Meddelande 1/2025-2026
Dokumentnamn
MEDDELANDE nr 1/2025–2026
Datum
15.1.2026
Till Ålands lagting
Landskapsregeringens externpolitik
Meddelandet innehåller en redogörelse av landskapsregeringens externpolitiska prioriteringar inför år 2026 samt verksamhet under år 2025 i förhållande till Nordiska ministerrådet, till dagordningen inom Europeiska unionen samt till övriga externa samarbeten. Dessutom innehåller meddelandet en statistikbilaga över EU-ärenden under år 2025.
Mariehamn den 15 januari 2026
Lantråd Katrin Sjögren
Minister Ingrid Zetterman
Innehållsförteckning
1.1 Resurserna för att bedriva externpolitik
2.1 Ålands möjlighet att påverka i det nordiska samarbetet
2.3 Deltagande i de nordiska statsministrarnas möten
2.4 Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet samt övergripande prioriteringar
2.5 Revideringen av Helsingforsavtalet
2.6 Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska ministerrådet
2.7 Danmarks och Färöarnas ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2026
2.8 Övergripande prioriteringar
2.8.1 Hållbar utveckling: Vår vision 2030
2.8.2 Samarbetsministrarna (MR-SAM)
2.8.5. El-, energi-, bygg- och klimatfrågor
2.8.6 Näringsliv och regionalpolitik (MR-Tillväxt)
2.8.10 Utbildning och forskning (MR-U)
2.8.14 Digitalisering (MR-Digital)
2.8.15 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
2.8.16 Miljö och klimat (MR-MK)
2.8.17 Social- och hälsopolitik (MR-S)
2.8.18 Justitiefrågor (MR-JUST)
3.1 Sammanfattning av arbetsprogrammets övergripande delar
3.2 Ålands övergripande EU-politik
3.2.1 Landskapsregeringens ministerråd i Bryssel
3.2.2 Arbete för att påverka beslutsfattandet inom EU:s institutioner
3.2.3 Samarbete med Europaparlamentariker
3.2.6 Ålands deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
3.3.1 Åländsk representation i Europaparlamentet
3.3.3 Sammanhållningspolitiken
3.3.4 En nationell plan /myndighet
3.3.5 EU:s facilitet för återhämtning och resiliens
3.3.11 EU:s kust- och ö-politik
3.3.14 Vägtrafik och trafiksäkerhet
3.3.19 Utbildning och forskning
3.4 Landskapsregeringens prioriteringar 2025
1. Inledning
Ett starkt Europa, ett starkt Norden och ett starkt Åland
Europa befinner sig i ett läge där ekonomiska utmaningar, säkerhetspolitiska hot och press på demokratiska institutioner kräver samarbete och handlingskraft. Under det gångna året har inflation, ökade försvarsutgifter och kriget i Ukraina påverkat både hushåll och samhällsstrukturer. Samtidigt har behovet av att stärka samhällsberedskapen och försvara våra demokratier blivit allt mer påtagligt.
Landskapsregeringen konstaterar att dessa utmaningar sällan kan lösas av enskilda länder. Tvärtom är internationellt samarbete helt avgörande för att stärka konkurrenskraften, utveckla humankapitalet och skapa uthålliga samhällsstrukturer. Inte minst krävs gränsöverskridande arbete för fred. Landskapsregeringen understryker därför behovet av multinationella arenor som EU och Unesco, och prioriterar åländskt inflytande och deltagande.
Det nordiska samarbetet är centralt för att stärka civil beredskap, utveckla energiförsörjning och främja digitalisering. Arbetet med att undanröja gränshinder, bland annat genom Gränshinderrådet och insatser för digital mobilitet, förbättrar möjligheterna för människor och företag att verka över nationsgränser.
Ett aktivt deltagande i samarbeten kring civil beredskap och krishantering prioriteras, och detta arbete sker helt inom ramarna för de internationella överenskommelser som finns. Deltagande i nordiska ministermöten har gett möjlighet att påverka frågor om beredskap, resiliens och försörjningstrygghet.
Demokratin och rättsstaten är under press i flera europeiska länder. Landskapsregeringen har betonat vikten av att skydda och utveckla demokratiska institutioner. Det är centralt att EU:s lagstiftning respekterar självstyrelsens och minoriteternas rättigheter, och att subsidiaritetsprincipen efterlevs i praktiken. Internationaliseringen av självstyrelsen är ett centralt element som stärker självstyrelsen och gör den till ett subjekt även i andra sammanhang.
Tillväxt och konkurrenskraft är avgörande för att möta framtidens utmaningar. Landskapsregeringen välkomnar därför EU:s fokus på förenkling och har under året arbetat för att minska den administrativa bördan för myndigheter och näringsliv, särskilt för små autonomier och självstyrda regioner. I diskussionerna om EU:s nya budgetram har det tydligt markerats att centralisering av beslutsfattande till nationell nivå inte får ske på bekostnad av självstyrelsens befogenheter. Landskapsregeringen ser med stor oro på kommissionens förslag om en enda nationell plan som grund för en stor del av EU-finansieringen. Satsningar på digitalisering och innovation har lyfts fram, med fokus på att även mindre regioner ska ges möjlighet att delta på lika villkor.
Det nordiska samarbetet har visat sin förmåga att snabbt samordna insatser, stärka beredskapen och värna gemensamma värderingar. Ålands delade ordförandeskap i Nordiska ministerrådet har gett möjlighet att påverka och bidra till en mer robust och inkluderande region. Landskapsregeringen har här, tillsammans med sina finländska kolleger, haft möjlighet att påverka och leda politiken på nordisk nivå. Samarbetet med den finländska regeringen har dessutom skapat förbättrade kontaktytor både på tjänstemannanivå och politisk nivå.
I det europeiska samarbetet har landskapsregeringen bevakat Ålands intressen i frågor om sammanhållningspolitik, jordbruk, fiske och miljö. Särskild vikt kommer att läggas vid att EU:s politik tar hänsyn till öars särskilda förutsättningar och att transporter till och från öar är centrala för konkurrenskraft och attraktionskraft. Genom samarbeten med andra europeiska öar har landskapsregeringen drivit på för en särskild status för öar i EU:s grundfördrag.
Landskapsregeringen understryker att arbetet för ett starkt Europa, ett starkt Norden och ett starkt Åland vilar på grundläggande värderingar. Respekten för den regelbaserade världsordningen och rättsstaten, skyddet av mänskliga rättigheter och försvar av friheten utgör fundamentet för en gynnsam samhällsutveckling. Dessa principer är avgörande för att bygga trygga, inkluderande och motståndskraftiga samhällen. I en tid av osäkerhet och förändring är det viktigare än någonsin att dessa värden värnas och utvecklas.
1.1 Resurserna för att bedriva externpolitik
Externpolitiken är resurskrävande och antalet samarbeten som landskapsregeringen deltar i har över tid ökat samtidigt som det finns behov av att landskapsregeringen ska kunna delta mer aktivt i redan etablerade samarbeten.
EU-lagstiftningen ställer absoluta krav på förvaltningen när det kommer till genomförandet av EU-lagstiftning, särskilt vid de delar av förvaltningen som arbetar med områden där kommissionen är aktiv och producerar mycket ny lagstiftning. Sent genomförande leder till överträdelseförfaranden, vilket även det kräver resurser. Vad gäller påverkansarbetet i Bryssel kan konstateras att Åland har relativt lite personella resurser på plats i Bryssel. Landskapsregeringens enda anställda kan jämföras med exempelvis Färöarna som har tre heltidsanställda i Bryssel, trots att de står utanför EU.
