Meddelande 1/2014-2015

Lagtingsår: 2014-2015
Typ av dokument: Meddelande

Ladda ner Word-dokument

 

MEDDELANDE nr 1/2014-2015

 

Datum

 

 

2015-02-26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Till Ålands lagting

 

 

 

 

 

Landskapsregeringens externpolitik

 

 

Meddelandet innehåller en heltäckande redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2015. I meddelandet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen år 2015 samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en redogörelse för verksamheten beträffande EU-ärenden under år 2014.

Som bilaga föreligger en årsberättelse över landskapsregeringens aktiviteter i Nordiska ministerrådet 2014.

 

 

 

Mariehamn den 26 februari 2015

 

 

 

 

L a n t r å d

Camilla Gunell

 

 

 

 

Minister

Wille Valve

 


 

Innehåll

1. Inledning. 3

2. Nordiska ministerrådet 3

2.1 Ålands möjlighet att påverka i det nordiska samarbetet 4

2.2 Kommande ordförandeskap. 4

2.3 Övergripande prioriteringar 4

2.3.1 Språket 4

2.3.2 Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet 5

2.3.3 Gränshinderarbetet 5

2.3.4 Näringsliv och arbetsmarknad. 5

2.3.5 Ny Nordisk Mat 6

2.3.6 Kultur 6

2.3.7 Utbildning. 7

2.3.8 Jämställdhet 8

2.3.9 Finans. 9

2.3.10 Energi 9

2.3.11 Miljö. 10

2.3.12 Informella nordiska ministermöten. 10

3. EU. 11

3.1 Landskapets möjligheter till inflytande i EU-ärenden. 12

3.1.1 Landskapsregeringens specialrådgivare i Bryssel 12

3.1.2 Nationell expert vid kommissionen. 12

3.1.3 Samarbete med Europaparlamentariker 12

3.1.4 Regionkommittén. 13

3.1.5  Subsidiaritetsprincipen. 13

3.1.6 Deltagande i kommissionens konsultationer 13

3.1.7 Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden. 14

3.2 Landskapets prioriteringar 15

3.2.1 Åländsk representation i Europaparlamentet 15

3.2.2 Statligt stöd. 15

3.2.3 EU 2020 ur ett utbildnings- och kulturperspektiv. 16

3.2.4 Upphovsrätt 18

3.2.5 Konsoliderad bolagsskattebas. 18

3.2.6 Framtida mervärdesskattesystem.. 19

3.2.7 EU-program 2014-2020. 19

3.2.8 Jordbruk. 20

3.2.9 Skog. 21

3.2.10 Fiske. 21

3.2.11 Sjöfart 21

3.2.12 Miljö. 22

3.2.13 Energi 23

3.2.14 EU-strategin för Östersjöområdet 23

3.2.15 Onlinespel 24

3.2.16 Bryta det sociala arvet - investera i barnens framtid. 25

3.2.17 Jämställdhet 25

3.2.18 Fond för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt 26

3.3 Sammanfattning av landskapsregeringens nya prioriteringar i kommissionens arbetsprogram för 2015  26

3.4 Lagstiftning som kommit under 2014. 29

3.4.1 Ändring av tobaksdirektivet 29

3.4.2 Fysisk planering i kust- och havsområden. 30

3.4.3 Invasiva arter 30

3.4.4 Trafiksäkerhetspaketet 31

3.4.5 Upphandling. 31

3.4.6 Tullkodexen och skattegränsen. 32

3.5 Landskapets arbete med EU-ärenden år 2014. 32

3.5.1 Beredningen av EU-lagstiftning inom landskapet 32

3.5.2 Genomförandet av EU-lagstiftning inom landskapet 34

4. Övriga externa samarbeten. 39

4.1 IMO. 39

4.2 Team Finland. 39

4.3 RegLeg. 39

4.4 Central Baltic. 39

4.5 B7. 40

4.6 Kultursamarbete med Sverige. 40

4.7 BSPC – den parlamentariska Östersjökonferensen. 41

5. Bilaga, Årsberättelse för aktiviteter i Nordiska ministerrådet 2014. 41

 

1. Inledning

Europa står i dag inför en rad utmaningar. Då allt fler länder har ekonomiska problem och konkurrenskraften och tillväxten är svag har det krävts mycket av EU-medlemsstaterna för att hitta lösningar för att trygga Euro-samarbetets fortlevnad. Även i Finland är den ekonomiska utvecklingen svag och nedskärningar inom den offentliga sektorn är att vänta.

Åland är till stor del beroende av export och import, varför den ekonomiska situationen i EU-medlemsstaterna och sanktionerna gentemot Ryssland får direkta konsekvenser också för den åländska ekonomin. Som exempel kan nämnas situationen för jordbrukssektorn i dagsläget där exempelvis lantbrukare drabbats hårt av de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland vilket lett till ett överflöd av jordbruksprodukter på EU-marknaden med prisras som följd.

Den säkerhetspolitiska situationen i Europa har drastiskt förändrats bara under de senaste åren. Den ökade risken för terroristattacker har drabbat de flesta EU-medlemsstater och även flera av de nordiska länderna. Det säkerhetspolitiska läget i Östersjön förändrades i och med Ukrainakonflikten. Åland är i detta sammanhang i en speciell situation i och med sitt geografiska läge samt demilitariserade och neutraliserade status.

Ett exempel på den alltmer oroliga säkerhetspolitiska situationen i Östersjöområdet är de kontrollbesök som ryska åklagarmyndigheten har gjort vid Nordiska ministerrådets kontor i St Petersburg. Rysslands justitieministerium har lagt till ministerrådets kontor på en lista över utländska agenter. Åtgärden kommer starkt begränsa verksamheten som till stora delar har ställts in.

Det är ett faktum att världen står inför betydande klimatförändringar vilket kommer att kräva omfattande åtgärder och påverka hela samhället. Åland är genom sitt läge mitt i Östersjön beroende av samarbete med grannregionerna för att lösa miljöproblemen i Östersjön.

Alla de ovan nämnda faktorerna påverkar Åland men lösningen på dessa problem kräver ett internationellt samarbete i syfte att uppnå ökad harmonisering. Av den orsaken är Ålands deltagande i lagstiftningsarbetet inom EU samt arbetet inom det nordiska samarbetet av stor betydelse, men även de övriga externa samarbetena där Åland deltar är viktiga för att ge Åland en möjlighet till inflytande.

Det externa samarbetet blir allt viktigare för Åland och behöver därför bedrivas på ett strukturerat sätt och samordnas för att man ska uppnå bästa resultat. I detta meddelande redogörs för landskapsregeringens externa samarbete, inklusive det nordiska samarbetet (kapitel 2), EU-samarbetet (kapitel 3) samt för landskapsregeringens prioriteringar för övrigt externt samarbete (kapitel 4).

2. Nordiska ministerrådet

I det här kapitlet redogör landskapsregeringen för sina prioriteringar i arbetet i Nordiska ministerrådet. Prioriteringarna är till vissa delar av övergripande art och kan därför sträcka sig över en längre period än det kommande året. Nordiska ministerrådets arbete består till stor del av projektbeviljningar och beslut om samarbetsprogram varför en konkret ärendeförteckning för 2015 saknas. Nedanstående prioriteringar speglar ändå de strategiskt långsiktiga visioner som respektive ministerråd planerar sitt arbete kring.

Årsberättelsen för landskapsregeringens verksamhet i ministerrådet 2014 ligger som bilaga till detta meddelande.

2.1 Ålands möjlighet att påverka i det nordiska samarbetet

Ålands landskapsregering deltar i det formella nordiska samarbetet genom Nordiska ministerrådet. I Nordiska ministerrådet deltar de fem nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. Trots namnet finns det inte bara ett ministerråd utan tio fackministerråd och ett samordnande ministerråd. Under varje ministerråd finns ämbetsmannakommittéer, i vilka ingår tjänstemän från de fem nordiska länderna samt Färöarna, Grönland och Åland. Ämbetsmannakommittéerna  förbereder och följer upp ministerrådsmötena.

Åland deltar i de elva ministerråden och ämbetsmannakommittéerna med full yttranderätt. I de fall en eventuell omröstning äger rum har Åland tillsammans med Färöarna och Grönland ingen rösträtt. I praktiken sker aldrig omröstningar då en princip om konsensus råder. Landskapsregeringen anser att Åland har goda möjligheter att påverka diskussioner av betydelse för landskapet.

Landskapsregeringens ministrar är medlemmar i Ålands delegation. Landskapsregeringen har ett nära samarbete i nordiska frågor med Ålands lagting. Den samsyn som ofta finns i olika frågor är en unik styrka och underlättar Ålands möjligheter att göra sin röst hörd såväl i Nordiska ministerrådet som i Nordiska rådet. Det nordiska samarbetet utgör också Ålands viktigaste formella plattform för utrikesfrågor.

2.2 Kommande ordförandeskap

Under 2015 är det Danmark som i egenskap av ordförande leder arbetet i de elva fackministerråden. Danmark har inför sitt ordförandeskap lagt stor vikt vid att involvera Färöarna och Grönland i planeringen och genomförandet av ordförandeskapet, vars tema är ”Tillväxt, välfärd och värderingar”.

Finland innehar ordförandeskapet 2016, vilket innebär att planeringen för ordförandeskapet redan inletts. Tjänstemän från utrikesministeriet har avlagt två besök på Åland, under vilka Ålands roll och deltagande i planeringen och genomförandet av ordförandeskapet har stått på agendan. Möjligheterna för att placera ministerrådsmöten på Åland har diskuterats och potentiella möteslokaler har besökts. Landskapsregeringen har även en representant i utrikesministeriets planeringsgrupp i Helsingfors. De tjänstemän som representerar landskapsregeringen i de olika ämbetsmannakommittéerna har uppmanats arbeta för att möten ska förläggas till Åland samt för att ge Åland synlighet i det kommande ordförandeprogrammet.

2.3 Övergripande prioriteringar

2.3.1 Språket

Åland har inom ramen för Expertgruppen Nordens språkråd (ENS) i likhet med övriga nordiska länder deltagit i arbetet med att revidera den nordiska språkkonventionen. Åland avser att även fortsättningsvis driva språkfrågan aktivt för att bland annat öka förståelsen av nordiska språk bland barn och unga.

Då engelska utgör ett allt vanligare mötesspråk – särskilt i samband med möten med de baltiska staterna – ser landskapsregeringen det som en självklarhet att skandinaviska ska vara det ledande språket i umgänget med övriga nordiska länder. Landskapsregeringen anser att språket inom Nordiska ministerrådet även fortsättningsvis skall vara skandinaviska med simultantolkning till andra språk vid behov.

2.3.2 Ålands, Färöarnas och Grönlands ställning i det nordiska samarbetet

Ålandsdokumentet antaget 2007 av de nordiska samarbetsministrarna lyfter fram Ålands, Färöarnas och Grönlands rättigheter att medverka i Nordiska ministerrådets arbete på samma villkor som övriga länder, i den utsträckning som Helsingfors-avtalet medger. I oktober 2012 ingick de självstyrande områdena en överenskommelse, i enlighet med vilken arbetet för att bevaka Ålandsdokumentets intentioner samt att stärka samarbetet och koordineringen mellan Färöarna, Grönland och Åland fortsätter. 

Under 2015 fortsätter Nordiska ministerrådets moderniseringsarbete som leds av generalsekreteraren. Nya riktlinjer för institutionernas stadgar har godkänts. På initiativ av Åland finns en skrivning som ålägger institutionerna att på eget initiativ ta kontakt med Färöarna, Grönland och Åland i frågor där öarna berörs. Detta inbegriper även tillsättandet av styrelsemedlemmar.

2.3.3 Gränshinderarbetet

Gränshinderrådet består av medlemmar från alla åtta ministerrådsmedlemmar – landskapsregeringen deltar således i arbetet på samma villkor som de fem nordiska länderna. I en referensgrupp bestående av medlemmar från det åländska samhället identifieras hinder som förs vidare till Gränshinderrådet. Flera av de åländska hindrena är gemensamma med de övriga nordiska länderna, varför hinder av åländskt intresse kan stå som prioriterade av andra länder i Nordiska ministerrådets gränshinderdatabas; detta gäller bland annat yrkes- och examensgiltighet, byggbestämmelser samt socialförsäkringar.

En viktig del av gränshinderarbetet är att följa upp att nya EU-direktiv får en så likartad tolkning som möjligt i alla länder. Landskapsregeringen följer upp att hinder som berör Åland prioriteras i gränshinderarbetet.

2.3.4 Näringsliv och arbetsmarknad

De pågående nordiska samarbetsprogrammen inom innovations- närings- och regionalpolitik innehåller för Åland relevanta delar: Vikten av att öka entreprenörskapet och framväxten av fler företag, ta tillvara möjligheterna inom grön tillväxt och inom den demografiska utvecklingen men också hantera utmaningarna inom välfärden och de regionala effekterna till följd av det.

För en liten öppen ekonomi som den åländska är tillgång till arbetskraft en väsentlig faktor för en gynnsam ekonomisk tillväxt. Landskapsregeringen bedömer att det gemensamma nordiska arbetet med att reducera hindren för personers rörlighet fyller en viktig funktion. För Ålands del är särskilt betoningen på samarbete inom export, marknadsföring och internationalisering av de nordiska företagen intressant. Positivt är också att satsningen på Ny Nordisk Mat fortsätter.  

Föreningen Norden har under många år förmedlat nordisk personal till olika arbetsplatser genom projektet Nordjobb. Projektet definieras som ett arbetsmarknadsprogram och förmedlar sommarjobb samt fritidsprogram i ett annat nordiskt land till ungdomar mellan 18-28 år. Programmet arbetar för att minska ungdomsarbetslösheten, öka rörligheten på den nordiska arbetsmarknaden och för att öka kunskapen om språk och kultur i Norden.

Landsskapsregeringens deltagande vid politikerveckan i Almedalen har slagit väl ut under två år. Avsikten är att deltagandet ska utvecklas för att sätta fokus på Åland och åländska frågor. Möjligheten att öka inflyttning för att främja det åländska näringslivet och arbetsmarknaden är viktiga frågor i detta sammanhang.

2.3.5 Ny Nordisk Mat

Nordiska ministerrådets program Ny Nordisk Mat (NNM) fortsätter från om med 2015 med en ny struktur. I fortsättningen kommer ordförandeskapet i Ny Nordisk Mat att följa ordförandeskapet i Nordiska Ministerrådet. Arbetsgruppens uppgift är först och främst att underhålla och utveckla konceptet NNM. Visionen är att det nordiska köket ska skapa och inspirera till matglädje, innovation, smak och mångfald, samt nå ut såväl nationellt som internationellt. NNM bygger på det Nordiska Köksmanifestet med värdeord som rent, friskt, enkelt och etiskt. Norden har en stark regional matkultur som resten av världen har börjat upptäcka.

Åland är ett tydligt avgränsat område, där livsmedelsprodukterna ursprung lätt kan spåras. Landskapsregeringen ser en stor potential i att internationellt profilera Åland som en gastronomisk region i Norden.

2.3.6 Kultur

Landskapsregeringen arbetar för att det nordiska kultursamarbetet ska utgöra en stark helhet där konst och kultur är hörnstenarna i den gemenskap som binder samman de nordiska länderna. Kultursamarbetet har stort inflytande på sin omvärld och återspeglar den grund av gemensamma värderingar som de nordiska länderna står på. Tjänstemän inom landskapsförvaltningen är delaktiga i arbetet i styrelserna för de nordiska husen på Färöarna, Grönland och Island. Även i styrelsen för Nordens institut på Åland (NIPÅ) är landskapsregeringen representerad. Representationen medverkar till ett högfrekvent kulturutbyte med de övriga nordiska länderna.

Under 2015 pågår en omfattande modernisering av ministerrådets utbildnings- och kultursektor. Särskilt kan nämnas att det nordiska ägarskapet beträffande de nordiska husen och instituten ska klargöras, vilket även inkluderar Nordens institut på Åland (NIPÅ). Styrelsens sakkunniguppgifter kommer att kvarstå medan det ekonomiska och juridiska ansvaret påförs generalsekreteraren för ministerrådet. I framtiden är det ministerrådets generalsekreterare som anställer ny direktör för de nordiska husen och instituten, dock med assistans av respektive styrelse.

Landskapsregeringen avser särskilt följa med utvecklingen av den nordiska kulturbudgeten. Landskapsregeringen kommer med visad tydlighet att motsätta sig fortsatta nedskärningar, bland annat i de nordiska husens och institutens anslag, vilket även inkluderar Nordens institut på Åland. Nedskärningar i budgetanslagen kan leda till att det nordiska kulturutbytet minskar och den mångåriga uppbyggnaden av verksamheten och av olika kulturella nätverk tar skada. Nordens institutet på Åland (NIPÅ) firar 30-årsjubileum i april 2015 med mångsidiga programinslag för allmänheten. Kostnaderna har beaktats i landskapsbudgeten.

Med utgångpunkt i Nordiska ministerrådets strategi för det nordiska kultursamarbetet 2013-2020, ”Det digitala Norden” och ”Det unga Norden”, och som en fortsättning på landskapsregeringens tidigare strävanden att öka tillgången till svenskt TV-utbud i landskapet över internet och stärka demokratifrågorna, planeras under 2015 nordiska konferenser om tillgång till grannlands-TV och färdigheter i medie- och kommunikationskunnighet (MIK). För ytterligare information om tillgången till svensk TV och övriga upphovsrättsliga frågor, se kapitel 3.2.4 i detta meddelande, samt kapitel 10 i landskapsregeringens redogörelse nr 1/2014-2015. Färdigheter för såväl barn, unga och vuxna att aktivt och demokratiskt kunna använda olika medier, ta del i samhällsdebatten och granska och värdera tillgänglig information i samhället har hög prioritet lokalt inom utbildnings- och kultursektorn, tredje sektorn, mediebranschen och näringslivet. Landskapsregeringen avser fortsättningsvis medverka i och stöda nordiska nätverks satsningar på området.

Beträffande landskapsregeringens dokument- och arkivhantering utgör landskapsarkivet en specialfunktion. Nordiska arkivportaler kommer att vara ett prioriterat utvecklingstema även inom de fortsatta nordiska kontakterna och nätverksarbetet.

2013 års stora nordiska kulturbegivenhet Nordic cool, som hölls i samarbete med Kennedy Center i Washington, var en så stor framgång att de nordiska kulturministrarna beslutat arbeta vidare med konceptet för att marknadsföra Norden internationellt. En arbetsgrupp kommer under våren 2015 att utarbeta ett förslag till en utveckling av Nordic cool-konceptet. Som åländsk representant i arbetet deltar chefen för Ålands sjöfartsmuseum. Under hösten 2015 ska kulturministrarna ta ställning till förslaget.

2.3.7 Utbildning

En övergripande prioritering inom landskapsregeringens utbildningspolitik är att värna om och stärka det nordiska utbildningssamarbetet och utveckla möjligheterna för unga och vuxna ålänningar att studera i andra länder. Genom gränshinderarbetet vidtas kontinuerligt åtgärder särskilt för att utveckla förutsättningarna för ålänningarna att studera i Sverige, bland annat vid högskolor och universitet. Gränshinderarbetet omfattar samtidigt åtgärder för att erbjuda studieplatser på Åland för andra nordbor.

