse.

 

Langning av alkoholdrycker till minderåriga skall Ålands polismyndighet förhindra. Föräldrar engageras genom föräldrautbildning i verksamheten för att stoppa langningen och göra alkoholen mindre tillgänglig för minderåriga.[8]

 

 

 

5. Kompetensutveckling

 

Kompetensutveckling avser utbildning för dem som är aktiva med drogförebyggande arbete och de som möter drogproblem t.ex. inom vårdsektorn. Det drogförebyggande arbetet förbättras genom att resurser reserveras för bl.a. metod- och kompetensutveckling. Landskapsstyrelsen, Ålands hälso- och sjukvård och de åländska kommunerna arrangerar i samarbete med polis, tull och andra aktörer utbildning i aktuella frågor för de personalgrupper som möter drogproblematiken i sitt arbete eller som arbetar förebyggande.

 

 

 

6. Konkreta åtgärder            

(kopplat till delmål)

 

  • Landskapsstyrelsen tillsätter en styrgrupp (delmål 1-6)
  • Landskapsstyrelsen utser en samordnare och sekreterare för styrgruppen (delmål 1-6)
  • En arbetsgrupp som LS utser utarbetar en plan för drogundervisningen och  arbetsmaterial för grundskolans 4-9:e årskurs  (delmål 2,3,5,6)
  • Landskapsstyrelsen arrangerar riskreduceringskurser för avgångsklasserna vid fyra gymnasieskolor samt för arbetslösa ungdomar åren 2003-2005 (delmål 1-6)
  • Minst 8 kommuner skapar nätverk för utvecklandet av det hälsofrämjande och drogförebyggande arbetet år 2002, målet år 2005 är att sammanlagt 16 nätverk skapats på lokal nivå (delmål1-6)
  • Landskapsstyrelsens arbetsplatser och skolor utarbetar en egen alkohol- och narkotikapolicy som skall vara klar senast år 2005 (delmål 1, 3,5,6)
  • Landskapsstyrelsens restaurangprojektet utvecklas så att ett samarbete mellan krögare, polis och tillståndsmyndighet skapas för att minska berusningsnivån och hålla narkotikan borta från krogen (delmål 1-3,6)
  • Reglerna för beviljandet av serveringstillstånd och bestämmelserna om förutsättningarna för beviljandet av serveringstillstånd kommer att ses över år 2003.
  • Projektanställd vid ÅHS utvecklar arbetet med förebyggande insatser, tidig upptäckt av missbruk och vård av missbrukare inom Ålands hälso- och sjukvården, kartlägger situationen och utformar en alkohol(narkotika)skadeförebyggande plan (delmål 1-6)
  • Styrgruppen utarbetar strategi för hur allmänheten skall få information om sin roll och ansvar när det gäller att stoppa införsel och handel med narkotika. (delmål 3,4)
  • Polisen prioriterar narkotikafrågorna och ges resurser för att ingripa i samtliga narkotikafall.
  • Landskapsstyrelsen utarbetar ett ekonomiskt stödsystem för att  missbrukare skall få vård utan att kostnaderna för platsen på behandlingshem drabbar missbrukarens hemkommun oskäligt hårt. (delmål 1,3, 5)
  • Landskapsstyrelsen, ÅHS och kommunerna  arrangerar utbildning för personalgrupper som möter alkohol- och narkotikaproblematiken i sitt arbete

(delmål 1-6)

  • Samarbete mellan landskapsstyrelsen, länsstyrelsen och Ålands polismyndighet effektiveras för att förstärka övervakningen av servering och försäljning av alkoholdrycker, samt langning av alkoholdrycker till minderåriga.(delmål 1,2)
  • Landskapsstyrelsen  tillsätter en arbetsgrupp för utarbetandet av en strategi för att minska berusningsdrickandet bland minderåriga, vuxna och rattonyktra samt  för att stoppa experimenterandet och användningen av narkotika. Arbetsgruppen lämnar in sin rapport den 1.3. 2004. (delmål 1-3,6)
  • Landskapsstyrelse och kommunerna erbjuder föräldrautbildning och upplysning om hur attityder till droger skapas i barndomen (delmål 2,6)

 

 

 

7. Uppföljning

 

Utvärdering av programmet år 2002-05 görs år 2006 för att se om mål och delmål har uppnåtts.

 

7.1.  Statistik

 

Statistik över åländska kvinnor och mäns alkohol- och narkotikavanor sammanställs vart tredje år för att kontrollera om åtgärderna i programmet är rätt och om de är tillräckliga. All individbaserad statistik samlas in, analyseras och presenteras uppdelad på kön.