Under år 2025 har arbetet i Nordiska ministerrådet varit särskilt krävande med tanke på ordförandeskapet i ministerrådet. Liksom redovisas nedan kan resurserna för Ålands deltagande i det nordiska samarbetet behöva utökas särskilt om Ålands inflytande stärks. I syfte att stöda hållbarhetsarbetet deltar landskapsregeringen där det är möjligt digitalt. Det internationella samarbetet förutsätter dock i hög utsträckning fysiskt deltagande då det är viktigt att landskapsregeringens deltagande vid varje sammanhang motsvarar vad som förväntas av en deltagande part i samarbetet så att det internationella protokollet följs.
2. Nordiska ministerrådet
I det här kapitlet redogör landskapsregeringen för arbetet i Nordiska ministerrådet. Dels består kapitlet av en redogörelse över året som gått och av landskapsregeringens prioriteringar inför det kommande året. Prioriteringarna är till vissa delar av övergripande art och kan därför sträcka sig över en längre period än det kommande året. Nedanstående prioriteringar speglar ändå de strategiskt långsiktiga visioner som respektive ministerråd planerar sitt arbete kring.
Under år 2025 innehades ordförandeskapet i det Nordiska ministerrådet av Åland och Finland tillsammans. Under året har en blandning av digitala och fysiska möten hållits. Samarbetsministrarnas fysiska möten hölls i Köpenhamn, Helsingfors, Mariehamn och Stockholm, utöver det hölls två digitala möten. Under Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2025 har arbetet med att implementera Vision 2030 och de tre strategiska prioriteringarna fortsatt. De politiska prioriteringarna inom varje förvaltningsområde är nu fastställda i samarbetsprogrammen med tillhörande arbetsplan för varje sektor. Under året gäller det att komma i gång med arbetet på allvar med sikte på mållinjen 2030. Under det gemensamma ordförandeskapet har Åland och Finland tillsammans försökt bidra till att hela Norden är så väl förberett som möjligt för kommande kriser. Ordförandeskapet har även aktivt arbetat med gränshinderfrågorna.
Under år 2026 kommer Danmark och Färöarna att axla ordförandeskapet. Liksom under Finlands och Ålands ordförandeskap kommer ordförandeskapet att handla om att implementera Vision 2030 och de tre strategiska prioriteringarna. Danmark och Färöarna prioriterar ett starkt Norden i världen och stärkt samhällssäkerhet. Man prioriterar ekonomisk hållbar grön omställning och satsningar på nya teknologier, satsning på att förstärka demokratierna, främjande av jämställdhet samt barn och unga.
2.1 Ålands möjlighet att påverka i det nordiska samarbetet
Det nordiska samarbetet utgör Ålands viktigaste politiska plattform för internationellt samarbete. Landskapsregeringen deltar i det formella nordiska samarbetet genom det Nordiska ministerrådet. I Nordiska ministerrådet deltar de åtta nordiska regeringarna. Nordiska ministerrådet är – trots namnet – egentligen inte ett utan tretton fackministerråd och ett samordnande ministerråd, dvs samarbetsministrarna (MR -SAM). Därtill finns ett antal informella ministerråd. De nordiska fackministrarna möts i sina respektive ministerråd i genomsnitt ett par gånger om året. I Nordiska ministerrådet för digitalisering deltar även de baltiska länderna och arbetsspråket är engelska.
De nordiska länderna kan även träffas i informella ministerråd.
Under varje ministerråd finns ämbetsmannakommittéer, i vilka ingår tjänstemän utsedda av de åtta regeringarna. Under dessa kommittéer kan det därtill finnas olika undergrupper på tjänstemannanivån.
Landskapsregeringens ministrar är medlemmar i Ålands delegation i Nordiska rådet.
2.2 Ansvariga ministrar
Ålands ministerrepresentation i Nordiska ministerrådet har varit följande:
|
| Ansvarig minister |
| Samarbetsministrarna (MR-SAM) | Vicelantråd Annika Hambrudd |
| Nordiska ministerrådet för arbetsliv (MR-A) | Minister Jesper Josefsson |
| Nordiska ministerrådet för energi (MR-Energi) | Minister Camilla Gunell |
| Nordiska ministerrådet för näringslivet (MR-Näring) | Minister Jesper Josefsson |
| Nordiska ministerrådet för regional utveckling (MR-Regional) | Minister Jesper Josefsson |
| Nordiska ministerrådet för fiske och vattenbruk, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-JFLS) | Minister Jesper Josefsson |
| Nordiska ministerrådet för jämställdhet och LGBTI (MR-JÄM) | Minister Arsim Zekaj |
| Nordiska ministerrådet för kultur (MR-K) | Vicelantråd Annika Hambrudd |
| Nordiska ministerrådet för justitiefrågor (MR-JUST) | Minister Ingrid Zetterman |
| Nordiska ministerrådet för miljö och klimat (MR-MK) | Minister Camilla Gunell (Klimatfrågor) Minister Jesper Josefsson (miljöfrågor) |
| Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik (MR-S) | Minister Arsim Zekaj |
| Nordiska ministerrådet för utbildning och forskning (MR-U) | Vicelantråd Annika Hambrudd |
| Nordiska ministerrådet för ekonomi- och finanspolitik (MR-FINANS) | Minister Mats Perämaa |
| Nordiska ministerrådet för digitalisering (MR-DIGITAL) | Minister Ingrid Zetterman |
Minister Ingrid Zetterman deltar i det informella ministerrådet för kommunala frågor. Det finns därtill ett informellt transportministersamarbete samt ett informellt integrationsministersamarbete. Det finns även ett bostads- och byggsamarbete kopplat till näringsministrarna. Inom ramen för integrationssamarbetet hölls ett möte på inbjudan av minister Arsim Zekaj och Mari minister Rantanen i Helsingfors.
Inom ramen för bostads- och byggsamarbetet ordnades ett bygg- och bostadsministermöte där minister Camilla Gunell och minister Sari Multala stod som värdar.
2.3 Deltagande i de nordiska statsministrarnas möten
De nordiska statsministrarna träffas i regel två gånger per år som nordisk statsminister. Statsministrarnas möten faller dock utanför det formella nordiska ministerrådssamarbetet. Historiskt sett har det varit en fråga om regeringscheferna från Färöarna. Grönland och Åland skulle ges möjlighet att delta vid statsministrarnas s.k. sommarmöten. Frågan blev högaktuell under år 2024 då det ledde till kraftiga protester från bl.a. Grönland.
Under det gemensamma finländska och åländska ordförandeskapet har samarbetet även i fråga om dessa möten varit mycket gott. Dessa möten har koordinerats och planerats mellan landskapsregeringen och statsministerns stab samt statsrådets kansli och genomförts i nära och tätt samarbete mellan lantrådet Katrin Sjögren och statsminister Petteri Orpo.
Lantrådet Sjögren har tillsammans med statsminister Orpo inbjudit de nordiska regeringscheferna till möte både i Åbo och i Stockholm, i samband med Nordiska rådets session.
Statsministrarnas sommarmöte
Vid mötet i Åbo den 26 maj 2025 hölls en arbetslunch där de åtta regeringscheferna även träffade representanter för näringslivet i de åtta nordiska länderna. Vid arbetslunchen diskuterades samarbetet med den privata sektorn, hur näringslivets konkurrenskraft kan ökas och den privata sektorns roll i den samhälleliga resiliensen och beredskapen. Man berörde även hur den privata sektorn kan vara delaktig i uppbyggnaden av Ukraina. Vid regeringschefernas officiella möte diskuterades nordisk beredskap och resiliens. Lantrådet betonade samarbete på nordisk nivå gällande civil beredskap som är viktigt ur ett åländskt perspektiv, inte minst baserat på geografiskt läge, autonomi samt demilitarisering och neutralisering.