Det nordiska samarbetet inom utbildningsområdet arbetar för att Norden ska kunna hävda sig på en global kunskapsmarknad. Gemensamma nordiska möten och projekt är ett instrument för att främja en fördjupad dialog och förtydliga den nordiska samhörigheten och därmed även stärka de självstyrda områdenas roll och position.

Kunskap är en konkurrensfaktor för att länder ska kunna attrahera talanger och öka sin tillväxt. Högre utbildning, såsom universitet och högskolor, blir viktiga producenter av kunskap. Inom organisationen för forskning och forskarutbildning (NordForsk) går arbetet generellt ut på att finansiera forskning i Norden. Under 2015 kommer fokus bland annat att ligga på att förbättra infrastrukturen för forskning. Då det gäller finansieringen är kvinnors deltagande i forskning och utveckling, säkerhet inom samhället, bioekonomi, hälsa och välfärd och mätning av produktivitet prioriterade områden.

Samverkan för kvalitetsarbete inom åländsk vuxenutbildning och samarbetet mellan Färöarna, Grönland och Åland kommer fortsättningsvis att ha hög prioritet inom ramen för Nordiskt nätverk för vuxnas lärande (NVL). Tyngdpunktsområden inom nätverket har varit vägledning och validering. Ålands samverkan i expertnätverket för validering syftar till att stärka tyngdpunktsområdet integration och utbildningsarrangemang specifikt för till Åland inflyttade personer. Under 2014 har Åland också haft en representant i ett nordiskt distansnätverk inom ramen för NVL; representationen och de nordiska samarbetsnätverken fortgår under 2015.

     Utvecklingsprojektet Lärande på arbetsplatsen, som en del av ministerrådets program Hållbar nordisk välfärd, fortgår även under den kommande perioden. Syftet är att i samverkan möta de utmaningar som de nordiska länderna och självstyrande områdena står inför när det gäller att garantera kvaliteten i lärande på arbetsplats som en del i yrkesutbildningen på grundläggande nivå. Ålands yrkesgymnasium och Ålands företagarförening avser fortsättningsvis vara aktiva i samarbetsprojektet.

Inom projektet Den nordiska vägen till en inkluderande grundläggande utbildning kommer de nordiska kontakterna att fortgå under det danska undervisningsministeriets ledning. Det åländska grundskoleprojektet Livslångt läsande kommer att vara i fokus även under kommande konferenser och fortbildningsarrangemang i Norden. Åland kommer även att stå värd för ett nordiskt nätverksmöte för läroplansarbete hösten 2015, då även de goda PISA-resultat som skolorna på Åland presterat under flera års tid sannolikt kommer att belysas.

Landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning, Nordens institut på Åland och Ålands musikinstitut har sedan hösten tillsammans arbetat för att implementera det isländska undervisningsprojektet Biophilia. Projektet som sträcker sig över läsåret 2015-2016 har som mål att inspirera elever i grundskolan till att med hjälp av ny teknologi utforska sin egen kreativitet genom att kombinera i huvudsak de två ämnena musik och naturvetenskap.

De nordiska samarbetsformerna inom utbildnings- och kulturområdet finansieras med medel ur Nordiska ministerrådets stödprogram Nordplus. Programmet ger skolor på alla nivåer möjlighet att söka medel för mobilitet i länderna (elev-, klass- och lärarutbyten) samt för nätverksaktiviteter inom ländernas berörda förvaltningar. Syftet är att stärka och utveckla det nordiska samarbetet på skolnivå, bidra till att etablera en nordisk-baltisk utbildningsregion, stöda och utveckla utbildningen genom erfarenheter och goda exempel för ett livslångt lärande, stärka kunskaperna i nordiska språk och nordisk kultur samt främja en språklig och kulturell förståelse länderna emellan.

Som ett självstyrt område har landskapsregeringen enligt ett avtal med Nordiska ministerrådet i uppgift att upprätthålla Nordplus Informationspunkt Åland (InfoP-Å). InfoP-Å – landskapsregeringens utbildnings- och kulturavdelning – ansvarar för information om Nordplusprogrammet och har två observatörsplatser i Nordplus programkommitté. Under året deltog Ålands yrkesgymnasium, Ålands musikinstitut, Högskolan på Åland, Föreningen Norden och Ålands företagarförening i programmet. Landskapsregeringen avser fortsättningsvis uppmuntra åländska intressenter att delta i aktiviteter inom ramen för programmet i syfte att ge deltagarna ökad språklig och kulturell förståelse för de nordiska länderna och belysa Ålands roll i det nordiska samarbetet. För att säkra utbytesprogrammens framtid avser landskapsregeringen aktivt bevaka penningtilldelningen till programmen och poängtera dess betydelse i det nordiska samarbetet.

2.3.8 Jämställdhet

Målsättningen för det nordiska samarbetet under 2015-2018 är bland annat att bidra till ett effektivt jämställdhetsarbete samt att höja kunskapen om jämställdhet i Norden bland såväl medborgare, parlamentariker som regeringar.

Det nordiska samarbetsprogrammet innehåller två övergripande teman: det offentliga rummet samt välfärd och innovation. Tvärgående teman är hållbar utveckling med fokus på mångfald, samt pojkars och mäns aktiva deltagande i jämställdhetsarbetet. Jämställdhetsintegrering är strategin för genomförandet.

Ramprogrammet för det åländska jämställdhetsarbetet (2012-2015) innehåller prioriteringar som sammanfaller med det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet.

Landskapsregeringen har konstaterat att jämställdhet är en kunskapsfråga och kunskap om hur samhällets organisering och strukturer påverkar flickor och pojkar, kvinnor och män är en av förutsättningarna för ett demokratiskt och rättvist samhälle.

Under året har landskapsregeringens fokus varit jämställd barnomsorgs- och fritidsverksamhet samt arbete med att samordna insatserna i arbetet mot våld i nära relationer. Detta arbete fortgår under 2015 samtidigt som landskapsregeringen inleder omfattande utbildnings- och kompetenshöjande insatser för att skapa en grundläggande förståelse för genus- och jämställdhetsfrågor. Alla som använder sig av skattefinansierad verksamhet ska känna trygghet i att bemötande och service utformas och att resurser fördelas likvärdigt så att de svarar mot flickors/kvinnors och pojkars/mäns livsvillkor och behov. Den treåriga utbildningskampanjen ”Jämställt Åland” riktar sig i huvudsak till offentlig sektor såsom myndigheter och kommuner men det finns även beredskap att göra insatser i samarbete med den privata och tredje sektorn.

Den politiska strategin för att uppnå de jämställdhetsmål som uppställts är jämställdhetsintegrering och särskilda insatser. Landskapsregeringen konstaterar ändå att jämställdhet eller ojämställdhet skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas och därför ska genus- och jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet – från förslag till genomförande och utvärdering.

Landskapsregeringen fortsätter samarbetet med Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala gällande kvinnofridslinjen och med ’Alternativ til Vold’ i Oslo gällande gruppverksamhet för förövare. Utbildning, kontinuerlig kompetensutveckling och handledning för berörda aktörer ingår i det nordiska samarbetet.

2.3.9 Finans

De nordiska regeringarnas samarbete inom ekonomi- och finansområdet leds av de nordiska finansministrarna, vilka utgör ministerrådet för finans. Samarbetet lägger grunden för att främja nordiska intressen internationellt samt för en mer omfattande global och nordisk ekonomisk integration. Vid ministerrådsmötena utbyts även aktuell information om den ekonomiska situationen i respektive land och om den förda ekonomiska politiken. Därtill tas vissa gränshinderärenden och skatteavtalsfrågor upp.

Ämbetsmannakommittén för finans har främst till uppgift att förbereda ministerrådets möten och ta ställning till olika projektansökningar. Landskapsregeringens finansavdelning har under året följt ämbetsmannakommitténs arbete och eftersträvar att delta i möten då ärenden relevanta för Åland behandlas. Sådana ärenden har exempelvis koppling till gränshinder med anknytning till skattegränshanteringen, initiativ till ändringar av det nordiska dubbelbeskattningsavtalet eller ärenden initierade av de övriga autonoma områdena.

2.3.10 Energi

Åland med sitt insulära läge är särskilt utsatt för förändringar i klimatet och möjligheterna till återvinningsbar och säker energiproduktion. Åland har även goda förutsättningar för ökad produktion av förnybara energikällor. Vinden är hög och jämn i havsbandet och med moderna vindturbiner kan Åland öka andelen vindproducerad el avsevärt.

Landskapsregeringen utformar för tillfället tillsammans med riket ett stödsystem för vindproduktion vilket kan medföra att Ålands elproduktion kan uppgå till 65-70% av den egna förbrukningen, vilket i internationella sammanhang är en mycket hög målsättning. Kabelförbindelsen som nu är under uppbyggnad till finska fastlandet utgör en förutsättning för detta. 

Transiteringsmöjligheten som möjliggörs då kabelförbindelsen till Finland står klar är även av intresse för Finland och är ett led i EU:s strävan att öka förbindelserna mellan länderna. Det är även viktigt ur elförsörjningssynpunkt att länderna ökar förbindelseanslutningarna. För en detaljerad redogörelse av problematiken kring den regionnätsavgift som för nuvarande uppbärs för kabelanslutningen till Sverige, se kapitel 14 i landskapsregeringens självstyrelsepolitiska redogörelse nr 1/2014-2015.

Åland stöder gemensamma nordiska initiativ för en mer hållbar energiproduktion och projekt som ger ökad kunskap om effekterna av klimatförändringar i olika delar av Norden.

2.3.11 Miljö

Det operativa arbetet inom ministerrådet för miljö kännetecknas av åtta arbetsgrupper där landskapsregeringen är aktiva eller har en observatörsroll. En av de grupper i vilken landskapsregeringen är aktiv är HAV-gruppen, som arbetar med miljöfrågor kopplade till kust och hav. I styrgruppen för HAV:s nätverk ligger fokus på att ta fram en gemensam nordisk modell för havsplanläggning. Andra prioriterade områden i HAV-gruppen är marint avfall, klimat, havsförsurning samt det arktiska området.

Landskapsregeringen kommer delta i nordiska avfallsgruppens arbete där arbetet med såväl plast- och textilåtervinning som med återanvändning står i fokus.

Expertgruppen för hållbar utveckling administreras också under ministerrådet för miljö. Landskapsregeringen kommer följa arbetet i gruppen.

2.3.12 Informella nordiska ministermöten

Utanför det formella Nordiska ministerrådet upprätthålls kontakter mellan de nordiska transport- och kommunministrarna inom sina respektive områden.

Då Nordiska ministerrådet 2006 genomgick en reform där antalet ministerråd minskades från 18 till 11, försvann frågor från det formella nordiska samarbetet i vilka Åland har intresse och egen behörighet. Bland dessa frågor finns ministerrådet för transport samt fackområden inom kommunal förvaltning, exempelvis byggande och boende. De nordiska transport- och kommunministrarna har utanför Nordiska minsisterrådets regi fortsatt sina kontakter i ett informellt samarbete. Det är landskapsregeringens uppfattning att Ålands infrastruktur- och kansliminister ska delta i dessa fackministermöten. Sedan 2014 får kansliministern en inbjudan att delta när kommunministrarna träffas.


3. EU

Landskapsregeringens arbete med EU-frågor år 2014 har starkt påverkats av att året inom EU utgjorde något av ett omställningsår, i och med Europaparlamentsval och tillträde av en ny kommission.

Den 22 – 25 maj 2014 hölls val till Europaparlamentet i EU:s medlemsstater. Det nyvalda parlamentet samlades för första gången den 1-3 juli 2014 i Strasbourg. Parlamentet godkände hela den nya kommissionen i en omröstning den 22 oktober 2014 och den nya kommissionen började arbeta den 1 november. Den 16 december 2014 publicerade kommissionen sitt arbetsprogram för 2015. Kommissionen säger i arbetsprogrammet att man kommer att koncentrera sig på tio prioriteringar och lägger endast fram initiativ som bidrar till dessa prioriteringar. Kommissionen kommer även att dra tillbaka pågående initiativ som inte stämmer överens med de uppställda målen eller som inte leder någon vart. I några fall vill kommissionen dra tillbaka initiativ och ersätta dem med mer långtgående initiativ eller initiativ som är bättre anpassade till de tio prioriteringarna. Kommissionens tio prioriteringar är:

  1. En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar
  2. En sammankopplad digital inre marknad

3. En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik

  1. En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas
  2. En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union
  3. Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

7. Ett område för rättvisa och grundläggande rättigheter som grundar sig på ömsesidigt förtroende

  1. Mot en ny migrationspolitik
  2. En starkare global aktör
  3. En union i demokratisk förändring

 

EU inverkar idag på de flesta områden och har ett omfattande regelverk som kontinuerligt uppdateras och utökas. Eftersom Åland har en i sammanhanget liten förvaltning går en stor del av resurserna åt till att genomföra det regelverk som alla EU-stater och dess lagstiftande regioner är förpliktigade att genomföra. Generellt kan sägas att speciellt två saker präglar landskapets ställning vid beredning av ny lagstiftning i EU. För det första är Ålands inflytande främst av indirekt natur och för det andra är landskapsregeringens resurser begränsade. Därför är det viktigt att det finns klara riktlinjer för vilka EU-ärenden som är viktiga för landskapet. Detta kapitel återspeglar således inte den verksamhet som idag bedrivs vid landskapsregeringen när det gäller EU-relaterade frågor, utan behandlar de prioriteringar som landskapsregeringen gjort i de frågor i vilka Åland inte enbart ska lägga resurser på att genomföra befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU:s initiativ till lagstiftning.

Utgående från kommissionens arbetsprogram har landskapsregeringen valt ut de initiativ som kommer att prioriteras inom landskapet under 2015. Alla prioriterade ärenden för 2015 är inte nya. Beredningen av en del ärenden har redan påbörjats vid EU:s institutioner, vilket innebär att även beredningen vid landskapsregeringen av dessa ärenden är påbörjad. I kapitel 3.2 finns ett avsnitt om varje prioriterat ärende. I kapitel 3.3 sammanfattas landskapsregeringens nya prioriteringar utifrån kommissionens arbetsprogram för 2015. I kapitel 3.4 redovisas de ärenden som landskapsregeringen tidigare prioriterat men där lagstiftning kommit under 2014. I kapitel 3.5 beskrivs landskapsregeringens EU-arbete under det gångna året.

3.1 Landskapets möjligheter till inflytande i EU-ärenden

3.1.1 Landskapsregeringens specialrådgivare i Bryssel

Åland har en specialrådgivare vid Finlands ständiga representation vid EU. Det är en tjänsteman som förmedlar information till Åland om arbetet vid EU:s institutioner. Tjänstemannen är formellt anställd av utrikesministeriet men arbetar endast för Åland och landskapsregeringen finansierar tjänsten. I samband med att tjänsten lediganslogs 2014 och en ny specialrådgivare tillträdde beslöt landskapsregeringen att en större tyngdpunkt bör läggas på att driva landskapets positioner vid EU:s institutioner.

3.1.2 Nationell expert vid kommissionen

Landskapsregeringen strävar efter att upprätthålla goda kontakter med kommissionen. En nationell expert är formellt anställd vid någon av kommissionens enheter och fullför sina arbetsuppgifter där. Samtidigt behåller tjänstemannen en nära kontakt med sin hemmaförvaltning, det vill säga landskapsregeringen. I dessa kontakter kan tjänstemannen informera om kommande lagstiftning, stödordningar, överträdelseförfaranden samt vägleda förvaltningen i genomförandet av direktiv och förordningar. Den utsända tjänstemannen ska även informera tjänstemän vid kommissionen om den rådande situationen i landskapet. Det generella syftet med en nationell expert är att knyta EU:s institutioner närmare medlemsstaternas myndigheter.

Landskapsregeringen sände år 2011 en tjänsteman för tjänstgöring som nationell expert vid kommissionens generaldirektorat för forskning och innovation (DG RTD). Landskapsregeringen finansierade den nationella experten under två år, varefter statsrådet tog över finansieringen under ett år. Den 31 maj 2014 överfördes förordnandet till kommissionen.

Den 16 september 2014 sände landskapsregeringen, efter förfrågan från kommissionens generaldirektorat för miljö (DG ENV), unit D.1 – Enforcement, Cohesion Policy and European Semester – Cluster 1, en tjänsteman för tjänstgöring som nationell expert till generaldirektoratet för miljö.

3.1.3 Samarbete med Europaparlamentariker

Europaparlamentet har idag lagstiftningsmakt som omfattar en majoritet av de områden som ingår i EU:s lagstiftningsbehörighet. Parlamentet kontrollerar även EU:s budget och godkänner kommissionen. Dessutom krävs Europaparlamentets godkännande för en mängd internationella avtal som förhandlats fram av unionen, till exempel inom internationell handel.

Landskapsregeringen har under en längre tid samarbetat med flera parlamentariker och partigrupper. Genom att föra en dialog med parlamentarikerna har landskapsregeringen haft möjlighet att påverka den politiska processen inom EU till förmån för landskapets intressen.

Landskapsregeringen har ett väl inarbetat nätverk och goda kontakter med Europaparlamentet, och samarbetar med såväl finländska parlamentariker som parlamentariker från andra medlemsstater, beroende av vilka ärenden som är på agendan. Landskapsregeringen framför fortlöpande ställningstaganden i olika frågor till dessa kontakter.

Landskapsregeringen ämnar under det kommande året fortsätta samarbetet med relevanta Europaparlamentariker.

3.1.4 Regionkommittén

Finland har nio platser i regionkommittén varav en plats enligt självstyrelselagen tillsätts av Åland. Åland har i regionkommittén bland annat möjlighet att påverka de utlåtanden som regionkommittén avger. Den kontaktskapande verksamheten med andra regioner och lokala samfund från EU-staterna är viktig i avsikt att skapa nätverk och allianser för att driva frågor som är av betydelse för Åland.

Den åländska ledamoten såväl som suppleanten deltar vid plenar- och arbetsutskottsmöten och får på det sättet goda insikter om vilka frågor som är aktuella i EU-sammanhang. Den åländska ledamoten och suppleanten sitter i de två utskotten "Utskottet för utbildning, ungdomsfrågor, kultur och forskning" (EDUC) och "Utskottet för medborgarskap, god förvaltningssed, institutionella frågor och yttre förbindelser" (CIVEX).

Under 2014 har ledamoten i EDUC arbetat för e-röstning, mot nätmobbning och för principen att Internetstandarder ska gå att påverka politiskt, vilket också upptogs i Regionkommittén. I CIVEX har ledamoten arbetat för att angelägen information bör översättas till de största flyktingspråken i EU.

Arbetet i regionkommittén präglas långt av kommissionens arbetsprogram och prioriteringar. Under år 2014 har frågor om arbetslöshet bland ungdomar, människohandel, miljö och medlemsstaternas ekonomiska situation varit ofta förekommande. Situationen i Ukraina har avhandlats under många möten, och regionkommittén har även fattat beslut om en gemensam resolution om Ukraina.