 


 

8. Resurser  (år 2003)

 

Kommittén föreslår att 313.252 euro enligt följande satsas för att nå de i programmet uppställda målen.

 

  • samordnare, fungerar som sekreterare i styrgruppen och verkställer (A24+3åt 50% av heltid, 21.376 euro)
  • projektanställd inom ÅHS (A24+åt  50% av heltid, 21.376 euro)
  • arvoden och ersättningar för medlemmar i styrgruppen och i en arbetsgrupp för att     utarbeta en strategi för att minska berusningsdrickandet / narkotikamissbruket, samt kommitté som utarbetar plan för drogundervisning i högstadieskolorna (6.000 euro)
  • medel för kompetensutveckling (även restaurangpersonal), informationsverksamhet, åtgärder för att förändra attityder (10.000 euro)
  • påbörja föräldrautbildning på Åland ca 3.000 euro.
  • Stödjande av nätverksuppbyggnad och mobilitet på lokal nivå, kompetensutveckling, föräldrastöd, drogförebyggande verksamhet (nätverk i kommunerna 25.000 euro; skapande av drogfria miljöer för minderåriga 3.000 euro; drogförebyggande projekt i grundskolan 5.000 euro)
  • drogförebyggande insatser på gymnasialstadiet (4 skolor) ca 300 elever / år, ca 16.800 euro, samt för arbetslösa ungdomar (ca 30 personer) 1.700 euro
  • ekonomiskt stöd för kommuner gällande kommunmedlems vistelse på behandlingshem, 200.000 euro  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källförteckning

 

Andréasson, Sven (red.):”Den svenska supen i det nya Europa”. Nya villkor för alkoholprevention:  en kunskapsöversikt. Statens folkhälsoinstitut, Stockholm, 2002.

 

Ek, Linda – Lill, Annika (2001): ”Tobaks- och rusmedelsanvändning hos niondeklassister”,  Vasa, 2001.

 

Jordas, Synnöve  - Lilja, John  (2002): ”Utvärdering av alkohol- och narkotikapolitiskt program för landskapet Åland 1996-2000. ÅUS  2002:1, Mariehamn.

 

Stakes, socialskydd 2001:2, Rusmedelsstatistik årsbok 2001, Alkohol och narkotika, Helsingfors 2001.

 



[1]

År 2001 (Ek & Lill:  Tobaks- och rusmedelsanvändning hos niondeklassister) var flickorna i medeltal 13,6 år då de första gången kände sig påverkade av alkohol, medan pojkarna var 12,9 år.                             

 

[2] Exempel på sådana material i Sverige är Folkhälsoinstitutets arbetsmaterial om hälsa, samlevnad och droger för skolåren 4-6 ”Steget 1”, för skolåren 7-9 ”Steget 2” och för gymnasialstadiet ”Hakuna matata”, samt i Norge ”Unge og alkohol” som finns för lärare, gruppledare och elever.

 

[3] År 2001 svarade 44 % av  de yngre vuxna att de druckit 24 cl starksprit (6 flaskor öl / cider / long-drinks eller en flaska vin) 3 eller flera gånger under de senaste  30 dagarna (ÅUS 2002:1, s 4).

 

[4] I Finland dör ungefär 3000 personer årligen till följd av alkoholbruk.De indirekta skadekostnaderna  var år 1998 (inberäknar värdet på förlorat liv till följd av för tidig död och förlorade arbetsinsatser)  mellan 14– 26 miljarder mark, medan de direkta kostnaderna (hälso- och sociala kostnader samt kostnader för preventivt arbete, brottskontroll mm) var 3 – 3,5 miljarder mark. (Stakes, 22, 2001) På Åland skulle de indirekta kostnaderna uppskattas till ca 70 -130 miljoner mark år 1998, medan de direkta kostnaderna uppskattades till ca 15 – 17,5 miljoner mark.

 

[5] ADDIS är förkortning för Alkohol/Drog/Diagnos/In/Strument

[6] STAD-projektet – Stockholm  förebygger Alkohol- och Drogproblem – startades 1995 med uppdraget att identifiera och utvärdera nya metoder för att förebygga problem med alkohol och droger på krogen, bland ungdomar och i sjukvården.

[7] Förlängd öppethållningstid till kl. 4.00 och förlängd serveringstid till kl. 3.30 kan beviljas av landskapsstyrelsen idag.

[8] Exempel på metod: Laukasmodellen med bl.a.överenskommelser om föräldrafria fester och utetider har använts i Finland på olika håll.Vuxna får genom samarbete redskap, rättighet och ansvar att ge bygdens barn och unga en sund uppfostran inom gemensamt överenskomna ramar. Föräldrar erbjuds information om vad som kan få deras barn ur riskzonen för alkohol och droger.