Vid mötet antog statsministrarna en deklaration om beredskap.[1] I deklarationen konstateras bl.a. att det är viktigt att Färöarna, Grönland och Åland kan delta i Hagasamarbetet och att även Ålands demilitarisering uppmärksammas. I samma deklaration anges även att de åtta regeringscheferna ska fortsätta träffas i den här konstellationen för att diskutera nordiska frågor. Slutligen antogs även deklaration om kvantteknologi.[2]
Regeringscheferna träffade därtill Tysklands förbundskansler Friedrich Merz som även deltog i en arbetsmiddag med motsvarande teman som diskuterats under dagen.
Statsministrarnas möte vid Nordiska rådets session
Under ledning av Finlands och Ålands ordförandeskap i nordiska ministerrådet träffades lantrådet Sjögren tillsammans med de övriga nordiska regeringscheferna den 28 oktober 2025. På agendan för mötet stod bland annat nordisk försörjningsberedskap samt nordisk och europeisk konkurrenskraft. Vid mötet antogs en deklaration[3], i vilken bl.a. anges betydelsen av att vi i Norden står upp för varandra och orättvisor i världen omkring oss. Vidare betonas vikten av ett framåtblickande tillvägagångsätt för att stärka vår konkurrenskraft. Vid mötet deltog EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Efter mötet inleddes Nordiska rådets session i Stockholm där regeringscheferna deltog. Lantrådet deltog både i det s.k. toppmötet mellan de åtta regeringscheferna och i den utrikespolitiska debatten. Vid toppmötet anförde lantrådet Sjögren bl.a. följande: ”Norden hör ihop – historiskt, kulturellt och mänskligt. Vi har byggt framgångsrika samhällen i världsklass trots att vi lever både i ett utmanande klimat och med en utmanande geografi. Vi delar värderingar som demokrati, jämställdhet och respekt för rättsstaten. I en värld som gungar står vi stadigt och tillsammans. …”
I samband med sessionen hade lantrådet Sjögren tillsammans med statsminister Orpo möte med nordiska rådets presidium och representerade där, i egenskap av ordförandeskap, samtliga nordiska regeringschefer. Lantrådet deltog även i utrikesministrarnas möte med nordiska rådets presidium.
2.4 Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet samt övergripande prioriteringar
Finland och Åland har tillsammans lett arbetet i Nordiska ministerrådet 2025. Det är första gången som detta sker på riktigt och Åland varit med i alla delar av arbetsprocesserna. Det har inneburit att åländska och finländska tjänstemän tillsammans med nordiska rådets sekretariat lagt upp mötena, koordinerat och stämt av med de andra länderna. Möten har letts av både Åland och Finland på ämbetsmannanivå såväl som på ministernivå. Åland stod värd för nio ämbetsmannakommittémöten och ett samarbetsministermöte på Åland. De flesta möten som hölls på Åland leddes av landskapsregeringens utsedda. Landskapsregeringen har även deltagit i den övergripande koordineringen med Nordiska rådets presidium och åländska ministrar har fått ansvaret att tillsammans med finländska ministrar representera ministerrådet vid möten med Nordiska rådet. Samarbetet mellan Åland och Finland har löpt utmärkt och även varit något av en förebild för hur ett framtida samarbete inom det Nordiska ministerrådet kunde fungera. Samarbetet har även på ett allmänt plan ökat och fördjupat samarbetet mellan Mariehamn och Helsingfors.
Under året hölls därtill ett seminarium om framtidens nordiska samarbete i Mariehamn som ett led i ordförandeskapsarrangemangen. Avsikten var att diskutera utvecklingen och framtiden för det nordiska samarbetet. Ålands, Färöarnas och Grönlands deltagande i det nordiska samarbetet skapar en unik modell för hållbar demokrati som stärker regionens förmåga att hantera utmaningar i en osäker värld.
Under Finlands och Ålands ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2025 har arbetet att implementera Vision 2030 och de tre strategiska prioriteringarna fortsatt. De nordiska länderna utmärker sig globalt som jämlika och inkluderande samhällen. Vår starka pressfrihet och yttrandefrihet i kombination med en medieläskunnig befolkning och stark rättsstat gör att våra förutsättningar att motstå yttre påverkan är goda. Nordiska ministerrådet omfattar ett stort antal sektorer och lämpar sig därför väl för arbete med den civila beredskapen och den övergripande säkerheten. Beredskapsfrågorna har därför varit i fokus. Finlands och Ålands ordförandeskap har även verkat för att bidra till att hela Norden är så väl förberett för kommande kriser som möjligt. Ordförandeskapet har satsat på Nordiska ministerrådets tema ’Barn och Unga’ och vill se ett starkt och mångsidigt engagemang också i fortsättningen.
Det finns nu en stark drivkraft för nordiskt samarbete. Det gäller inte längre enbart de traditionellt viktiga sektorerna för nordiskt samarbete, kultur och utbildning, utan viljan att samarbeta har spridit sig till flera nya områden. Samtidigt är det viktigt att vi inte tar det nordiska samarbetet för givet. Ordförandeskapet har strävat efter ett starkare och mer ambitiöst samarbete som levererar nordiska lösningar, som producerar ny och efterfrågad kunskap och som skapar plattformar för nordisk samverkan. Nordisk nytta och nordiskt mervärde ska gagna oss alla. Den nya geopolitiska verkligheten innebär utmaningar för de nordiska länderna, som är beroende av öppen internationell handel och investeringar. Lösningar inom den cirkulära ekonomin spelar därför en viktig roll för att minska sårbarheten i industriella värdekedjor. Energifrågor har prioriterats under ordförandeskapet.
Ordförandeskapet har främjat fri rörlighet i Norden och arbetat i de sektorsspecifika ministerråden och i Gränshinderrådet för att undanröja gränshinder. Finland och Åland har fortsatt arbetet för den fria rörligheten för människor och företag och för att avskaffa gränshinder som hämmar ekonomisk tillväxt.
New Nordics AI är ett nytt center som lanserades under ordförandeskapsåret. Syftet är att stimulera samarbete, utveckla regionens konkurrenskraft och accelerera användningen av artificiell intelligens i den nordisk-baltiska regionen. Under ordförandeskapet lyfte vi fram behovet av att stärka de nordiska ländernas resiliens och främja en övergripande och omfattande beredskap inför olika kriser och hybridhot.
Ministerrådets arbete för barn och unga bör följas upp systematiskt och deras möjligheter till delaktighet har varit centrala. Det gäller även frågan om att hitta gemensamma nordiska lösningar genom att främja teknikneutral produktion av ren energi, koldioxidneutralitet, biologisk mångfald, starka ekosystem samt cirkulär ekonomi och hållbar bioekonomi. Främjandet av det internationella miljö- och klimatsamarbetet har fortsatt under ordförandeskapet. Dagens miljö- och klimatutmaningar är till stor del gränsöverskridande och för att lösa dem krävs internationellt samarbete och globala partnerskap.
Förtroendet för rättsstaten, demokratin och jämställdheten är en väsentlig del av det nordiska samhället, och det är viktigt att vi stärker och värnar om dessa. En stark social sammanhållning bidrar till att skapa en trygg och stödjande miljö för individer och grupper. I ett sådant samhälle mår människor bättre och samhället är mer motståndskraftigt mot olika kriser och utmaningar. Kulturell mångfald, inkludering och jämlikhet är grundläggande nordiska värderingar. För att möta framtidens utmaningar är det viktigt att alla nordiska invånare, oavsett ålder, kön, sexuell läggning, åskådning, funktionsvariation, språk eller etniskt ursprung, mår bra och får bästa möjliga förutsättningar att delta i kulturlivet och i samhällsutvecklingen i Norden. Alla dessa frågor har varit centrala under året.
