Meddelande 1/2010-2011

Lagtingsår: 2010-2011
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

Ålands landskapsregering

MEDDELANDE nr 1/2010-2011

 

Datum

 

 

2010-11-25

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 


 

Landskapsregeringens ungdomspolitik

·       Ungdomspolitiskt program för landskapet Åland

 

INNEHÅLL

1. Ungdomspolitik - ett tvärsektoriellt politikområde. 2

1.1 Utbildning och syselsättning. 3

Katapult 5

Validering. 6

1.2 Hälsa och välbefinnande. 6

1.3 Aktivt medborgarskap. 7

Valdeltagande. 8

Ålands ungdomsråd. 8

Ungdomskommitté. 9

Elevråd och studeranderåd. 9

1.4 Kultur och fritid. 10

Sociala medier 11

2. Övriga viktiga ungdomspolitiska områden. 12

2.1 Särskilda ungdomsprojekt 12

www.ung.ax. 12

ÅUF-SKUNK projekt 12

Ungdomslotsarna. 13

2.2 Jämställdhet 13

2.3 Hållbar utveckling. 14

2.4 Boende. 14

2.5 Kommunikationer 15

3. Ansvarsfördelning och organisatoriska åtgärder 15

3.1 Planerade åtgärder 16

4. Utvärdering och ekonomiska konsekvenser 16

5. Källor och vidare läsning. 17

Åland. 17

Finland. 18

Sverige. 18

Norden. 19

EU. 19

6. Bilaga. 19

 

 

I meddelandet redogör landskapsregeringen för riktlinjerna i sin ungdomspolitik. I det förslag till ungdomspolitiskt program som bifogas beskrivs den åländska ungdomspolitikens tyngdpunktsområden närmare. Programförslaget har utarbetats av en kommitté bestående av representanter från samtliga lagtingspartier och kommer att utgöra grund för årliga handlingsplaner på ungdomsområdet.

 

 

Mariehamn den 25.11.2010

 

 

L a n t r å d

 

 

Viveka Eriksson

 

 

Vicelantråd

 

 

Britt Lundberg

 


Inledning - syftet med ungdomspolitiken

 

Traditionellt har ungdomsverksamhet varit starkt kopplat till kultur- och fritidssektorn. I kommunal ungdomsverksamhet och inom föreningars och organisationers ungdomsverksamhet har aktiviteter planerats och förverkligats av vuxna för (barn och) ungdomar.

     Sedan slutet av 1980-talet tar ungdomsverksamheten och ungdomsarbetet i de nordiska länderna och självstyrande områdena fasta på möjligheten för flickor och pojkar och för unga kvinnor och män att skapa egna aktiviteter, att själva föra fram idéer och att delta i förverkligandet av dem. Unga blir aktörer och inte endast målgrupp. Här har vuxna även fortsättningsvis en viktig roll i att stödja och lotsa i arbetet med att förverkliga idéer och visa på möjliga vägar för ungas engagemang och organisering. Ungdomspolitiken skall även stimulera de unga till egna initiativ och att påverka sin egen livssituation.

     På Åland finns drygt 3 000 personer i åldern 15-24 år varav 1 463 kvinnor och 1 613 män (31.12.2009). Denna grupp unga kvinnor och män skapar tillsammans med olika aktörer förutsättningar för ungas livssituation och villkor, som är både målgruppen och drivkraften för den åländska ungdomspolitiken.

     Syftet med detta meddelande är att tydliggöra och sammanfatta landskapsregeringens aktuella åtgärder och  ambitioner på ungdomsområdet. Det beskriver dels åtgärder för unga som redan pågår, och dels anger det riktlinjerna för fortsatt ungdomspolitiskt arbete. Det förslag till ungdomspolitiskt program som bifogas lyfter fram de övergripande målsättningarna och tydliggör grundläggande begrepp, visar på verksamhetsområden och utvecklingsområden samt ger förslag till och inspiration för insatser för och tillsammans med unga inom ungdomspolitiken

     Landskapsregeringen avser att följa med insatserna på ungdomsområdet inom EU och Norden. EU:s kommande program Unga på väg är en särskilt viktig del av de internationella insatserna.

 

1. Ungdomspolitik - ett tvärsektoriellt politikområde

 

Ungdomspolitiska insatser berör många politikområden, vilket innebär att hela landskapsförvaltningen involveras i förverkligandet av ungdomspolitiken. Skolans och utbildningens roll för ungdomspolitiska insatser är stor och ett inledande avsnitt beskriver aktuella frågeställningar på detta område liksom arbete och sysselsättningsbefrämjande åtgärder. Tillsammans med punkterna 1.2-1.4 kan de sägas utgöra ungdomspolitikens kärnområde. Dagsläget inom dessa sektorer beskrivs i meddelandet. Punkterna 1.2 - 1.4 beskrivs dessutom närmare i bilagan "Förslag till ungdomspolitiskt program". För att höja kunskapen om det vidsträckta begreppet ungdomspolitik och ungas möjlighet till delaktighet i beslut som gäller dem, krävs möjlighet till utbildning och kompetenshöjande åtgärder. Särskild vikt kommer att läggas vid implementeringen av programmet inom landskapsförvaltningens avdelningar.

     Med utgångspunkt i det ungdomspolitiska programmet tar landskapsregeringen fram ettåriga handlingsplaner. Dessa bereds av en ungdomskommitté och sker parallellt med landskapsregeringens budgetarbete. Det är av stor vikt att ta in kunskap från medarbetare som arbetar direkt med att genomföra programmets åtgärder och framför allt att unga involveras i arbetet.

     Ungdomskonsulenten har ett särskilt ansvar att bevaka och samordna landskapsregeringens arbete inom området. Ungdomskonsulenten är även en möjlig resurs för kommuners och medborgarorganisationers arbete med ungdomspolitik.

 

1.1 Utbildning och sysselsättning

 

Värdet av utbildning lyfts fram och tydliggörs fortsättningsvis i landskapets planer och styrdokument. Man betonar värdet av utbildning både för den enskilde och för samhället i stort. Landskapsregeringen ser att utbildningsområdet är ett stort eget politikområde och därför lyfts utbildning endast fram delvis i föreliggande meddelande. I övrigt hänvisas till de styrdokument som är relevanta för utbildning på Åland.

 De studerande ska ges möjlighet att bli aktiva, ansvarskännande samhällsmedlemmar som stimuleras till företagsamhet. Att vara företagsam handlar om förhållningssättet till det egna arbetet, att vara en kreativ, driftig, ansvarsfull och målmedveten yrkesutövare som sätter värde på sitt arbete.

År 2007 tillsatte landskapsregeringen kommittén Skärgårdsungdomarna och övergången från grundskolan till gymnasialstadiet. Kommittén slutfördesitt arbete i oktober 2007 och presenterade ett stort antal konkreta åtgärder för att stödja  skärgårdselevernas stadieövergång, bland annat

- att kontakten mellan grundskolorna och gymnasialstadiet intensifieras

- att nya studerande på gymnasialstadiet erbjuds kamratstöd  från första skolanden

- att en organisation som till exemepl SKUNK beviljas medel för att ordna aktiviteter för skärgårdsungdomar i Mariehamn.

Kommittérapporten är en viktig del av det ungdomspolitiska arbetet och landskapsregeringen avser fortsätta att följa upp de många förslagen som kommittén har givit.

     I grundskolans läroplan betonas att datorer är arbetsredskap och pedagogiska hjälpmedel. "Eleverna i grundskolan skall därför lära sig använda en dator och få grund­läggande kunskaper om basutrustningen och programmen. Datorstöd i undervisningen kan ge även elever med koncentrations- och inlär­ningssvårig­heter och olika funktionshinder nya möjlig­heter. Det är därför ändamålsenligt att det finns minst en dator i varje klassrum.”

