Meddelande 1/2008-2009
|
|
| ||
| Ålands landskapsregering | MEDDELANDE nr 1/2008-2009 | ||
|
| Datum |
| |
|
| 2008-11-10 |
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
|
|
| |
|
| Till Ålands lagting |
| |
Resurs- och behovsplan för landskapet Åland
I meddelandet lämnar landskapsregeringen ytterligare underlag som ansluter till behandlingen av förslaget till budget för landskapet Åland 2009 samt beredningen av budgetförslag för kommande år.
Mariehamn den 10 november 2008
L a n t r å d Viveka Eriksson
Landskapsregeringsledamot Mats Perämaa
Innehåll
1.2 Vision för ett hållbart Åland 2020
1.4 Om arbetet med hållbar utveckling
1.5 Deklaration om ett hållbart Norden
1. Inledning
Den årliga budgeten, som omfattar ett kalenderår, är vid sidan av lagstiftning det viktigaste medlet för den politiska styrningen av samhället och den offentliga förvaltningen. Landskapsbudgeten blir alltmer beroende av långsiktiga överväganden för att fastställa årsstatens inkomster och utgifter. Formellt kan reservationsanslag omfatta mer än ett år och för till exempel socialvården och Ålands hälso- och sjukvård föreläggs mer långsiktiga planer i samband med årsbudgeten. Som regel omfattar budgeten också 3-åriga investeringsplaner för landskapet och kommunerna.
Enligt handlingsprogrammet ”Tillsammans för uthållig utveckling för hela Åland” ska landskapsregeringen utarbeta en resurs- och behovsplan med ekologiska, ekonomiska och sociala mål för mandatperioden 2007 - 2011 och prognoser för ett längre tidsperspektiv. Planen skall beakta det finansiella utrymmet, de utmaningar som följer av den demografiska utvecklingen, klimatmålen och målsättningen att stärka den sociala tryggheten för utsatta grupper.
I samband med beredningen av budgeten för år 2009 har landskapsförvaltningen gjort ett omfattande arbete för att bland annat ta fram och systematisera grunduppgifter, statistik och prognoser. För landskapsregeringen har handlingsprogrammet och beredningen av resurs- och behovsplanen varit vägledande för de mer långsiktiga politiska bedömningarna som budgeten grundas på.
Landskapsregeringen anser att det grundläggande arbete som har gjorts med den resurs- och behovsplan som nu presenteras är en värdefull utgångspunkt för beredningen av budgeten för 2010 och för utformningen av riktlinjer och strategier för en längre period. Planen utgör ett grunddokument i den långsiktiga ekonomiska politiken som successivt utvecklas och konkretiseras.
Landskapsregeringens övergripande mål är ekologiskt, ekonomiskt och social uthållig utveckling, regional balans, jämställdhet och delaktighet för alla i samhället.
Jämställdhet ska ha genomslag inom alla politikområden. Strävan mot ett jämställt samhälle kräver samma helhetssyn som strävan mot hållbar samhällsutveckling.
Enligt prognoserna krymper det finansiella handlingsutrymmet för den offentliga sektorn, dels på grund av fortsatt lågkonjunktur, förstärkt av den internationella finanskrisen, under några år framåt och delas på grund av ökade behov, särskilt inom vård och omsorg.
Utvecklingen innebär att landskapsregeringen måste göra politiska val och prioriteringar samtidigt som den ekonomiska politiken ska inriktas på att skapa resurser genom företagande, sysselsättning och ekonomisk tillväxt. Till de grundläggande utmaningarna hör att bibehålla Ålands Penningautomatförenings verksamhetsförutsättningar och bibehålla sjöfarten under åländsk/finländsk flagg.
Det åländska samhället grundas på marknadsekonomi med privat företagande och arbete för egen försörjning som grund. Den offentliga sektorn garanterar en gemensamt finansierad välfärd med betoning på utbildning, vård, omsorg och infrastruktur.
Beredningen av resurs- och behovsplanen har lyft fram bland annat följande utvecklingsområden:
- Utvecklad arbetsfördelning mellan privat och offentlig produktion av välfärdstjänster
- Effektivisering och prioriteringar inom den offentliga servicen
- Utvecklad samordning mellan kommuner, den kommunala sektorn och landskapet så att man kan trygga basservicen
- Balans mellan finansiell och kvalitetsinriktad hälso- och sjukvård
- Kompetensförsörjning genom utbildning och fortbildning som svarar mot näringslivets och det allmännas behov
- Näringspolitiken inriktas mer på innovationer, kunskapstjänster och kompetensutveckling än på direkta stöd
- Strategiska investeringar för att minska driftsutgifterna
- Regional balans med en satsning på infrastruktur, utvecklad primärproduktion och småföretagande
- Miljövänlig energiproduktion
- Miljövänliga kommunikationer
Ovanstående är några exempel på landskapsregeringens frågeställningar, överväganden och politiska vägval som kommer att ligga till grund för utformningen av den ekonomiska politiken på längre sikt.
Landskapsregeringens avsikt är att lagtinget med budgetförslaget och resurs- och behovsplanen ska ha ett underlag för att diskutera den ekonomiska politiken för ledamöternas nuvarande mandatperiod till år 2011 och nästa period fram till år 20l5.
1.1 Om hållbar utveckling
I planen redogör landskapsregeringen för sin bedömning av utvecklingen av de ekonomiska och ekologiska resurserna samt de sociala aspekterna. Samtidigt och delvis integrerat med arbetet med den föreliggande planen har arbetet med en hållbar utveckling pågått. Eftersom visionen för ett hållbart Åland skall ligga till grund för all planering har den intagits i meddelandet.
1.2 Vision för ett hållbart Åland 2020
Ett tryggt, självstyrt ö-samhälle där medvetna medborgare gör hållbara val.
1.3 Motivering
Inom självstyrelsesystemets ramar tryggas enskilda människors möjligheter att utifrån sina förmågor forma sitt eget liv. Utvecklingen sker i dialog och samverkan mellan ansvariga politiker och medborgare. Hållbara val görs av människor med goda insikter om naturens begränsade bärkraft, samhällets sociala utmaningar och vikten av en stark dynamisk ekonomi i balans.
1.4 Om arbetet med hållbar utveckling
Visionen ska vara vägledande för arbetet inom landskapsregeringen och ligga till grund för de långsiktiga målen inom olika delområden. Målen kommer att sammanfattas i ett utvecklingsprogram där målen i gällande planer och program är stommen medan vissa mål kommer att behöva omformuleras och nya utvecklas. Syftet med utvecklingsprogrammet som ska ses som ett levande dokument är att det ska öka förståelsen mellan de olika delarna av förvaltningen och bidra till att hållbarhetstänkandet präglar allt beslutsfattande. Vidare kommer en hållbarhetsredovisning att tas fram för vissa utvalda nyckeltal för att visa på utvecklingen.
1.5 Deklaration om ett hållbart Norden
I samband med möte mellan de nordiska statsministrarna och den politiska ledningen för de självstyrande områdena i Norden skrevs en deklaration om ett hållbart Norden under. Deklarationen pekar på Norden som föregångare i hållbar utveckling. Deklarationen finns i sin helhet som en bilaga till detta dokument.