3.1.5  Subsidiaritetsprincipen

Subsidiaritetsprincipen regleras i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Enligt denna ska unionen, på de områden där den inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och därför, på grund av den planerade åtgärdens omfattning eller verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå.

Enligt Lissabonfördraget ska alla nationella parlament få ta del av utkasten till lagstiftningsakter för att bedöma initiativens förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Enligt 9 kap. 59a § självstyrelselagen kan lagtinget i frågor som hör till landskapets behörighet delge riksdagen ett motiverat yttrande om huruvida ett utkast till lagstiftningsakt från Europeiska unionen är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Lagtingets ståndpunkt ska tillställas Europeiska unionens institutioner.

Landskapsregeringen gör i de samråds- och informationsärenden som tillställs lagtinget en bedömning av subsidiaritetsprincipen. Landskapsregeringen informerar även utan dröjsmål lagtinget om vilka kommissionsinitiativ som diarieförs vid landskapsregeringen.

3.1.6 Deltagande i kommissionens konsultationer

I allt större omfattning håller kommissionen numera konsultationer – även kallade (offentliga) samråd – med medlemsstater och andra intresserade parter innan man lägger fram ett nytt kommissionsinitiativ. Detta innebär en möjlighet för landskapet att i ett tidigt skede av EU:s lagstiftningsprocess framföra synpunkter direkt till kommissionen, vilket landskapsregeringen anser vara mycket positivt. Landskapsregeringen har under år 2014 deltagit i sex konsultationer – tre av dessa rörde statligt stöd, en rörde ekologisk produktion, en rörde kommissionens riktlinjer för samråd samt en rörde EU:s bestämmelser om upphovsrättsligt skydd. Även under 2015 planerar landskapsregeringen att delta i kommissionens konsultationer till den del de berör frågor som är av intresse för landskapet.

3.1.7 Landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden

Enligt 59a § självstyrelselagen har landskapsregeringen rätt att delta i beredningen av Finlands nationella ställningstagande gällande beslut som fattas inom EU. Detta görs genom att landskapsregeringen har en representant i de flesta sektorspecifika beredningssektionerna samt i kommittén för EU-ärenden. Lantrådet har även rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet.

Landskapsregeringen arbetar kontinuerligt i samverkan med rikets myndigheter för att ytterligare förbättra rutinerna som garanterar landskapets deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden.

För att i högre grad möjliggöra för landskapsregeringen att delta i beredningssektionernas möten, strävar landskapsregeringen efter att kunna delta via videolänk.

Service på svenska

Då det gäller landskapets möjligheter till inflytande över beslutsfattandet inom EU är språket en central fråga, eftersom landskapsregeringen enligt nuvarande system förutsätts delta i rikets beredning av positioner. Beredningen sker exklusivt på finska, vilket är ett problem. Enligt justitieministeriets anvisningar om Ålands ställning i lagberedningen och i EU-ärenden har landskapsregeringen rätt att få dagordningarna på svenska, övrigt material översatt på begäran (åtminstone de delar som är viktiga för Åland) samt tolkning vid deltagande i möten.

Vad gäller nivån av service på svenska är den i stort sätt oförändrad sedan förra året. Fortfarande under 2014 skickade flera beredningssektioner ut dagordningar endast på finska. De dagordningar som skickas på svenska är ofta mycket kortfattade, och ger inte alltid ett tillräckligt underlag för att göra en adekvat bedömning av om ärendet är landskapets behörighet eller av intresse för landskapet och om en översättning till svenska av underlaget ska begäras. Vissa beredningssektioner skickar även de bilagor som kan vara av intresse för Åland på svenska, men de flesta skickar bilagorna endast på finska. Landskapsregeringen noterar att såväl kunskaperna om Ålands språkliga särställning som kunskaperna om justitieministeriets anvisningar om Ålands ställning i lagberedningen och i EU-ärenden kunde förbättras vid riksmyndigheterna.

Liksom under föregående år har landskapets begäran av översättning till svenska i regel tillgodosetts, men problemet kvartstår att tiden för översättningen av dokumentet ofta överskrider den korta tid som finns att lämna synpunkter. I regel har landskapsregeringen då fått förlängd tid för svar. Landskapsregeringen anser att det är viktigt att riksmyndigheterna tillsätter tillräckliga resurser för att försnabba översättningsarbetet för att möjliggöra landskapets deltagande i beredningen av EU-ärenden. Om landskapet inte kan delta fullt ut ökar ytterligare det demokratiska underskottet.

Vid begäran av tolk brukar begäran i regel tillgodoses. Då landskapsregeringen vill få möjlighet att delta i beredningssektioner per videolänk behöver en lösning utarbetas för hur tolktjänsten ska kunna skötas i sådana sammanhang.

Landskapsregeringen informerar kontinuerligt nyanställda tjänstemän om landskapets rätt till svenskspråkig service och kommer under året att fortsättningsvis informera internt om rättigheter till svenskspråkig service vid beredning av EU-ärenden samt i övrigt arbeta för att göra informationen ännu tydligare.

3.2 Landskapets prioriteringar

3.2.1 Åländsk representation i Europaparlamentet

Alltsedan anslutningen till EU har landskapet fört fram krav på att Åland ska erhålla representation i Europaparlamentet. Landskapsregeringen fortsätter kontinuerligt detta arbete. Statsrådet har under innevarande mandatperiod hävdat att det inte finns förutsättningar för en ändring av exempelvis vallagen så att Åland skulle utgöra en egen valkrets i val till Europaparlamentet. I stället ämnar man också i fortsättningen, i förhandlingar på EU-nivå om fördelning av parlamentsplatser, hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status.

Landskapsregeringen står fast vid sin uppfattning om att frågan om en Europaparlamentsplats för Åland är en konstitutionell fråga som måste lösas nationellt, så att landskapet Åland vid Europaparlamentsval utgör en egen valkrets.

Den kommitté som tillsatts av statsrådet för att reformera självstyrelselagen för Åland tar även upp frågan om en åländsk parlamentsplats i sitt första delbetänkande från januari 2015. Kommitténs representanter för rikspartierna har konstaterat att frågan om en plats för Åland i Europarlamentet är berättigad, men att det på grund av Finlands ringa antal parlamentsplatser inte är möjligt att lösa frågan på annat sätt än att Finland beviljas en extra parlamentsplats för Åland. Kommittén konstaterar i sina riktlinjer för det fortsatta arbetet att eftersom självstyrelsens behörighetsområden till stora delar sammanfaller med EU:s är det viktigt att det system som möjliggör insyn och inflytande för landskapet i EUärenden fungerar i praktiken. Kommittén avser dessutom utreda frågan om Ålands representation i EU:s lagstiftande verksamhet.

3.2.2 Statligt stöd

Landskapsregeringen har alltsedan medlemskapet i EU fortlöpande utfärdat olika stöd och stödordningar. Landskapsregeringen följer även den juridiska utvecklingen på området inom unionen. Syftet med denna verksamhet är att säkerställa att stöd i landskapet är förenliga med unionens regler rörande statligt stöd.

Ett gemensamt mål för Europa 2020-strategin är att små och medelstora företag (SMF) ska ha tillgång till finansiering, varför EU genomfört en omfattande översyn av bestämmelserna om statligt stöd som gäller kapital och skuldfinansiering till SMF. Nya riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsåtgärder trädde i kraft den 1 juli 2014. Samtidigt trädde också en utvidgad gruppundantagförordning i kraft, vilken omfattar ett bredare spektrum av åtgärder som inte kräver anmälan då det antas att de åtgärdar marknadsmisslyckanden, är lämpliga och proportionerliga, har en stimulanseffekt och begränsar eventuella snedvridningseffekter till ett minimum.

Inom ramen för landskapsregeringens operativprogram för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) kommer regionalfonden delvis att förverkligas genom offentligt riskkapital.

Arbets- och näringsministeriet har under året tillsatt ett nätverk för statligt stöd, i vilket landskapsregeringen har två representanter.

Statligt regionalstöd

Den 19 juni 2013 publicerade kommissionen nya riktlinjer för förutsättningarna för medlemsstaterna att bevilja företag investeringsstöd för stödjandet av utvecklingen i mindre gynnade regioner. Riktlinjerna togs i bruk den 1 juli 2014. I enlighet med dessa riktlinjer fastställer medlemsstaterna kartor över stödområden åren 2014-2020, områden där de maximala stödnivåerna för investeringsstöd är högre än i de övriga delarna av landet samt stöd till stora företag är möjligt.

Ålands landskapsregering har i enlighet med 59 a § självstyrelselagen för Åland deltagit i beredningen av riktlinjerna och där framfört att skärgårdskommunerna samt landsbygden som under tidigare period 2007-2013 (förlängt till 30 juni 2014) ingått i kartan, fortsättningsvis skall definieras som sådana stödberättigande regioner som enligt artikel 107.3.c fördraget om Europeiska unionens funktionssätt får definieras nationellt inom ramen för den tillåtna befolkningsandelen.

Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regionalutveckling beslöt dock den 22 januari 2014 att de åländska regionerna inte skall ingå i den finländska kartan över stödområden 2014-2020, vilket innebär att investeringsstöd från den 1 juli 2014 beviljas i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 genom vilka vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget på stöd av mindre betydelse.

Kommissionen utfärdade under 2014 nya riktlinjer för statligt stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn för åren 2014-2020 (2014/C 204/01). Landskapsregeringen har under året deltagit i kommissionens samråd om utkastet till dessa kriterier och även framfört sina synpunkter till Jord- och skogsbruksministeriet. Kommissionen har även parallellt med de nya riktlinjerna utfärdat en ny förordning (EU) nr 1407/2013 om stöd av mindre betydelse för åren 2014-2020. Som en följd av de nya statsstödsreglerna har landskapsregeringen påbörjat en revidering av landskapslagen om stöd för skogsbruksåtgärder.

3.2.3 EU 2020 ur ett utbildnings- och kulturperspektiv

Europa 2020 är en strategi för att uppnå visionen om EU:s sociala marknadsekonomi: Smart och hållbar tillväxt för alla med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning. I strategin ingår tre prioriteringar: Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation, Hållbar tillväxt – främja resurseffektivare, grönare och konkurrenskraftigare ekonomi och Tillväxt för alla – stimulera en ekonomi med hög sysselsättning och social samt territoriell sammanhållning.

Sett ur ett utbildningsperspektiv stärker prioriteringarna i EU 2020-strategin varandra och är en förutsättning för en progressiv utveckling och forskning inom utbildnings- och kulturområdet i landskapet.

Det europeiska utbildningssamarbetet har som mål att förbättra kvalitet och effektivitet i utbildningen, främja livslångt lärande, jämställdhet, social gemenskap, aktivt medborgarskap och rörlighet mellan länderna och allmänt stöda kreativitet, innovationer och företagsamhet. Utbildningssamarbetet främjas genom finansiella stödformer och program, vilka även kommit Åland till del inom programmet Erasmus+ omfattande de tidigare stödprogrammen Comenius (allmänbildande grundutbildning), Erasmus (högskoleutbildning), Leonardo da Vinci (fortbildning och forskning) och Grundtvig (vuxenutbildning).

För att främja rörligheten och förenkla för EU-medborgare att studera och söka jobb i de olika medlemsstaterna har redskap skapats för överföring av examina och kompetenser för studier och arbete. Ett europeiskt system för jämförelse av studieprestationer och erkännande av högskolestudier som fullgjorts utomlands (ECTS) och ett system för meritöverföring inom yrkesutbildningen (ECVET) tillämpas i stigande takt även på Åland med landskapsregeringen som beslutande förvaltningsmyndighet. I samråd med berörda nationella och nordiska utbildningsmyndigheter avser landskapsregeringen framöver följa arbetet med att utifrån ett gemensamt europeiskt ramverk för kvalifikationer (EQF) skapa nationella ramverk (NQF) för erkännande av studier och yrken.

Då det inom ett yrke ställs specifika krav på utbildning eller yrkeserfarenhet (reglerat yrke) tillämpas inom unionen ett direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer (2005/36/EG). Direktivet anger regler enligt vilka en medlemsstat ska erkänna utbildning eller yrkeskvalifikationer som en unionsmedborgare har förvärvat i en annan medlemsstat. Nyligen antagna ändringar i direktivet (2013/55/EU) innebär att ändringar i de nationella författningarna ska vara i kraft i januari 2016.

Visionen om att utveckla ett samhälle och en ekonomi baserad på kunskap och innovation och EU:s nyckelkompetenser för ett livslångt lärande utgör grund för landskapsregeringens aktuella utbildningspolitiska program med övergripande mål och innehåll för verksamheten fr.o.m. grundskole- t.o.m. högskolenivå i landskapet. Programmet avser betona att barn, ungdomar och vuxna ges möjligheter till god och bred utbildning, aktivt medborgarskap, personlig utveckling, välbefinnande och färdigheter för sysselsättning i arbetslivet.

Även i landskapsregeringens ungdomspolitiska program går de prioriterade områdena hand i hand med de gemensamma riktlinjer som man enats om inom EU:s ungdomspolitik, bland annat inom programmet Unga på väg, där utbildning och sysselsättning för unga människor betonas. Politiken och strategierna lyfter fram utbildning, jobb, kreativitet och entreprenörskap, social integration, hälsa och idrott, samhällsmedverkan och volontärverksamhet.

I linje med sina programförklaringar och på basis av en lokal kartläggning av myndighetssamarbetet beträffande ungdomar som varken studerar eller arbetar, och som av den anledningen riskerar att marginaliseras, har landskapsregeringen uppmanat berörda avdelningar, myndigheter och andra aktörer att vidta åtgärder inom respektive ansvarsområde. Utbildnings- och kulturavdelningen, med ansvar för ungdomsfrågor, har i uppdrag att samordna och koordinera arbetet på ett övergripande plan. Uppdraget kommer eventuellt att genomföras med stöd av insatser inom ett EU-projekt i samarbete med flera länder runt Östersjön.

EU 2020-strategin Smart tillväxt – utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation är utmanande även för landskapsregeringens satsningar på studieväglednings- och yrkesvägledningsfunktioner och integrationsåtgärder. Landskapsregeringen har ingått avtal med Medborgarinstitutet i Mariehamn för olika pågående treårsperioder om ordnandet av utbildning i svenska för invandrare och övriga som flyttat till landskapet som har ett annat modersmål än svenska. Avtalen gäller utbildning i svenska för inflyttade som är arbetslösa eller hotas av arbetslöshet, för analfabeter och inflyttade med ett annat alfabet och för inflyttade som har en arbetsplats. Utbildningen syftar till att främja mångkulturalism och ge vuxna inflyttade med annat modersmål än svenska grundläggande baskunskaper i det svenska språket som redskap för kommunikation och aktivt deltagande i det åländska vardags-, samhälls- och arbetslivet. På dessa grunder ska utbildningen även innehålla avsnitt som berör arbets- och anställningsärenden samt hälso- och sjukvårdsfrågor. Landskapsregeringen har betonat att undervisning i svenska som sker på arbetsplatser med utländsk arbetskraft stöder arbetsgivarnas åtaganden, främjar arbetstagarnas framgång och är utvecklande för arbetsgemenskapen.

På idrottsområdet är landskapsregeringen delaktig i en nationell uppföljning av Europarådets konvention mot manipulation av idrottstävlingar som bland annat syftar till att organisera arbetet mot så kallad matchfixning och olaglig vadslagning.

3.2.4 Upphovsrätt

Kommissionen håller som bäst på att bereda en revidering av nuvarande upphovsrättsdirektiv från år 2001. Ett nytt initiativ förväntas presenteras i oktober 2015. Landskapsregeringen har i kontakter med kommissionen betonat vikten av att förtydliga nuvarande rättsläge. För tillfället är det rättsligt oklart i vilken grad rättighetsägare och distributörer kan erbjuda TV-kort och liknande tjänster till utländska konsumenter inom ramen för sina territoriella licenser. Detta gör att företag ofta väljer det säkrare alternativet att exkludera konsumenter i utlandet, vilket drabbar åländska användare som vill ta del av framför allt svenska tjänster.

Landskapsregeringen har i mars 2014 medverkat i kommissionens offentliga samråd gällande EU:s bestämmelser om upphovsrättsligt skydd. Landskapsregeringen konstaterade bland annat att ”Internetbaserade TV-sändningar från Sverige går inte att se på Åland om det inte är fråga om ett program producerat av Sverige. Åland har ingått ett avtal med Sverige om att få se TV-sändningar men i det avtalet ingår inte rätten att se internetbaserade TV-sändningar. Från åländsk sida har önskemålet funnits att se även internetbaserade sändningar men Sverige har nekat med hänvisning till att Sverige, då man köper in utländska program, ingår upphovsrättsavtal där sändningsrättigheten för internetsändningar är begränsad endast till svenskt territorium”.

Inom ramen för ett nytt mediepolitiskt program prioriterar landskapsregeringen sin strävan att finna lösningar för möjligheten att ta emot TV-program från Sverige över internet. Landskapsregeringen finner det vara angeläget att upphovsrättslagstiftningen harmoniseras inom EU och avser därmed att fortsättningsvis aktivt följa det arbete som görs på detta område såväl inom EU som inom Norden.

För en mer detaljerad redogörelse av upphovsrättsliga frågor i ett vidare perspektiv, se kapitel 10 i landskapsregeringens redogörelse nr 1/2014-2015.

3.2.5 Konsoliderad bolagsskattebas

Kommissionen har i initiativet till rådets direktiv KOM(2011) 121 slutlig föreslagit att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (CCCTB/ Common Consolidated Corporate Tax Base) införs inom EU. Kommissionens syfte med initiativet är att bekämpa vissa skatterelaterade hinder för tillväxt på den inre marknaden. Initiativet innehåller bestämmelser för beräkningen av det skattepliktiga resultatet, för konsolidering av koncerners skattepliktiga resultat samt bestämmelser för fördelningen av den konsoliderade skattebasen till de medlemsstater där företagen inom koncernen har sin verksamhet. Enligt initiativet ska koncerner frivilligt kunna välja att gå med i systemet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

Flera medlemsstater har varit kritiska till initiativet bland annat på grund av oro för minskade skatteintäkter. Initiativet har även ifrågasatts i förhållande till subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen samt om nyttan med initiativet verkligen kan uppnås. Medlemsstaterna är inte heller eniga om frivilligheten, olika detaljer samt vilka fördelningsnycklar som ska tillämpas för den nationella fördelningen av skattebasen. Den viktigaste principfrågan är den grund som kommissionen hänvisar till i initiativet, det vill säga grunden för EU:s behörighet för att besluta om dessa regler som hör till den direkta beskattningens område. Medlemsstaterna har lagstiftningsbehörigheten för den direkta beskattningen dock så att den nationella lagstiftningen ska vara neutral i förhållande till EU-rätten och inte förhindrar den fria rörelsen inom EU/EES-området. Om initiativet antas skulle alltså landskapets lagstiftningsbehörighet inom skatteområdet inskränkas eftersom behörighet till viss del inom det direkta beskattningsområdet överförs på unionen. Den tekniska konsekvensen av detta är att landskapet till viss del förlorar möjligheten att påverka fördelningen av beskattningen och beräkningen av samfunds beskattningsbara inkomst såsom vilka avdrag som får göras i beskattningen. För vidare information se Ålands landskapsregerings promemoria om kommissionens initiativ KOM(2011) 121 slutlig. Ålands landskapsregering motsatte sig initiativet.