     På gymnasialstadiet är användning av nätbaserat material och kommunikation över nätet en naturlig del i all undervisning. IKT-utvecklingen fortsätter med inriktning mot trådlösa nätverk och i landskapetsbudgeten för 2011 föreslås ett långsiktigt mål att varje studerande på gymnasialstadiet  skall ha tillgång till en dator.

     Dessutom finns ett tillägg en anvisning om Digital kompetens och nätbaserat lärande (24.3.2009 Cirkulär 27U30) samt bilaga, där man framhåller att "Kunskaper i informations- och kommunikationsteknik (IKT) och digital kompetens är en viktig grund för elevernas lärande och kunskapsutveckling. Skolan har ansvar för att alla barn och ungdomar, även barn i behov av särskilt stöd, ges lika möjligheter till att fungera i en digital vardag. Digital kompetens är färdigheter, kunskap, kreativitet och förhållningssätt som behövs för att kunna nyttja digitala medier vid inlärning och kommunikation samt ta aktivt del av kunskapssamhället såväl i fortsatta studier som i ett framtida arbetsliv".

     Under 2010 har Ålands lagting antagit en ny lag om gymnasieutbildning i landskapet. Lagen förutsätter en samordning av gymnasialstadiets administrativa funktioner och resursfördelning. Den nya lagen träder i kraft 2011 och i samband med den omorganiseras gymnasialstadieutbildningen. Dimensionering av utbildningsutbudet och antagningen till utbildningar som har parallella inslag ses över för att möta sparkraven och behoven av arbetskraft.

     För att trygga sysselsättningen krävs även att förutsättningarna för att bedriva företagsverksamhet är goda för både kvinnor och män och även att ett entreprenörstänkande finns i samhället. De ungas vilja att bli företagare ska tillvaratas och företagens beredskap att växa med hjälp av ungdomars kompetens bör ska öka. Unga innovatörer ges inspiration genom vuxna förebilder, lotsning, tävlingar och stöttning i särskilda projekt. Några exempel på detta är tävlingarna Innofinland, Innoskola och TekNatur Motsvarande i Sverige är "Finn upp".

     I samarbeten med Ålands Näringsliv, Ålands Teknologicentrum (ÅTC) och övriga aktörer inom handeln satsas på entreprenöriellt tänkande och entreprenörskap. Tidigare samarbete med gymnasialstadiets skolor förstärks och utvidgas. Utbudet av arbetskraft bör matchas med företagens utbud av arbetsplatser och en matchning mellan utbud och efterfrågan bör göras så effektivt som möjligt så att ungdomar som en resurs snabbt kan tas till vara. För att målet ska uppnås krävs att de minskande åldersklasserna har en hög kompetensnivå. Det är viktigt att unga motiveras till att slutföra sina utbildningar och att man undviker så kallade sabbatsår under det rådande konjunkturläget.

     Landskapsregeringens ungdomspolitik ska stöda tryggandet av sysselsättningen för unga. De utmaningar som aktualiseras på arbetsmarknaden kan i viss mån förutsägas med hjälp av undersökningar gjorda av ÅSUB. Budgetmedel ska reserveras för att möta akuta behov som uppkommer på grund av konjunkturläget.

     Den lågkonjunktur som tog sin början med bankkrisen hösten 2008 och som nådde Åland vid årsskiftet 2008-09 har medfört en nedgång i sysselsättningen och en ökande arbetslöshet. Vid försämringar i sysselsättningsläget drabbas olika kategorier på arbetsmarknaden olika hårt. En grupp som alltid är mera utsatt än genomsnittet är unga arbetssökande: då nyrekryteringarna minskar blir konkurrensen om de återstående arbetsplatserna hårdare, vilket i första hand drabbar dem som har minst erfarenhet och kunskap att erbjuda, det vill säga de unga.

     Ungdomsarbetslösheten har således ökat betydligt snabbare än den genomsnittliga arbetslösheten. I genomsnitt var arbetslöshetsgraden bland ungdomar under 25 år 6,5 % under 2009 (5,4 för kvinnor, 7,6 för män) jämfört med 4,2 % under 2008 (3,7 för kvinnor, 4,7 för män) . Under 2010 har arbetslösheten bland ungdomarna fortsättningsvis legat på en hög nivå, genomsnittet för årets första tio månader är 7,7 %. I oktober 2010 var 42 kvinnor under 25 år och 45 män i samma ålderkategori arbetslösa. Den ökning som normalt infaller under hösten har dock hittills varit långsammare under 2010 än 2009, och under slutet av hösten har arbetslöshetsnivån sjunkit under nivån ett år tidigare. 

 

 

 

     Den stigande ungdomsarbetslösheten har bekämpats med åtgärder av olika slag, såväl utbildningsinsatser som sysselsättande åtgärder. För de yngre ungdomarna, som inte har genomgått någon utbildning på gymnasialstadiet, är åtgärderna i första hand inriktade på att ge stöd för val av yrke och utbildning. För de äldre ungdomarna som har svårt att komma in på arbetsmarknaden efter genomgången utbildning kan exempelvis praktik eller utbildningsinsatser i form av kurser för fortbildning komma i fråga.

     Landskapsregeringen har utvidgat de olika studieprogrammen på gymnasial nivå och berett fler platser inom bland annat byggprogrammet. Den ettåriga yrkesförberedande utbildningen, den så kallade yrkesstarten, ska också ses som en utbildningspolitisk metod att för att i ett tidigt skede stävja ökad arbetslöshet bland unga, samtidigt som den ger tid för reflektion och förbättrade möjligheter för kommande studier.

     Landskapsregeringen har även berett fler platser för läroavtalsstuderande genom att successivt öka anslaget till läroavtalscentret. Regeringen har även fastslagit att läroavtalscentret utgående från näringslivets och enskilda studerandes behov ska erbjuda individuell och behovsanpassad läroavtalsutbildning inom olika branscher. Under år 2009 fanns 14 unga läroavtalsstuderande.

     Bland de ungdomsinriktade sysselsättningsfrämjande åtgärderna som administreras av Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (ams) kan nämnas en utvidgning av projektet Katapult (se närmare nedan under rubriken Särskilda ungdomsprojekt), en ökad användning av sysselsättningsstöd för anställning, där såväl företag inom den privata sektorn som vissa kommuner varit tillmötesgående med anskaffning av lämpliga arbetsplatser, samt praktikplatser. Under våren 2011 planeras också en vägledande jobbsökarkurs inriktad på ungdomar i åldern 1925 år.

 

Katapult

Ungdomsprojektet Katapult har som målsättning att skapa en varaktig, välfungerande och flexibel metod för integrering av arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden. Projektets deltagare få jobb direkt efter att de avslutat sin tid i projektet, alternativt inleda studier. I första hand vänder sig projektet till 16–24-åringar som är arbetssökande men som saknar yrkesutbildning. Under 2010 har 11 ungdomar, 2 pojkar och 9 flickor, deltagit  i Katapult. Den skeva könsfördelningen torde vara tillfällig. Man kan även räkna med en ”dold” målgrupp eftersom det finns arbetslösa ungdomar som bor hos sina föräldrar och inte är registrerade som arbetslösa, men som kan vara i behov av arbets- eller studieförberedande åtgärder.

     Syftet med projektet är att förbereda deltagarna för dagens krav på arbetsmarknaden, där flexibilitet, social kompetens, initiativrikedom, vetgirighet och lösningsinriktning är nödvändiga komponenter. Detta ska uppnås genom såväl individuella som gruppbaserade insatser. För varje deltagare uppgörs en individuell handlingsplan. Genom gruppdynamik och ”teambuilding ” ska deltagarna lära sig att fungera i grupp. De ska således både som individer och som gruppmedlemmar ges möjlighet att utveckla en känsla av sammanhang och mening, d.v.s. att de känner att de har en plats i samhället och att de har kraft och möjlighet att påverka såväl sin egen situation som samhället i stort. Detta syfte ska uppnås genom en kombination av praktiskt och teoretiskt innehåll, dock så att praktik och teori alltid hänger ihop på ett tydligt och naturligt sätt.