2. Nuläge och framtidsutsikter
De områden som landskapsregeringen valt att prioritera vid framtagandet av resurs- och behovsplanen är utvecklingen av de ekonomiska och ekologiska resurserna samt de sociala aspekterna. Fokus ligger på prognostisering och framsyn i ett tidsperspektiv av ett par år eftersom ett längre tidsperspektiv är svårbedömt, framförallt i osäkra tider. Utvecklingen de närmaste åren kommer dock att ge förutsättningarna för de efterföljande åren.
2.1 Ekonomiska resurser
Avräkningsbeloppet
Vid utarbetandet av resurs- och behovsplanen har landskapsregeringen uppskattat inkomsterna av avräkningen utgående från uppgifter från finansministeriet om skatteutvecklingen samt statsbudgeten inkl. förslaget till tredje tilläggsbudget för år 2008 och statsbudgetpropositionen för år 2009. För år 2008 är förskottet på avräkningen fastställt av Ålandsdelegationen till 204,8 miljoner euro men i enlighet med regeringens proposition om en tredje tilläggsbudget beräknas avräkningsbeloppet för år 2008 minska och uppgå till 203,5 miljoner euro. Det finns även vissa indikationer på att slutavräkningen för året kan minska ytterligare något.
Förskottet på avräkningen för år 2009 har av Ålandsdelegationen fastställts till 206,6 miljoner euro. År 2009 påverkas statsinkomsterna bl.a. av fördröjningar i vissa skattesänkningar som infördes år 2008 samt av aviserade skattesänkningar år 2009. Vissa av de skattesänkningar som genomförs år 2009 kommer även att slå fullt ut först året därpå, t.ex. sänkningen av mervärdesskatten på livsmedel som skall träda i kraft först fr.o.m. 1.10.2009.
Utgående från de ramar och prognoser om statens inkomster som finns tillgängliga t.o.m. år 2012 kommer en mindre ökning av avräkningsbeloppet att ske årligen. Dock bör det beaktas att regeringen har för avsikt att genomföra en s.k. halvtidsöversyn av skattelättnaderna och att detta inte har beaktats i inkomstposterna. Därtill konstaterar landskapsregeringen att utvecklingen av skatteinkomsterna även på kort sikt är mycket osäker med tanke på den för närvarande snabba konjunkturnedgången och oron på de internationella finansmarknaderna varför det är sannolikt att prognoserna ännu kommer att revideras såväl vad gäller år 2009 som de följande åren. Landskapsregeringens bedömning i nuläget av avräkningsbeloppets och skattegottgörelsens utveckling åskådliggörs i nedanstående graf.
Källor: Ålandsdelegationen, ÅSUB, Finansministeriet samt statsbudget och -propostion.
År 2009 anges enligt penningvärdet år 2009, åren 2010 - 2011 enligt penningvärdet år 2010.
Skattegottgörelsen
Skattegottgörelsen har visat sig allt viktigare för landskapets totala inkomster och budgetbalans. Under en femårsperiod, åren 2004 - 2008, har inkomsterna av skattegottgörelsen uppgått till drygt 117 miljoner euro. Skattegottgörelsen för skatteår 2007, som budgeteras som inkomst år 2009, beräknas på basis av förhandsuppgifter om beskattningen uppgå till ca 22 miljoner euro. Skattegottgörelserna för skatteåren 2008 - 2009, vilka budgeteras som inkomst med två års eftersläpning, har av ÅSUB hösten 2008 prognostiserats att uppgå till 13 respektive 14 miljoner euro. Införandet av tonnageskatt fr.o.m. skatteår 2009 beräknas dock minska skattegottgörelsen med 5 - 7 miljoner euro, varför den skattegottgörelse som beräknats för skatteåret 2009 sjunker till storleksordningen 8 miljoner euro. Därtill minskar den kommunala delen av samfundsskatten med ca 1,5 miljoner euro till följd av tonnageskatt. Skattegottgörelsens utveckling åskådliggörs i grafen ovan.
Demografiska förändringar
Statistikcentralens befolkningsprognos från år 2007 indikerar att den åländska befolkningens andel av hela landets befolkning är ökande. Den prognostiserade befolkningsandelen framkommer av tabellen nedan.
| Ålands andel av: | År 2006 | År 2010 | År 2015 | År 2020 |
| Befolkning totalt | 0,510% | 0,518% | 0,528% | 0,538% |
| 0 - 24 år | 0,489% | 0,499% | 0,498% | 0,503% |
| 25 - 64 år | 0,517% | 0,521% | 0,537% | 0,547% |
| 65 - år | 0,525% | 0,543% | 0,545% | 0,560% |
Källor: Statistikcentralens PX-Web-databaser på Internet.
Den åländska befolkningsandelen är lägre bland de unga än 25 - 64 åringarna och de som är 65 år eller äldre. Ålands andel av befolkningen är samtidigt ökande i alla åldersgrupper med betoning på de äldre. Befolkningsandelen har i princip inte någon inverkan på avräkningsbeloppet, utan det är utvecklingen av hela rikets inkomster som är grunden för avräkningen. Ålands snabbare ökning av antalet äldre åldersgrupper kan innebära att Ålands utgifter kan tänkas stiga i snabbare takt än i landet som helhet, vilket kan vara negativt för avräkningsbeloppets utveckling eftersom staten dimensionerar och utformar beskattningen utgående från statens utgiftsökning och inte landskapets.
Skattegottgörelsen utfaller om de direkta skatterna som uppbärs i landskapet överstiger 0,5 % av skatterna i hela riket. Positivt för skattegottgörelsen är således att befolkningsandelen klart överstiger 0,5 % och är ökande. Den höga andelen av åldersgruppen 25 - 64 åringar som är aktiva på arbetsmarknaden i kombination med ett gott sysselsättningsläge även i framtiden ger också en god grund för skattegottgörelsens utveckling. Redan fr.o.m. år 2010 verkar just dessa åldersklasser minska i antal i landet som helhet vilket kan innebära högre sysselsättningsgrad och mindre arbetslöshet totalt sett varför Ålands fördel i dessa sammanhang kan få mindre betydelse för skattegottgörelsen. Nivån på den slutliga skattegottgörelsen sätts dock sist och slutligen av höga kapitalskatter bland annat till följd av försäljningar och av samfundsskattens utveckling.
Med hänvisning till ovanstående verkar kommunernas skattebasutveckling till följd av demografiska förändringar vara gynnsammare på Åland än i landet som helhet.
Utgiftsbehov
Mot bakgrund av ovanstående kan resursutvecklingen på kort sikt vara sviktande i.o.m. den konjunkturnedgång som pågår i Finland. Även på längre sikt är utvecklingen oviss bl.a. med anledning av den demografiska förskjutningen mot äldre åldersklasser samtidigt som behovet av resurser för vård och omsorg ökar. Av nedanstående graf framkommer nettokostnaderna för Ålands hälso- och sjukvård i relation till överföringarna från staten (avräkning, skattegottgörelse och lotteriskatt). Det framgår att under 1990-talet när främst avräkningsbeloppet ökade kraftigt var andelen relativt stabil. Därefter har andelen ökat med nära fem procentenheter. Utgående från de prognoser som föreligger kan ÅHS:s nettokostnader inklusive investeringar komma att stiga till 35 % av överföringarna från staten. Mot bakgrund av att de äldre befolkningsgrupperna tenderar att öka kommer kostnadstrycket inom ÅHS men även för kommunerna samtidigt att öka ytterligare varför åtgärder kommer att krävas för att möta behoven utan orimliga kostnadsökningar.