Kompromissförslag har bearbetats av kommissionens arbetsgrupp (där experter från alla 27 medlemsstater ingår) under 2014, men fortsatt stor oenighet råder mellan medlemsstaterna. Kommissionen har lyft upp CCCTB som ett prioriterat område under år 2015 genom att initiera en handlingsplan mot skatteflykt och skattebrott där bland annat en nystart av arbetet med CCCTB ingår. Arbetet kommer även till viss del att koordineras med ett omfattande projekt inom OECD, BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shifting) som delvis berör liknande beskattningsfrågor. Arbetet inom OECD beräknas leda till en rapport med rekommendationer till nationella lagstiftningsåtgärder och även ett multinationellt skatteavtal. Landskapsregeringen kommer att aktivt fortsätta bevaka händelseutvecklingen av arbetet med CCCTB och BEPS under 2015, och vid behov vidta åtgärder för att påverka arbetet.

3.2.6 Framtida mervärdesskattesystem

Kommissionen har i flera omgångar sedan 2010 aviserat en avsikt att modernisera mervärdesbeskattningen inom unionen. Kommissionen har bland annat lämnat en grönbok om mervärdesskattens framtid – Ett enklare, stabilare och mera effektivt mervärdesskattesystem, KOM(2010) 695 slutlig samt ett meddelande om mervärdesskattens framtid, KOM(2011) 851/3. Några konkreta lagstiftningsinitiativ ingår inte men däremot de grundläggande egenskaper som ska känneteckna det nya mervärdesskattesystemet för att skapa ett enklare och mer effektivt mervärdesskattesystem i EU. Vidare beskrivs de principer som bör vägleda översynen av undantag från skatteplikt och reducerade skattesatser för att uppnå ett neutralt mervärdesskattesystem.

Under år 2014 lämnades inget initiativ om mervärdesbeskattning av kommissionen, trots att ett initiativ enligt arbetsprogrammet för året skulle lämnas. Enligt kommissionens arbetsprogram för 2015 ska arbetet inom mervärdesskatteområdet fortsätta, bland annat för att täppa till skattegapet. Landskapsregeringen följer fortsatt arbetet i kommissionen, med syfte att bevaka landskapets intressen.

3.2.7 EU-program 2014-2020

Landskapsregeringen lämnade våren 2014 ett separat meddelande till lagtinget om strukturfonderna. Landskapsregeringens förslag till operativprogram för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) antogs av landskapsregeringen den 13 maj 2014 och skickades till kommissionen via kommissionens databas SFC 2014. Programmet godkändes av kommissionen den 18 december 2014 och kommer att börja implementeras under 2015.

Den övergripande målsättningen för programmet är att utveckla kunskapen och förbättra kompetensen inom arbetslivet, öka sysselsättningen, produktiviteten och innovationskapaciteten. Målet är att förnya och diversifiera det åländska näringslivet och att bidra till ett välutbildat, jämställt och aktivt inkluderande samhälle. Strategin är att skapa förutsättningar för och stöda innovationer och kompetens i företag och organisationer på Åland för att få näringslivet att växa smart och hållbart. Fokus läggs på långsiktighet, samverkan på olika plan, kapitalförsörjning i tidiga faser av företagets livscykel och kompetensförsörjning. Programstrategin koncentrerar satsningarna till två prioriterade områden ”Entreprenörskap och innovation” (Eruf) och ”Delaktighet och kompetens” (ESF). 

De valda investeringsprioriteringarna för regionalfonden är att främja företagsinvesteringar bland annat inom innovation och forskning samt att stödja små och medelstora företags förmåga att inleda tillväxt- och innovationsarbeten.

Den huvudsakliga målgruppen för åtgärderna är små och medelstora företag, nyetablerade teknologiföretag samt teknikintensiva eller innovativa små tjänsteföretag vilka har potential att utvecklas till internationella tillväxtföretag, högskolor/universitet, intresse- och branschorganisationer samt offentliga aktörer. Programmet genomförs med projektstöd till offentliga organ och organisationer samt genom offentligt riskkapital till företag.

För socialfondens del är prioriteringarna att främja tillgång till anställning för arbetssökande och icke-förvärvsarbetande, inbegripet långtidsarbetslösa och personer långt från arbetsmarknaden, även genom lokala sysselsättningsinitiativ och arbetskraftens rörlighet. Prioriteringarna syftar även till aktiv delaktighet samt att stärka lika tillgång till livslångt lärande, höja arbetskraftens kompetens och förbättra utbildningens relevans för arbetsmarknaden. Den huvudsakliga målgruppen är enskilda individer, arbetslösa personer, både de som är registrerade arbetssökande men även de som är inaktiva och som riskerar att falla utanför de stödsystem som finns idag och personer som riskerar exkludering av olika anledningar.

Programmet omfattar 4 995 500 euro varav 2 322 538 euro kommer från Europeiska regionala utvecklingsfonden och 2 672 962 euro från Europeiska socialfonden. Av detta avsätts 30 procent till offentligt riskkapital.

Programinsatserna bedöms stöda Östersjöstrategin mot målet att uppnå ett ökat välstånd framförallt genom projekt som bidrar till att genomföra Europa 2020-strategin och till att förbättra regionens globala konkurrenskraft. Därmed bidrar programmet till en hållbar tillväxt och utveckling av Östersjöregionen.

3.2.8 Jordbruk

Efter en intensiv reformperiod inför finansieringsperioden 2014-2020 väntar en genomförandeperiod inom jordbruksområdet. Kommissionen fattade den 13 februari beslut om det Åländska landsbygdsutvecklingsprogrammet och programmet är därmed redo att börja implementeras i landskapet. Beslutet kom efter ett intensivt programarbete som sträckt sig över två år, då lagstiftningsarbetet inom EU kraftigt dragit ut på tiden. Trots den utdragna processen kunde det åländska programmet godkännas i den andra omgången beslut av landsbygdsprogram vilket kan konstateras vara relativt tidigt i processen, då ytterligare ett 90-tal program av totalt 118 väntar på beslut som förväntas fattas efter sommaren. Kommissionen uttryckte sin tillfredsställeles över beslutet om godkännandet där man poängterar styrkan i systemet att man kan tillämpa generella viktiga prioriteringar i programmen men samtidigt kunna anpassa programmen till specifika förutsättningar i regioner med skiftande behov och nämner Åland som exempel på detta.

Landskapsregeringen kommer även att följa det fortsatta arbetet med revideringen av de styrande förordningarna kring ekologisk produktion som inleddes i mars 2014 men där EU-instanserna ännu inte kunnat enas kring ett slutligt initiativ. Initiativet kommer att diskuteras intensivt under våren då kommissionen har satt en tidsfrist om 6 månader för att uppnå en överenskommelse, annars ämnar kommissionen dra tillbaka initiativet. Rådet förväntas behandla initiativet i maj och parlamentet i juni.

3.2.9 Skog

Av kommissionens arbetsprogram för 2015 framkommer inga nya initiativ inom skogsbruksområdet. Däremot fortsätter arbetet med en ny EU-skogsstrategi och förhandlingar om ett rättsligt bindande avtal om skogar i Europa. Landskapsregeringen har för avsikt att följa dessa processer, men har begränsade resurser för att aktivt delta i arbetet.

Kommissionen presenterade i april 2014 en ny EU-skogsstrategi för skogarna och den skogsbaserade sektorn, COM(2013) 659 slutlig. Strategin – som inte är en bindande rättsakt för medlemsstaterna – behandlas för tillfället av Europaparlamentet. Skogsstrategin har även behandlats i Nordiska rådets Miljö- och naturresursutskott och landskapsregeringen har där framfört sina synpunkter. Det betonas speciellt att skogsbruket är en nationell behörighet där EU:s insats bör vara begränsad och att strategin måste utgå från lokala förhållanden och inte medföra ökad administration och byråkrati.

En ministerkonferens om skydd av skogarna i Europa (FOREST EUROPE) hölls i Oslo 2011, varefter ministrar från 46 signatärstater samt kommissionen som representant för EU beslöt inleda förhandlingar om ett rättsligt bindande avtal om skogar i Europa. Målsättningen med avtalet är bland annat att stärka en hållbar utveckling och samhällelig välfärd, säkerställa skogens produkter och ekosystemtjänster, öka skogens roll för att lösa globala utmaningar, skydda och förbättra skogarnas vitalitet och biodiversitet samt anpassning till klimatförändringen. Avtalet ska utgöra en ram för nationellt och internationellt samarbete. Avtalsparterna förväntas utarbeta lagstiftning, program eller andra policydokument för alla kriterier samt övervaka och rapportera om situationen och verkställigheten. Avtalet är till karaktären ett så kallat blandavtal, där bestämmelserna som ingår dels hör till medlemsstaternas, dels till EU:s behörighet. Eftersom avtalet reglerar frågor inom landskapets behörighetsområde kommer lagtingets bifall att krävas för att det ska bli gällande i landskapet. Landskapsregeringen har i april 2013 lämnat ett utlåtande med synpunkter till Jord- och skogsbruksministeriet. Avsikten var att förhandlingarna kring det rättsligt bindande avtalet skulle vara slutförda sommaren 2013, men förhandlingarna avbröts på grund av oenighet. Lettland, som innehar ordförandeskapet för EU:s ministerråd under det första halvåret 2015, har meddelat att de önskar återuppta förhandlingar.

3.2.10 Fiske

I december 2011 presenterade kommissionen ett initiativ till ny finansieringsförordning för fiskeripolitiken för perioden 2014-2020. I maj 2014 antogs förordningen för Europeiska havs- och fiskerifonden för perioden 2014-2020. Landskapsregeringen har under året utarbetat ett förslag för genomförande av ett nytt fiskeriprogram; förslaget har varit på remiss i november 2014. Liksom under tidigare programperioder ingår det åländska programgenomförandet i det finska operativa programmet. Detta program väntas bli antaget i februari-mars 2015.

3.2.11 Sjöfart

Kommissionen presenterade ett initiativ i juni 2013 med krav på att företag ska övervaka, rapportera och verifiera koldioxidutsläpp från de fartyg över 5000 bruttoton som opererar till, från eller mellan hamnar inom EU. Kommissionens ambition är att genom transparens göra det möjligt för marknadsaktörer att välja de billigaste och mest energieffektiva fartygen, och därigenom pressa branschen till mindre koldioxidutsläpp. Enligt kommissionens egen bedömning kan koldioxidutsläppen på detta sätt minska med två procent år 2030, jämfört med om inga åtgärder vidtas.

Landskapsregeringen ansåg att kravet på rapportering av data klassad som transport work (lasten i ton x nautiska mil) var problematiskt. En viss oro fanns att den här typen av rapportering skulle komma att oproportionerligt gynna större fartyg med tung last. Stora fartyg kan ha mycket lägre utsläpp per lastenhet än mindre; de större fartygen kan dock enbart trafikera EU:s största hamnar Rotterdam, Antwerpen, Hamburg och Bremerhaven. Mindre hamnar och små rederier skulle således missgynnas oproportionerligt av en sådan mätmetod.

Trots samarbete mellan landskapsregeringen och ansvariga ministerier i Finland fick förslaget om flexiblare regler för datainsamling på annat sätt än genom metoden transport work inte gehör. Dock finns förståelse från kommissionens sida och kompromissen som uppnåddes ger en viss flexibilitet för kommissionen att ta fram och anpassa beräkningsmetoden för transport work för de olika fartygstyperna. Initiativet antogs av ministerrådet i december 2014, vilket innebär att förordningen träder i kraft 1 juli 2015 och den första utsläppsrapporten ska utarbetas 2018.

3.2.12 Miljö

I kommissionens arbetsprogram för 2014 ingick ett initiativ kallat ”Resurseffektivitet och avfall”. Initiativet baserades på framsteg från genomförandet av färdplanen för ett resurseffektivt Europa, och fastställde de huvudsakliga byggstenar som behövs för att EU:s ekonomiska potential ska kunna bli mer produktiv, samtidigt som färre resurser används och steg tas mot en cirkulär ekonomi. Initiativet inbegrep en total översyn av EU:s avfallslagstiftning, inklusive en bedömning av alternativ för att ökad samstämmighet dem emellan.

Kommissionen antog således i juli COM(2014) 397, ett förslag om ändring av ett antal direktiv inom området för avfall, även kallat Avfallspaketet. Landskapsregeringen tog efter samråd med lagtinget ställning till avfallspaketet – ställningstagandet skickades även till miljöministeriet. I ställningstagandet angavs att landskapsregeringen i princip stöder initiativet, exempelvis vad avser införandet av en gemensam definition av kommunalt avfall, att biologiskt nedbrytbart avfall ska samlas in separat och att återvinningsbart avfall inte ska deponeras eller energiåtervinnas. Landskapsregeringen ansåg dock att det bör finnas möjlighet att avvika från avfallshierarkin när så är lämpligt; visst avfall är inte lämpligt för materialåtervinning på grund av sitt innehåll av skadliga ämnen och bör istället fasas ut ur kretsloppet. Initiativet hade inneburit en betydande omarbetning av den åländska lagstiftningen. Den nya kommissionen beslutade dock efter sitt tillträde i november 2014 att dra tillbaka ett antal initiativ, däribland avfallspaketet. Kommissionen avser nu presentera ett nytt initiativ med mer fokus på resultat än på regler senare under året. Landskapsregeringen fortsätter således bevaka ärendet.

I mars tog landskapsregeringen efter samråd med lagtinget ställning till initiativ COM(2013) 919 om begränsning av utsläpp till luften av vissa föroreningar från medelstora förbränningsanläggningar. I ställningstagandet angavs att landskapsregeringen i princip stöder initiativet då det är viktigt att i hela Europa minska utsläppen till luft från förbränningsanläggningar med en bränsleeffekt på 1-50 MW. Landskapsregeringen ansåg dock att det är mycket viktigt att kraven är kostnadseffektiva så att särskilt gränsvärdena för partikelutsläppen inte leder till så höga kostnader att verksamheten inte kan fortsätta. Vidare ansågs att de administrativa kraven på registrering måste utformas så att de är möjliga att genomföra i det miljöprövningssystem som redan finns. Landskapsregeringen bedömde i ställningstagandet att initiativet skulle föranleda viss ändring av miljöskyddslagen samt att kraven på förbränningsanläggningar troligen måste utformas i form av förordningsbestämmelser.

Utöver de ovannämnda samrådsärendena översändes till lagtinget i februari som informationsärende ett beslut om COM(2013) 761, förslag till Europaparlamentet och rådets direktiv om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall för att minska användningen av tunna plastpåsar. I ställningstagandet angavs att landskapsregeringen omfattar initiativet som möjliggör att Åland kan förbjuda plastkassar om man går in för ett sådant beslut. Initiativet – om vilket EU-institutionerna nådde en överenskommelse i december 2014 – syftar till att förebygga uppkomsten av förpackningsavfall för att förhindra dess inverkan på miljön. Initiativet gäller plastbärkassar med en tjocklek mindre än 50 mikrometer, vilket innebär att större delen av alla plastbärkassar berörs.

3.2.13 Energi

Generellt krävs långsiktiga målsättningar i energifrågor för att minska de klimatpåverkande utsläppen. Genom de initiativ som presenteras i kommissionens arbetsprogram för 2015 är ambitionen fortsatt hög för att alla energikonsumenter ska ha tillgång till en fullt integrerad energimarknad och den extra säkerhet som energiförbindelser till andra medlemsstater medför. En viktig målsättning är att genomföra en integrerad inre energimarknad. Fortsatt prioriterad är även ökad energieffektivitet i syfte att förbättra konkurrenskraften och hållbarheten. Energieffektivitet är ett av de mest kostnadseffektiva sätten att trygga energiförsörjningen och minska utsläppen av växthusgaser och andra föroreningar.

Landskapsregeringen har under året följt med kommissionens arbete för att presentera ett initiativ för en ny klimat- och energiram för perioden fram till 2030. EU har en tydlig ram för energi- och klimatpolitiken fram till 2020. Denna ram samordnar olika politiska mål, som att minska växthusgasutsläppen, trygga energiförsörjningen samt att främja tillväxten, konkurrenskraften och sysselsättningen. Även om EU är på väg att nå målen för 2020, att skapa en inre energimarknad och uppfylla andra energipolitiska mål, är det nu tid för att utforma en ny ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030. En tidig överenskommelse om ramen för 2030 är viktig av flera skäl:  

·    Långa investeringscykler innebär att infrastruktur som finansieras under den närmaste tiden kommer att finnas kvar 2030 och därefter;

·    Ett förtydligande av målen för 2030 kommer att stödja utvecklingen mot en konkurrenskraftiger ekonomi och ett tryggt energisystem genom att skapa ökad efterfrågan på effektiv och koldioxidsnål teknik och därigenom främja forskning, utveckling och innovation;

·    Förhandlingarna om ett rättsligt bindande internationellt klimatavtal har varit svåra, men fortfarande förväntas ett internationellt avtal i slutet av 2015. Ett klimatavtal – där stater som står för de största delarna av utsläppen ingår – är viktigt för att uppnå målsättningen att hindra ökningen av CO2-utsläppen till 2030. Klimatavtalet skulle samtidigt utgöra färdplanen för energipolitiken fram till 2050. EU bör innan dess enas om en rad frågor, bland annat den egna ambitionsnivån för en aktiv dialog med andra stater.

3.2.14 EU-strategin för Östersjöområdet    

Europeiska rådet antog i november 2009 en strategi för Östersjöområdet inklusive en tillhörande åtgärdsplan. Landskapsregeringen har aktiverat sig i några av de prioriteringsområden som finns med i åtgärdsplanen.

I Östersjöstrategin betonas att genomförandet av HELCOM:s Åtgärdsprogram för Östersjön (BSAP) är en av de viktigaste strategiska åtgärderna för att nå en miljömässig hållbarhet. Landskapsregeringen har tydligt i sitt politiska handlingsprogram och i sina budgetmål betonat vikten av att uppfylla målen och åtgärderna i BSAP. HELCOM:s målsättningar reviderades under 2013 vid ett ministermöte i Köpenhamn, där landskapets miljöminister deltog. De nya målsättningarna inom HELCOM kommer att vara ett viktigt underlag då landskapsregeringen tar fram utsläppsmål för olika sektorer och verksamheter under 2015. Inom ramen för prioriteringsområdet ”Hållbart jordbruk, skogsbruk och fiske” har landskapsregeringen under 2014 aktivt deltagit i framtagandet av kommissionens riktlinjer för ett hållbart vattenbruk i relation till vattendirektivet och det marina direktivet.  Landskapsregeringen har också varit med och gett synpunkter vid utarbetandet av en ny HELCOM-rekommendation för vattenbruk i Östersjön.