 

Validering

Landskapsregeringens satsning på validering ska bland annat locka unga att bli aktiva i att dokumentera fritidsaktiviteter för att senare kunna använda dem som bevis på kunskap och kompetens vid ansökan om studieplats och arbetsansökan. Validering ska ge individen en större möjlighet att använda olika former av kunskap som referens. Valideringsprojektet ska ge verktyg till en ökad utvärdering av skilda kompetenser, både formella och informella kunskaper. Dessutom ska valideringen ge hjälp vid rekrytering eller utbildningsstart. De kunskaper som ska valideras kan vara förvärvade på olika sätt, det kan vara arbetserfarenheter, kurser och utbildningar både hemma och utomlands.

1.2 Hälsa och välbefinnande

 

De åländska barnens och ungdomarnas hälsa och välbefinnande är en högt prioriterad fråga. Mera uppmärksamhet ska ägnas åt barns och ungas motionsvanor, användning av underhållningsmedia, vården av mun och tänder samt de ungas rusmedelsbruk och förebyggandet av olycksfall samt sömnvanor.

     Sömnens betydelse för hälsan lyfts fram eftersom sömnen också är viktig för vår minnesfunktion, vilket är av betydelse för att lyckas i skolan och för en allmänt god hälsa. Särskilt stor betydelse har sömnen under barn- och ungdomsåren och landskapsregeringen avser att följa upp forskning på detta område och utvärdera vilka insatser som kan komma att behövas.

     Psykisk ohälsa bland barn och ungdomar måste förebyggas inom alla samhällssektorer. Belastningen på ÅHS: s barnpsykiatriska mottagning, ökad efterfrågan på elevvårdens tjänster samt oroande resultat av undersökningen "Hälsa i skolan 2009" talar för att arbetet för de åländska barnens och ungdomarnas, särskilt flickornas, hälsa och välbefinnande måste prioriteras. En samordning av studerandehälsan i gymnasieskolorna och Högskolan på Åland genomförs och mottagningarna för då skolhälsovårdare, skolläkare, skolpsykologer och skolkuratorer flyttar in i ett gemensamt elevvårdshus.

     Ett pågående projekt som man i flera års tid har arbetat med inom ungdomspsykiatrin är "Föra barnen på tal - när en förälder har psykisk ohälsa" som bl.a. grundar sig i förståelsen om hur psykisk ohälsa påverkar föräldraskapet och barnen.

     Eftersom ingen samhällssektor ensam klarar av att lösa problemen fortsätter det pågående arbetet inom utvecklingsarbetet "Kraftsamling för barns och ungdomars hälsa och psykiska välbefinnande". Detta innebär en tvärsektoriell satsning med fokus på ungas psykiska välbefinnande där en samordning av resurserna sker inom såväl skola, hälsovård och socialvård. Ett nytt Hälsopolitiskt program har utarbetats och färdigställts under 2010.

     Barn och ungdomar har rätt till en trygg och stimulerande uppväxtmiljö där det inte förekommer någon form av könsrelaterat våld. Barnomsorg och skola verkar i miljöer fria från trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier. Individuella behov skall tillgodoses inom barnomsorg och skola.

     Skolan är en nyckelmiljö när det gäller hälsofrämjande åtgärder. Den kan bidra till att skydda barnens hälsa genom att verka för goda kostvanor och motion. Allt fler rön tyder också på att goda kostvanor förbättrar koncentrationsförmågan och inlärningsförmågan. Skolan kan också uppmuntra de unga att röra på sig varje dag.

     Hälsoupplysningen från vårdnadshavarna och i skolan kompletteras med insatser i medierna och åtgärder som vidtas av hälso- och sjukvården, det civila samhället och relevanta näringsgrenar i syfte att för att lyfta fram positiva förebilder.

     Den aktuella drogsituationen på Åland uppmärksammas fortsättningsvis. Insatser påbörjas redan på barnrådgivningarna, genom att diskussioner förs om gränssättning och attityder till alkohol och droger. Alla skolor på Åland utarbetar alkohol- och drogförebyggande program samt följer SANT-planer och samtliga skolor uppmanas att fortlöpande följa upp och vid behov revidera sina program och handlingsplaner. Alla föreningar och organisationer med barn- och ungdomsverksamhet som beviljas PAF-medel måste lämna in en alkohol- och drogpolicy i samband med bidragsansökan.

     Grundskolans drogförebyggande information och undervisning ska i framtiden förverkligas genom införandet av ett nytt ämne, hälsokunskap. Hälsokunskap införs i grundskolans åk. 7-9 från och med hösten 2011. Tidigare har den drogförebyggande undervisningen integrerats i undervisningen, men för att nå de målsättningar och den nivå som är önskvärd krävs att hälsokunskap finns som eget ämne.

     Skoltrivsel är den enda variabel som samvarierar med såväl alkoholfrekvens som psykisk hälsa och självförtroende, vilket gör skoltrivseln till den viktigaste variabeln för ungdomars välbefinnande Enligt Marie Johansson i Tre faktorer som samvarierar med åländska ungdomars hälsa Alkohol, psykisk hälsa, självförtroende. Skoltrivselns påverkan på och betydelse för ungdomars val när det gäller alkohol har också konstaterats i flera studier.

     Lärarfortbildning om ungdomars hälsa, sömnens betydelse, interaktiv pedagogik och social kompetens arrangeras för inhämtande av ny kunskap och för erfarenhetsutbyte.

     Ett fortsatt samarbete kring förebyggande frågor görs tillsammans med olika frivilligorganisationer genom ungdomskonsulentens deltagande i TFO-Åland (Tid För Offensiv) nätverksträffarna och tillfälliga grupper som Nätmobbningsgruppen. I samråd med kommunerna ska landskapsregeringen arbeta för barns och ungdomars ökade hälsa och motarbeta missbruk av alkohol och övriga droger.

 

1.3 Aktivt medborgarskap

 

Landskapsregeringen vill ge ungdomar oberoende av kön reella möjligheter till påverkan och delaktighet och anser att ungdomars engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande skall tas tillvara som en samhällsresurs.

     Ungas rättighet till inflytande säkerställs genom FN: s Barnkonvention, lagstiftning och olika styrdokument för social- och hälsovård, grundskola och gymnasieskola. Skolan har en mycket viktig roll genom att de har uppdraget att skapa förutsättningarna för, och kunskaperna om ett aktivt medborgarskap.

 

Valdeltagande

Den representativa lokaldemokratin visar i hela Norden en skevhet i representation av framförallt kvinnor och unga vilka är underrepresenterade bland förtroendevalda. Analyser av varför medborgare avstår från att delta beslutsfattandet ger svaren att det är svårt att kombinera förtroendeuppdrag med privat- och yrkeslivet och att yngre politiker kan uppleva frustration över att de politiska processerna fungerar långsamt (Demokrati i Norden, 2004).

     Landskapsregeringen har låtit ÅSUB utreda första- och andragångsväljarnas valbeteende under de två senaste lagtings- och kommunalvalen. Resultaten ingår i ÅSUBs sammanställningar från valdeltagandet 2003 och 2007.

     Man kan konstatera att unga på Åland utmärker sig med ett lågt valdeltagande.  För att öka deras intresse för valen gäller det således inte bara att aktivera dem som aldrig har röstat och att motivera dem som en gång har röstat att fortsätta. Genom att fokusera på ungdomar som en resurs och ge dem möjlighet till ett aktivt deltagande i beslutsprocesser i skola, föreningsliv och som bollplank i kommunalt beslutsfattande innan de får delta i allmänna val, kan de motiveras till ett medborgaransvar då de deltar i allmänna val.