Källor: Landskapets budget och -förslag samt bokslut, Ålandsdelegationen, ÅSUB, Finansministeriet samt statsbudget och -propostion.
År 2009 anges enligt penningvärdet år 2009, åren 2010 - 2011 enligt penningvärdet år 2010.
Beredskap att möta förändringar
Landskapsregeringen bedömer att landskapets verksamhet måste utföras till en lägre kostnad än tidigare med iakttagande av en hög produktionseffektivitet. Landskapets inkomster framöver torde ligga på en något lägre nivå än tidigare åtminstone under rådande lågkonjunktur men också senare eftersom det finns indikationer på att rikets regering kommer att föra en skattepolitik som siktar mot en allt lägre beskattning.
Landskapsregeringen har inlett arbetet med att utarbeta en personalförsörjningsplan. Syftet med planen är att möta de kommande pensioneringarna inom förvaltningen. Planen kommer att innehålla en strategi för hur de vakanta tjänster som uppkommer ska hanteras. I utarbetandet av planen ingår att samtidigt se över förvaltningen och utvärdera olika arbetsuppgifter. Arbetet kan även medföra förslag till ändringar i lagstiftningen. Möjligheten att överföra verksamhet till den privata sektorn ska övervägas. Landskapsregeringens målsättning är att i första hand trygga kärnverksamheten. Med kärnverksamhet avser landskapsregeringen i första hand sjuk- och hälsovård samt omsorg och utbildningsfrågor. Till kärnverksamheten hör även lagstadgad verksamhet.
Personalen inom landskapsförvaltningen uppgår år 2009 till ca 1.880 inrättade och tillfälliga tjänster samt personal i arbetsavtalsförhållande, mätt på samma sätt som i budgetstatistiken och personalbokslutet. Siffran innehåller inte timlärare, vakanta tjänster och personal i bisyssla. Under perioden fram till år 2020 uppskattas totalt ca 750 personer gå i pension. Med beaktande av dessa omständigheter har landskapsregeringen en målsättning om att antalet landskapsanställda, genom naturlig avgång, skall minska i enlighet med nedanstående graf fram till år 2020. Landskapsregeringen har som delmål att antalet anställd personal skall vara lägre vid slutet av mandatperioden än det var vid början. Landskapsregeringen kommer att utveckla befintliga rutiner vid genomförandet av personalförsörjningsplanen. Ett exempel är att varje tjänst, där innehavaren av tjänsten går i pension eller slutar av andra orsaker, blir föremål för granskning och bedömning ifall återanställning krävs.
Källa: Landskapsregeringens Budget och - förslag för landskapet Åland
Landskapsregeringens målsättningar, så som framkommit i förslaget till budget för år 2009, i beredskapsarbetet är
· en landskapsbudget i balans där utjämningsfonden utnyttjas endast om minskningen av inkomsterna blir exceptionellt hög
· att bevaka utvecklingen av och prognoserna för avräkningsbeloppet och skattegottgörelsen och vid behov också föreslå ekonomiskpolitiska åtgärder
· stimulans till hushållens konsumtion om den lokala efterfrågan viker (t.ex. skatteavdrag)
· riktade arbetsmarknads- och näringspolitiska åtgärder för att stimulera företagens sysselsättning och tillväxt (t.ex. anställningsstöd)
· en överenskommelse med kommunerna om en gemensam plan för investeringar i byggnader och infrastruktur. Planen skulle uppgöras vid en snabb nedgång inom byggbranschen och även beakta investeringarna i näringslivet
· ökade ansträngningar för effektivare resursanvändning i den offentliga förvaltningen samtidigt som personalens erfarenheter, kompetens och engagemang tas tillvara på bästa möjliga sätt
· förvaltningen ska i större utsträckning fokusera på kärnverksamheten utifrån gällande lagstiftning och politiska målsättningar. En strukturell anpassning av förvaltningen kommer att ske, ett hjälpmedel är den personalförsörjningsplan som utarbetas. Flexibliteten och personalrörligheten inom förvaltningen utvecklas.
Utgiftstak för valperioden
Med resurs- och behovsplanen som grund inleder landskapsregeringen redan i januari 2009 arbetet med följande års budget. Landskapsregeringen bedömer i det här skedet utgående från nu kända uppgifter om inkomstutvecklingen att budgetramarna måste sättas stramt. Nedanstående tabell anger ramarna för de högsta utgifterna de kommande åren. I den händelse inkomstutvecklingen blir ännu sämre än vad som nu är känt kommer landskapsregeringen att överväga ytterligare åtstramningar.
|
| År 2009 | År 2010 | År 2011 |
| Konsumtionsutgifter | 179 993 000 | 185 000 000 | 185 000 000 |
| Överföringsutgifter**) | 105 516 000 | 106 700 000 | 100 000 000 |
| Investeringsutgifter | 21 435 000 | 21 000 000 | 21 000 000 |
| Lån och övriga finansinvesteringsutgifter | 10 726 000 | 10 700 000 | 10 700 000 |
| Övriga utgifter | 850 000 | 900 000 | 900 000 |
| Utgifter*) | 318 520 000 | 324 300 000 | 317 600 000 |
|
|
|
|
|
| *) Utgifter anges exkl. överföringar mellan år och utjämningsfonden. |
| ||
| **) Överföringsutgifterna minskar till år 2011 till följd av att vissa EU-program har budgeterats i en snabbare takt varför nya anslag inte behövs för dessa. | |||
| År 2009 anges enligt penningvärdet år 2009, åren 2010 - 2011 enligt penningvärdet år 2010. | |||
2.2 Ekologiska resurser
Naturen
På Åland finns ekologiskt utrymme för en anmärkningsvärd mångfald av växt- och djurarter. Därtill har människan med husdjurens hjälp på olika sätt ända sedan järnåldern nyttjat och omdanat landskapet i olika grad beroende på de varierande förutsättningarna. Så har Åland blivit den mosaik av miljöelement som än i dag fascinerar besökare utifrån. Inom 30 km finns odlad slättbygd, betade hagmarker, skogsbygd och sjölandskap samt öppet hav. Eftersom vårt landskap är litet är även naturresurserna starkt begränsade. Därför är det särskilt viktigt för oss att förvalta dessa på ett hållbart sätt så att de bibehåller sitt värde.
Den åländska skärgården är mosaikartad med många små öar, grunda vikar och viksystem. Biotoperna är många och mångfalden stor. Övergödningen är i Östersjön och insjövatten det största problemet när det gäller vattenmiljön. Utsläpp av kväve och fosfor från jordbruk, fiskodlingar, bil- och färjetrafik, industrier och hushåll bidrar till dessa effekter med en försämrad vattenkvalitet som följd. Den övergripande bilden är att Östersjöns tillstånd under en lång tid har försämrats och att krafttag av alla omkringliggande regioner nu måste till för att åstadkomma varaktiga förbättringar.