2.5 Revideringen av Helsingforsavtalet
Under år 2025 behandlade de nordiska samarbetsministrarna i flera omgångar frågan om Helsingforsavtalets revidering. Ett enigt Nordiskt råd antog på 76:e sessionen i Reykjavik en rekommendation till de nordiska regeringarna om att uppdatera Helsingforsavtalet (rekommendation nr. 21/2024). I regeringarnas svar till rekommendationen framgick att regeringarna i ett första steg önskade tillsätta en utredning av de juridiska utmaningar som finns vid en eventuell revision av avtalet. Samarbetsministrarna beslutade den 4 april 2025 att godkänna ordförandeskapets förslag till utredare och att professor Elina Pirjatanniemi vid Åbo Akademi i och med detta beslut blev ansvarig utredare för den juridiska analysen.
Under januari 2026 färdigställs utredningen och avses bli överlämnad till regeringarna i början av februari 2026. Landskapsregeringen inväntar nu resultatet av den juridiska utredningen och den efterföljande politiska dialogen. Landskapsregeringen ser anledningar till att göra uppdateringar av avtalet och om det visar sig att en kommission eller liknande grupp tillsätts avser landskapsregeringen delta i denna och där bevaka Ålands positioner.
Landskapsregeringen avser hålla kontakt med lagtingets självstyrelsepolitiska nämnd och Ålands delegation i Nordiska rådet gällande de kommande förhandlingarna samt återkomma till lagtinget i samband med budget till de delar en stärkt åländsk position i nordiska ministerrådet kommer att kräva ökade resurser.
2.6 Färöarnas, Grönlands och Ålands ställning i det nordiska ministerrådet
Landskapsregeringen verkar för att säkerställa Ålands ställning i det nordiska samarbetet. Färöarna har anhållit om att få bli fullvärdiga/självständiga medlemmar i Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet. Färöarna har även en tydlig strategi att erhålla medlemskap i samtliga nordiska organ som bildats under ministerrådet. För Ålands del har medlemskap i samtliga nordiska organ inte varit högt prioriterat. Landskapsregeringen är i dagsläget tillfreds med nuvarande juridiska upplägg av det nordiska ministerrådets arbete, men betonar vikten av att Ålands positioner i det nordiska samarbetet utvecklas i samklang med utvecklingen av samarbetet i övrigt då vi i samband med öppnandet av Helsingforsavtalet får kännedom om vad det skulle innebära.
Landskapsregeringen avvaktar således den juridiska utredning som professor Elina Pirjatanniemi gör på uppdrag av Nordiska ministerrådet. Utredningen beräknas bli färdigställd inom januari månad 2026. Från landskapsregeringens sida är man öppen för att det därefter tillsätts en kommission i enlighet med Nordiska rådets rekommendation. Kommissionen skulle då få i uppdrag att utarbeta konkreta ändringsförslag till en uppdaterad version av Helsingforsavtalet. I det här sammanhanget förväntar sig landskapsregeringen att det finns möjlighet att överväga anpassningar som bedöms nödvändiga för åländsk del.
En extern omständighet som kan komma att få betydelse för såväl det nordiska samarbetet som revideringen av Helsingforsavtalet är Grönlands ökade uppmärksamhet i ett bredare geopolitiskt perspektiv.
Ålands ställning påverkas i mycket hög utsträckning av vad som händer vad gäller revideringen av Helsingforsavtalet. Landskapsregeringen avser därför noga följa denna fråga.
2.7 Danmarks och Färöarnas ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2026
I en tid av stor osäkerhet är det avgörande att vi håller ihop i Norden. Vi är starka länder som förenas av en unik samhällsmodell, som bland annat kännetecknas av stort förtroende, en lång gemensam historia och ett djupt rotat samarbete. Den gemenskapen behöver vi nu. Därför är titeln på Danmarks och Färöarnas ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2026 Norden: Förbundna i föränderliga tider.
För när världen förändras kan och får vi inte stå stilla. Med Sveriges och Finlands medlemskap i Nato har den nordiska familjen närmat sig varandra. I alla åtta nordiska länder står vi inför en stor uppgift att värna om våra värderingar och välfärdssamhället. Detta kräver ett ännu närmare samarbete, när det gäller samhälls- och försörjningstrygghet, beredskap, gränsöverskridande brottslighet, stärkande av den nordiska konkurrenskraften, grön omställning och skydd av barn och unga särskilt i den digitala tidsåldern, för att bara nämna några områden. I syfte att göra det möjligt för Färöarna, Grönland och Åland att uppnå fullvärdigt medlemskap i det nordiska samarbetet kommer Danmark och Färöarna att verka för en uppdatering av Helsingforsavtalet.
Grönland deltar i utvalda aktiviteter inom ramen för Nordiska ministerrådet, men deltar inte i det danska och färöiska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2026. Grönland kommer dock att aktivt delta i processen kring inrättandet av en kommission i syfte att uppdatera Helsingforsavtalet, vilket också kommer att vara avgörande för om Grönland erkänns som en jämlik partner i det nordiska samarbetet.
Världen behöver fler nordiska värderingar. Inte färre. För vår region kan göra något alldeles speciellt. Danmark och Färöarna kommer att använda ordförandeskapet till att föra alla åtta nordiska länder ännu närmare varandra och mot statsministrarnas vision om Norden som världens bäst integrerade och mest hållbara region. De kommer att göra detta dels genom att arbeta med specifika politikområden, dels genom att ha ett särskilt fokus på att stärka det folkliga nordiska samarbetet i civilsamhället. Norden består först och främst av de nordiska folken.
Ordförandeskapet har ett särskilt fokus på att stärka den nordiska samhällssäkerheten. Arbetet bygger vidare på de viktiga steg som Nordiska ministerrådet tog under Finlands och Ålands ordförandeskap 2025, där samhällssäkerhet och beredskap stod i fokus. Försörjningstrygghet är avgörande för ett stabilt upprätthållande av viktiga funktioner och utgör en central del i att stärka samhällssäkerheten. Att prioritera försörjningstryggheten i Norden under det danska och färöiska ordförandeskapet kommer att bidra till att säkerställa tillgången till samhällskritiska resurser. Genom att prioritera utvecklingen av ett starkt samarbete kring försörjningstrygghet i Norden kommer ordförandeskapet att bidra till att säkerställa ett starkt och anpassningsbart Norden som står tillsammans för att hantera framtida försörjningskriser. Ordförandeskapet kommer därför att stärka det nya nordiska nätverket för försörjningstrygghet.
Norden måste stå ännu starkare i världen. I föränderliga tider som dessa är det avgörande att Norden samarbetar nära med sina allierade och stärker de starka banden med våra grannar.
En av vår tids största utmaningar är klimatförändringar, hotade ekosystem och minskande biologisk mångfald. Det är därför avgörande att vi hittar bra och effektiva lösningar som kan framtidssäkra ett grönt och hållbart Norden. Detta måste bland annat ske genom att främja nya gröna teknologier, lokal förankring av den gröna omställningen, rätta ekonomiska incitament, hållbart byggande och hållbar omställning av jordbruks- och livsmedelssektorerna. Norden måste leda vägen i en innovationsdriven och konkurrenskraftig grön omställning. De nordiska länderna är överens om behovet av klimatåtgärder och kommer att arbeta tillsammans för att uppnå målen i Parisavtalet. Vi är också överens om att den gröna omställningen ska vara så kostnadseffektiv som möjligt. Vi måste få mest grön omställning för pengarna. Den gröna omställningen ska vara geografiskt balanserad så mycket som möjligt och bidra till att främja en gemensam social utveckling. I föränderliga tider, när det globala stödet för den gröna omställningen fluktuerar, måste Norden leda vägen och visa omvärlden att den gröna omställningen inte bara är en nödvändig investering i planetens och kommande generationers framtid, utan också en ekonomiskt hållbar investering som kan bidra till människors hälsa. I hela Norden kan den gröna omställningens kostnadseffektivitet främjas bland annat genom att dela kunskap, integrera klimathänsyn i makroekonomiska modeller och samarbeta kring ekonomisk politik som säkerställer den gröna omställningen. Klimatomställningen av utsläppstunga sektorer ger tydliga synergier med insatser för att förbättra luftkvaliteten och naturens motståndskraft. Nya tekniker är viktiga för att påskynda den gröna omställningen och detsamma gäller hållbara och motståndskraftiga livsmedels-, jordbruks- och fiskesektorer.