     Ungdomar deltar på, och hämtar kunskap och information från andra arenor än de traditionella. I dag kommer ungas åsikter fram i olika sociala medier. Internet är en gemensam kanal för olika media. De unga bildar grupper på Facebook, twittrar och skickar sms där åsikter sprids och diskuteras i realtid. Det går snabbt att skapa påverkangrupper och visa sitt gillande eller ogillande i olika frågor. Se även rubriken Sociala medier nedan.

     Landskapsregeringen vill stärka den demokratiska diskussionen, genom att skapa öppna flera kanaler för diskussion mellan politiker och ungdomar. IT kommer att kunna användas som ett demokratiskt verktyg för att hitta kanaler och arenor där ungdomar finns.

 

Ålands ungdomsråd

 

Den demokratiska dimensionen av ungas uttryckssätt och viljan att uttrycka åsikter ska tillvaratas och betraktas som en resurs. Ålands ungdomsråd tillsätts för att bli ett inflytandeforum för unga. Syftet med Ungdomsrådet är att öka ungas inflytande i det åländska samhället som helhet. Ungdomsrådet ska tillsättas i samråd och dialog med unga, denna gång utses ledamöterna av deltagarna ett planerat ungdomsforum 2011. Landskapsregeringen avser också att tillsammans med ungdomsforumet och kommunerna utarbeta verksamhetsprinciper för fortsatta aktiviteter.

     Goda exempel från omvärlden ska belysas och omformas efter åländska förutsättningar. Verksamheten ska också kunna omfatta de så kallade ungdomsparlamenten som med ojämna intervaller har ordnats sedan början av 1990-talet.

     Grundidén med ungdomsrådet är att vara en mötesplats för unga som vill engagera sig i samhällsfrågor utan krav på att tillhöra ett politiskt parti. Ungdomsrådet bör bestå av högst 8-10 ungdomar och kan ha som uppgift att arrangera träffar, olika inflytandeforum och liknande, enligt förslag från ungdomar och på deras initiativ.

     Ålands ungdomsråd kan även vara landskapsregeringens remissinstans i ärenden som berör ungdomar.

 

Ungdomskommitté

 

För att säkerställa implementeringen av det ungdomspolitiska programmet och skapa en förståelse för och en samordning inom detta politikområde tillsätts en kommitté bestående av tjänstemän inom förvaltningen.

     Ungdomskommittén kommer i framtiden att ha en viktig funktion inte bara då det gäller frågor om ungdomars påverkansmöjligheter utan över huvud taget för hela förvaltningens förståelse för ungdomspolitiken. Samordningsarbete sker i inledningsskedet inom landskapsregeringens förvaltning och dess myndigheter och inrättningar, men kan utvecklas vidare till att även inkludera kommuner och andra aktörer inom det ungdomspolitiska arbetet så som organisationer, föreningar och nätverk.

 

Elevråd och studeranderåd

 

Landskapsregeringen har erfarit att det generellt behövs en större samverkan mellan de studerande och skolornas ledning. Varje skolas elevrådsverksamhet är en viktig plattform för demokratiskt utvecklingsarbete och delaktighet. Elevråden skall vara ett forum där unga för fram åsikter och påverkar sin vardag. I de olika skolornas styrdokument finns stadgat att i alla skolor, från och med grundskolans åk 7 ska finnas ett elevråd för att tillvarata elevernas åsikter i demokratiska processer. Ett flertal grundskolor har även elevrådsrepresentation från de lägre årskurserna.

     Elevernas intressen och förslag ska tas tillvara och skolan ska möjliggöra ett jämställt och jämlikt demokratiskt deltagande, träna eleverna i att kunna påverka, ta ansvar för och vara delaktiga i skolans arbete. Elevernas medinflytande i såväl planering som utvärdering av skolans undervisning och fostran skall successivt stärkas, så att unga genom kunskap, förståelse och engagemang kan delta aktivt i skolan och i ett demokratiskt samhälle. Ansvaret för elevråden fördelas mellan kommunerna och landskapsregeringen där landskapsregeringen har ett allmänt utvecklingsansvar.

     Enligt Landskapslag om gymnasieutbildning utser de studerande vid Ålands lyceum och Ålands yrkesgymnasium var sitt studeranderåd. Rådets uppgifter är att främja studierna och studiesituationen och de kan bland annat framföra förslag och avge utlåtanden till rektor (§ 63). Företrädare för de studerande ingår även i Ålands lyceums respektive Ålands yrkesgymnasiums ledningsgrupp som fullvärdiga medlemmar (§ 61). De studerande ges härigenom en reell möjlighet att påverka sin studiesituation. Myndigheten Ålands gymnasiums styrelse ska dessutom även bereda företrädare för de studerande möjlighet att delta i styrelsesammanträden (§ 54).

     I Sverige finns exempel på elevråd där man även fått ett visst ekonomiskt inflytande. I flera fall har det haft en positiv inverkan på ökat inflytande men även ett ökat ansvar för de gemensamma lokalerna och inventarier. I vår omvärld finns en del formaliserade ungdomsinstanser. Bl.a. i Sibbokommun finns ett ungdomsfullmäktige för valda ungdomar mellan 13-20 år som behandlar de kommunfullmäktigefrågor som anses ha ett särskilt ungdomsintresse.

     Ungdomarna spelar en viktig roll för integrationens utveckling. Det är viktigt att ungdomslokaler och fritidsgårdar är inkluderande och att både de och utbildningen arbetar med sammanhållning och social kompetens. Att utveckla den social och emotionella kompetensen ger en trygget och förståelse som i förlängningen förebygger konflikter och utanförskap.

     Landskapsregeringen anser att det är viktigt att ta tillvara det sociala kapital som ungdomar är och inte bara se dem som morgondagens beslutsfattare och skattebetalare utan en viktig resurs här och nu.

 

1.4 Kultur och fritid

 

I landskapsregeringens kulturpolitiska program Växtkraft konstateras att barn och ungdomar oberoende av kön är prioriterade målgrupper i kulturpolitiken; "Barns och ungas rätt till kultur och kulturupplevelser är fastslagen i FN:s barnkonvention. Barn ska ha tillgång till kultur och kulturarv samt handledning och uppmuntran till eget skapande. Barns fantasi, energi och lust att pröva på olika kulturformer ska tas tillvara och uppmuntras på olika sätt både i institutioner och i andra kreativa sammanhang. Barn ska vid sidan av daghem och skola ges möjlighet till skolning och fördjupning inom olika konstområden".

     Även inom idrottsverksamheten har barn och ungdomsidrotten en prioriterad ställning. Under år 2011 avser landskapsregeringen inleda arbetet med ett idrottspolitiskt program i vilket de ungas möjligheter till motion och idrott kommer att ges särskild uppmärksamhet.

     Vidare kan konstateras att ungdomarna är samhällets främsta framtidsresurs och de ungas kreativitet, engagemang och kritiska tänkande ska tas tillvara inom alla politikområden. Den unga kulturen har mycket att tillföra och unga kulturuttryck skall ha en självklar plats i kulturlivet, Framför allt skall ungdomarnas förmåga att av egen kraft skapa kultur och konst uppmuntras.

     Landskapsregeringen skapar tillsammans med kommunerna de allmänna förutsättningarna för idrotts, kultur- och ungdomsverksamhet. Olika organisationer och föreningar bedriver sedan den egentliga verksamheten. Genom landskapsandelar till kommunerna stöds denna verksamhet. Den kommunala ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet stöds i budget 2010 med 654 000 euro i form av landskapsandelar för kommunal ungdoms-, idrotts- och kulturverksamhet. Anslaget har beräknats utifrån följande preliminära basbelopp: ungdomsarbete 15,13 euro, idrott och motion 70,42 euro och kulturverksamhet 10,28 euro.