Bibehållandet av en livskraftig och storslagen natur samt en god vattenmiljö är även viktig ur flera andra synvinklar. Turismen och sjöfarten är beroende av natursköna och orörda områden att erbjuda besökare. Jordbruk, skogsbruk och fiske är alla direkt beroende av ekosystemen och måste därför drivas på ett långsiktigt hållbart sätt för att inte drabbas av kvalitetsproblem och produktionsminskningar i framtiden. Vidare bör inte ålänningarnas behov till rekreation i närmiljön underskattas. Friluftsliv, jakt och sportfiske är stora fritidsverksamheter på Åland och de är alla beroende av en oförstörd miljö.
Klimatet
Enligt IPCC (Intergovernmental panel on climate change) kommer de globala utsläppen av växthusgaser med nuvarande utveckling att öka under de närmaste årtiondena. En sådan ökning av växthusgasutsläppen kommer mycket sannolikt att orsaka förändringar i det globala klimatsystemet som är större än de som observerats under 1900-talet. Uppskattningar av uppvärmningen under det kommande århundradet ger en temperaturökning på mellan 1,8 och 4° C till år 2100 i förhållande till perioden 1989–1999. Uppvärmningen och stigande havsnivåer kan fortsätta i århundraden, även om koncentrationen av växthusgaser i atmosfären skulle stabiliseras.
Det lägsta av sex stabiliseringsscenarier som IPCC har granskat, motsvarar en koncentration av växthusgaser i atmosfären inom intervallet 445–490 ppm1 koldioxidekvivalenter. För att nå detta mål måste utsläppen nå sin topp inom tio år, för att sedan minska till 2050 med 50–85 procent i förhållande till 2000 års nivå. Det skulle begränsa temperaturökningen till mellan 2 och 2,4°C och havsvattennivåns höjning skulle begränsas till mellan 0,4 och 1,4 meter jämfört med förindustriell nivå.
Klimatförändringarna är ett globalt fenomen och dess effekter på Åland har inte i detalj utretts ännu. Generellt för norra Europa är man dock inom IPCC praktiskt taget säker på bland annat följande effekter: ökade skördar i kallare områden, skador på skördar, markerosion, oförmåga att odla mark till följd av vattensjuka marker, ökade insektsangrepp, minskat energibehov för uppvärmning, ökat energibehov för kylning och problem med vattenkvaliteten, t ex. algblomning.
Klimatförändringar är komplicerade och det är svårt att analysera trender utan ett mycket långt tidsperspektiv. Det kan dock konstateras att medeltemperaturen på Åland sedan 1977 har stigit med ca 1,5 °C. Det kan också konstateras att Slemmerns islossning idag sker ca 14 dagar tidigare än för ett halvt sekel sedan. Dessa är faktorer som med nödvändighet måste påverka planeringen inför framtiden.
Källa: statistisk årsbok för Åland 2007
Lanskapsregeringen delar EU-kommissionens förslag gällande begränsande av växthusgasutsläppen i atmosfären. Den finska bördefördelningen är 16 % reduktion av koldioxidutsläppen år 2020 jämfört med 1990 års nivå.
2.3 Sociala aspekter
Sysselsättning
Åland har en flerårig tradition av låg arbetslöshet och god sysselsättningsgrad. Arbetslösheten har under flera år legat kring 2 % vilket i internationell jämförelse är mycket lågt. Länder med låg arbetslöshet är t ex. Danmark med 3,2 % och Sverige med 5,2 %. I Finland var arbetslösheten 6,0 % i december 2007. Låg arbetslöshet ger ett gott skatteunderlag med vilket det följer goda förutsättningar för ett godtagbart trygghetssystem för socialt utsatta grupper. Vidare ges även goda förutsättningar för en bra barnomsorg, bra skolor och en god sjukvård.
Ett viktigt tillskott på arbetsmarknaden är de inflyttade som väljer Åland som boningsort. Behovet av arbetskraft är stort inom många områden och inflyttning löser delvis problemen på arbetsmarknaden. Det är viktigt att inflyttade integreras på ett bra sätt så att de snabbt blir delaktiga i samhället.
En god sysselsättningsgrad är intimt sammankopplad med entreprenörskap och företagande. Erfarenheten av att driva företag är stor på Åland. Idag finns ca 2100 företag fördelade på ca 13 000 individer i yrkesverksam ålder. Den globala lågkonjunkturen och den demografiska utvecklingen kommer att ställa än högre krav på entreprenörskap och nytänkande inom såväl näringsliv som offentlig sektor de närmaste åren för att bibehålla en låg arbetslöshet och ett starkt trygghetssystem.
Enligt Åsub:s rapport 2008:11 kan lågkonjunkturen komma att begränsa antalet nyanställningar. Det handlar ändå om relativt små förändringar och arbetslösheten på Åland kommer att kunna hållas på en fortsatt låg nivå under det närmaste året. I nuläget beräknas den öppna arbetslösheten öka till 2,3 procent under nästa år. Ungdomsarbetslösheten kan dock komma att stiga under de närmaste månaderna, ungdomarna är den grupp som drabbas först då antalet nyanställningar sjunker.
Källa: statistisk årsbok för Åland 2007 och Åsub:s rapport 2008:11
Demografisk utveckling och bosättning
Utgående från statistikcentralens befolkningsprognos från år 2007 kommer den åländska befolkningen att öka med 10 % eller från 27 153 till 29 841 personer mellan år 2007 och år 2020. Den vårdkrävande andelen, dvs. de äldre ökar betydligt mera. De över 75 år ökar med 38 % och de över 85 år med 27 %. Av detta följer att sjukdomstillstånd som är vanliga i hög ålder kommer att öka: cancersjukdomar, demens, olika typer av benbrott p.g.a. benskörhet, hjärt- och kärlsjukdomar samt tillstånd som är i behov av hjälpmedel (syn- och hörselhjälpmedel) och endoproteser. Vården av de äldsta, av vilka en stor del drabbas av demens (50 % av de över 85 år) förutsätter stora personalinsatser både inom hemsjukvården och inom långvården.
Det finns även stora möjligheter med den kommande demografiska utvecklingen. En äldre befolkning innebär också en mer erfaren befolkning. Detta kan vara positivt i såväl näringslivet, fritidssektorn, kultursektorn och föreningsverksamheter. Genom att arbetskraft riskerar bli en bristvara i framtiden möjliggörs en avtrappning av yrkesengagemang för äldre i större utsträckning. Valet att kunna få en avtrappning istället för en fast tidpunkt vid vilken pension infaller kan ha en positiv hälsoeffekt för vissa grupper.
Källor: Statistikcentralens PX-Web-databaser på Internet.
När det gäller bosättning är utvecklingen att skärgården avfolkas samtidigt som befolkningen i övrig landsbygd och Mariehamn ökar. Detta är inte förenligt med den övergripande målsättningen att skärgården skall bibehålla sin dragningskraft som bosättnings- och företagsort trots strukturförändringar. För att bibehålla en levande skärgård behövs ett utbrett åretrunt- boende.