En robust ekonomi krävs för att hantera förändrade omständigheter samtidigt som gemensamma nordiska intressen skyddas. Robusta ekonomier är en förutsättning för att möta det akuta behovet av försvarsförstärkning. Ordförandeskapet fokuserar därför på robusta och konkurrenskraftiga nordiska ekonomier med sunda och hållbara offentliga finanser. Detta inkluderar fokus på ekonomiska reformer av arbetsmarknaden och ramvillkor för företag, inklusive att minska administrativa bördor i syfte att stödja ett produktivt näringsliv som kan konkurrera i ett globalt sammanhang. En kompetent och välutbildad befolkning skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk tillväxt och stärker konkurrenskraften i en föränderlig värld som ställer stora krav på befolkningens anpassningsförmåga. Framtida kompetenser inom den digitala och gröna omställningen är ett fokusområde som är relevant i hela Norden. Framtida utbildning i Norden måste spegla samhällets och arbetslivets kompetensbehov. Integrationen av utbildningssektorn måste ökas. Samtidigt måste Norden verka för meningsfulla gemenskaper och ökat välbefinnande för barn, elever och studenter på alla utbildningsnivåer.
Danmark och Färöarna kommer att arbeta för att Norden förblir socialt hållbar och robust. Därför fokuserar ordförandeskapet på hur vi kan utveckla och stärka de tjänster som bidrar till att fler människor kan leva självständiga liv och delta i samhället. Detta gäller alla medborgare, inklusive äldre som behöver vård och omsorg. Ett robust välfärdssamhälle är också ett samhälle där vi tillsammans skapar välfärd i nära samspel med lokalsamhällen och civilsamhället. Detta innebär också att främja ett aktivt medborgarskap, där medborgare, inklusive personer med invandrarbakgrund, engagerar sig i gemenskaper och deltar i demokratiska processer.
Vår demokrati och värderingar som jämlikhet och jämställdhet mellan könen är kärnan i den nordiska identiteten. Det måste vi skydda. Ett gott barn- och ungdomsliv är en viktig grund för ett socialt hållbart Norden. Ordförandeskapet prioriterar ett fortsatt fokus på Nordens unga, inklusive ungas engagemang. Vi ska bidra till ungas kunskap om och känsla av ägarskap för Norden och de nordiska länderna. Med andra ord behöver vi säkerställa entusiasmen för nordisk enighet hos en ny generation.
2.8 Övergripande prioriteringar
2.8.1 Hållbar utveckling: Vår vision 2030
De nordiska statsministrarnas vision, Vår vision 2030, är att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region till år 2030. För att nå de nordiska statsministrarnas ambitiösa vision krävs samarbete i Norden och det är Nordiska ministerrådets främsta uppdrag att leverera på detta. Hållbar utveckling är en grundläggande förutsättning som berör Nordiska ministerrådets samtliga politikområden och verksamhetsområden.
Nordiska ministerrådet arbetar med hållbar utveckling både vertikalt och horisontellt. Det vertikala arbetet med hållbar utveckling sker genom det målstyrda arbetet mot visionen med utgångspunkt i de tre strategiska prioriteringarna och de politiska prioriteringarna i samarbetsprogrammen, och det horisontella arbetet med hållbar utveckling sker genom att säkerställa ett tvärsektoriellt helhetstänkande och integrering av tvärgående perspektiv.
Nordiska ministerrådet arbetar målstyrt mot visionen med utgångspunkt i tre strategiska prioriteringar om ett grönt, konkurrenskraftigt och socialt hållbart Norden. De tre strategiska prioriteringarna motsvarar de tre dimensionerna av hållbarhet, det vill säga miljömässig, social och ekonomisk hållbar utveckling.
| Nordiska ministerrådets tre strategiska prioriteringar: Ett grönt Norden - Tillsammans ska vi främja en grön omställning av våra samhällen och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi. Ett konkurrenskraftigt Norden - Tillsammans ska vi främja grön tillväxt i Norden baserad på kunskap, innovation, mobilitet och digital integration. Ett socialt hållbart Norden - Tillsammans ska vi främja en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar och stärkt kulturutbyte och välfärd. |
Nordiska ministerrådet arbetar därtill tvärgående med hållbar utveckling genom att stärka det tvärsektoriella arbetet och att integrera tvärgående perspektiv om miljö och klimat, jämställdhet och barn och ungas rättigheter.
Nordiska ministerrådets samtliga politikområden har tagit fram sina politiska prioriteringar i samarbetsprogrammen i en samordnad process som säkerställer tvärsektoriellt helhetstänkande. Nordiska ministerrådet kommer att stärka synergierna mellan politikområdena i det vidare arbetet i hela verksamheten. Starkare synergier i arbetet bidrar till att skapa bättre resultat och effekter för uppnående av ett hållbart och integrerat Norden.
Nordiska ministerrådet integrerar perspektiven miljö och klimat, jämställdhet och barn och ungas rättigheter. Nordiska ministerrådet har valt att fokusera på dessa perspektiv, för att stärka den miljömässiga och sociala hållbarheten. Integrering av de tre tvärgående perspektiven innebär att på ett systematiskt sätt ta i beaktande de tvärgående perspektiven i utformningen, genomförandet och evalueringen av projekt och program.
Arbetet med de tvärgående perspektiven stärks även med det målstyrda arbetet på områdena som genomförs av ministerrådet för miljö och klimat, ministerrådet för jämställdhet och den nordiska barn- och ungdomskommittén (NORDBUK).
| Integrering av tvärgående perspektiv: Miljö och klimat: Att integrera ett miljö- och klimatperspektiv i Nordiska ministerrådet handlar om att sätta sig in i och beakta hur miljön och klimatet påverkas av ett initiativ. Det innebär att bidra till att motverka rådande miljö- och klimatutmaningar. Jämställdhet: Att integrera ett jämställdhetsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete handlar om att sätta sig in i och beakta hur kvinnor respektive män påverkas av ett initiativ. Det innebär att bidra till att kvinnor och män får samma makt att forma samhället och sina egna liv. Barn och unga: Att integrera ett barnrätts- och ungdomsperspektiv i Nordiska ministerrådets arbete handlar om att sätta sig in i och beakta hur olika barn och unga påverkas av ett initiativ. Det innebär att bidra till barn och ungas välmående och involvering. |
Det här innebär ett tydliggörande av det tvärgående perspektivet hållbar utveckling, till ett fokuserat miljö- och klimatperspektiv (i linje med den nuvarande policyn där det står att man i beaktande av hållbar utveckling lägger fokus på miljömässig hållbarhet), konkretisering av kravet för integreringen, samt minskat antal styrande/vägledande dokument.
Hållbar utveckling fortsätter som en integrerad del av Nordiska ministerrådets kärnverksamhet. Samarbetet som inleddes år 2023 då ett s.k. Memorandum of Understanding gällande samarbete i fråga om hållbar utveckling tecknades med Island fortsätter med utbyte av erfarenheter och lärdomar utanför det formella nordiska samarbetet.
2.8.2 Samarbetsministrarna (MR-SAM)
De nordiska samarbetsministrarna är det ministerråd som har det samordnande ansvaret i Nordiska ministerrådet. De nordiska samarbetsministrarna har hållit fem möten varav två möten varit fysiska. Vicelantråd Annika Hambrudd har varit Ålands nordiska samarbetsminister under året och hon deltog i den egenskapen även vid Nordiska rådets session i Stockholm.
