Meddelande 1/2016-2017

		MEDDELANDE nr 1/2016-2017
		Datum
		2017-03-09
	Till Ålands lagting

Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

 

 

En strategi för ett hållbart livsmedelssystem är en del av genomförandet av utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland. Livsmedelsstrategin har utarbetats av Ålands Producentförbund och bifogas i sin helhet som bilaga. Strategin beskriver och motiverar målbilden att Östersjöns gastronomiska ö är både klimatsmart och framtidsanspassad. Sammanlagt ingår fem spjutspetsområden och tre tvärgående teman.

     Landskapsregeringen överlämnar härmed föreliggande meddelande till lagtinget och avsikten är att senare fastställa landskapsregeringens hållbara livsmedelsstrategi för Åland 2017 – 2030.

 

 

 

Mariehamn den 9 mars 2017
L a n t r å d	Katrin Sjögren
Vicelantråd	Camilla Gunell

 

 

 

Bilaga: Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017 – 2030, Ålands Producentförbund
Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030

 

INNEHÅLL

Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017-2030. 2

1.         Bakgrund. 2

2.         Livsmedelssektorns samhällsekonomiska betydelse för Åland. 2

3.         Genomförande. 4

4.         Landskapsregeringens roll 5

Bilaga: Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017 – 2030, Ålands Producentförbund. 5

 

 

 

1.     Bakgrund

 

Under år 2016 har Ålands producentförbund utarbetat en hållbar livsmedelsstrategi för Åland i brett samarbete med centrala aktörer i livsmedelssektorn – producenter på land och till havs, livsmedelsförädlingsindustrin, rådgivningsverksamheten och hållbarhetsexperter. Rapporten presenterades vid ett öppet landsbygdsforum den 13 januari 2017 och godkändes av producentförbundets styrgrupp den 20 januari 2017. Ålands producentförbunds styrelse godkände för sin del Ålands hållbara livsmedelsstrategi den 25 januari 2017. Därefter har strategin godkänts den 30 januari 2017 av styrgruppen för landsbygdsutveckling vid Ålands landsbygdscentrum.

     Utvecklings- och hållbarhetsagendan för Åland med de fyra hållbarhetsprinciperna har varit utgångspunkten vid utformningen av den hållbara livsmedelsstrategin. Fler av de sju strategiska utvecklingsmålen i Hållbarhetsagendan berörs och genomförs därmed delvis av livsmedelsstrategin. Det gäller särskilt målen Ekosystem i balans och biologisk mångfald, Allt vatten har god kvalitet, Hållbara och medvetna konsumtions- och produktionsmönster och Attraktionskraft för boende, besökare och företag. Förverkligandet av den hållbara livsmedelsstrategin förutsätter att livsmedelssystemet är ekonomiskt lönsamt för att kunna genomföra eftersträvade investeringar.

 

 

2.     Livsmedelssektorns samhällsekonomiska betydelse för Åland

Primärnäringarna (jord-, skogsbruk och fiske) och livsmedelsindustrin tillsammans står för 3,9 procent av den åländska ekonomins totala produktionsvärde (år 2014) och sysselsätter 5,6 procent, eller ca 870 personer, av den totala sysselsättningen (2014). Det är en tydligt exportinriktad del av ekonomin med över i genomsnitt 80 procent av livsmedelsklustrets produkter som säljs utanför Åland. Livsmedelsindustrin utgör därtill en betydande del av den åländska tillverkningsindustrin.

     Primärnäringarnas andel av den åländska ekonomins totala produktionsvärde utgör 2,4 procent (2014). Primärnäringarnas andel av sysselsättningen uppgick till 3,4 procent eller 544 personer. Huvuddelen av primärnäringarnas sysselsättnings- och förädlingsvärde härrör (ca 65 %) från lantbrukssektorn, resten genereras av skogsbruk och fiske/fiskodling.

     Animalieprodukten mejeriråvaran mjölk är den enskilt största produkten bland den åländska lantbrukssektorns försäljningsinkomster. Animalieproduktionens betydelse märks även i lantbrukets användning av åkerarealen.  År 2014 använde jordbrukarna 66 procent av den tillgängliga åkerarealen på ca 13700 ha för fodersäd, åkerbete och vall. Den ökade arealen ekologisk odling (3750 ha eller 27 % av åkerarealen) beror till stor del på ökad användning av ekologiskt odlade grödor som insats i animalieproduktionen. Sammantaget är dock inkomsterna från växtodling större än från mjölk, kött och ägg och de största produkterna är äppel, potatis och lök.