Källa: statistisk årsbok för Åland 2007
Kultur och idrott
Kulturarvet är det samlade arv av kunskaper, erfarenheter, värderingar och föreställningar som olika grupper mer eller mindre medvetet bevarar och identifierar sig med. Grunden för det åländska kulturarvet är det svenska språket.
Den viktigaste tillgången för kulturens Åland är de kunskaper och talanger som finns hos de skapande konstnärerna, föreningarna och fria grupperna samt inom kulturinstitutionerna. Att tillvarata och utveckla de mänskliga resurserna och låta dem komma till fullt uttryck på alla kultur- och samhällslivets områden är en viktig uppgift, liksom att tillgodose behovet av kulturella mötesplatser.
Ett stort antal kultur- och idrottsföreningar och organisationer är verksamma på Åland och utgör en resurs för den inhemska kompetensen och för människors välbefinnande. Ett flertal föreningar har verksamhet som är knuten till upprätthållande av traditioner och kulturarv. Ett flertal föreningar har en verksamhet som riktas till barn och ungdom.
Trots den idealism som präglar många av kultur- och idrottsföreningarna har det sedan 1980-talet märkts en stigande kunskaps- och ambitionsnivå och medvetenhet om kvalitet. Många föreningar arbetar regelbundet med professionella lokala och gästande konstnärer och idrottsledare. En ökad samverkan mellan kulturen, idrotten och näringslivet eftersträvas då dessa ger möjligheter för varandra.
Kompetens och kunskap
Grundläggande kunskaper ger en stabil grund för enskilda människors utveckling, för livslångt lärande och för konkurrenskraft inom arbetsmarknaden. En styrka för landskapet är det välutbyggda utbildningssystemet på olika nivåer som ger barn, ungdomar och vuxna förutsättningar att bygga upp sin kompetens och kunskap så att de blir konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.
Med en aktiv samverkan mellan utbildning och arbetsliv tryggas kompetensförsörjningen för ett samhälle i utveckling och därmed hålls yrkeskunskapen på en hög nivå. Innovation och entreprenörskap är nyckelord inom utbildningen.
Vuxenutbildningen bidrar till att skapa mer effektiva arbetstagare och aktiva medborgare samtidigt som den bidrar till ökat välbefinnande.
Högskolan på Åland är en viktig kompetensförsörjare och ger en hög bildningsgrad åt Åland. Marknadsföringsmässigt höjer den även bildningsprofilen för landskapet. Högskolan bidrar även till att värdefull arbetskraft lockas till Åland via högskolan.
Ungdomar
Att se ungdomar som en resurs är en viktig nyckel för ett hållbart Åland. Möjligheten till delaktighet och inflytande i samhället är en indikator för hälsa och välbefinnande och landskapsregeringen arbetar tillsammans med andra aktörer för att öka flickors och pojkars aktiva engagemang.
3. Behovsområden
3.1 Offentlig samverkan
Övergripande mål
En av de centrala målsättningarna, för såväl de närmaste åren som mer långsiktigt, är att åstadkomma en sådan arbetsfördelning och organisation inom den offentliga sektorn som samtidigt understöder effektivitet och befrämjar inflytande från dem för vilka sektorns tjänster produceras. Utgångspunkten i detta är att landskapets ansvar i första hand bör bestå i att lagstiftning och annan normgivning inom respektive område är rationellt utformad så att den befrämjar en utveckling i enlighet med de i demokratisk ordning antagna målsättningarna.
I landskapets roll ligger även att medverka till att de allmänna ekonomiska förutsättningarna för att upprätthålla de lagstadgade verksamheterna finns och är likvärdiga mellan olika regioner. Respekten för den kommunala självstyrelsen förutsätter att kommunerna inom de områden som är deras ansvar måste tillåtas att ha olika servicenivå och inriktningar inom de ramar lagstiftningen och annan normgivning uppställer. Den under år 2007 genomförda landskapsandelsreformen utgår från detta tankesätt så att det är den beslutade servicenivån och effektiviteten i hur de tillhandahålls som resulterar i skillnader i skattesatser.
Viktiga åtgärder
Landskapsregeringen försvarar en fortsatt spridd bosättning och därmed också en ansvarsfördelning av samhällsservicen mellan kommuner och landskap. Detta förutsätter samtidigt, mot bakgrund av de utmaningar och det kostnadstryck som den demografiska utvecklingen medför för i synnerhet social- och hälsovården, att ändamålsenliga samarbetsformer kan utformas inom den kommunala sektorn samtidigt som arbets- och ansvarsfördelningen i förhållande till landskapet är tydlig och funktionell. I tydliggörandet av ansvarsfördelningen ingår att förstärka landskapsregeringens roll som tillsynsmyndighet.
Tänkbara samarbetsformer och behörighetsöverföringar mellan kommuner och landskap kommer att granskas och konsekvenser att utredas. Inom smala kompetensområden eller gränsöverskridande verksamheter kan landskapet i större utsträckning än idag vara huvudman. Ett exempel är smala sociala serviceområden där det är angeläget med en enhetlig servicenivå i hela landskapet eller där det krävs sådan kompetens och ett så stort befolkningsunderlag att det är mest ändamålsenligt att hela landskapet utgör bas för verksamheten ifråga som medel att nå målsättningarna om effektivitet.
Befolkningsökningen beräknas fram till år 2020 ligga på 10 %. Samtidigt beräknas ökningen av landskapsandelarna, beroende på befolkningsströmmarna mellan kommunerna, variera mellan 3,5% och 7,7%. Oberoende av fördelningen mellan kommunerna är emellertid ökningen av landskapsandelarna för socialvården totalt högre än befolkningsökningen generellt sett, medan landskapsandelarna för utbildnings- och kulturverksamheten tenderar att minska även jämfört med dagens nivå. Detta har sin förklaring dels i att befolkningen blir allt äldre, varpå vårdbehovet och därmed också kostnaderna för den kommunala basservicen ökar och dels i att antalet barn i grundskolorna minskar. Det är sålunda väsentligt att med jämna mellanrum utvärdera landskapsandelssystemet för att säkerställa att det uppfyller sin funktion under förändrade förhållanden. Landskapsregeringen kommer att i samband med den utvärdering av landskapsandelsreformen som genomförs under valperioden att speciellt granska mekanismerna som sporrar till samarbete mellan kommunerna.
3.2 Välfärd
Övergripande mål
Hälso- och sjukvården skall vara av hög kvalitet, likvärdig och trygg. Förebyggande och hälsofrämjande åtgärder skall ha hög prioritet, särskilt barns och ungdomars välbefinnande uppmärksammas.
Den övergripande målsättningen för socialpolitiken är att trygga den grundläggande välfärden med tillräckliga resurser för vård och omsorg samt verka för social rättvisa och för minskade ekonomiska och sociala klyftor i det åländska samhället. En av de centrala målsättningen för äldre är att 90 % av alla som fyllt 75 år skall bo i vanlig bostad. Totalkonsumtionen av alkoholen och tobaken skall minska och samhället skall vara narkotikafritt. Människor med funktionsnedsättning skall uppleva trygghet vad gäller utkomst, bostad, utbildning, hälso- och sjukvård samt socialskydd.