     Dessutom stöds ungdomsarbete och idrott med PAF-medel uppgående till sammanlagt 1 513 000 euro. Dessa medel fördelas på; Ålands ungdomsråd (inklusive ungdomskonsulentens lön, 38 000), understöd till föreningar och organisationer för ungdomsarbete (235 000), understöd för idrottsorganisationers verksamhet (1 105 000), understöd för idrotts och sportanläggningar (65 000), understöd för särskilda idrottsevenemang (60 000), lån till ungdomsorganisationer och föreningar (10 000).

     Idrottsförbundet som takorganisation för idrottsföreningarna delar ut bidrag till sina medlemsföreningar och handhar dessas ansökningar, medan ungdomsföreningarna söker bidrag för kulturella evenemang direkt från Ålands Kulturdelegation och inte får bidrag från sin takorganisation ÅUF r.f.

     Landskapsregeringens vision är att förändra denna struktur, genom att i framtiden eventuellt kunna kanalisera medel till ungdomsföreningarna via ÅUF r.f. enligt samma mall som för idrottsförbundet. I bidragsriktlinjerna för ungdomsprojekt vill landskapsregeringen fokusera på arrangemang som tar sikte på ungdomsverksamhet och ungas delaktighet i allt från inledande planering till genomförande. Landskapet ger ekonomiskt stöd till ung kultur med kortare framförhållning än andra stöd, så att man kan ha större flexibilitet och kort behandlingstid för att ta tillvara initiativ när de väcks.

     Landskapsregeringen ser ungdomslokalerna som viktiga samlingspunkter och verksamhetsutrymmen för kommunerna. Verksamheterna och regelverken behöver dock utvecklas mot att underhåll av byggnaderna inte längre måste vara bundet till ungdomsföreningarnas verksamhet. Ungdomarna har sällan varken kompetens eller intresse att sköta och underhålla byggnader och ta ansvar för storköksinventarier och avancerade ventilationsanläggningar. Landskapsregeringen avser att se över regelverken så att ungdomsföreningarna skall kunna koncentrera sig på att skapa verksamheter som intresserar ungdomarna medan andra föreningar eller kommunen själv kan sköta förvaltningen av byggnaden. Offentliga utrymmen ska vara fria från sexuella och andra trakasserier.

     Landskapsregeringen har också som mål att validering av föreningslivskunskap ska ges större betydelse. De unga ska kunna se nyttan av att vara aktiv i styrelser och olika projektgrupper. Detta kopplas till valideringsprojektet där vikten av en personlig CV understryks. Ett föreningsengagemang ska kunna ge erfarenheter som kan tas tillvara i ett framtida arbete.

     En utredning för förutsättningarna för en satsning på en teaterutbildning för unga har genomförts under år 2009 och Ålands kulturdelegation arbetar med en utredningsrapport med förslag till en successiv uppbyggnad av en sådan utbildning. De viktigaste lärdomarna från projektet "Kultur i skärgården" tas till vara och arbetas vidare med.

 

Sociala medier

 

Sociala medier som mötesplatser och arenor för åsikter blir allt viktigare. Unga använder i dag i hög grad olika sociala medier för kommunikation. Sociala medier är olika internetfora, bloggar, wikier, poddradio och artikelkommentarer. Internets olika interaktiva egenskaper och möjligheter används dagligen av många ungdomar. Nyskapande it-projekt som förstärker deltagardemokratin kan vara en framtida väg att gå. Brukarinflytande är ett viktigt komplement till de traditionella kanalerna för inflytande och ökar ungas möjligheter till att delta i politiken genom de arenor där de är experterna.

     För att kunna möta unga och tillmötesgå ungas behov av egna arenor kommer landskapsregeringen att initiera olika former av samarbeten.

Landskapsregeringen bygger, tillsammans med Mariehamns stad, föreningar och andra aktörer på ungdomsområdet, ungdomsportalen www.ung.ax. I detta sammanhang poängteras synlighet där ungdomarna är för att nå dem på bästa sätt.

     Digital kompetens blir allt viktigare. Det innebär förmåga att kunna sovra och värdera det informationsflöde vi dagligen står inför, men också förmåga att tänka kritiskt, att förstå e-säkerhet och att ha en social och kulturell förståelse. Ungdomar är allt skickligare på att använda ny teknik. Vuxna står idag inför utmaningen att de unga behärskar dessa teknikens arenor bättre än många vuxna, men att de samtidigt behöver vägledning i att ansvarsfullt använda sig av alla möjligheter tekniken erbjuder. Vårdnadshavarnas ansvar bör också betonas och de bör medvetandegöras om sina möjligheter till insyn och påverkan. Det är även viktigt att föreningar och andra aktiva på ungdomsområdet i övrigt är medvetna om den påverkan som sprids genom olika sorters medieinnehåll och reklam. Bland annat Rädda Barnen Åland r.f. går ut med information och stöd till föräldrar, skolpersonal och elever genom projektet Barnens internet.

     De sociala medierna och Internet öppnar många möjligheter att vidga sin omvärldssyn och att skapa nätverk och påverkansgrupper. Med enkla medel kan man skapa kontakt över hela jordklotet och få ny intressant information. Sociala medierna kan även hjälpa att matcha sina specialintressen med andra medlemmars och därmed få unika grupper inom olika intresseområden. Bloggar har också skapat arbetstillfällen för i många fall unga som skapar intressanta texter och har många besök och som väcker intresse hos finansiärer. De sociala medierna öppnar även möjligheter för t.ex. bibliotek, undervisning och annan förvaltning att kommunicera på ett sätt som ofta attraherar unga.

     Skolan står inför nya utmaningar då eleverna har vidare kunskaper om och mer praktisk erfarenhet av att använda sociala medier. Lärare behöver fortbildning i hur man använder ny teknologi och hur man genom Internet, genom sociala medier och med datorers hjälp kan utveckla sin undervisning. Det är även viktigt att lära mer om vilka verktyg som finns för att arbeta förebyggande med nätmobbning, fusk och plagiat.  En annan viktig uppgift är att lotsa de unga framåt och informera dem om möjligheterna med internet, att diskutera kring förhållningssätt och kritiskt tänkande. Inom projektet Nätpedagogik vid landskapsregeringens utbildningsavdelning har man poängterat och tydliggjort detta inom ramen för den fortbildning som arrangerats. Landskapsregeringen ser att det är av vikt att följa med utvecklingen på dessa områden och att stödja skolornas och olika organisationers initiativ till samarbeten samt utveckla och stödja projekt som innebär informationsförmedling och förebyggande arbete.

     I alla skolor bör medieutbildning, där etik, moral, rättigheter och skyldigheter på nätet tas upp finnas med redan från de lägsta klasserna. Olika medier kan också användas i olika kampanjer för att lyfta fram hälsosamt beteende och visa på goda förebilder. Det kunde göras på samma sätt som reklamvärlden nu gör, genom direkta individualiserade utskick, artikelkommentarer, Facebookgrupper och Twitter.

     Landskapsregeringen har tillsatt en kommitté för att arbeta fram ett nytt mediepolitiskt program där unga utgör en målgrupp och ska tas med i arbetet.

 

2. Övriga viktiga ungdomspolitiska områden

 

2.1 Särskilda ungdomsprojekt

 

 

www.ung.ax

 

Hemsidan www.ung.ax ska lanseras som en övergripande portal för hela ungdomsarbetet på Åland. Sidan kopplas till landskapregeringen, men alla aktörer med ungdomsarbete på agendan ges möjlighet att länka till sidan.

     En tävling utlystes för utvecklandet av en logo för hemsidan. Tanken med logotävlingen var att den ska väcka de ungas intresse och nyfikenhet och därmed ge förhandsreklam för portalen. Avsikten är att låta ungas åsikter komma fram så mycket som möjligt. Ett tiotal ungdomar av båda könen engageras redan i inledningsskedet i redaktionsrådet.