Vad gäller området ”Miljövänlig sjöfart” har landskapsregeringen understött införandet av strängare regler vad gäller luftutsläpp från fartygstrafik, dock med tydlig betoning att reglerna måste vara ekonomiskt genomförbara och leda till bibehållen konkurrenskraft för rederierna. Åland har aktivt drivit frågan om att utsläpp från avloppsvatten (toalettavfall) från passagerarfartyg ska förbjudas i hela Östersjön senast år 2018. Landskapsregeringen har tillskrivit berörda nordiska miljöministrar med en uppmaning att arbeta för ett förbud mot utsläpp av avloppsvatten från fartyg, samt har även i ett ställningstagande bett den parlamentariska Östersjökonferensen (BSPC) samt Östersjöstaternas råd (CBSS) att arbeta för att den ursprungliga tidtabellen bibehålls för implementeringen av förbudet.

3.2.15 Onlinespel

Sedan kommissionen den 24 mars 2011 lade fram en grönbok om onlinespel på inre marknaden KOM (2011) 128 slutlig har penningspel och behovet av en samordnad lagstiftning flitigt diskuterats inom EU. Det främsta syftet med grönboken var att skapa en bild dels av situationen på EU:s marknad för onlinespel och dels av lagstiftningen i de olika staterna. Man ville samtidigt undersöka om det kan behövas särskilda åtgärder på EU-nivå för att nå bättre samstämmighet i regleringen av penningspel. På basis av de svar som inkom vid samrådet och efterföljande diskussioner konstaterade kommissionen att det inte är lämpligt att i detta skede föreslå sektorspecifik EU-lagstiftning.

Den 23 oktober 2012 presenterade kommissionen en handlingsplan för onlinespel, Kommissionens meddelande till Europaparlamentet, Rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En övergripande europeisk ram för onlinespel KOM (2012) 596 slutlig. I meddelandet föreslår kommissionen inte EU-omfattande lagstiftning för onlinespel men nog en rad åtgärder och gemensamma principer för sådan verksamhet. I meddelandet uppmanas bland annat medlemsstaterna att inrätta speltillsynsmyndigheter med tydliga behörigheter och att säkerställa samarbete med andra relevanta behöriga myndigheter.

I juli 2014 följde kommissionen upp handlingsplanen för onlinespel med rekommendationer (2014/478/EU) för effektivt konsumentskydd vid onlinespel om pengar. Syftet med rekommendationerna är främst att förbättra konsumentskyddet på området onlinespeltjänster, förbättra skyddet av minderåriga samt att framta ansvarsfulla kommersiella meddelanden gällande speltjänster inom EU. Medlemsstaterna ombads rapportera till kommissionen hur de nationella regelverken är utformade.

Landskapsregeringen inledde 2013 ett arbete som syftar till en total revidering av den åländska lotterilagstiftningen. Huvudsyftet är att inrätta en oberoende tillsynsmyndighet (lotteriinspektionen) med uppgift att övervaka penningspel. Lagberedningen presenterade ett lagförslag hösten 2014. Under vintern 2014-15 har lagberedningen iakttagit och integrerat remissvaren i lagförslaget. Lagförslaget är i januari 2015 på extern laggranskning och ska preliminärt presenteras för lagtinget i mars.

3.2.16 Bryta det sociala arvet - investera i barnens framtid

Arbetet med att ta fram det familjepolitiska helhetsprogrammet som beaktar kommissionens tidigare initiativ till rekommendation om insatser för att förbättra situationen för barn i en ekonomiskt utsatt situation pågår. Ett förslag till förnyat hemvårdsstöd finns och under våren 2015 kommer landskapsregeringen att ta fram ett åländskt familjepolitiskt program med ett tydligt barnperspektiv. Arbetet sker i en parlamentariskt tillsatt arbetsgrupp för att genom bred politisk förankring skapa en långsiktig bärighet för arbetet med en åländsk familjepolitik.

I slutet av år 2014 gavs en delrapport gällande uppföljningen av ”Ekonomisk utsatthet och social trygghet”. I delrapporten analyserades tillgängligt statistiskt material kompletterat med djupintervjuer med särskilt fokus på barnfamiljer i låginkomstfamiljer. Delrapporten visar att de åländska ensamförsörjarna och barnfamiljerna med flera barn är särskilt ekonomiskt utsatta. Intervjuer med berörda barn och föräldrar beskriver tydligt hur de vardagliga utmaningarna ter sig för dem som lever i det åländska samhället under mycket knappa ekonomiska förhållanden. Den andra delen som presenteras under våren 2015 kommer att omfatta en analys av specialbeställda individuppgifter gällande bland annat inkomster, de åländska mottagarna av barnbidrag, utkomststöd och bostadsbidrag. Utredningen syftar till att ge underlag till åtgärder för att kunna förbättra situationen för barn i ekonomiskt utsatta familjer.

3.2.17 Jämställdhet

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av Lissabonfördragets grundläggande mål. Jämställdhetsarbete på EU-nivå utgörs av vidareutveckling av lagstiftning, jämställdhetsintegrering och särskilda åtgärder för främjande av jämställdhet.

Arbetet för jämställdhetsintegrering inom EU kompletteras av EU:s jämställdhetsstrategi för 2010-2015 som har följande prioriteringar: Lika möjlighet till ekonomisk självständighet för kvinnor och män, lika lön för lika arbete, jämställdhet i beslutsfattande, värdighet, integritet och ett slut på könsbaserat våld samt jämställdhet i EU:s yttre åtgärder. Därtill anges ytterligare som ett prioriterat mål arbetet med övergripande frågor som berör könsstereotypa mönster, lagstiftning samt åtgärder till förbättrad lagstiftning i styrningen av jämställdhetsarbete på EU-nivå.

Främjande av jämställdhet kräver tillgång till grundläggande fakta såsom statistik indelad enligt kön. Bilagan till landskapets budget 2015 ”Kvinnor och män i livets olika skeden – könsskillnader med rötter i barn- och ungdomsåren” är en uppföljning av ”Kvinnors och mäns livsvillkor och hälsa” från år 2014. Analys av statistiken görs som underlag för eventuella åtgärder och insatser.

Hanteringen av löneskillnaderna mellan kvinnor och män var ett prioriterat område för kommissionens arbetsprogram för 2014. Landskapsregeringen har under året påbörjat arbetet med lönekartläggningar och arrangerade under hösten ett seminarium ”Lika lön för likvärdigt arbete” där olika aspekter av frågan om lika lön togs upp och debatterades. Ikraftvarande jämställdhetslagstiftning förutsätter lika lön för lika eller likvärdigt arbete. En arbetsgrupp med medlemmar från arbetsmarknadsparterna har påbörjat det inledande arbetet med arbetsvärdering. Resultatet från arbetsvärderingen ska användas som underlag för kommande förhandlingar och gropjusteringar för att på sikt rätta till eventuella omotiverade skillnader i lönesättningen mellan likvärdiga tjänster. Efter utförd arbetsvärdering och lönekartläggning ska avtalsparterna enas om ett löneutvecklingsprogram som landskapsregeringen ska verkställa senast den 1 juni 2020. Landskapsregeringen konstaterar att utjämningen av löneskillnader är ett långsiktigt, målmedvetet och strukturerat arbete. Anslag för löneutjämning har reserverats.

Målsättningarna och de prioriterade områdena i landskapsregeringens ramprogram för jämställdhet sammanfaller med prioriteringarna i EU:s jämställdhetsstrategi för 2010-2015. Jämställdhetsintegrering och särskilda insatser är arbetsmetoder för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen på Åland. Jämställdhetsintegrering motverkar att jämställdhetsarbetet drivs vid sidan av ordinarie verksamheter.

Ett kontinuerligt hållbart utvecklingsarbete, utbildning i jämställdhets- och genuskunskap, normer, strukturer och värderingar samt kunskap om förändringsarbete och dess villkor för olika målgrupper är en basförutsättning för hållbar jämställdhet. Under år 2015 påbörjas en treårig kompetensutveckling i genus och jämställdhet med fokus på målgrupper inom den offentliga sektorn.

Det redan påbörjade arbetet med genus- och jämställdhetsintegrering i den åländska barnomsorgsverksamheten fortsätter med målsättningen att skapa en verksamhet med hög och likvärdig kvalitet för flickor och pojkar. Arbetet med jämställd fritid har som målsättning att skapa förutsättningar för en trygg och jämställd fritid för unga kvinnor och män.

I överenstämmelse med Europarådets konvention har en av landskapsregeringen tillsatt arbetsgrupp arbetat med uppdraget att omsätta den kunskap som finns idag gällande våld i nära relationer till konkreta insatser och skapa ett resurs- och kompetenscentrum mot våld i nära relationer där myndigheternas samverkansmodell utövas. Arbetet presenteras för landskapsregeringen februari 2015. Åtgärder för förverkligandet påbörjas under året.

3.2.18 Fond för europeiskt bistånd för dem som har det sämst ställt

Finlands regering beslutade under våren 2014 om organiseringen av fonden för bistånd till dem som har det sämst ställt i Finland. Arbets- och näringsministeriet ansvarar för fonden, medan förvaltningen och genomförandet av programmet handhas av Landsbygdsverket. Ur programmet delas med hjälp av partnerorganisationer ut livsmedel till de sämst ställda. Områdets operativa område omfattar hela Finland, inklusive Åland. Ålands andel är högst 0,5 procent av sammanhållningsfonden, varför det i utkastet föreslås att åländska organisationer beaktas vid valet av partnerorganisation inom ramen för sin egen kvot, dock så att bistånd delas ut endast i den mån det finns behov av det.

Landskapets målsättning är att i första hand tillgodose de behov som finns vad gäller bistånd till dem som har det sämst ställt genom lokala resurser och samarbeten.

 

3.3 Sammanfattning av landskapsregeringens nya prioriteringar i kommissionens arbetsprogram för 2015

Nedan finns en tabell över de kommissionsinitiativ som landskapsregeringen prioriterar i kommissionens arbetsprogram för 2015. Landskapsregeringen kommer att följa dessa initiativ och vid behov diarieföra dem.

 

 

Tabell 1: Initiativ som landskapsregeringen kommer att prioritera

En ny satsning på sysselsättning, tillväxt och investeringar

 

 

Främjande av integration och

anställbarhet på arbetsmarknaden

Lagstiftning/

icke-lagstiftning

Ett paket åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna att få ut människor, särskilt långtidsarbetslösa och

ungdomar, på arbetsmarknaden och utveckla en kompetent arbetskraft. Här ingår åtgärder för att följa upp

genomförandet av sysselsättningsgarantin för unga, ett förslag till rådsrekommendation om integration av långtidsarbetslösa samt kompetensutvecklande åtgärder.

En fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas

 

 

Paket för arbetskraftens rörlighet

Lagstiftning/

icke-lagstiftning

Paketet är avsett att understödja arbetskraftens rörlighet och bemöta missbruk genom bättre samordning av

systemen för social trygghet, en målinriktad översyn av direktivet om utstationering av arbetstagare och ett

förbättrat Eures.

Strategi för den inre marknaden för varor och tjänster

Lagstiftning/

icke-lagstiftning

En strategi för ett nytt helhetsgrepp på den inre marknaden för ökad integration, bättre ömsesidigt erkännande och standardisering i centrala industri- och tjänstesektorer där den ekonomiska potentialen är störst, bl.a. företagstjänster, byggsektor, detaljhandel, lagreglerade yrken, avancerad tillverkning och kombinerat tillhandahållande av varor och tjänster. Särskilt fokus på små och medelstora företag.

Ett rimligt och balanserat frihandelsavtal med USA

 

 

Strategi för handel och investeringar för sysselsättning och tillväxt

Icke-lagstiftning

En heltäckande översyn av EU:s handelspolitiska strategi, särskilt dess bidrag till sysselsättning, tillväxt och

investeringar. Översynen ska omfatta alla aspekter på handelspolitiken, inbegripet bilaterala, plurilaterala och multilaterala förhandlingar samt autonoma åtgärder. Politiska riktlinjer på alla dessa områden för de nästa fem åren ska ingå.

En starkare global aktör

 

 

Meddelande om målen för hållbar

utveckling efter 2015

Icke-lagstiftning

Syftet med meddelandet är att slå fast EU:s gemensamma inställning till det globala partnerskapet för att nå målen för hållbar utveckling. Här ingår både ekonomiskt och annat genomförande, inhemsk/internationell och offentlig/

privat finansiering, olika former av partnerskap samt former för övervakning, redovisningsskyldighet och översyn.

En motståndskraftig energiunion och en framåtblickande klimatpolitik

 

 

Strategisk ram för energiunionen

Lagstiftning/

Icke-lagstiftning

Den strategiska ramen inriktas på försörjningstrygghet i fråga om energi; integrering av nationella

energimarknader, minskning av efterfrågan på energi i EU, mindre andel koldioxidtunga energikällor i energimixen samt främjande av forskning och innovation på energiområdet. Här ingår även en översyn av EU:s system för handel med utsläppsrätter som en del av regelverket efter 2020.

Meddelande om vägen till Paris –

multilateralt svar på klimat-förändringarna

Icke-lagstiftning

Målet är att skissera EU:s syn och förväntningar och förklara partnerländernas ambitioner mot bakgrund av 2015 års avtal, och ange EU:s bidrag i enlighet med Europeiska rådets slutsatser av den 24 oktober.

En samman-kopplad digital inre marknad

 

 

Paketet för en digital inre marknad

Lagstiftning/

Icke-lagstiftning

Målet är att konsumenterna ska ha gränsöverskridande tillgång till digitala tjänster, att företagen ska få lika villkor och att det ska skapas förutsättningar för en livskraftig digital ekonomi och ett digitalt samhälle.

Här ingår även lagstiftning om bl.a. en moderniserad upphovsrätt.

 

En djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union

 

 

Förslag till direktiv om obligatoriskt

informationsutbyte i fråga om

gränsöverskridande skattebeslut

Lagstiftning

Det föreslagna direktivet är tänkt att reglera informationsutbyte mellan skattemyndigheterna i olika medlemsstater i fråga om förhandsbesked och tillämpning av rättsliga bestämmelser i enskilda skattebetalares gränsöverskridande ärenden.

Handlingsplan mot skatteflykt och

skattebrott, inbegripet ett meddelande

om ett nytt tillvägagångssätt för bolagsbeskattning på den inre marknaden mot bakgrund av den globala utvecklingen

Icke-lagstiftning

Handlingsplanen bygger på arbetet i fråga om underminering av skattebaser och vinstdelning i OECD och G20, och planen omfattar EU-åtgärder för att gå över till ett system där landet där vinsten uppstår också är det land som tar ut skatt, även i den digitala ekonomin. Syftet med meddelandet är att stabilisera bolagsskattebasen i EU för en rättvis skattemiljö, inbegripet en nystart av arbetet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.

 

3.4 Lagstiftning som kommit under 2014

Ovan behandlades de prioriteringar som landskapsregeringen gjort i de frågor där Åland inte enbart ska lägga resurser på att genomföra befintlig EU-lagstiftning, utan försöka påverka EU:s initiativ till lagstiftning. Nedan behandlas EU-lagstiftning som kommit under året i sådana frågor som landskapsregeringen prioriterat och där man försökt påverka den kommande lagstiftningen.

3.4.1 Ändring av tobaksdirektivet

Efter att kommissionen under flera år förberett en ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/37/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om tillverkning, presentation och försäljning av tobaksvaror kom den 19 december 2012 slutligen kommissionens initiativ till ändring av direktivet om tobaksvaror där det nuvarande snusförbudet kvarstår. Landskapsregeringen har aktivt försökt påverka initiativets utformning innan det kom, genom att delta direkt i kommissionens konsultationer samt i rikets beredning av Finlands ställningstagande i konsultationen för medlemsstaterna. Landskapsregeringen har hela tiden arbetat aktivt med frågan mot social- och hälsovårdsministeriet och i direkta kontakter med kommissionen. Landskapsregeringen har även samarbetat med den svenska regeringen.

Landskapsregeringens positioner är att alla produkter för användning i munnen bör behandlas lika. Så länge förbudet mot snus kvarstår anser landskapsregeringen att det ska kombineras med en bestämmelse som möjliggör för medlemsstaterna att tillåta vissa av de i direktivet förbjudna tobaksprodukterna av kulturella eller hälsopolitiska skäl.

Landskapsregeringen lämnade 2013 ett utlåtande över kommissionens initiativ till social- och hälsovårdsministeriet samt ett utlåtande över statsrådets skrivelse U 6/2013 rd till riksdagen om initiativet till Europaparlamentets och rådets direktiv (tobaksvaror).

Landskapsregeringen har därefter aktivt deltagit i den nationella beredningen av Finlands ställningstagande och då ett gemensamt ställningstagande inte kunde uppnås har, efter att landskapet så krävt, den finländska representanten framfört landskapets positioner vid rådets möten parallellt med rikets position. Efter att initiativet gått vidare till Europaparlamentet har landskapsregeringen samarbetat med Europaparlamentariker för att därigenom försöka få till stånd en ändring av initiativet i syfte att lösa de problem som idag finns för Ålands del. Inför omröstningen i Europaparlamentet kunde landskapsregeringen genom samarbete med Europaparlamentariker få inflytande över det ändringsinitiativ som lades angående artikel 15 i direktivet, där förbudet mot snus regleras. Landskapsregeringen sände även brev till bland andra parlamentets rapportör och skuggrapportör för revideringen av tobaksdirektivet. Det ändringsinitiativ som lades i parlamentet gällande artikel 15, där förbudet mot snus regleras, fick dock inte tillräckligt stöd i parlamentet. Tobaksdirektivet antogs den 2 april 2014.

3.4.2 Fysisk planering i kust- och havsområden

Ett direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden utfärdades den 23 juli 2014. Direktivet begränsades under beredningens gång till att enbart ge en ram för havsplanering. Syftet är att främja en hållbar tillväxt och utveckling i kust- och havsområden. Havsplanering kan enkelt beskrivas som en process där man utarbetar planer för var, när och hur olika verksamheter får bedrivas. Direktivet ger riktlinjer för medlemsstaternas havsplanering. Det inskränker inte på Ålands befogenheter på området och ger långtgående rättigheter att själv bestämma planernas innehåll och omfattning. Det ingår dock ett antal minimikrav. Bland dessa ingår att man ska säkerställa berörda parters delaktighet, se till att bästa möjliga information och data ligger till grund för planeringen samt att samarbeta med angränsande regioner för att säkerställa samordning mellan de olika regionerna. Medlemsstaterna ska genomföra nödvändiga ändringar i sin lagstiftning och utse en behörig myndighet senast den 18 september 2016 samt upprätta havsplaner senast den 31 mars 2021.

Landskapsregeringen har i december 2014 fattat beslut om att anställa en samhällsplanerare, med uppgift att sammanställa befintliga planer, inventeringar och kommunöversikter samt att ta fram ett översiktligt förslag till koordinerad mark- och resursanvändning. Samhällsplanerarens uppgifter är en del i projektet ”Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland” vars syfte är att underlätta framtida (kommunal) planering genom att visa på möjligheter till utveckling och tillväxt. Samhällsplanerarens uppgifter omfattar även att beakta planeringen av kust- och havsområden.