Viktiga åtgärder
En översyn av lagen om hälso- och sjukvård genomförs. En plan för förebyggande hälsovård/friskvård vars mål är att främja hälsa och motverka sjukdom utarbetas. Tandvårdssystemet utreds och utvecklas.
Landskapsregeringen ser över det sociala trygghetssystemet för att få ett heltäckande och samordnat system som tar hänsyn till enskilda personers behov av stöd och åtgärder från olika huvudmän. I lagen intas stödformer för pensionstagare med låga inkomster. De avgifter som kommunerna tillämpar för olika serviceformer för äldre ses över.
Ersättningsnivåer och utformning av utkomststöd och bostadsbidrag utreds och erforderliga lagstiftningsåtgärder vidtas för att komplettera eller förnya gällande lagstiftning. I syfte att förebygga ekonomisk utslagning och överskuldsättning samt att främja en persons eller en familjs förmåga att klara sig på egen hand utarbetas en lag om social kreditgivning. Vidare skall enskilda personers delaktighet i samhällslivet och på arbetsmarknaden tryggas i en lag om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
Särskild fokus kommer inom missbrukarvården att läggas på uppföljning och eftervård, på förebyggande arbete och samordning av resurser och insatser från olika huvudmän.
Landskapsregeringen avser att under mandatperioden revidera barnomsorgslagen och i samband med detta även göra en översyn av lagen om stöd av vård av barn i hemmet.
Landskapsregeringen kommer i samarbete med kommunerna att utarbeta kvalitativa och funktionella mål för vård och omsorg om äldre människor. De ekonomiska förutsättningarna för äldreomsorgen skall utredas bl.a. mot bakgrund att avsikten är att Gullåsen skall utvecklas mot ett geriatriskt sjukhus under ÅHS huvudmannaskap. Samarbetet mellan hemsjukvården och hemvården utvecklas.
I syfte att förbättra samordningen för och rådgivningen till funktionshindrade tillsätts en rehabiliteringsrådgivare vid ÅHS under år 2009. Landskapsregeringens målprogram jämte handlingsplan för handikappolitiken revideras i syfte att konkretisera målsättningarna och med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionshinder (handikappkonventionen). Lagen om service och stöd på grund av handikapp revideras.
3.3 Livslångt lärande
Övergripande mål
Grundskolan skall ge en allmänbildande grundutbildning. Den skall i sin undervisning och övriga verksamheter ge alla elever möjlighet att inhämta och utveckla sådana kunskaper och färdigheter som behövs för en harmonisk och allsidig personlighetsutveckling. I samarbete med hemmen skall grundskolan stöda elevernas utveckling till kreativa och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar, som har ett sunt självförtroende.
Gymnasialstadieutbildningen skall skapa förutsättningar för de studerande att tillägna sig kunskaper och utveckla färdigheter. Utbildningen skall allsidigt utveckla de studerandes kommunikativa och sociala kompetens. Undervisningen och den övriga verksamheten i skolorna skall ge de studerande insikter i och förståelse för den åländska självstyrelsen, demilitariseringen, historien och kulturen. Inom yrkesutbildningen skall utbildningen därtill ge förutsättningar för att kvalificera sig i arbetslivet och som motsvarar samhällets krav på utbildad arbetskraft inom respektive yrkessektor. Bolognaprocessen har gjort det mer attraktivt att studera vid mindre högskolor, vilket gynnar högskolan på Åland. Efter kandidatexamen finns möjligheten att söka sig vidare till mastersexamen till ett större universitet eller högskola.
Vuxenutbildningen skall utvecklas i samklang med näringspolitiken där arbetslivets behov tillgodoses genom flexibla utbildningslösningar. Validering av både formell och informell behörighet utgör ett viktigt instrument för att kompetensen i vårt samhälle tas tillvara på ett effektivt sätt.
Viktiga åtgärder
Landskapsregeringens allmänna tillsyn och utveckling av det kommunala skolväsendet kommer under planperioden 2008-2011 att i huvudsak omfatta uppföljning och utvärdering av kommunernas förvaltning avseende framför allt hållbar utveckling, pedagogisk utveckling, elevvård samt skolornas fysiska lärmiljöer. Landskapsregeringen avser under sin mandatperiod stärka och utveckla sitt tillsyns- och utvecklingsansvar, bl.a. då det gäller målsättningen att alla elever i grundskolan skall ges möjlighet till en likvärdig allmänbildande utbildning som grund för fortsatta studier på gymnasialstadiet.
Genom samordning av gymnasialstadieskolornas ekonomi- och förvaltningsfunktioner uppnås system- och kostnadseffektivitet. Den ökade flexibiliteten med periodläsning, val av kurser utan hinder av skolgränser, distansstudier varvade med praktikperioder och utlandsstudier eller andra verksamheter inom gymansialstadieutbildningen leder till ökat samarbete mellan olika skolor och utbildningslinjer. Utbildningen utgår från olika utbildningsprofiler med hög kvalitetsnivå. De resurser som frigörs allokeras till pedagogiskt utvecklingsarbete och nya utbildningslinjer vid behov.
För att stärka högskolan på Åland kvalitetsmässigt är examensinriktning med undervisning även på engelska en möjlighet. Sjöfartsområdet är en naturlig början för internationell examensinriktad högskoleutbildning på Åland. IT-området kan vara ett annat område som snabbt kan komma igång med internationell utbildningsverksamhet. Inom högskolans utbildningsprogram bör lösningar tas fram för ett nära samarbete med näringslivet när det gäller investeringar och praktikplatser för att säkerställa möjligheten för företagen att kunna påverka och delta i utvecklingen av utbildningen och rekrytera personal. En ökad attraktion av högskolan på Åland ökar även behovet av fler studentbostäder på Åland.
Inom vuxenutbildningen skall en ny struktur utvecklas som skall klargöra olika uppgifter, tydliggöra ansvarsområden och befogenheter samt organisera verksamheten i samråd med olika instanser.
Den åländska utbildningspolitiken följer utvecklingen av det livslånga lärandet i omvärlden i enlighet med de beslut och strategier som fattas inom Nordiska Ministerrådet och EU. Landskapsregeringen ser en utmaning i att hinna med harmoniseringen av våra yrkesutbildningar i förhållande till övriga utbildningar inom EU. Den pågående programperioden inom Europeiska socialfonden (ESF) har program med inriktningar med fokus lagt på kompetenshöjning för vuxna i arbetslivet och på delaktighet.
3.4 Näringsliv
Övergripande mål
Kärnan i landskapsregeringens näringspolitik för perioden 2007-2013 följer EU:s fastställda mål i den så kallade sammanhållningspolitiken, att skapa ytterligare tillväxt och fler arbetstillfällen i hela landskapet. Finansieringen inriktas mer mot innovationer, hållbar utveckling, bättre tillgänglighet och utbildning. Det övergripande programmålet inom regionalfondsprogrammet "Företagande och innovationer" är att det skall uppstå nya näringsverksamheter samt att lönsamhet, effektivitet och konkurrenskraft utvecklas och breddas för redan existerande företag. Programmet skall borga för att det utvecklas nya produkter och att förädlingsgraden bland existerande produkter höjs. Kunskaps- och tekniknivån inom befintliga verksamheter skall höjas genom kunskapsöverföring och satsning på utökade internationella kontakter.