De nordiska samarbetsministrarna biträds av tjänstemännen i nordiska samarbetskommittén (NSK) som samtidigt fungerar som styrelse för sekretariatet i Köpenhamn.
Under året har samarbetsministrarna hanterat och behandlat frågor gällande revideringen av Helsingforsavtalet, programmet för fri rörlighet i Norden (gränshinderarbetet), frågor gällande samhällssäkerhet och beredskap, arbetet med barn och unga, samt förverkligande av Vår vision 2030. Avsikten är att fortsätta på den inslagna vägen under Danmarks och Färöarnas ordförandeskap.
I anslutning till det samarbetsministermöte som arrangerades i Mariehamn i september arrangerade landskapsregeringen, som ett led i ordförandeskapet, ett seminarium om framtidens nordiska samarbete på Alandica Kultur- och Kongress den 12 september 2025. Syftet var att diskutera det nuvarande samarbetet och eventuellt öppna för nya tankar och idéer. Färöarnas, Grönlands och Ålands deltagande i det nordiska samarbetet skapar en unik hållbar demokrati i Norden. En hållbar demokrati som motverkar osäkerheter i en osäker värld. Vid seminariet diskuterades, Nordens betydelse ur ett globalt perspektiv, samhällssäkerhet och civil beredskap, möjligheter och utmaningar för framtidens samarbete samt den nordiska utbildnings- och arbetsmarknaden ur ett konkurrenskraftsperspektiv[4]. Till samarbetsministermötet i Mariehamn hade även ordförandeskapet för de nordiska digitaliseringsministrarna bjudits in för att diskutera frågor kring digitalisering och gränshinder.
I egenskap av samarbetsminister deltog vicelantrådet Hambrudd i många möten under år 2025 där hon tillsammans med sin finländska ministerkollega Adlercreutz representerade alla samarbetsministrar och Nordiska ministerrådet i sin helhet. Hon har även deltagit i flera politiska dialoger med både gränshinderråd och Nordiska rådets utskott.
2.8.3 Civil beredskap
Den 26 maj 2025 träffades de nordiska regeringsledarna från de åtta nordiska länderna i Åbo på statsminister Orpos och lantrådet Sjögrens inbjudan. Vid mötet diskuterades bl.a. nordisk beredskap och en deklaration antogs. För Ålands del uppmärksammades både demilitariseringen av Åland och behovet av att delta i Haga-samarbetet. Deklarationen angav bl.a. följande (översatt från engelska): ”Haga-samarbetet är viktigt för att stärka nordisk samordning och planering, ömsesidigt lärande och politisk vägledning inom området civil beredskap, skydd och motståndskraft samt civilt-militärt samarbete, med respekt för Ålands demilitarisering. Vi ser det som viktigt att även Färöarna, Grönland och Åland kan delta i samarbetet.”
Regeringscheferna konkluderade även att de nordiska samarbetsministrarna och berörda ansvariga ministrar fortsatt kommer att följa det pågående arbetet inom ministerrådet för att stärka samarbetet inom krisberedskap. Ett starkt och motståndskraftigt Norden med en hög samhällssäkerhet kräver en hög nivå av integration och samarbete mellan de åtta nordiska regeringarna. I linje med detta, och eftersom Norden ska vara världens mest integrerade region år 2030, kommer vi att fortsätta mötas i denna valkrets för att diskutera nordiska frågor.
Samarbetsministrarna har under året diskuterat Nordiska ministerrådets arbete med samhällssäkerhet och beredskap samt uppföljning på statsministerdeklarationen av den 26 maj 2025 om krisberedskap och resiliens, samt en diskussion angående Nordiska ministerrådets och samarbetsministrarnas roll framåt. Eftersom framtidens polykriser och hybrida hot sällan kommer att påverka endast en sektor eller ett land är det viktigt att på nordisk nivå säkerställa att kris- och beredskapslagar inte på ett oförutsett sätt skapar hinder eller hämmar de nordiska ländernas förmåga att både nationellt och gemensamt möta kriser och hot på ett effektivt sätt. Därför finns det behov av att kartlägga och jämföra existerande ramlagstiftning inom beredskapsområdet mellan de nordiska länderna och förse regeringar och myndigheter med policyförslag som både värnar nationellt självbestämmande och ökar den gemensamma nordiska förmågan att agera under kriser och hot. En juridisk kartläggning av de nordiska beredskapslagarna planeras tillsammans med de nordiska justitieministrarna i ett första skede.
Frågan om deltagandet i Haga-samarbetet är ännu under diskussion. Haga-samarbetets tjänstemannagrupp föreslår att Färöarna, Grönland och Åland inbjuds till att delta i det nordiska samarbetet inom civilskyddsområdet på operativ nivå (se ovan), främst i arbetet inom Nordiska sekretariatet för civilskydd. Ett deltagande i den årliga nordiska ledningskursen för Färöarna, Grönland och Åland föreslås formaliserad. Färöarna, Grönland och Åland kommer att ha sina egna delegationer på lika villkor med de befintliga deltagande länderna. Färöarna, Grönland och Åland kan också inbjudas att delta i ett ad hoc-möte på Haga Policy Director-nivå, när det är lämpligt och nödvändigt. Landskapsregeringen anser fortsatt att ett deltagande på den politiska nivån är nödvändigt och avser fortsätta verka för detta.
2.8.4. Gränshinderarbetet
De nordiska samarbetsministrarna har nästan vid varje möte haft gränshinderfrågorna på sitt bord och vicelantråd Hambrudd har i den interna uppdelningen i förhållande till Finlands samarbetsminister påtagit sig ett särskilt ansvar för dessa frågor. Samarbetsministrarna har en central roll i att säkerställa att man nationellt avsätter resurser och säkrar ett ägarskap hos de ministrar och departement som kan lösa de problem som hindrar mobiliteten inom Norden. Samarbetsministrarna har beslutat att prioritera och följa upp statsministrarnas deklaration från den 29 oktober 2024 om digital mobilitet och identitetsmatchning och särskilt utvecklingen av det multilaterala avtalet för identitetsmatchning. Samarbetsministrarna har vidare åtagit sig att, i samarbete med relevanta aktörer, arbeta vidare med frågorna på nationellt plan och
regelbundet rapportera hur arbetet fortgår. Slutligen har samarbetsministrarna givit uppdrag till sekretariatet att identifiera och analysera möjliga ytterligare prioriteringar inom ramen för områdena Fri rörlighet i kristider samt mobilitetsfrämjande åtgärder för den gemensamma arbetsmarknaden där bland annat skatte- och utbildningsrelaterade frågor kan ingå.