3.4.3 Invasiva arter

Europaparlamentets och rådets förordning om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter utfärdades den 22 oktober 2014. Även om en EU-förordning är en bindande rättsakt som alla EU-stater ska tillämpa utan att den behöver implementeras i den nationella lagstiftningen, kan initiativet betyda lagstiftningsbehov för att harmonisera den nationella lagstiftningen med förordningen. Detta kan betyda utredningar om lagstiftningsbehov samt om behörighetsfrågor mellan Åland och riket. Dessutom påför förordningen medlemsstaterna flera förpliktelser, så som att vidta åtgärder för att hindra spridningen av invasiva arter, olika tillståndsförfaranden, planera nödåtgärder samt upprätta handlingsplaner. Arbetet med dessa förpliktelser måste påbörjas under året.

3.4.4 Trafiksäkerhetspaketet

Det trafiksäkerhetspaket som var under behandling förra året har nu resulterat i tre direktiv (2014/45/EU, 2014/46/EU och 2014/47/EU) som rör periodisk provning av fordon (besiktning), registreringsbevis och tekniska vägkontroller av nyttofordon. Direktiven innehåller bestämmelser om hur ofta fordon ska besiktas, hur besiktningen ska gå till, registreringsbevisets utformning samt utbildningskrav för de som genomför besiktningar.

Direktiven ska vara implementerade i maj 2017 och innebär för landskapets del att lagstiftningsåtgärder måste vidtas.

3.4.5 Upphandling

Den 26 februari 2014 antogs tre nya direktiv för offentlig upphandling; direktiv 2014/23EU om tilldelning av koncessioner, 2014/24/EU om offentlig upphandling och direktiv 2014/25/EU om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster. Direktiven är resultatet av grönboken om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk upphandlingsmarknad, KOM (2011) 15 slutlig, som presenterades våren 2011.

Offentlig upphandling måste överensstämma med principerna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt om fri rörlighet och de principer som följer därav, bland annat om likabehandling, icke-diskriminering, ömsesidigt erkännande, proportionalitet och öppenhet. Offentlig upphandling ges även en framträdande roll i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla som ett av de marknadsbaserade instrument som ska användas för att uppnå smart och hållbar tillväxt för alla, samtidigt som den säkerställer att offentliga medel utnyttjas så effektiv som möjligt.

Moderniseringen av EU:s regler för offentlig upphandling syftar till att göra användningen av offentliga medel effektivare, förenkla regleringen och de förfaranden som används vid offentlig upphandling samt att öka flexibiliteten. I synnerhet syftar moderniseringen av EU:s regler till att öka de små och medelstora företagens möjligheter att delta i upphandlingar samtidigt som det har funnits ett behov av att klargöra grundläggande begrepp och principer för att säkerställa rättslig säkerhet och inbegripa rättslig praxis som har vuxit fram i Euroepiska unionens domstol. Reformen syftar även till att göra den offentliga upphandlingen mer kvalitetsinriktad, genom att sociala och miljömässiga kriterier som exempelvis livscykelkostnader eller integrering av utsatta och mindre gynnade personer får en mer framträdande roll i upphandlingen, under förutsättning att kraven som ställs har en verklig koppling till det som upphandlas. För att garantera bättre tillämpning av reglerna i praktiken införs krav på att medlemsstaterna ska se till att reglerna om offentlig upphandling övervakas och att information och vägledning finns tillgänglig för de ekonomiska aktörer som berörs.

Landskapet Åland har lagstiftningsbehörighet avseende landskapsregeringens, underliggande myndigheters samt kommunala myndigheters upphandlingar. I landskapet tillämpas rikets lagstiftning genom blankettlagstiftning, med vissa undantag. Eftersom direktiven ska vara implementerade nationellt den 18 april 2016, kommer landskapsregeringen under 2015 att bevaka lagstiftningsåtgärderna i riket samt förbereda förslag till de ändringar som krävs av landskapslagstiftning och landskapsregeringens beslut gällande vissa upphandlingar. Landskapsregeringen avser att under året utreda formerna för en samordnad upphandlingsverksamhet, och i samband med detta uppmärksammas behovet av att utöka information och vägledning i upphandlingsfrågor för ökad enhetlighet inom landskapet.

3.4.6 Tullkodexen och skattegränsen

Unionens nya tullagstiftning, Unionens tullkodex (EU) nr 952/2013 (UCC) och dess delegerade och genomförandeakter, börjar tillämpas den 1 juni 2016. De elektroniska system som krävs för att kodex ska tillämpas fullt ut, ska dock vara i bruk senast till den 1 januari 2021. Tullagstiftningen omfattas av unionens exklusiva behörighet, och på nationell nivå är det rikets behörighet. Den är av särskilt intresse för landskapet eftersom unionslagstiftningen direkt styr den framtida skattegränshanteringen. UCC utgår från att tullprocedurerna inom unionen ska bli så enhetliga som möjligt och att tullförfaranden ska hanteras fullt ut elektroniskt. Trots syftet med fullständig harmonisering, har en specialreglering införts för handel mellan EU:s skatteområde och landskapet, samt andra områden som hör till EU men står utanför EU:s skatteområde. 

Under år 2014 har de delegerade och genomförandeakterna behandlats av kommissionens expertgrupp, och landskapsregeringen har tagit del av Tullens analys av hur regelverket kommer att påverka handeln till och från landskapet. Kommissionen har inte ännu fastställt akterna genom beslut, men de artiklar som påverkar skattegränshanteringen är enligt Finlands representant i expertgruppen och expertgruppens arbetsplan, färdigt bearbetade sedan senhösten 2014. Det är inte möjligt att till fullo förutspå hur en så omfattande ändring av regelverket kommer att påverka skattegränshanteringen, men enligt de analyser som gjorts ska de förenklingar som finns idag mellan landskapet och riket vara möjliga att behålla. Landskapsregeringen kommer under 2015 att tillsammans med Tullen se över möjligheterna i den nya lagstiftningen att förenkla och förbättra skattegränshanteringen jämfört med idag. Landskapsregeringen kommer även fortsättningsvis att allmänt bevaka att de ursprungliga syftena med skatteundantaget skyddas.

3.5 Landskapets arbete med EU-ärenden år 2014

I det här kapitlet sammanfattas landskapsregeringens arbete med EU-ärenden under år 2014. Då det externpolitiska meddelandets tidsperiod ändrats till att omfatta hela kalenderår, ingår dock för statistiska orsaker även uppgifter i detta kapitel från december månad 2013, i och med att det förra EU-meddelandet rörde tidsperioden 1.12.2012–30.11.2013.

3.5.1 Beredningen av EU-lagstiftning inom landskapet

Inom EU har kommissionen ensamrätt på att initiera nya lagstiftningsakter. Kommissionsinitiativen (även kallade kommissionsförslag) innefattar dock även annat än initiativ till lagstiftning, till exempel olika typer av meddelanden samt grön- och vitböcker. Således är det långt ifrån alla initiativ som föranleder beredning vid landskapsregeringen. Tabellen nedan innehåller en sammanställning av landskapsregeringens beredning av kommissionsinitiativ under år 2014.

 

Tabell 2. Beredningen av kommissionsinitiativ 2014

 

2014

2013

Deltagande i kommissionens konsultationer

6 st

8 st

Inkomna kommissionsinitiativ

797 st

864 st

Diarieförda kommissionsinitiativ

10 st

13 st

Samrådsärende

2 st

3 st

Informationsärende

6 st

6 st

Upprättade promemorior där initiativet bedömts inte lämpa sig för samråd/

informationsärende (promemorian skickats för kännedom till lagtinget)

2 st

-

 

Landskapsregeringen deltar i mån av möjlighet i de konsultationer kommissionen håller. För en närmare redogörelse över de konsultationer landskapsregeringen deltagit i under 2014 se kapitel 3.1.6.

Landskapsregeringen erhåller alla nya kommissionsinitiativ via e-post från statsrådets kansli. De kommissionsinitiativ som är av särskilt intresse för landskapet diarieförs och bereds. EU-enheten sköter koordineringen av kommissionsinitiativen, medan de sakkunniga tjänstemännen vid avdelningarna bereder och föredrar ärendena för den minister till vars ansvarsområde ärendet hör.

Av de 797 kommissionsinitiativen utgjorde knappt hälften sådana ärenden som bedömdes vara av intresse för landskapet; dessa initiativ har sänts för kännedom till berörda tjänstemän. EU-enheten diarieför initiativ när enheten gör bedömningen att initiativet är av särskilt intresse för landskapet. Ofta avgörs dock behovet av diarieföring efter en diskussion mellan EU-enheten och den sakkunniga tjänstemannen. Som ses i tabellen ovan är det endast en liten andel – under år 2014 tio stycken – av kommissionsinitiativen som diarieförs och bereds. Antalet måste dock ses i förhållande till de resurser som landskapsregeringen har till sitt förfogande. Av denna statistik framkommer även att 2014 i många avseenden var ett mellanår i och med Europaparlamentsval och tillträde av ny kommission.

Under året har sammanlagt nio promemorior och ett utlåtande upprättats över kommissionsinitiativ; utlåtandet samt en promemoria översändes endast för kännedom till lagtinget, sex promemorior fördes till lagtinget som informationsärenden medan två promemorior fördes för samråd med lagtinget. Lagtinget kan alltid begära att ett samråd hålls i ett enskilt ärende.

 

Tabell 3: Landskapsregeringens samrådsärenden med Ålands lagting 2014

Utskott

2014

2013

Lag- och kulturutskottet

 

-

Finans- och näringsutskottet

 

1 st

Social- och miljöutskottet

2 st

2 st

Justeringsutskottet

 

-

Kanslikommissionen

 

-

Självstyrelsepolitiska nämnden

 

-

Totalt

2 st

3 st

 

 

Tabell 4. Landskapsregeringens informationsärenden med Ålands lagting 2014

 

Utskott

2014

2013

 

Lag- och kulturutskottet

2 st

-

 

Finans- och näringsutskottet

2 st

-

 

Social- och miljöutskottet

2 st

6 st

 

Justeringsutskottet

 

-

 

Kanslikommissionen

 

-

 

Självstyrelsepolitiska nämnden

 

-

 

Totalt

6 st

6 st

 

 

 

De diarieförda kommissionsinitiativen fördelades på landskapsregeringens avdelningar och enheter enligt tabellen nedan:

 

Tabell 5. Fördelning inom landskapsregeringen av diarieförda

kommissionsinitiativ 2014

Enhet inom landskapsregeringen

2014

2013

Kansliavdelningen

 

 

EU-enheten (K1c)

1 st

1 st

Finansavdelningen

 

 

Allmänna byrån (F1)

3 st

1 st

Social- och miljöavdelningen

 

 

Miljöbyrån (S3)

3 st

3 st

Näringsavdelningen

 

 

Jordbruksbyrån (N2)

3 st

5 st

Utbildnings och kulturavdelningen

 

 

Allmänna byrån (U1)

-

2 st

Kulturbyrån (U3)

-

1 st

Totalt

10 st

13 st

 

3.5.2 Genomförandet av EU-lagstiftning inom landskapet

Genomförandet av EU-direktiv i landskapet

De bindande rättsakter som antas inom EU utgörs av förordningar, beslut och direktiv. Förordningar och beslut är direkt tillämpliga, vilket innebär att de som sådana binder landskapets myndigheter och kräver inte särskilda implementeringsåtgärder. Direktiv däremot är bindande med avseende på det resultat som skall uppnås, och kräver således implementeringsåtgärder. Under år 2014 antog EU 116 st direktiv. Direktiv innehåller en tidsfrist inom vilken medlemsstaterna skall meddela kommissionen om de nationella bestämmelser som antagits i syfte att genomföra direktivet. Via utrikesministeriet meddelar (notifierar) landskapsregeringen kommissionen hur direktiven har genomförts i landskapet.

Tabellen nedan redogör för antalet notifieringar av direktiv som landskapsregeringen gjort under året samt för hur många av dessa direktiv som fallit inom landskapets lagstiftningsbehörighet.

 

 

Tabell 6. Landskapsregeringens notifieringar av direktiv 2014

 

2014

2013

Rikets behörighet

40 st

27 st

Landskapets behörighet

61 st

34 st

Totalt

101 st

61 st

 

 

De notifierade direktiven inom landskapets lagstiftningsbehörighet fördelades på de olika enheterna inom landskapsregeringen enligt tabellen nedan.

 

Tabell 7. Fördelning avdelningsvis av notifieringar inom landskapets behörighet 2014

Enhet inom landskapsregeringen

2014

2013

Kansliavdelningen

 

 

Rättsserviceenheten (K1a)

2 st

6 st

El- och energienheten (K2c)

3 st

2 st

Finansavdelningen

 

 

Allmänna byrån (F1)

1 st

2 st

Social- och miljöavdelningen

 

 

Socialvårdsbyrån (S1)

 

-

Miljöbyrån (S3)

33 st

3 st

Hälso- och sjukvårdsbyrån (S2)

1 st

13 st

Utbildnings- och kulturavdelningen

 

 

Utbildningsbyrån (U2)

 

1 st

Näringsavdelningen

 

 

Jordbruksbyrån (N2c)

8 st

1 st

Trafikavdelningen

 

 

Allmänna byrån (T1)

13 st

2 st

Totalt

61 st

34 st

 

 

Tabell 8. Fördelning områdesvis av notifieringar inom landskapets lagstiftningsbehörighet 2014

Område

2014

2013

Avfall

1 st

3 st

Beskattning

1 st

 

Budget

-

1 st

Djurskydd

-

1 st

Energi

3 st

2 st

Hälso- och sjukvård

1 st

 

Jord- och skogsbruk

8 st

1 st

Kemikalier

2 st

15 st

Livsmedel

2 st

-

Natur- och miljövård

3 st

3 st

Offentlig upphandling

-

1 st

Produktsäkerhet

27 st

1 st

Rundradio- och televisionsverksamhet

-

1 st

Rösträtt och valbarhet

-

1 st

Trafik

13 st

3 st

Yrkeskvalifikationer

-

1 st

Totalt

61 st

34 st

 

Överträdelseförfaranden och EU-domstolsärenden

En av kommissionens uppgifter är att bevaka att medlemsstaterna tillämpar EU-rätten på ett korrekt sätt, det vill säga att medlemsstaterna inte stiftat lagar som strider mot EU-rätten eller att medlemsstaterna inte har genomfört ett direktiv i tid. Om kommissionen anser att en medlemsstat underlåtit att korrekt tillämpa EU-rätten kan kommissionen inleda ett överträdelseförfarande.

Stegen i överträdelseförfarandet är följande:

  • Informellt förfarande (EU Pilot)
  • Formell underrättelse
  • Motiverat yttrande
  • EU-domstolen

 

Det informella EU Pilot-förfarandet som föregår det formella överträdelseförfarandet innebär att kommissionen efterfrågar kompletterande uppgifter om en medlemsstats genomförande av sådana direktiv, vilka kommissionen anser inte vara fullständigt eller korrekt genomförda i medlemsstaterna. Syftet med EU Pilot-förfarandet är att medlemsstaterna ska kunna korrigera brister i genomförandet av EU-rätten utan att kommissionen tvingas inleda ett formellt överträdelseförfarande. Till följd av EU Pilot-förfarandet inleds således färre formella överträdelseärenden. Landskapsregeringen har under året svarat på flera EU Pilot-förfrågningar. Även i de fall brister i genomförandet av direktiv inte har kunnat åtgärdas under EU Pilot-förfarandet anser landskapsregeringen att deltagandet i förfarandet har varit givande, då landskapsregeringen som en följd får en förvarning om vilka lagstiftningsändringar som möjligen krävs för att genomföra ett direktiv.

Efter EU Pilot är följande steg i överträdelseförfarandet en formell underrättelse, i vilken kommissionen vidhåller på vilket sätt medlemsstaten anses ha brutit mot EU-rätten. Medlemsstaten har vanligtvis två månader på sig att besvara den formella underrättelsen. Om kommissionen inte är nöjd med det svar medlemsstaten ger på den formella underrättelsen går förfarandet vidare till ett motiverat yttrande, vilket medlemsstaten igen vanligtvis har två månader på sig att besvara.

Om kommissionen fortsättningsvis efter medlemsstatens svar på det motiverade yttrandet är missnöjd med de åtgärder medlemsstaten vidtagit kan kommissionen föra ärendet vidare till EU-domstolen. I artikel 260.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges att i samband med överträdelseärenden som gäller underlåtenhet att införliva direktiv kan domstolen ålägga medlemsstaten ekonomiska sanktioner. Kommissionen kan i förestående fall ange ett standardbelopp eller vite som den anser lämpligt. Domstolen kan inte ålägga ett högre standardbelopp eller vite än det som kommissionen angett. Medlemsstatens skyldighet att betala anges i domen redan då ärendet första gången prövas i domstolen. Det är följaktligen viktigt att understryka att landskapet nu kan tilldömas ekonomiska sanktioner i ett tidigare skede än innan Lissabonfördraget ratificerades, vilket förstärker vikten av att direktiven implementeras inom utsatt tid.  

I följande tabell framgår hur många formella underrättelser, motiverade yttranden och talan i EU-domstolen som kommissionen påbörjat mot Finland under år 2014. I samma tabell framgår även hur många av dessa ärenden som berörde landskapet.

Tabell 9. Överträdelseförfaranden påbörjade mot Finland 2014

 

Formella

under-rättelser

Motiverade yttranden

Talan i EU-domstolen

Totalt

 

2014

2013

2014

2013

2014

2013

2014

2013

Berör

enbart riket

5 st

7 st

4 st

2 st

1 st

1 st

10 st

10 st

Berör både landskapet och riket

5 st

5 st

4 st

5 st

1 st

3 st

10 st

13 st

Berör

enbart landskapet

-

-

-

2 st

-

-

-

2 st

Totalt

10 st

12 st

8 st

9 st

2 st

4 st

20 st

25 st

 

Antalet överträdelser ger inte en helt korrekt bild av hur många enskilda direktiv som de facto är föremål för ett överträdelseförfarande. I de fall ett överträdelseförfarande inleds på grund av försenad implementering kan de formella underrättelserna innehålla ett stort antal direktiv som inte har genomförts inom utsatt tid. De fem formella underrättelserna från år 2014 som berör både landskapet och riket gällde totalt 18 direktiv, varav sju av de direktiv som föll inom landskapets lagstiftningsbehörighet inte hade genomförts i landskapet inom den i direktivet utsatta tiden. Jämförelsevis kan nämnas att under den föregående perioden 1.12.2012-31.11.2013 innehöll de fem formella underrättelserna totalt 17 direktiv, varav tio direktiv inte hade genomförts i landskapet inom den i direktivet utsatta tiden.