     Försäljningsinkomster utgör lite mer än hälften av jordbrukarnas samlade inkomster. Resten kommer från av EU-delfinansierade program och andra nationella stödinsatser.

     Utvecklingen av markanvändningen och inkomsternas fördelning på olika produkter har skett parallellt med en fortsatt rationaliseringsvåg inom den åländska lantbrukssektorn. Den genomsnittliga storleken för jordbruken på Åland är 32,9 ha (2015). Antalet aktiva jordbruk är 427 (2015). Drygt 60 % av gårdarna har växtodlingsinriktning och knappt 40 % har djurhållning.

     En betydande del av det åländska skogsbruket sker på arealer som ägs av aktiva lantbrukare.  Utvecklingen av skogsbruket och försäljningen av timmer och massaved utgör därför en viktig kompletterande inkomstkälla för många jordbrukare. Det totala uttaget av industrivirke har de senaste åren varit 220.000 m³ per år. Primärskogsbruket omsatte 5,1 milj. euro år 2015.

     För fiskerisektorn (fångad och odlad fisk) har mängden fångad fisk fluktuerat under de senaste åren medan mängden odlad fisk har varit mer konstant. Inom yrkesfisket är utvecklingen inom havsfisket mer stabil medan det kustnära skärgårdsfisket är osäkrare. Värdet på den producerade fisken är ca 28 miljoner euro, fördelat på ca 24 miljoner för den odlade fisken och ca 4 miljoner euro för den fångade fisken.

     En viktig ingrediens i den åländska landsbygdsekonomins långsiktiga utvecklingsförutsättningar är den livsmedelsindustri som i allt väsentligt bygger lokal råvaruproduktion inom jordbruk och fiske. Åland har ett relativt starkt och välutvecklat ”agro-industriellt kluster” vars kärna utgörs av primärnäringarna. Den industriella delen av klustret består av de företag som förädlar, förpackar och distribuerar – till största delen för export utanför Åland – den råvara i form av jordbruksprodukter (inkl. frukt och grönsaker) och fisk som levereras av de åländska producenterna. Inom den här delen av klustret finns idag ett 15-tal mer betydande företag vilka sysselsätter ca 170 – 180 personer och har en sammanlagd bruttoförsäljning på i storleksordningen 140 miljoner euro. 

     Några av de större aktörerna i förädlingsledet är Orkla Confectionery & Snacks Finland Ab (snacks- och livsmedelsproduktion), Chipsters Ab (fiskförädling) och Ålands Trädgårdshalls Andelslag (lagring, förpackning och marknadsföring) med exportandelar på över 90 procent. Andra viktiga aktörer är Ålands Centralandelslag (ÅCA)/Ålandsbagaren (mejeri, bageri och agentur), W.J. Dahlman (slakt och chark) och Ab Lantbruk (försäljning av maskiner, foder, spannmålhantering, mm). Dessa har en exportandel på cirka 20-30 procent.

     Inom skogsbruket domineras marknaden av Ålands Skogsindustrier Ab som är den enda verksamma industrin på Åland (skogsavverkning och vidareförädling) med över 50 procent export.

     De konsumenter, inom men framförallt utanför Åland, som efterfrågar produkterna är helt avgörande för klustrets överlevnad och framtida utvecklingsförutsättningar. Efterfrågan på inhemska livsmedelsprodukter är relativt stark, men prisutvecklingen svag till följd av hård konkurrens. En begränsad volym av produkterna från primärnäringarna säljs direkt till slutkonsumenter, varför butiker och grossister, främst för försäljning i Finland, utgör viktiga samarbetspartners. Även kontakterna inom turism är av betydelse, eftersom småskalig livsmedelsproduktion och lokalproducerade varor kan utgöra viktiga komponenter i utvecklingen av attraktiva koncept för att locka nya kundgrupper. Merparten av volymen exporteras, ofta genom finländska grossistkedjor. När det gäller leverantörer av maskiner och tekniska utrustning till lantbruket och övriga primärnäringar så finns tillverkarna huvudsakligen utanför den egna regionen.[1]

 

 

3.     Genomförande

Det finns en lång rad goda exempel på hållbara satsningar inom den åländska livsmedelssektorn. Mer än en fjärdedel av åkerarealen används t.ex. till ekologisk odling och det finns god potential för mer ekologiska produkter. Det nya med initiativet från Ålands Producentförbund är ambitionen att ta ett större och samlat grepp på hela livsmedelssystemet. Samt det cirkulära förhållningssättet. Lantbrukets och fiskodlingens belastning på miljön uppgår till ca 27 ton fosfor per år och 438 ton kväve per år. Genom att betrakta livsmedelssektorn och dess komponenter som en del i ett system kan belastning omformas till resurser.