Samarbetsministrarna har träffat ordförandeskapet i ministerrådet för digitalisering vid sitt möte i Mariehamn där de fick information om status på arbetet som sker på nordisk nivå inom ramen för NOBID-projektet samt det bilaterala arbetet rörande det finsk-svenska avtalet för utbyte av folkbokföringsuppgifter. Gränshinderrådet är en av flera nyckelaktörer i gränshinderarbetet och ska, samtidigt som de tillvaratar de nordiska invånarnas och företagens intressen, även vara en samarbetspartner till regeringarna. Gränshinderrådet arbetar för att gränshinder blir lösta av de nordiska regeringarna och har även en roll i att ge inspel till MR-SAM om vilka problemområden som är särskilt viktiga för den inomnordiska mobiliteten och som kräver ett större politiskt ägarskap för att nå en lösning. Informations- och gränshinderarbetet är numera en del av samma organisationsstruktur och Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden och de gränsregionala informationstjänsterna Grensetjänsten NO-SE, Gränstjänsten SE-FI-NO samt Øresunddirekt är också en integrerad del av programmet. Från årsskiftet hör Info Nordens nationella projektansvariga organisatoriskt till Nordiska ministerrådet genom att sju av dem är anställda vid samnordiska institutioner samt i Danmarks fall vid ministerrådets sekretariat i Köpenhamn. Genom detta har hela det nordiska informationsarbetet knutits närmre gränshinderarbetet och sekretariatet vilket skapar goda förutsättningar för ett tätare och mer effektivt samarbete. På Nordiska ministerrådet i Köpenhamn finns det ett särskilt programsekretariat som ansvarar för att koordinera och utveckla det nordiska informations- och gränshinderarbetet samt tillhandahålla en samordnad rapportering och samordnade rekommendationer på prioriteringar till MR-SAM. Programsekretariatet har också en särskild roll i att skapa och knyta samman nätverk och olika gränshinderaktörer som är relevanta för arbetet. Nyligen anställdes en projektledare med särskilt ansvar för bland annat informationsarbetet till programsekretariatet och under året tillkommer ytterligare resurser för att stärka arbetet.
Under år 2025 har Åland innehaft ordförandeskapet för Gränshinderrådet. Ålands representant i gränshinderrådet har tillsammans med Info Norden och Åland Living vid AMS samt berörda intressenter bildat ett nätverk för att identifiera gränshinder. Man har bl.a. diskuterat distansarbete och andra gränsproblem som förhindrar mobiliteten mellan de åtta länderna.
2.8.5. El-, energi-, bygg- och klimatfrågor
Landskapsregeringen är representerat i ett flertal nordiska samarbeten inom el-, energi, bygg- och klimatfrågor. Under ordförandeskapsåret tillsammans med riket har landskapsregeringen delat ordförandeskapet i två ministerrådsmöten i Helsingfors, ett energiministermöte och ett bygg- och bostadsministermöte. Infrastruktur- och klimatminister Camilla Gunell representerade Åland i samtliga möten. Samarbetet med de nordiska länderna och de självstyrande områdena är synnerligen viktigt eftersom de utmaningar och möjligheter Åland har även finns i övriga Norden. Genom samarbetet informerar landskapsregeringen om Ålands utvecklings- och hållarhetsagenda, de insatser som landskapsregeringen gör för att minska växthusgasutsläppen och möjliggöra hållbart byggande och insatser för att möjliggöra och utveckla förnyelsebar energi och Ålands potential gällande utveckling av havsbaserad vindkraft. Landskapsregeringens projekt Sunnanvind är ett projekt som skapar intresse på nordisk nivå, och en utbyggnad av havsbaserad vindkraft i åländska vatten kommer att ha en betydande inverkan på den nordiska energimarknaden.
I det nordiska samarbetet har landskapsregeringen det senaste året prioriterat och kommer fortsättningsvis att prioritera anslutningsfrågor för utbyggnad av havsbaserad vindkraft, övergripande energifrågor, harmonisering av byggregler, hållbart byggande, beredskapsfrågor inom energiförsörjning samt integration och sammankopplande av de nordiska ländernas elnät på den nordiska elmarknaden. Det är viktigt att Åland (tillsammans med de andra nordiska autonomierna) aktivt tas med i de nya nordiska satsningarna kring beredskaps- och säkerhetsfrågor när det gäller samhällskritisk infrastruktur, transport och energiförsörjning.
För Ålands del vore det strategiskt viktigt att en ny Fennoskan-kabel (den s.k. Fenno-Skan 3) mellan riket och Sverige anläggs via åländskt territorialvatten. Landskapsregeringen arbetar aktivt på nordisk nivå för att bereda marken för att en ny förbindelseledning mellan riket och Sverige blir en hybridmodell som, förutom att överföra el mellan elmarknaderna, också direkt ansluter en havsbaserad vindkraftspark.
Genom det nordiska samarbetet planerar landskapsregeringen fortsättningsvis att inhämta värdefull information och politiskt arbeta för möjliggörande faktorer som stöder en mer integrerad bygg- och bostadsproduktionsmarknad och avlägsnande av gränshinder inom byggande och för att ta del av finansieringsmöjligheter och resultat från nordiska samarbetsprojekt, utredningar och strategiarbeten.
2.8.6 Näringsliv och regionalpolitik (MR-Tillväxt)
Det åländska och finländska ordförandeskapets näringsministermöte fokuserade på sårbarheter i globala värdekedjor, regleringen av AI och rymdfrågor. Åland representerades av närings- och miljöminister Jesper Josefsson. En kartläggning av värdekedjorna för produktion, insatsvaror och kritiska råvaror i Norden görs av de statistiska myndigheterna. Analysen av sårbarheter i form av t.ex. importberoende utgör sedan beslutsunderlag för ökad ekonomisk säkerhet i Norden. Ett nordiskt samarbete inleds om genomförandet av EU:s s.k. AI-förordning och från åländsk sida uppskattas initiativet att sträva mot en enhetlig nordisk lagstiftning och att involvera näringslivet tidigt under processen när regleringen utformas. De nordiska näringsministrarna antog en deklaration om stärkande av dialogen om rymdfrågor, vilka har allt större påverkan på olika teknologiska lösningar. Näringsministrarna stöder de nordiska handelsfrämjande organisationerna som har ett systematiserat samarbete för att öka export och investeringar i nordiska företag.
Det åländska och finländska ordförandeskapets regionalministermöte, där Åland representerades av närings och- miljöminister Josefsson, behandlade robusthet, resiliens och civil beredskap inom regional utveckling och fysisk planering. En deklaration antogs om fördjupat nordiskt samarbete kring dessa frågor givet omvärldssituationen och de kriser som påverkat Norden de senaste åren. Gränshinderrådets åländska ordförande presenterade arbetet och gav insikter om betydelsen av strategier för att säkra fri rörlighet i Norden i kristider.
Åland stod för ordförandeskapet för ämbetsmannakommittémötet inom regional utveckling som hölls på Åland. Mötet behandlade bl.a. finansiering av Gränsregional Forum, tog del av information från två gränskommittéer, diskuterade bakgrundanalyser för genomförande av samarbetsprogrammet samt ordförandeskapsprojektet som studerar de regionala aspekterna av mental kristålighet.
Infrastruktur- och klimatminister Gunell tog på sig uppdraget inom ramen för Ålands och Finlands ordförandeskap inom ministerrådet att föra den politiska dialog som begärts av nordiska rådets tillväxtutskott gällande förutsättningarna att verka och utvecklas med nordisk finansiering för de tolv gränskommittéer som för närvarande finns runt om i Norden.
2.8.7 Arbetsmarknad (MR-A)
Arbetsmarknadsministrarnas möte i Åbo den 20–21 maj 2025 och i Helsingfors den 16 december 2025 blev inställda då endast ett nordiskt land utöver Finland hade anmält deltagande på ministernivå. Aktiviteten inom ministerrådet för arbetsmarknad har aldrig tidigare varit så låg. Närings- och miljöminister Josefsson träffade den finländska arbetsministern i Helsingfors i samband med regeringens aftonskola och diskuterade arbetsmarknadsläget och olika sätt att stimulera små och medelstoras företags vilja att anställa fler.
2.8.8 MR-Finans
De nordiska finansministrarna möttes i Bryssel den 12 november 2025 på inbjudan av Finlands finansminister Purra och Ålands finansminister Mats Perämaa. Under mötet diskuterade ministrarna hur länderna, både var för sig och gemensamt, kan stärka beredskapen och motståndskraften inom de nordiska finansmarknaderna. Frågeställningen ansågs mycket angelägen mot bakgrund av den hastigt förändrade säkerhetssituationen med cyberattacker, desinformationskampanjer och hybridhot som riktas mot våra samhällen och mot våra finansiella system.