Majoriteten av de överträdelseförfaranden som berörde landskapet under år 2014 påbörjades på grund av att landskapsregeringen inte i tid implementerat och således inte notifierat direktiven, det vill säga inte meddelat kommissionen hur direktivet genomförts i landskapet. Orsaken till att landskapsregeringen inte notifierat i tid kan variera; exempelvis tillämpas blankettlagstiftning på vissa sakområden såsom kemikalier och livsmedel, vilket innebär att rikets bestämmelser görs gällande i landskapet genom blankettlagar eller -förordningar. Landskapsregeringen inväntar således rikets implementering av direktivet innan landskapslagstiftningen utformas slutligt.

En annan orsak till försenad notifiering är att vissa områden inom landskapets lagstiftningsbehörighet är föremål för ett större antal EU-direktiv, och belastas således mer av genomförandet av dem.

I slutet av år 2014 var implementeringen av nio direktiv och en förordning i landskapet fortfarande föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande. Detta kan jämföras med tolv direktiv den 30 november 2013. Den förordning och de nio direktiv som fortfarande var föremål för ett oavslutat överträdelseförfarande vid utgången av år 2014 fördelades på landskapsregeringens enheter enligt tabellen nedan.

 

Tabell 10. Oavslutade överträdelseförfaranden gällande Åland den 31 december 2014

Enhet

2014

2013

Kansliavdelningen

 

 

El- och energienheten (K2c)

2 st

1 st

Näringsavdelningen

 

 

Allmänna byrån (N1)

1 st

1 st

Social- och miljöavdelningen

 

 

Miljöbyrån (S3)

6 st

7 st

Trafikavdelningen

 

 

Allmänna byrån (T1)

1 st

3 st

Totalt

10 st

12 st

 

Talan gällande Åland väckta vid EU-domstolen

Kommissionen har under år 2014 vid EU-domstolen väckt talan som berört landskapet en gång: talan som väcktes den 7 juli 2014 gällde Finlands bristfälliga och Ålands försenade genomförande av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda. Efter att talan väckts har landskapsregeringen antagit ny lagstiftning i syfte att fullständigt genomföra direktivet. Vid färdigställandet av detta meddelande är det oklart huruvida kommissionen accepterat landskapets genomförande av direktivet. Ett återkallade av talan eller en dom inväntas under året.

Den talan kommissionen beslöt väcka den 20 november 2013 – och som omnämndes redan i förra årets EU-meddelande – har fortsättningsvis inte gått vidare till EU-domstolen. Talan beslöts väckas då kommissionen ansåg att finsk lagstiftning på området för utkomstskydd för arbetslösa är oförenlig med EU-rätten, vad avser de finska bestämmelserna om att försäkringsperioder, anställningsperioder och perioder av verksamhet som egenföretagare – som fullgjorts i en annan medlemsstat – ger rätt till arbetslöshetsförmåner endast då den sökande omedelbart innan sökanden blev arbetslös arbetat som anställd i minst fyra veckor eller som egenföretagare i minst fyra månader i Finland. Landskapet tillämpar blankettlagstiftning på området. Vid färdigställandet av detta meddelande inväntas fortfarande det eventuella väckandet av talan i domstol.

Formellt granskningsförfarande enligt artikel 88.2 EG-fördraget (Ålands industrihus Ab)

I kommissionens beslut K (2011) 4905 slutlig av den 13 juli 2011 om statligt stöd nr C 6/2008 fastslogs att landskapsregeringen olagligen hade beviljat Ålands Industrihus Ab statligt stöd i strid med artikel 108.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Med anledning av detta ålades landskapsregeringen att återkräva stöden som utgjorts av åtta kapitaltillskott sedan år 2001 samt tre lånegarantier sedan år 2004. Kommissionen meddelade den 31 oktober 2013 att utdelningsförslaget är godkänt och att de vidtagna åtgärderna är tillräckliga. Landskapsregeringen har under år 2014 verkställt återkravet i sin helhet.


4. Övriga externa samarbeten

4.1 IMO

Inom sjöfartsområdet är det IMO (International Maritime Organization, ett mellanstatligt FN-organ med 170 medlemsstater och tre associerade medlemmar) som beslutar om regler kring säkerhet, utbildning och miljö för sjöfarten som verkar på en global marknad. Finland är medlem och Åland kan delta i beredningen av positioner och i den finländska delegationen vid möten. Landskapsregeringen har en representant i Finlands sjöfartsdelegation, vilken samordnar positioner i sjöfartspolitiska frågor.

EU har i ökande utsträckning initierat liknande och kompletterande lagstiftning inom sjöfartsområdet. I den mån det är relevant med EU-lagstiftning är det viktigt att föra fram samma positioner i de bägge organen. Aktuella frågor har varit regler kring svavelhalten i fartygsbränsle i Östersjön, rapportering av utsläpp och på kommande är genomförandet av IMO-konventionen om hantering av barlastvatten.

4.2 Team Finland

I Finland har man samlat de centrala aktörerna som arbetar för att främja företagens export i ett nätverk som kallas Team Finland. I centrum står arbets- och näringsministeriet, utrikesministeriet, undervisnings- och kulturministeriet samt offentligt finansierade organisationer och verksamhetsställen utomlands som styrs av dem (bland andra Finlands beskickningar utomlands, Finpros och Tekes kontor samt kultur- och vetenskapsinstituten) samt därutöver Finnvera, Finsk-svenska handelskammaren och VTT. Även landskapsregeringens Ålandskontor i Stockholm är representerat i den svenska delen av Team Finland i syfte att samordna aktiviteter och upprätthålla kontakterna till det finska samfundet i Sverige.

Nätverket Team Finland främjar Finlands intressen ute i världen: externa ekonomiska relationer, finländska företags internationalisering, utländska investeringar i Finland och Finlandsbilden. Team Finland sammanför de centrala aktörerna inom de här områdena såväl nationellt som internationellt. Aktörerna styrs av gemensamma målsättningar som fastställs av statsrådet varje år. Samarbetets syfte är att skapa en enkel och flexibel verksamhetsmodell som utgår från kundernas behov. Projekt inom Team Finlands verksamhetsområde genomförs i samarbete mellan staten och privata aktörer.

Landskapsregeringen samarbetar med Team Finland kring information och det finns möjlighet för åländska företag att delta i aktiviteter. Till den del det handlar om finansiering kan företag söka finansiering från landskapsregeringen för att delta på samma villkor som finländska företag.

4.3 RegLeg

RegLeg (Conference of European Regions with Legislative Power) är ett politiskt nätverk för europeiska regioner. Nätverket består av representanter från de lokala regeringarna men är inte formellt en EU-institution. Från landskapsregeringen deltar specialrådgivaren i nätverket, vilket dock inte har varit aktivt under de senaste åren.

4.4 Central Baltic

Central Baltic Programme 2014-2020 är ett gränsöverskridande samarbetsprogram som finansieras av Eruf (regionala utvecklingsfonden). Programområdet omfattar delar av Finland inklusive Åland, Estland, Lettland och Sverige.

Målsättningen är hållbar regional utveckling. 115 miljoner euro är reserverade för projekt. Projektfinansiering är möjlig inom följande insatsområden:

  • Stärkandet av regionens ekonomiska konkurrenskraft
  • Hållbar användning av våra gemensamma resurser
  • Ökad tillgänglighet i regionen
  • Förbättrad kompetens och ökad samhällsgemenskap

Möjliga samarbetsorganisationer:

  • Myndigheter, organisationer, ideella föreningar och relevanta företag
  • Från minst två medlemsstater

4.5 B7

B7-samarbetet grundades 1989 av de sju största öarna i Östersjön; Bornholm, Dagö, Gotland, Rügen, Åland, Öland och Ösel. Det primära syftet med samarbetet är att på olika plan bidra till öarnas utveckling och att uppnå mål gemensamma för öar. Åland deltar i samarbetet genom en representant i B7:s politiska styrgrupp (Political Steering Group), samt genom en representant i B7:s koordinationsgrupp (Coordinators Group).

De senaste åren har det skett ett antal förändringar i B7:s struktur och samarbetsform, bland annat då medlemsöarna minskat i antal genom Bornholms utträde 2013 och Ölands utträde 2014. Landskapsregeringen avser fortsätta samarbetet men i en avvecklad version. Det innebär i praktiken att samarbetet under kommande år ska fokusera främst på B7-spelen och på ett konst- och kulturprojekt, vilka ska äga rum vartannat år. Syftet med B7-spelen är att ungdomar från de olika öarna ska kunna mötas och umgås genom idrotten, medan konst- och kulturprojektet ska sammanföra konstnärer från medlemsöarna i en gemensam utställning. Ordförandeskapet i B7 roterar mellan öarna och innehas av Ösel 2015-2016.

B7 har även engagerat sig i Östersjöfrågor och har på initiativ av den politiska styrgruppen skickat ett ställningstagande till bland annat olika ministerier i Östersjöområdet samt centrala instanser inom EU; ställningstagandet utjorde en uttrycklig uppmaning om att samtliga Östersjöstater snarast ratificerar IMOs marina miljöutskotts resolution MEPC.200 (62), som innehåller regler för att förbjuda utsläpp av avloppsvatten från fartyg i Östersjön senast 2018. Ställningstagandet från B7 framhävde vikten av att tidtabellen för implementeringen av resolutionen respekteras.

4.6 Kultursamarbete med Sverige

Vid årsskiftet 2013 ingick landskapsregeringen ett avtal med Gävle symfoniorkester om att ge två konserter i Alandica Kultur & kongress per år. Därutöver samarbetar orkestern med Ålands musikinstitut i samband med sina besök på Åland. Samarbetet kan gälla workshops för längre hunna musikstuderande, och några av institutets elever har också givits möjlighet att spela med orkestern. De konserter som Gävle symfoniorkester hittills har givit har varit mycket välbesökta. Under året ska avtalet med Gävle symfoniorkester utvärderas med förhoppning om ett fortsatt samarbete.

I början av 2014 blev landskapsregeringen medlem i Filmregion Stockholm-Mälardalen. Orsaken till detta var att flera produktionsbolag under de senaste åren har förlagt sina filminspelningar till Åland och dessa produktioner har beviljats finansiellt stöd ur penningautomatmedel. Produktionerna har både ett kulturellt och ett kommersiellt värde. I juni 2014 tillsatte landskapsregeringen en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett förslag dels till en smidig finansieringsform för spelfilmsproduktioner och dels att i övrigt ge förslag till hur filmintresset och -kunnandet kan gynnas. Arbetsgruppen ska avlägga sitt betänkande under våren 2015.

 4.7 BSPC – den parlamentariska Östersjökonferensen

Ålands lagting är medlem i Östersjökonferensen (BSPC), ett forum där de olika parlamenten från Östersjöregionen möts i en dialog om aktuella politiska frågor som berör regionen. Konferensen arrangeras en gång per år och bidrar till ett ökat informationsutbyte och nätverksbyggande mellan parlamentarikerna. Vid konferensen antas en resolution med uppmaningar till regeringarna i Östersjöområdet; lagtinget vidarebefordrar denna resolution till landskapsregeringen med en åtföljande begäran om landskapsregeringens synpunkter på resolutionen samt en redogörelse över vad landskapsregeringen avser göra – alternativt redan gjort – med anledning av resolutionen. Landskapsregeringens redogörelse med anledning av den senaste resolution som antogs vid BSPC:s konferens i augusti 2014 kommer att tillställas lagtinget i mars 2015, och fokuserar på områden som miljö, socialvård samt kulturarv.

 

5. Bilaga, Årsberättelse för aktiviteter i Nordiska ministerrådet 2014

 

 

 


 

regeringen_svartvit

5x5px

 

BILAGA

 

Datum

 

 

2015-02-26

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


 

 

Årsberättelse för aktiviteter i Nordiska ministerrådet 2014

 

Innehåll

1. Åland i Nordiska ministerrådet 1

1.1 Ansvariga ministrar 1

2. Verksamheten 2014. 2

2.1 Islands ordförandeskap. 2

2.2 Tvärsektoriellt arbete. 2

2.2.1 Information. 2

2.2.2 Gränshinderarbetet 2

2.2.3 Nordiska rådets session. 3

2.2.4 Temasessionen. 3

2.2.5 Politikerveckan i Almedalen. 3

2.2.6 Samarbetet med Färöarna och Grönland. 4

2.2.7 Besök. 4

2.3 Sektoriellt arbete. 4

2.3.1 Samarbetsministrarna (MR-SAM) 4

2.3.2 Arbetsliv. 4

2.3.3 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS) 5

2.3.4 Jämställdhet (MR-JÄM) 5

2.3.5 Kultur (MR-K) 6

2.3.6 Lagsamarbetet (MR-LAG) 6

2.3.7 Miljö (MR-M) 6

2.3.8 Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER) 7

2.3.9 Social och hälsopolitik (MR-S) 8

2.3.10 Utbildning och forskning (MR-U) 8

2.3.11 Ekonomi och finanspolitik (MR-FINANS) 9

 

 

1. Åland i Nordiska ministerrådet

Nordiska ministerrådet är - trots namnet - egentligen inte ett utan elva ministerråd (MR). De nordiska fackministrarna möts i sitt ministerråd i genomsnitt ett par gånger om året.

Tjänstemännens berednings- och uppföljande möten sker i ämbets-mannakommittéerna. Ämbetsmannakommittéerna behandlar ärenden som senare kan föras upp till ett ministerråd eller avgöras i ett beslut direkt i ämbetsmannakommittén. Beredningen i landskapsregeringen sker genom de utsedda tjänstemän som deltar i de olika ämbetsmannakommittéerna. Varje fackministerråd arbetar utifrån en egen dagordning varför tvärsektoriell beredning måste göras på initiativ av representanten i respektive ämbetsmannakommitté.

1.1 Ansvariga ministrar

Under 2014 har Ålands ministerrepresentation i Nordiska ministerrådet varit följande:

• samarbetsministrarna MR-SAM, Veronica Thörnroos

• arbetsliv MR-A, Fredrik Karlström

• närings-, energi- och regionalpolitik MR-NER, Fredrik Karlström,

Veronica Thörnroos

• fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk MR-FJLS,

Fredrik Karlström

• jämställdhet MR-JÄM, Camilla Gunell

• ekonomi- och finanspolitik MR-FINANS, Roger Nordlund

• kultur MR-K, Johan Ehn

• lagstiftning MR-LAG, Camilla Gunell

• miljö MR-M, Carina Aaltonen

• social- och hälsovård MR-S, Carina Aaltonen

• utbildning- och forskning MR-U, Johan Ehn

2. Verksamheten 2014

2.1 Islands ordförandeskap

Under 2014 har Island haft ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet. Temat för det isländska ordförandeskapet var ”Växtkraft – livskraft”.  Island initierade tre huvudprojekt:

     • Bio-ekonomi

     • Nordiska välfärdsvakten

     • NordicPlayList

2.2 Tvärsektoriellt arbete

2.2.1 Information

Under 2014 har en grupp med tjänstemän från landskapsregeringen, Hallå Norden och Föreningen Norden hållit lektioner om det nordiska samarbetet för elever vid Ålands lyceum. Lektionerna har hållits för sju grupper med totalt 140 elever.   

2.2.2 Gränshinderarbetet

2014 innebar en nystart för gränshinderarbetet i och med att det nya Gränshinderrådet inledde sitt arbete. Gränshinderrådets mandat sträcker sig mellan 2014-2017. I Gränshinderrådet finns åtta medlemmar, det vill säga de fem länderna plus Färöarna, Grönland och Åland. Nordiska ministerrådets generalsekreterare Dagfinn Höybråten och Nordiska rådets representant Bertel Haarder är också medlemmar. Gränshinderrådets medlemmar har en nära koppling till den politiska verkställigheten i sina respektive regeringskanslier. 

I arbetsformen för gränshinderarbetet ingår att varje medlem ska välja 3-5 gränshinder som man vill prioritera. Åland har valt att prioritera eltarifferna till Sverige, examens- och yrkesbehörighet samt olika byggbestämmelser. Avseende byggbestämmelser så har landskapsregeringen i ett brev till det tidigare Gränshinderforum (nuvarande Gränshinderrådet) valt ut reglerna kring buller och brandskydd som pilotprojekt, något som även omfattas av Gränshinderrådet. Dessa ärenden är fortfarande under utredning. Andra viktiga frågor för Åland finns prioriterade av andra medlemmar. En fråga som fått sin lösning under 2014 är den om källskatt för säsongsarbetare. En arbetstagare kan numera välja om man vill beskattas utifrån tabell eller fortsätta betala källskatt. Detta gör att säsongsarbete blir attraktivare då man inte automatiskt belastas med 35 % källskatt.

Ett ärende som fick en intensiv och snabb behandling under sommar och höst i Gränshinderrådet var frågan om avskaffandet av det så kallade Arjeplogsavtalet, som föreslogs avskaffas med hänvisning till befintligt EU-regelverk. Efter Gränshinderrådets påstötning kommer ministerrådet för sociala frågor att göra en fortsatt utredning vad ett avskaffande skulle innebära, särskilt för Färöarna, Grönland och Åland. Se kapitel 2.3.9 för närmare information om Arjeplogsavtalet.

Hallå Norden-kontoret på Åland erhöll 2014 ett anslag om 34 000 euro ur Nordiska ministerrådets budget. Hallå Nordens uppgift är att besvara inkomna frågor och utgör därigenom en viktig resurs för att förebygga att frågeställare råkar ut för gränshinder. Samarbetet mellan Ålands representanter i Gränshinderrådet och Hallå Norden-kontoret har varit tätt och regelbundet.

2.2.3 Nordiska rådets session

Nordiska rådets 66:e session ägde rum den 28-30 oktober i Stockholm. Vid sessionen deltog lantrådet Camilla Gunell, utbildnings- och kulturminister Johan Ehn, social- och miljöminister Carina Aaltonen samt näringsminister Fredrik Karlström. I anslutning till sessionen hade ministerråden för kultur och miljö samt samarbetsministrarna möten. Samarbetsministrarna hade även möte med Nordiska rådets presidium. Lantrådet deltog i Färöarnas och Ålands regeringschefsmöte samt i möten med statsministrarna och med Nordiska rådets presidium. Grönlands regeringschef deltog inte vid sessionen.

Vid Färöarnas och Ålands regeringschefers möte med de fem nordiska statsministrarna beslöts, på initiativ av lantrådet Camilla Gunell, att Nordiska ministerrådets generalsekreterare ska kartlägga vilka nordiska överenskommelser och avtal som står inför ändringar eller avskaffande då ny EU-lagstiftning antas i länderna. Detta som en följd av MR-S:s ärende om Arjeplogsavtalet. Se vidare kapitel 2.3.9.

Vid sessionens toppmöte med de nordiska statsministrarna talade lantrådet Camilla Gunell under temat: ”Det Nordiska samarbetet i utveckling – Utbildning, integration och arbetsmarknad – Visioner för det framtida Norden”. Efter en överenskommelse med Färöarna och Grönland har en inbördes rotationsordning införts vilket ändrat det faktum att Ålands lantråd tidigare alltid fått tala nästsist i debatten.    

Den föreslagna tematiska frågetimmen med finansministrarna fick inställas på grund av för många återbud. Den ersattes av en frågetimme med samarbetsministrarna.

2.2.4 Temasessionen

7-8 april arrangerades Nordiska rådets temasession i isländska Akureyri. Ingen minister från landskapsregeringen deltog.