     För att skapa en informationskanal till unga bildas en Facebookgrupp med samma namn som hemsidan.

 

ÅUF-SKUNK projekt

 

Ålands Ungdomsförbund driver tillsammans med SKUNK-intresseorganisationen för ungdomar i skärgården r.f. ett ungdomsprojekt under 2010 med landskapsmedel. Projektets primära målgrupp är ungdomar i åldern 13-19 år. Projektet sker i skärgården och på landsbygden. Huvudmålet för det gemensamma projektet är att förbättra förutsättningarna för drogfria och meningsfulla aktiviteter på fritiden för ungdomar från landsbygden och skärgården. Målet är också att ungdomarna ska kunna påverka mera.

     Projektledaren inventerar läget utifrån ungdomars tankar och önskemål över vilka fritidssysselsättningar som redan finns och vilka fritidssysselsättningar som ungdomar vill ha. Arbetet innebär uppsökande verksamhet, workshops och fritidsaktiviteter lokalt. Med inventeringen som grund kommer ÅUF och SKUNK att dra upp riktlinjer och ge förslag till hur ungdomsarbetet på landsbygden och i skärgården kan utvecklas.

 

Ungdomslotsarna

 

Ungdomslotsarna stöder ungdomar i åldern 15-25 år att bli mer motiverade att ta steg som leder till förbättring av deras aktuella situation. Syftet är att motverka ungdomsarbetslöshet och marginalisering bland unga och att vara en bro mellan grundskolan och gymnasialstadiet.

 

2.2 Jämställdhet

 

Landskapsregeringens mål och handlingsprogram för jämställdhetsarbetet sammanfattas i "Ramprogram för det åländska jämställdhetsarbetet 2008-2011" som har förelagts lagtinget i form av ett meddelande.  Landskapsregeringen betonar vikten av att genus- och jämställdhetsfrågor betraktas som ett politik- och kunskapsområde som beaktar kvantitativa och kvalitativa aspekter av jämställdhet. Det övergripande målet för den åländska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det övergripande målet kan formuleras i följande delmål:

 

·      jämn fördelning av makt och inflytande

·      samma möjligheter för kvinnor och män till ekonomisk självständighet

·      samma villkor och förutsättningar för kvinnor och män i frågan om avlönat arbete, företagande, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet

·      samma tillgång för flickor och pojkar, kvinnor och män till utbildning och utveckling av personliga intressen och talanger

·      jämn fördelning av det oavlönade hem- och omsorgsarbetet

·      frihet från könsrelaterat våld

 

     Övergripande mål och delmål gäller under en längre tidsperiod och bryts därför ner i årliga handlingsplaner med konkreta projekt, aktiviteter och åtgärder. Prioriterade områden är kvinnofrid, barnomsorg och skola, arbetsliv och arbetsmarknad samt utbildning och information.

     Arbetsmetoderna för det åländska jämställdhetsarbetet är jämställdhetsintegrering och traditionellt jämställdhetsarbete. Könsuppdelad statistik är en förutsättning för synliggörandet av flickors/kvinnors och pojkars/mäns behov, förutsättningar och livsvillkor. 

     Jämställdhet handlar om grundläggande värderingar som respekt, livskvalitet, demokrati och mänskliga rättigheter. En viktig förutsättning för jämställdhet är att förändra strukturer och att avskaffa fördomar och traditionella föreställningar om kvinnor och män. Det vill säga att medvetandegöra kvinnor och män om de strukturer och normer som gäller i arbetsliv och samhälle och vilka konsekvenserna av detta blir för den enskilda individen.

     Ramprogrammet poängterar fördelarna med ett jämställt samhälle där kvinnor och män använder hela sin potential och flickor och pojkar utvecklas optimalt utan begränsningar av förväntningar och krav som ställs på grund av könstillhörighet. Hållbar jämställdhet syftar till kvalitetssäkring av alla politik- och verksamhetsområden för att garantera att de svarar mot flickors/kvinnors och pojkars/mäns villkor och behov. På ungdomspolitiska området gäller samma grundläggande värderingar. Det är viktigt att komma ihåg att jämställdhetsarbetet på det ungdomspolitiska området handlar om att unga kvinnor och män, flickor och pojkar ska få en utökad repertoar och färre begränsningar. Syftet är att öppna upp och att ge flera möjligheter. Målet är att alla ska få utvecklas som de individer de är. Forskning visar att detta inte sker idag och det är den utgångspunkten och medvetenheten vi ska ha i det ungdomspolitiska jämställdhetsarbetet.

Landskapsregeringen satsar 2010-2011 på en jämställd barnomsorg. Integrering av genus- och jämställdhetsperspektivet i den åländska barnomsorgen sker i tre steg och följs av uppföljning, utvärdering och förslag till åtgärder för fortsatt genus- och jämställdhetsarbete i barnomsorgen.

     Utvecklingsprojektet jämställdhetsintegrering påbörjades 2008 i förvaltningen. Detta innebär utbildning och kompetensutveckling i genus- och jämställdhetsfrågor för ministrar och avdelningschefer omfattar från och med 2010 även budgetansvariga.

     Kvinnofrid är ett prioriterat område 2010-2011. Enligt läroplanerna för grundskolan och gymnasieskolorna ska jämställdhetsarbetet vara en naturlig del av det dagliga arbetet i skolan. Alla barn och unga ska oberoende av kön eller sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till undervisningen och därefter ha lika möjlighet till fortsatta studier. I Grundskolelagen och Landskapslagen om utbildning på gymnasialstadiet framhålls jämställdhet och demokratiska principer. (I övrigt framhålls att: de studerande skall bemötas opartiskt så att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, funktionshinder, ålder, etnisk tillhörighet, social, religiös eller kulturell bakgrund eller annan jämförbar omständighet).

     Vid redovisning av bidrag ur penningautomatmedel  för kultur-, idrotts- och ungdomsverksamhet blir det obligatoriskt för föreningarna att även redovisa könsindelad statistik. Detta för att landskapsregeringen ska få en överblick över hur resurserna fördelas.

 

2.3 Hållbar utveckling

 

Landskapsregeringen fäster särskild vikt vid att stegvis införa ett hållbarhetsperspektiv som skall genomsyra allt beslutsfattande inom förvaltningen. Hållbar utveckling omfattar ekologisk, ekonomisk och social hållbar utveckling och i det åländska samhället ska vi sträva till hållbar utveckling inom alla områden.

     För ungas del är arbetet med hållbar utveckling  något som lyfts fram i styrande dokument inom utbildningsområdet. I dessa dokument poängteras det att de studerande ska få kunskaper i att bli samhällsmedlemmar och yrkesutövare som inser nödvändigheten av en hållbar resursanvändning, dvs. som lever och verkar på ett sätt som är ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart.

     Ungas möjligheter till aktivt inflytande och delaktighet är här vitala för alla nivåer i beslutsprocessen och inom alla samhällsområden. Dessutom bidrar de med sin förmåga att tillföra ett unikt perspektiv. Genom att främja hållbarhetstanken inom alla samhällsområden finns möjlighet att förverkliga de olika miljömålen samt att uppnå landskapsregeringens vision om ”ett tryggt, självstyrt, ö-samhälle där medvetna medborgare gör hållbara val”.

 

2.4 Boende

 

På Åland är det trots det ekonomiska läget stor efterfrågan på lediga hyresbostäder. Det byggs mer bostäder än på länge men ungdomar kan ändå ha svårt att hitta eget boende. Några av skolorna på gymnasialstadiet har egna internat som erbjuder boende åt de studerande. En del kommuner gör särskilda satsningar på boenden för unga. Landskapsregeringen stöder fortsättningsvis bostadsproduktionen och särskilt uppmärksammas behovet av funktionella hyresbostäder för ungdomar och unga familjer.