     Ett framgångsrikt genomförande av den hållbara livsmedelsstrategin bygger på beslut och aktiviteter av flera olika aktörer. Strategin innehåller fem fördjupningsområden, spjutspetsar, som är särskilt relevanta att positionera Åland inom: Industriell symbios kring cirkulation av näringsämnen, Cirkulär blå ekonomi, Förbättrande av jordhälsa, Biodiversitet, levande landskap och betande djur samt Gastronomisk ö värd att besöka. Tvärgående teman eller verktyg för att förverkliga strategin är bl.a. att genomföra pilotprojekt, inleda certifiering för att ge arbetet trovärdighet och säljarbete och marknadsföring.

     De viktigaste aktörerna är företagen inom livsmedelssektorn. Den hållbara livsmedelsstrategin ger vägledning till att fatta affärsmässiga och hållbara beslut samt utgör en ram att förhålla sig till. Företagens investeringar och andra satsningar tar successivt steg mot hållbarhet och grunden är långsiktigt hållbar lönsamhet.

     De offentliga aktörerna är ansvariga för att investeringar i samhällsinfrastruktur stöder en hållbar utveckling. Samordning och effektivisering inom energi, vatten, avlopp och övriga samhällstjänster krävs för att sänka företagens kostnadstryck.

     Genomförandeprocessen ska tillföras kompetens om klimatsmart livsmedelsproduktion genom rådgivning, utbildning men även genom externa resurser kring enskilda insatser. Samarbete och kunskapsutbyte sker med aktörer utanför Åland för att inhämta den bästa expertkunskapen inom berört område. Förslagsvis byggs ett Resurscentrum för de gröna och blå näringarna upp. Varumärkesbyggande och marknadsföring av MatÅLAND sker parallellt.

     Under år 2018 påbörjas beredningen av nya långsiktiga näringspolitiska utvecklingsprogram för perioden 2021 – 2027. Från landskapet och EU kommer en delfinansering av produktion, förädling, rådgivning och utveckling som leder livsmedelssystemet i en långsiktigt hållbar riktning. Det är för tidigt att säga något om de finansiella resurserna men under perioden 2014 – 2020 satsas cirka 11 milj. euro per år genom landsbygdsutvecklings- och fiskeriprogram, rådgivningsavtal, landsbygdsutveckling, varumärkesarbete och marknadsföring.

     Tidsmässigt kommer Ålands Producentförbunds hållbara livsmedelsstrategi lämpligt för att ge underlag till beredningen av den långsiktiga politiken för livsmedelssektorn. Under år 2017 ska ÅPF i samarbete med aktörerna bakom strategin påbörja arbetet med ett konkret aktivitetsprogram som prioriterar åtgärder och även koordinerar aktörerna som skulle kunna bilda grunden för ett Resurscentrum för de gröna och blå näringarna.

 

    

4.     Landskapsregeringens roll

Landskapsregeringen har ett övergripande politiskt ansvar för att det bedrivs en långsiktigt hållbar utveckling inom det åländska livsmedelssystemet. Ansvaret för utvecklingen förverkligas genom att lagstiftning, regelverk och andra styrdokument utarbetas och antas, strategier, handlings- och utvecklingsplaner görs upp samt att resurser för förverkligande, uppföljning och utvärdering avsätts. 

     Ansvaret för en långsiktigt hållbar utveckling är fördelat på alla aktörer som påverkar samhället. En bärkraftig utveckling innebär även att hushålla med knappa resurser. Landskapsregeringen finansierar årligen betydande insatser och kommer fortsättningsvis att göra det genom olika näringspolitiska program och särskilda insatser men huvuddelen av finanseringen kommer från den privata sektorn.

     Landskapsregeringens avsikt är att utifrån Ålands Producentförbunds livsmedelsstrategi och den förda debatten, utforma och anta Ålands hållbara livsmedelsstrategi som utgör en grund för livsmedelspolitiken i landskapet fram till år 2030.  

 

 

 

Bilaga: Ålands hållbara livsmedelsstrategi 2017 – 2030, Ålands Producentförbund