2.2.5 Politikerveckan i Almedalen

Inom ramarna för politikerveckan i Almedalen på Gotland i månadsskiftet juni-juli arrangerades två nordiska dagar: måndagen arrangerades av Nordiska ministerrådet och tisdagen av Föreningen Norden och Ålands landskapsregering. Under Norden-dagarna deltog lantrådet Camilla Gunell i seminarierna ”Hur bra är den nordiska modellen?” och ”200 år av fred – tar vi freden i Norden för given?”, det senare administrerat av Ålands landskapsregering. Nordiska samarbetsministern Veronica Thörnroos deltog i seminariet ”TV för ett öppet och fritt Norden” och social- och miljöminister Carina Aaltonen deltog i seminariet ”Hälsosamarbete över nordiska gränser - Bo Könbergs rapport”.

Tisdagen avslutades med en mottagning ombord på fartyget Michael Sars där cirka 140 Ålandsvänner och nordister deltog. Mottagningen arrangerades i samarbete med Föreningen Norden. 

2.2.6 Samarbetet med Färöarna och Grönland

Samarbetet mellan Färöarna, Grönland och Åland har under året fungerat väl. Inför samarbetsministermöten och möten i Nordiska samarbetskommittén görs en avstämning vilka ärenden man behöver understöd i. Ett exempel är frågan om riktlinjer för institutionernas stadgar som har beretts och antagits under 2014. Ett annat samarbete har lett till att Färöarnas, Grönlands och Ålands regeringschefer numera inbjuds till statsministrarnas sommarmöte.

2.2.7 Besök

I augusti besökte Islands nordiska samarbetsminister Eygló Hardardóttir Åland. Värd för besöket var landskapets nordiska samarbetsminister Veronica Thörnroos. På programmet stod bland annat en presentation av Islands ordförandeprogram 2014 samt ett kommunbesök i Geta.

Eftersom Island var ordförande i Nordiska ministerrådet så arrangerades sommarens statsministermöte i Akureyri på norra Island i maj. Lantrådet Camilla Gunell och förvaltnings- och utvecklingschefen deltog från Åland. Besöket föregicks av ett besök i Nuuk på Grönland där lantrådet öppnade en skärmutställning om Åland samt höll ett föredrag.

Näringsminister Fredrik Karlström var värd då fiskeriminister Jacob Vestergaard och näringsminister Johan Dahl från Färöarna besökte Åland i slutet av sommaren. Vid besöket diskuterades aktuella frågor och gjordes flera företagsbesök.

2.3 Sektoriellt arbete

2.3.1 Samarbetsministrarna (MR-SAM)

MR-SAM är det ministerråd som har det samordnande ansvaret i Nordiska ministerrådet. Samarbetsministrarna har under året haft tre möten där samarbetsminister Veronica Thörnroos har deltagit. Samarbetsministrarna biträds av tjänstemännen i Nordiska samarbetskommittén NSK som samtidigt fungerar som styrelse för sekretariatet i Köpenhamn. Nordiska samarbetskommittén möttes vid sju tillfällen varav ett extrainsatt möte, fyra av dessa i samband med samarbetsministrarnas möten.

Även 2014 har präglats av kravet på en budgetreduktion om 5 % för hela Nordiska ministerrådet. Reduktionen för 2015 är fastställd till 2 %, och fastställandet av budgetramen för 2016 föregicks av en intensiv diskussion där det antogs en kompromiss om en reduktion på 1 %. Reduktionen stannar alltså vid 8 % i jämförelse med förslaget om 10 %. Nordiska ministerrådets budget för 2014 uppgick till 128 miljoner euro.

Under året har samarbetsministrarna bland annat godkänt visionerna för det framtida nordiska samarbetet, generalsekreterarens 39 moderniseringsförslag i ”Nytt Norden”, strategin för internationell profilering och positionering samt det Arktiska samarbetsprogrammet för de kommande tre åren.

2.3.2 Arbetsliv 

Arbetsmarknadsministrarna möttes i Köpenhamn den 20 november. Åland var inte representerat vid mötet. På agendan fanns dels temadiskussioner med representanter från arbetsmarknadsparter och dels ärenden för ministerrådet. Ett ärende som varit aktuellt en längre tid och som nu kunde avföras från agendan över nordiska gränshinder var möjligheten att delta i arbetspraktik över de nordiska gränserna. Det konstaterades att reglerna kring arbetspraktik inte är möjliga att tillämpa över landsgränserna, men hindret är samtidigt av ytterst liten betydelse för den internordiska rörligheten.

I ämbetsmannakommittén för arbetsliv, ÄK-A, och i kommitténs arbetsmarknadsutskott representeras Åland av myndighetschefen för Ams. Båda organen har hållit två möten under året. Vid mötena bereds och bearbetas ärenden från ministerrådet, samt behandlas ansökningar om nordiska projektmedel inom arbetslivsområdet. För närvarande görs exempelvis en studie av effektiviteten av arbetsmarknadsutbildningarna i de nordiska länderna. Vid mötena presenteras även aktuella arbetsmarknadsfrågor i respektive land samt inom EU.   

Under år 2014 fyllde den nordiska överenskommelsen om gemensam arbetsmarknad 60 år. Jubileet firades i Reykjavik på 60-årsdagen den 21 maj med bland annat ett seminarium där en rapport om den aktuella arbetsmarknadsutvecklingen i Norden presenterades. Rapporten ”The Nordic Model – Challenged but Capable of Reform har beställts av Nordiska Ministerrådet och utförts av ETLA i Finland. I rapporten diskuteras situationen i de nordiska länderna i ljuset av de senaste årens svaga ekonomiska utveckling i omvärlden. Det konstateras att ”den nordiska modellen” med en utbyggd generell välfärd överlag har klarat påfrestningarna bra, men att det också finns stora utmaningar på kommande. Rapporten har även uppmärksammats internationellt.

2.3.3 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)

Vid ministerrådets sommarmöte i Sellfoss den 24-25 juni 2014 deltog näringsminister Fredrik Karlström samt en tjänsteman från näringsavdelningen. Det isländska ordförandeskapet hade valt att fokusera på temat bioekonomi. Under sommarmötets inledande seminarium hölls flera intressanta föredrag inom ett brett område inom ramen för bioekonomi. Under ministermötet hölls en diskussion kring ämnet samt även kring ämnena BNP justerat utifrån köpkraft (PPP), globaliseringsinitiativ och ministerrådets moderniseringsrapport.

Landsbygdsutvecklare Lena Brenner har även under år 2014 fungerat som styrgruppsordförande för Ny Nordisk Mad II.

Inom skogsbrukssektorn var landskapsregeringen representerad vid Samnordisk skogsforsknings (SNS) styrelsemöte i Helsingfors den 19 november 2014. Vid mötet godkändes SNS:s arbetsprogram samt budgeten för 2015. Vidare behandlades bland annat medelsansökningar för nätverksaktiviteter och projekt samt för särskilda insatser under 2015. Ytterligare presenterades ett utkast till kommunikationsstrategi för SNS samt nyheter från det danska ordförandeskapet, Nordiska ministerrådet och European Forest Institute (EFINORD).

2.3.4 Jämställdhet (MR-JÄM)

Regeringarna i de nordiska länderna och självstyrande områdena samarbetar på jämställdhetsområdet under ledning av de nordiska jämställdhetsministrarna som tillsammans bildar ministerrådet för jämställdhet (MR-JÄM). Utgångspunkten för ministerrådet för jämställdhet är att det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet ska leda till nordisk nytta genom att man tillvaratar och delar med sig av kunskap, kompetens och erfarenheter på jämställdhetsområdet. Det nordiska jämställdhetsarbetet ska också ge avtryck i globala sammanhang.

Ålands representant i ämbetsmannakommittén för jämställdhet tar initiativ gällande åländska intressen i jämställdhetssamarbetet, bevakar, utvecklar och följer upp frågor som är relevanta för landskapet. 

2.3.5 Kultur (MR-K)

De nordiska kulturministrarna har mötts två gånger under året, i april i Musikhuset Harpa i Reykjavik och i oktober i Riksdagshuset i Stockholm. Ämbetsmannakommittén för kultur (ÄK-K), som har ett övergripande ansvar för kultursektorn i Norden inklusive fördelningen av tillgängliga anslag inom området, har under året förberett och följt upp ministerrådets ärenden. På kulturministrarnas och ämbetsmannakommitténs agendor har bland annat funnits följande punkter som ur landskapsregeringens synvinkel haft väsentlig betydelse:

• Utvärdering av de nordiska husen och instituten inklusive en handlingsplan för att utvidga dessa institutioners roll för det nordiska samarbetet.

• Genomgång och revidering av stadgar för Nordiska rådets pris inom film, musik, litteratur och barnlitteratur samt miljöinsatser.

• Deklaration om vikten av nordiskt arkivarbete och samarbete.

• Kartläggning av initiativ, forskning och utbildning på kultur- och

hälsoområdet i Norden.

Färöarnas kulturminister Björn Kalsö besökte Åland under våren. Diskussioner om möjligheter till samverkan på utbildnings- och kulturområdet fördes med landskapets utbildnings- och kulturminister Johan Ehn, som stod värd för besöket. Gästerna besökte bland annat Nordens institut, Ålands sjöfartsmuseum och Högskolan på Åland. Den åländska ministern och berörd tjänsteman gjorde i sin tur en svarsvisit på Färöarna under hösten.

De senaste årens nedskärningar i den nordiska kulturbudgeten – som bland annat drabbat de nordiska husen och instituten – har bromsats så att till exempel Nordens institut på Åland (NIPÅ) inte utsatts för ytterligare nedskärningar under 2015. Minskningen av budgetmedel för NIPÅ var 6 % under 2014.

Ett nordiskt landsarkivariemöte ordnades i september av Ålands landskapsarkiv. Närmare trettio chefer vid de nordiska arkivverken deltog. Tillställningen har i dess nuvarande form varit årligen återkommande sedan år 1992. Under konferenserna gav deltagarna lägesrapporter om aktualiteter inom respektive lands eller självstyrt områdes arkivväsen. Frågor som berör dokumentförvaltning inom offentlig förvaltning behandlades med ett komparativt grepp.

2.3.6 Lagsamarbetet (MR-LAG)

Eftersom arbetet i MR-LAG främst rör frågor utanför Ålands lagstiftningsbehörighet har landskapsregeringen inte deltagit i arbetet under året.

2.3.7 Miljö (MR-M)

Ministerrådet för miljö har hållit ett möte under året och miljöminister Carina Aaltonen deltog i mötet som hölls i Stockholm. Vid mötet diskuterades bland annat EU:s förslag till luftpaket. De nordiska miljöministrarna välkomnar att EU-kommissionen har lagt fram förslag till att begränsa gränsöverskridande luftföroreningar. Vidare diskuterades ökad sjöfart i Arktis, NEFCO och en nordisk arbetsplan för ett globalt klimatavtal. De nordiska miljöministrarna hade även ett möte med Nordiska Rådets miljö- och naturresursutskott. Då diskuterades kemikalie- och klimatpolitik samt ett förslag till nordisk certifiering av hållbara turistdestinationer.

Landskapsregeringen har deltagit i två av de tre möten som hållits i ämbetsmannakommittén för miljö. Vid mötena diskuterades bl.a. statsministerinitiativet om grön tillväxt, politiska prioriteringar under 2015, den femte IPPC rapporten samt det nya styrdokumentet för miljömärket Svanen.

Det finns åtta arbetsgrupper under ämbetsmannakommittén för miljö. Landskapsregeringen är medlem i terrestra ekosystemgruppen (TEG) men har inte tagit del i gruppens möten. Däremot tog landskapsregeringen del i ett seminarium på Färöarna om implementering av Ramsarkonventionen och biodiversitetskonventionen i små samhällen. Seminariet arrangerades av TEG.

Landskapsregeringen deltar med en tjänsteman, fram till våren 2014 i egenskap av ordförande, i HAV-gruppen som arbetar med miljöfrågor kopplat till kust och hav. Landskapets representant har även deltagit i styrgruppen för HAV-nätverket för marin områdesplanering och förvaltning med särskilt fokus på att ta fram en gemensam Nordisk modell för havsplanläggning.

Landskapsregeringen arrangerade ett två dagar långt möte på Åland för TEG, HAV-gruppen och miljöekonomiska gruppen (MEG). Grupperna hade dels interna möten, dels ett gemensamt möte där olika projekt och samarbete mellan grupperna diskuterades. Dessutom har landskapsregeringen tagit del i ett möte med MEG i Stockholm. Vid mötet diskuterades pågående och planerade projekt.

Landskapsregeringen har deltagit i ett av Nordiska avfallsgruppens möten. Statsministrarna tog initiativ till en workshop om plast- och textilåtervinning och -användning anordnades av Nordiska avfallsgruppen. Landskapsregeringen har även deltagit i två möten anordnade av småsamfundsgruppens, en undergrupp till Nordiska gruppen för hållbar konsumtion och produktion.

Landskapsregeringen har deltagit i ett möte för expertgruppen för hållbar utveckling. Expertgruppen behandlade då den under mötet presenterade rapporten "Verktygsprojekt för hållbar utveckling”. Även ansökningar för projektmedel för 2014 inom hållbar utveckling samt Expertgruppens förslag till Nordiska Samarbetskommitténs prioriteringar för hållbar utveckling 2015 behandlades.

2.3.8 Näringsliv, energi och regionalpolitik (MR-NER)

Samarbetsprogrammet för innovations- och näringspolitik 2014-2017 ska genomföras i ett tätt samarbete mellan ÄK-N, Nordisk Innovation samt relevanta verksamheter, myndigheter och organisationer i de nordiska länderna. Samarbetsprogrammet innehåller följande fyra delar: Ett förstklassigt entreprenöriellt ekosystem, Grön Tillväxt, Nya välfärdslösningar samt Kulturella och kreativa näringar. Ministrarna tog vid mötet i november initiativ till ett regelförenklingsarbete som ska underlätta vardagen för de nordiska företagen. Det finns samstämmighet kring att Norden samarbetar i turismmarknadsföringen på marknaderna i Kina och Japan särskilt vad gäller paketering.

De nordiska ministrarna med ansvar för regionalpolitik arbetar enligt det nordiska samarbetsprogrammet för regionalpolitik 2013-2016, vilket fokuserar på en regionalt hållbar välfärdsutveckling, en hållbar näringslivsutveckling i Arktis och en grön tillväxt i alla regioner. Den nordiska demografiska utvecklingen har varit aktuell under året. Ett digitalt verktyg som kombinerar kartor och statistik för regioner i Norden utarbetas i syfte att underlätta analyser och jämförelser i Norden. Några generella utvecklingstendenser kan skönjas i Norden: Medelåldern för befolkningen stiger men samtidigt blir befolkningen friskare; befolkningen koncentreras allt mer till större städer och regionala centra, och i nästan alla kommuner ses en positiv internationell migration. Demografin påverkar i stort sett alla politikområden och sätter ramarna för hur framtiden utformas. Det lokala och regionala perspektivet är viktigt då möjligheter och utmaningar ser olika ut på olika ställen.

2.3.9 Social och hälsopolitik (MR-S)

Under året slutfördes den så kallade Könberg-rapporten, en utredning om det framtida nordiska samarbetet inom hälso- och sjukvården. I rapporten ges 14 förslag på hur samarbetet inom hälsovårdsområdet kan stärkas och utvecklas inom de närmaste fem till tio åren. Vid ministerrådet för social- och hälsopolitik i oktober i Köpenhamn beslöts att av de 14 föreslagna punkterna ska hälsoberedskap, högspecialiserad behandling, sällsynta diagnoser, psykiatri och tjänstemannautbyte prioriteras. Socialminister Carina Aaltonen deltog vid mötet.

Vid samma möte behandlades det så kallade Arjeplogsavtalet, en överenskommelse från 1994 om en gemensam nordisk arbetsmarknad för vissa personalgrupper inom hälso- och sjukvårds- samt veterinärväsendet. Landskapsregeringen motsatte sig förslaget med anledning av Ålands beroende av sådan personal med utbildning från övriga Norden, i synnerhet Sverige, samt även oklarheten kring de praktiska konsekvenserna av en uppsägning av avtalet. Ministerrådet beslöt att de nordiska självstyrenas särskilda behov på området behöver säkerställas för framtiden vid ett eventuellt uppsägande. En nordisk arbetsgrupp, i vilken en åländsk representant deltar, har bildats för ändamålet. Arbetsgruppen ska ha utarbetat en slutskrivelse under våren. Se också kapitel 2.2.2

2.3.10 Utbildning och forskning (MR-U)

De nordiska utbildnings- och forskningsministrarna har mötts en gång under året, i juni i Reykjavik. Det andra mötet som skulle ha ägt rum under Nordiska rådets session i Stockholm ställdes in. Ämbetsmannakommittén för utbildning och forskning (ÄK-U), som har ett övergripande ansvar för utbildningssektorn i Norden inklusive fördelningen av tillgängliga anslag inom området, har under året förberett och följt upp ministerrådets ärenden. På utbildningsministrarnas och ämbetsmannakommitténs agendor har bland annat funnits följande punkter som ur landskapsregeringens synvinkel haft väsentlig betydelse:

• Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska samarbetet.

• Gränsöverskridande utbildningsmöjligheter i högskolor och universitet i de nordiska länderna.

• Jämställdhetsintegreringen inom utbildnings- och forskningssektorn.

Från de självstyrda områdena har de åländska representanterna fört fram vikten av fullvärdig representation i olika underorganisationer och -grupper på likvärdiga grunder som länderna. Saken ställdes på sin spets nyligen då stadgarna för organisationen med ansvar för samarbetet inom forskning och forskarutbildning (NordForsk) reviderades och representationen i dess styrelse klargjordes: det beslöts att de självstyrande områdena framöver endast ska inneha observatörsroller i styrelsen för NordForsk, i motsats till tidigare överenskommelse mellan de självstyrande områdena som innebar ett roterande fullvärdigt medlemskap i styrelsen.

Styrelsen för NordForsk har sammanträtt fyra gånger under året. Rektorn vid Högskolan på Åland har fungerat som landskapsregeringens representant/observatör i styrelsen. Högskolans nordiska kontakter har stärkt intentionerna i landskapsregeringens forskningspolitiska program. Högskolan har i sin undervisning och verksamhet lyckats utveckla samverkansmodeller med andra högskolor och tillämpade forsknings- och utvecklingsprojekt som gagnat det åländska närings- och arbetslivet. Projekten har i innovativt syfte kunnat utveckla nya företag, produkter, tjänster, arbetssätt och strukturer som är till nytta för samhällsutvecklingen och den ekonomiska tillväxten på Åland.

2.3.11 Ekonomi och finanspolitik (MR-FINANS)

De nordiska finans- och ekonomiministrarna har träffats en gång under året, den 28 oktober i Stockholm. Under mötet diskuterades förutom det rådande ekonomiska läget i de nordiska länderna även de nordiska framgångarna i att sluta avtal med skatteparadis samt hur ökad effektivitet inom den offentliga sektorn kan skapas genom konkurrensutsättning.