     Det finns ett system med bosparande för unga där banken premierar den sparande med lite högre ränta under spartiden och landskapsregeringen utbetalar ett räntestöd under lånetiden efter det att bostaden anskaffats. En konjunkturpremie på 3 000 euro knuten till bostadssparsystemet planeras. Av lagtekniska skäl måste en egen lagstiftningsprocess genomföras först. När det gäller ungdomsbostäder rent allmänt kan konstateras att det, förutom de tidigare nämnda internaten, har byggts speciella studerandebostäder. Bikupan och Strandnäs motell-området innehåller över 100 bostäder för studerande som tillkommit under 2000-talet.

     Rent bostadspolitiskt skapar dessa kriterier i sig en diskussion om hur man ska definiera begreppet ungdomsbostäder, men om man antar att en sådan speciell kategori av bostäder ska finnas kan man ställa åtminstone två krav på dem:

·      ungdomar har företräde vid fördelning av bostäder,

·      lägre hyra än för bostäder i samma kategori på marknaden i övrigt.

 

2.5 Kommunikationer

 

Landskapsregeringen strävar till att upprätthålla en så välfungerande kollektivtrafik som möjligt. Enligt en statistikundersökning gjord 2002 i Mariehamn åker barn och ungdomar mera buss än de vuxna. Barn och unga under 18 år står för över hälften av stadsbussens passagerare. Målsättningen är att kollektivtrafiken anpassas i mån av möjlighet till ungdomars behov av kommunikationer från skärgård och randkommuner.

 

 

3. Ansvarsfördelning och organisatoriska åtgärder

 

I enlighet med Landskapslag (1983:39) om kulturell verksamhet, Idrottslag (1983:42) för landskapet Åland och Landskapslag (1987:86) om ungdomsarbete skapas allmänna förutsättningar för idrotts- och ungdomsverksamhet. För ordnandet av idrottsverksamheten svarar i huvudsak de i idrottslagen avsedda idrottsorganisationerna. Den övriga ungdomsverksamheten i landskapet ordnas av ungdomsorganisationer och organisationer med ungdomsverksamhet vilket betyder främst ÅUF r.f. med medlemsföreningar men även andra föreningar och organisationer som till exempel församlingarna har ungdomsverksamhet.

     Landskapsregeringen beviljar kommunerna landskapsandelar för ungdoms, idrotts och kulturverksamhet. Dessutom besluter man om stöd till landskapsomfattande ungdomsorganisationer och organisationer som bedriver ungdomsverksamhet, anläggningsprojekt som avser lokaler för ungdomsverksamhet, landskapsomfattande kursgårdar för ungdom, projektunderstöd för ungdomsforskning och internationellt ungdomssamarbete samt för andra ändamål som främjar ungdomsverksamheten i landskapet.

     Kommunerna beviljas landskapsandelar för driftskostnaderna för ungdomsarbetet, idrotts- och kulturverksamhet. I landskapslagen om ungdomsarbete finns bestämmelser om hur ungdomsarbetet och ungdomsverksamheten i landskapet ska främjas och stödas. De kommunala uppgifterna handhas av en nämnd eller av kommunstyrelsen beroende av hur fullmäktige har beslutat. Bland uppgifterna som nämns i lagen för kommunernas (ungdomsnämndernas) del finns dessa: följa den ungdomsverksamhet och ungdomspolitik som bedrivs i kommunen, ta initiativ och göra framställningar samt avge yttranden i sådana angelägenheter; skapa förutsättningar för utveckling av den lokala ungdomsverksamheten, stöda ungdomsföreningarna och annan verksamhet som de unga själva ordnar; upprätthålla kontakt med myndigheter med flera, sörja för utbildning och information som främjar ungdomsarbetet; besluta om fördelningen av de anslag som har anvisats för understöd till lokala ungdomsföreningar. Således har kommunerna en ansvarsfull, vidsträckt och viktig uppgift.

 

3.1 Planerade åtgärder

 

Nedan följer exempel på åtgärder som fortgår eller planeras att genomföra inom kort. 

 

     En ungdomskommitté tillsätts inom förvaltningen för att få breddade infallsvinklar i det ungdomspolitiska arbetet och där ungdomskonsulenten är föredragande. Ungdomskonsulenten är för närvarande anställd på 60 procent av heltid. Landskapsregeringen konstaterar att det ungdomspolitiska programmet betonar att tjänsten borde vara en heltidstjänst.

     Ålands Ungdomsråd tillsätts på nytt och stöttas även i fortsättningen med en tjänstemannaresurs, ungdomskonsulenten, och egna budgetmedel.

     Landskapsregeringen strävar till att kunna erbjuda en studieplats till alla. För att förverkliga detta görs bland annat en översyn av för elever med särskilda behov samt en yrkesstartsatsning.

     Lärande i arbete görs inom den yrkesinriktade utbildningen och ersätter praktik på arbetsplatsen. Lärande i arbete innebär målinriktade studier på arbetsplatsen i enlighet med läroplanen. Studierna handleds och bedöms av arbetsplatshandledare och lärare i samarbete.

     Ungdomskonsulenten avlönas idag genom PAF-medel, men för en tryggad kontinuerlig finansiering är allmänna budgetmedel det naturliga finansieringssättet.

     Utvecklandet av stöd till projekt där ungas engagemang, skapande förmåga och kritiska tänkande tas tillvara inleds.

     Landskapsregeringen möjliggör erfarenhetsutbyte för personer engagerade i ungdomsverksamhet, i form av seminarier och föreläsningar på Åland och i närliggande regioners arrangemang. Utbildning och kompetensutveckling gällande metoder för hur unga görs delaktiga i att skapa sin egen kultur och fritid erbjuds åt aktiva på ungdomsområdet och förvaltningens personal

     Landskapsregeringen avser utveckla kontakten till de åländska studerandena utanför Åland.

     Inom jämställdhetsområdet fortsätter man projektet med att införliva genus- och jämställdhetsperspektivet i barnomsorgsverksamheten och i de åländska grundskolorna. Landskapsregeringen satsar fortgående på drogförebyggande åtgärder.

     Landskapsregeringen kommer att inför bildandet av den nya gymnasiemyndigheten lyfta vikten av att det finns praktiska yrkesinriktade utbildningar som attraherar både flickor och pojkar.

     Landskapsregeringen delfinansierar riskreduceringskurser för avgångsklasserna vid gymnasialstadieskolor och för arbetslösa ungdomar, man arrangerar utbildning för personalgrupper som möter alkohol- och narkotikaproblematiken i sitt arbete. Tillsammans med kommunerna erbjuder man föräldrautbildning och upplysning om attityder till droger. Modeller för utvärdering av föräldrastöd och -utbildning tas fram.

     Fortbildning och kompetensutveckling gällande åtgärder och metoder som främjar ungas hälsa och välbefinnande förverkligas för olika personalgrupper.

     Landskapsregeringen satsar i samarbete med kommunerna och ÅHS, Ålands hälso- och sjukvård, även på utveckling av metoder och kompetens i vårdkedjans samtliga led.

     Omvärldsbevakningen, främst EU och Norden, sker som tidigare och övrigt i enlighet med budget.

 

4. Utvärdering och ekonomiska konsekvenser

 

De årliga handlingsplanerna blir en del i arbetet med att följa upp den åländska ungdomspolitiken. En utvärdering av hela det ungdomspolitiska programmet ska göras i samband med att programmet omarbetas eller att ett nytt program tas fram. Uppföljning och utvärdering bör göras utifrån olika perspektiv. Utvärderaren kan använda sig av tjänstemän och politiker på olika nivåer, politiska partier och medborgarorganisationer, unga och ungdomsarbetare för att skaffa information. De kan alla bistå med olika perspektiv i utvärderingen. Formen kan vara genom enkät, intervju, utvärderingsseminarium eller annan interaktiv metod. Syftet för utvärderingen är att kontrollera resultatet av programmet samt att skaffa underlag för förändring och utveckling inför framtida ungdomspolitik.