Den övergripande målsättningen för sjöfarten är att verksamhets-förutsättningarna skall tryggas och näringar inom det maritima klustret skall utvecklas på Åland och i Östersjöregionen. Inom turismen är målsättningarna att attraktionskraften är hög och att turismnäringen är långsiktigt hållbar. Turismens regionala spridning skall märkas tydligt med aktiviteter över hela Åland.
Landsbygden och skärgården skall ha en stark dragningskraft som bostads- och företagsort och det skall råda goda livsbetingelser. Landskapsbilden skall behålla det traditionella drag som den mångåriga hävden skapat. Lantbruksproduktionen skall fortsättningsvis marknadsanpassas med hög konkurrenskraft. Entreprenörskapet och den ekologiska produktionen skall öka och inkomstmöjligheterna ska breddas. Skogsnäringen ska utveckla ett bärkraftigt skogsbruk med avseende på såväl virkesproduktion och bränsle till värmeproduktion som biologisk mångfald och skogens sociala värden. Fiskerinäringen skall vara en lönsam och effektivt fungerande näring som bedrivs inom hela landskapet enligt principen om hållbart utnyttjande av resurserna.
Viktiga åtgärder
Graden av entreprenörskap i ett samhälle är en faktor som i hög grad påverkar den ekonomiska tillväxten och samhällsutvecklingen i stort. Vilka åtgärder som leder till ökat entreprenörskap är inte alltid helt givna och ledtiderna är långa, det landskapsregeringen gör idag ska ofta ge resultat först på lång sikt. Landskapsregeringens åtgärder är också i och med EU-medlemskapet starkt bundna och ihopkopplade med den sammanhållnings- och regionalpolitik som bedrivs inom gemenskapen.
Näringsavdelningens huvudsakliga ansvarsområde är näringslivsfrämjande åtgärder och inkluderar även de för näringslivet så viktiga frågorna som rör arbetsmarknad. Inom ramen för uppdraget ligger den regionala dimensionen genom landskapsregeringens målsättning om att Åland ska ha en spridd bosättning och livskraftiga kommuner. I förlängningen av de näringslivsfrämjande insatserna kommer även naturresursförvaltning i form av förvaltning av landskapsägda jordbruksegendomar, fiskevatten och skogar samt viltvård.
Gällande sjöfarten samverkar Landskapsregeringen med riksmyndigheterna för att skapa villkor som tryggar den åländska sjöfartens konkurrenskraft. Nettolönesystemet för last- och passagerarfartyg bör kompletteras med stöd för inrikes trafik med utländsk konkurrens, s.k. ö-cabotage och möjligheter för passagerarfartygen att inkludera källskatt i stödsystemet. Vidare arbetar landskapsregeringen för att Finland inför möjligheter till ny- och återinvesteringsreserveringar samt ett tonnageskattesystem för att förstärka att konkurrera på lika villkor i Europa.
Inom landsbygdsutvecklingsprogrammet genomförs bland annat stöd till investeringar i utökad produktionskapacitet, ny teknik och miljöskyddsåtgärder, stöd till nyetableringar och innovationer samt stöd till nya samarbetsformer och utvecklande av nya marknader. Inom fiskerinäringen planeras bland annat förbättrat samarbete internt och externt, kompetensutveckling samt införandet av kvalitets- och miljömärkning. Landskapsregeringen kommer i ett nytt regionalt skogsprogram redogöra för de åtgärder som planeras inom skogsnäringen.
En ny turismstrategi 2010-2017 utarbetas som tydliggör rollfördelning och ansvar för genomförande av olika initiativ och ökar genomslaget av turismsatsningar samtidigt som en ny struktur planeras för turismarbetet med separata resultatenheter för destinationsmarknadsföring, evenemang och utveckling. Investeringar i anläggningstillgångar skapar ett långsiktigt värde för såväl företagen som för näringslivsutvecklingen på Åland och krävs för att möta upp den ökade konkurrensen och stärka Åland som ett besöksmål.
3.5 Energi och miljö
Övergripande mål
Landskapsregeringens mål är att minska klimatpåverkande utsläpp genom en ökad användning av förnyelsebara energikällor och energieffektivering. Förnyelsebar energiproduktion förenar dessutom mindre miljöbelastning, lokal tillväxt och affärsutveckling. Det övergripande målet för Åland är att bli klimatneutralt och så fritt från användning av fossila bränslen och så självförsörjande med förnyelsebara energiformer som möjligt.
Inom miljöarbetet har siktet under lång tid varit inställt på en ekologiskt hållbar utveckling. Några av målsättningarna är att växter och djur som har haft sin naturliga hemvist på Åland ska finnas kvar i livskraftiga populationer, att naturmiljöer med särskild betydelse för den biologiska mångfalden inte ska förstöras i snabbare takt än de nybildas och att landskapets skönhet skall bibehållas. Övergödningen ska minska och vattenområdenas tillstånd ska förbättras. Vattenkvaliteten i yt- och grundvatten ska garantera tillgången på hushållsvatten och därmed en trygg vattenförsörjning. Användningen och spridningen av hälso- och miljöfarliga ämnen ska minskas. Källsorteringen, återanvändningen och återvinningen av avfall ska öka.
Viktiga åtgärder
Åtgärderna för att närma sig en hållbar energiproduktion inkluderar olika typer av stöd och information samt en kontinuerlig kartläggning av utvecklingen inom olika delområden.
Ett hållbarhetsråd med uppgift att få in hållbarhetstänkandet i förvaltningens beslutsfattande samt att följa utvecklingen och föreslå förbättringar på området har tillsatts. Utbildning för och rådgivning till berörda delar av förvaltningen och underliggande myndigheter och enheter om hållbar utveckling genomförs. Hållbarhetsredovisning införs och ett utvecklingsprogram för ett hållbart Åland utarbetas.
Tyngdpunkten när det gäller vattenåtgärder är dels arbetet med att ta fram och genomföra förvaltningsplan och åtgärdsprogram enligt vattenlagen och dels att ta fram och genomföra ett åländskt program för genomförandet av HELCOMs åtgärdsplan för Östersjön och det marina direktivet. Särskilt kan nämnas arbetet med att säkerställa den åländska dricksvattenförsörjningen, arbetet med att ytterligare minska och hitta ännu mer hållbara lösningar för de sektorer som har störst påverkan på vattenmiljön samt arbetet med att inventera och skydda de mest unika och skyddsvärda åländska vattenmiljöerna
3.6 Kultur och idrott
Övergripande mål
Kulturen och konsten skall vara en integrerad del i den generella samhällsutvecklingen och ska öka kreativiteten och tillväxten inom många samhällssektorer. Ideella såväl som affärsmässiga organisationer skall finnas inom kultursektorn. Mångfald, delaktighet och förnyelse skall känneteckna kultursektorn och dess verksamheter. Idrotten skall fortsätta att vara en folkrörelse där många enskilda personer bidrar till att ordna en god fritidsaktivitet för barn, ungdomar och vuxna.