     En form av heltäckande utvärdering att använda i framtiden kan vara att göra en LUPP-undersökning (=Lokal uppföljning av ungdomspolitiken, framtagen av ungdomsstyrelsen i Sverige) på Åland. Den kan ge heltäckande information och genom att utföra den med några års mellanrum kunde en kontinuerlig uppföljning säkerställas. En möjlig modell för detta skulle vara att landskapsregeringen, ams och kommunerna skulle göra en gemensam uppföljning.

     Ekonomiska konsekvenser kan vara svårt att läsa ut enbart av åtgärder som inte ger ett resultat i form av mätbara utgifter och inkomster i euro. Däremot räknar man med att det kan visa sig som en samhällsekonomisk effekt i det att man tillvaratar ungdomarna och deras åsikter som en resurs, vilket långsiktigt innebär en minskad risk för felsatsningar.

     För att beskriva detta kan nämnas att Statens revisionsverk i Sverige har behandlat ungas utanförskap i en rapport från 2007 (146/2007). Enligt rapporten beräknas ett utanförskap kosta motsvarande ca 700 000 euro i "förluster för nationalinkomsten", i form av förlorade skatteinkomster, om utanförskapet varar hela den arbetsföra åldern (25-45 år). Därtill kommer övriga kostnader för samhälle och individ. För att genomföra relevanta satsningar krävs en långsiktig plan och ekonomiska förutsättningar.

 

 

5. Källor och vidare läsning

 

Åland

Alkohol och narkotikapolitiskt program år 2007-2011 för landskapet Åland

http://www.nad.fi/nosam/Alkohol-_och_narkotikapolitiskt_program_2007-2011.pdf

Barns och ungdomars hälsa på Åland

http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/publikationer/barns_och_ungdomars_halsa_pa__land_utan_sidnr-_en_lagesrapport.pdf

Budget 2010

http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/budget/2010_bud_lr.pdf

Digital kompetens och nätbaserat lärande, Anvisningar i landskapet Ålands läroplan för grundskolan, tillägg till läroplanen cirkulär U30/06/1/4

http://www.skolnet.aland.fi/Cirkular/Digital_kompetens_laroplansanvisningar27U30.pdf

Bilaga till cirkulär 27 U30-24.03.2009;

http://www.skolnet.aland.fi/Cirkular/Digital_kompetens_laroplan_Bilaga27U30.pdf

En jämställd barnomsorg - Handlingsplan för integrering av genus- och jämställdhetsperspektivet i den åländska barnomsorgen

http://www.regeringen.ax/.composer/upload//kansli/Barnomsorg.pdf

Kommunallag för landskapet Åland

http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/lagar/d_inlagan_08.pdf

Förarbeten till den nya gymnasieutbildningen 2010

Hälsa i skolan 2009

http://www.regeringen.ax/.composer/upload//Halsa_i_skolan_i_yrkeslaroanstalter_2009_situationen_pa_Aland.pdf

Hälsopolitiskt program

halsopolitiskt_program_aland_2010-2020.pdf

Landskapslag http://www.regeringen.ax/lagboken.pbs ,

Landskapsregeringens handlingsprogram

lr_handlingsprogram.pdf

Läroplansgrunder för gymnasialstadiet

http://www.skolnet.aland.fi/PDF/laroplansgrunder_gymnasialstadiet.pdf

Rapport över drogundervisning i grundskolornas och förslag till plan för drogundervisningen på Åland

RAPPORTGRUNDSKOLORNASDROGUNDERVISNING.pdf

Regionalpolitiken på Åland

http://dokument.lagtinget.ax/sok/arende.php?arende=M%A41/2000-2001

Skolornas alkohol- och drogförebyggande program

http://www.skolnet.aland.fi/PDF/Alkohol_och_drogforebyggande_program.pdf

Socialvårdsplan 2009 -2013

http://www.regeringen.ax/.composer/upload//Socialvardsplan_2009-2013.pdf

Tre faktorer som samvarierar med åländska ungdomars hälsa Alkohol, psykisk hälsa, självförtroende Marie Johansson (2004)

http://www.regeringen.ax/.composer/upload/drogfri_alkohol/ungdom_halsa.pdf

Uppföljning av Handlingsplan 2009, målsättningar med åtgärder för 2010 K10/08/1/16

Utvärdering av alkohol- och narkotikapolitiskt program för landskapet Åland 1996-2000

http://www.regeringen.ax/.composer/upload/modules/publikationer/utvardering_av_alkohol_1996-2002.pdf

ÅSUB statistikmeddelande 2.12 2009  arblos_11_2009.pdf

ÅSUB Valdeltagande 2007 valdeltagande2007.pdf              

 

Finland

Hälsa 2015

http://www.terveys2015.fi/halsa2015.pdf

Institutet för hälsa och välfärd

http://www.thl.fi/sv_SE/web/sv/

Klubbcentralen - Stöd för skolan rf.

http://www.kerhokeskus.fi/index.php?mid=725

Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd

http://www.valtioneuvosto.fi/toiminta/politiikkaohjelmat/lapset/ohjelman-sisaeltoe/RPP_Barn_RSD2007.pdf

Politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv   http://www.valtioneuvosto.fi/toiminta/politiikkaohjelmat/tyo_yrittaminen_tyoelama/ohjelman-sisaeltoe/sv.pdf

Statens revisionsverk; Förebyggande av utslagning av unga

http://www.vtv.fi/files/94/1462007_Forebyggande_av_utslagning_av_unga.pdf

Statistikcentralen

http://tilastokeskus.fi/til/jvie/index_sv.html

 

Sverige

Dunkels, Elza Bridging the distance: childrens´s strategies on the internet

http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:140705

Dunkels, Elza, (2009) Vad gör unga på nätet, Gleerups

Förslag till statsbudget för 2010, Sverige: Kultur, medier, trossamfund och fritid

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/17/16/ccc7795e.pdf

Nordiskt kunskapscenter för medie- och kommunikationsområdet

http://www.nordicom.gu.se/

Regeringens proposition Tid för kultur, 2009/10:3 Faktablad

http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/20/99/bdbe758f.pdf

Ungdomsstyrelsen

http://www.ungdomsstyrelsen.se/main/

 

Norden

Deklaration om ett hållbart Norden

http://www.norden.org/sv/om-samarbetet/avtal/avtal/deklarationer-och-andra-dokument/deklaration-om-ett-haallbart-norden/deklaration-om-ett-haallbart-norden-oslo-den-9-nov-1998

Demokrati i Norden

http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2005-701/at_download/publicationfile  

NORDBUK

http://www.iu.dk/programmer-og-tilskud/norden/nordisk-boerne-og-ungdomskomite

NUNI (Nationella nätverket för ungas inflytande)

http://www.nuninatverk.se/  

 

EU

COUNCIL RESOLUTION of 27 November 2009, on a renewed framework for European cooperation in the youth field (2010-2018)

http://ec.europa.eu/youth/pdf/doc1648_en.pdf

Främja goda kostvanor och motion: En europeisk dimension i arbetet för att förebygga övervikt, fetma och kroniska sjukdomar    

Meddelande från Kommissionen till Rådet, Europaparlamentet, europeiska- ekonomiska- och sociala kommittén samt regionkommitténhttp://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2009:0200:FIN:SV:PDF

Northern dimension partnership in public health and social wellbeing

http://www.ndphs.org/internalfiles/File/About_NDPHS/Oslo_Declaration.pdf   

Nya insatser för Europas ungdom      http://www.youthforum.org/fr/system/files/yfj_public/strategic_priorities/en/0042-01e.pdf 

 

6. Bilaga

·       Ungdomspolitiskt program för landskapet Åland