Kulturarvet skall förvaltas förstklassigt tillsammans med dagens människor för morgondagens generationer. Den hållbara utvecklingen ska vara gränsöverskridande och kopplat till naturmiljön, den fysiska planeringen och hälsofrågorna. Ansvaret för kulturarvet delas av alla. En viktig uppgift för kulturarvet är att påvisa människors val i det förflutna och möjligheter i nuet. IT integreras allt mer i vardagslivet och nya aktörer på en allt gränslösare marknad gör att bl. a förståelse och förmedling av kulturmiljöns immateriella värden blir allt viktigare.
Idrottsaktiviteter främjar människors välbefinnande, hälsa och funktionsförmåga under livets olika skeden. Idrottsutövning är fostrande och utvecklar många informella kvaliteter som förutses att få en allt viktigare roll i framtiden. Idrotten har en viktig roll i arbetet med preventiva åtgärder mot missbruk och annan utslagning i samhället.
Viktiga åtgärder
Många föreningar upprätthåller uppgifter idag som egentligen hör hemma inom den kommunala kompetensen. På Åland finns flera hundra föreningar. Intresset för att delta i det ideella arbetet inom tredjesektor och föreningsstyrelser minskar. Detta kräver nya system och tenderar att leda till mer institutionaliserad kultur och idrottsverksamhet om inte utvecklingen lyckas svänga eller finna nya strukturer.
Framtidens finansiering av kultur- och idrottsverksamhet är beroende av en fortsatt blomstrande verksamhet för Ålands Penningautomatförening. Bidrag till idrott, kultur och ungdom fördelas med utgångspunkt ur ett jämställdhetsperspektiv. Centralbiblioteksavtalet utvidgas med särskild tyngd på digitalisering och regional informationsförmedling och eventuella upphovsrättsliga hinder bör undanröjas. Projektet Kultur i skärgården avslutas och utvärderas 2010. Riktlinjer för sponsorering av idrott utarbetas. Förutsättningarna för en kontinuerlig grundläggande teaterutbildning undersöks.
Landskapsregeringens ungdomspolitik sammanfattas i ett ungdomspolitiskt program utarbetat av en ungdomspolitisk kommitté 2008-2009. Konkreta årsvis handlingsplaner möjliggör uppföljning av politikområdet. Under perioden prioriteras kulturprojekt och ungdomsprojekt som samverkar med vård och hälsa.
3.7 Förvaltning
Övergripande mål
Förvaltningen ska ha en tydlig brukarorientering och vara lyhörd för brukarnas behov. En god IT-infrastruktur är en grundförutsättning för en hög produktivitet i förvaltningens verksamhet och för att medborgarna ska få god tillgång till information. Landskapsregeringen måste vara en hälsomässigt och socialt hållbar arbetsplats för att kunna attrahera kompetenta arbetssökande. Vidare måste förvaltningen vara effektiv och motsvara brukarnas förväntningar, vilket förutsätter en tillåtande och öppen arbetskultur som samtidigt möjliggör förnyelse.
Medarbetarna måste ha tillräckliga färdigheter, vara motiverade och ha ett gott engagemang. Förvaltningen ska ha ett tydligt ledarskap som inspirerar, uppmuntrar och gör medarbetare delaktiga i utvecklingsarbetet. En modern förvaltning måste ha en tydlig och effektiv intern och extern kommunikation. På så sätt förbättras kontakterna med allmänheten och media. För finansförvaltningen är det övergripande målet att förnya en stor del av de regelverk och administrativa system som präglar verksamheten.
Viktiga åtgärder
Verksamhetens effektivitet ska mätas utgående från brukarnas behov (hög kvalitet i arbetet innebär att leva upp till brukarnas krav och förväntningar på verksamheten). Fortsatta investeringar måste ske i nya IT-baserade system samt en ny interaktiv hemsida.
Förvaltningen bibehåller ett decentraliserat informationsansvar i enlighet med fastställd kommunikationsstrategi, men förbättrar samordningen och kvaliteten i kommunikationen genom att bilda en kommunikationsenhet vid kansliavdelningen.
Förvaltningens olika åtgärder som vidtas för att underlätta inflyttares möjlighet att integreras i det åländska samhället samordnas. En anpassad språkutbildning och de sociala förmånerna ska möta de krav och förväntningar som inflyttarna har.
Landskapsregeringen konkretiserar det jämställdhetspolitiska programmet med årliga handlingsplaner för jämställdhetsarbetet. Under året prioriteras bl.a. insatser för att minska de oförklarliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män, åtgärder inom ramen för kvinnofridsarbetet samt utbildning, fortbildning, kompetensutveckling i genus- och jämställdhetsfrågor för olika målgrupper i det
åländska samhället. Inom barnomsorgen inleds arbetet med att integrera genus och jämställdhetsperspektivet i verksamheten samtidigt som ett motsvarande jämställdhetsprojekt inom grundskolan pågår och kommer att utvärderas.
3.8 Kommunikationer
Övergripande mål
Vägnätet skall upprätthållas, utvecklas och förnyas så att trafikanternas förväntningar på en säker trafik tillgodoses. Vid underhåll och förnyelse tas största möjliga hänsyn till miljöpåverkan, natur- och kulturvärden. Skärgårdsregionerna skall verka som en närande del av Åland och färjetrafiken ingår som en del av landskapets vägnät. Sjötrafiken skall erbjuda en god service för hela skärgården samt förbättra och ta bort färjetrafik för att minska driftskostnaderna. Den externa flygtrafiken till och från Åland skall tryggas. När det gäller kollektivtrafiken är målet att fler skall ta bussen och färre bilen.
Viktiga åtgärder
För att klara av det arbete som krävs av trafikförvaltningen i framtiden med upprätthållande, utvecklande och förnyande, behövs i stort de resurser som idag finns till förfogande, beroende av eventuella omorganiseringar (t.ex. privatisering och bolagisering). Finansieringen av trafiken bör vara långsiktig och stabil för att trafikledernas skick skall kunna upprätthållas i längden.
Flygtrafiken österut antas fortsätta som idag på kommersiell grund med eventuellt utökade turer och nya linjer. Trafiken västerut antas kunna stå på egna ben inom ca 3-5 år men kräver stöd under den tiden.
Busstrafiken kommer att kräva subventioner även framöver men trafikstrukturen och ekonomiska incitament för entreprenörer bör optimeras, beaktande anpassning till det övriga trafiksystemet.
Ökande energi- och lönekostnader kommer att sätta stor press på prioriteringarna inom sjötrafiken. Samtliga investeringar i skärgårdstrafiken syftar mot kortare och färre färjrutter med totalt sett lägre driftskostnader. En övergång till miljövänligare och ekonomiskt fördelaktigare bränslen blir samtidigt viktigare. Bemanningen ombord måste optimeras från effektivitetssynpunkt. Behovet av nytt tonnage är beroende av trafikens struktur och omfattning.
En ökad privat konkurrens eftersträvas. Omfattningen hos den egna verksamheten minskas i motsvarande grad, men en egen verksamhet kommer antagligen alltid att behöva upprätthållas för att säkerställa en basväghållning. Landskapsregeringen ser en bolagisering av produktionsenheterna, där så visar sig ändamålsenligt, som en naturlig utveckling på sikt.
Bilaga 1