Ministrarna betonade hur viktigt det är med stärkt beredskap inom finansmarknaderna och med nära samordning och samarbete mellan de nordiska och baltiska länderna. De kom överens om att följa upp diskussionen vid ett kommande möte.
På mötet diskuterades också hur länderna ska hantera kraftigt ökade försvarsutgifter, vilket ställer nya krav på finanspolitiska prioriteringar och nationella reformer som kan stärka den långsiktiga tillväxten. Ministrarna framhöll vikten av reformer som ökar produktivitet och tillväxt samt att de utökade försvarsbudgetarna används effektivt, bland annat genom bättre samordning och samarbete.
Inom ämbetsmannakommittén har fyra möten hållits under året; två digitala, ett i Köpenhamn och ett i Helsingfors. Kommittén har fått avrapportering av slutförda projekt och statusrapporteringar om pågående projekt som ÄK-Finans finansierar samt initierat nya projekt, däribland ett utredningsuppdrag gällande ekonomiska aspekter av ökade försvarsutgifter i Norden.
Under det danska ordförandeskapet 2026 kommer grön omställning/miljöekonomi samt konkurrenskraft och robusta ekonomier att vara prioriterade områden.
2.8.9 Kultur (MR-K)
Under 2025 hade Finland tillsammans med Åland ordförandeskapet i nordiska ministerrådet. Åland har deltagit i de förberedande mötena med sekretariatet och tjänstemän på ministeriet, delat ordförandeskapet på mötena tillsammans med Finland samt inplanerat seminarium kring prioriterade insatser. Vidare förlades också ett ämbetsmannamöte till Åland som helt planerades och leddes av Åland.
Finland och Åland lyfte även under sitt ordförandeskap beredskap, där det finländska och åländska ordförandeskapet vill bredda det påbörjade samtalet till att omfatta sektoröverskridande dialog om kulturens roll som en del av samhällssäkerheten. Det var också temat för det första MR-K mötet. Detta innebar att det även i år under årets första kulturministermöte (MR-K1) i Helsingfors förlades ett informellt ministermöte mellan Norden, Baltikum och Ukraina i anslutning till MR-K 1 mötet. Mötet fokuserade på kulturarv och beredskap. Vid mötet deltog Ukrainas kulturminister och Åland representerades av vicelantråd och utbildnings- och kulturminister Hambrudd.
Fortsatt nordisk-baltiska insatser inom beredskap i kulturarvssektorn gjordes, där Åland under året planerade och genomförde konferensen Gränslöst ansvar - internationell samverkan mot illegal handel och förstörelse av kulturarv. Den nordisk-baltiska ministerdeklarationen betonar särskilt vikten av utbyte av kunskap och erfarenheter av nationell expertis för att stärka den nordiska och baltiska beredskapen inom kulturområdet. Konferensen samlade experter för att stärka beredskap och samarbete mellan olika sektorer. Fokus låg på kulturarv i kris, ansvarsfördelning mellan civila och militära aktörer samt praktisk tillämpning av UNESCO:s konventioner från 1954 och 1970.
Vidare har det under året diskuterats AI:s konsekvenser för kultursektorn samt tagits beslut om ett Nordiskt språkmodellsnätverk. Dessutom vill kommande ordförandeländer Danmark och Färöarna sätta mera fokus på frågan hur man kan förstärka public service-samarbetet och spridning av nordiskt audiovisuellt innehåll.
2.8.10 Utbildning och forskning (MR-U)
Finlands och Ålands ordförandeskap i NMR 2025 har haft som övergripande tema beredskap och resiliens. Det gällde även utbildningssektorn. MR-U mötet 2025 hölls i Helsingfors den 6 maj. Vid mötet deltog vicelantråd och utbildnings- och kulturminister Hambrudd. Mötets temadiskussioner handlade dels om att stärka inlärningsresultaten i grundskolan i Norden, dels om AI och hur Norden ska möta framtidens kompetensbehov. ÄK-U 2/2025 mötet hölls i juni på Åland i Ribacka, Kastelholm.
Utbildningsområdet har länge varit centralt inom det nordiska samarbetet och arbetet omfattar olika samarbetsformer, program, nätverk, arbetsgrupper etc. De övergripande målsättningarna för detta samarbete har formulerats i samarbetsprogrammet för perioden 2025–2030. Under 2025 antogs en arbetsplan med insatsområden för perioden 2025–2027.
Nordplus syfte är att stärka och utveckla det nordisk-baltiska samarbetet på skolnivå, stöda och utveckla utbildningen för ett livslångt lärande, stärka kunskaperna i nordiska språk och främja en kulturell förståelse. Ett övergripande programdokument för Nordplus för åren 2023–2027 är antaget. Skottland har lämnat in en intresseanmälan för medlemskap i Nordplus.
Nordiskt nätverk för Livslångt Lärande (NLL) fungerar som en plattform som erbjuder samarbete och stöd för arbetet med att utveckla åländsk vuxenutbildning. Programmet 2025–2027 har fyra fokusområden; kompetensutveckling, digital transformation och inkludering, validering samt grön omställning. Under året har Åland tillsammans med Grönland och Färöarna inlett ett treårigt projekt med målsättningen att minska antalet NEET (unga 16–19 år som varken arbetar, studerar eller är i sysselsättningsfrämjande åtgärder) i våra länder.
NordForsk stöder, faciliterar och finansierar samnordisk forskning och forskningssamarbete. Enligt nuvarande strategi, som gäller till slutet av 2026, är visionen att Norden år 2030 ska vara den mest kunskapsdrivna, hållbara och integrerade regionen i världen. I februari 2026 ersätter Johnny Morgensen NordForsks avgående direktör Arne Flåøyen.
DIS-nätverket (Demokrati, inkludering och sammanhållning) är ett nätverk vars mandat har haft fokus på att stärka utvecklingen av demokratiskt medborgarskap och inkludering bland barn och unga. Arbetet fortsätter med ett förnyat mandat för åren 2025–2027.
Nordic Evaluation Steering Group är ett nybildat nätverk vars syfte är att sammanställa en kunskapsbakgrund om trender i läranderesultat, en översikt över utbildningssystemen samt reformer och initiativ som genomförts i de nordiska länderna under senare år för att förbättra läranderesultaten i grundutbildningen. Genom nationella dialoger i varje land med utmaningar, befintliga lösningar och förslag på nya initiativ är målet att bidra till en gemensam nordisk dialog.
Konferensen Media Literacy and Democracy Education for Societal Resilience hölls I Helsingfors 18-19 september. Temat för konferensen var hur vi kan stärka medieläskunnigheten samt demokratiundervisningens roll i att främja aktivt medborgarskap och motverka desinformation. Konferensen var ett samarrangemang mellan Ålands landskapsregering och undervisnings- och kulturministeriet med anledning av ordförandeskapsåret i NMR.
Det nordiska språksamarbetet leds och administreras av MR-U tillsammans med MR-K genom en ad hoc-grupp. En ny språkdeklaration har nyligen tagits fram med tillhörande arbetsplan. I april 2025 arrangerades en språkkonferens på Hanaholmen i Helsingfors som behandlade deklarationen om nordisk språkpolitik, digitalisering i språkundervisningen samt hur man kan stärka de små språken i Norden med hjälp av språkteknologi. Även språkkonferensen var ett samarrangemang med UKM som en del i ordförandeskapsåret.
2.8.11 Jämställdhet (MR-JÄM)
Åland och Finland har delat på ordförandeskapet för Ämbetsmannakommittén för jämställdhet och LGBTI under år 2025. Under året hölls tre möten, varav ett hölls på Åland, den 13-14.5.2025. Under kommitténs möte på Åland organiserade Åland i samarbete med Nordiska ministerrådet ett öppet seminarium om utmaningar och utveckling inom den åländska och nordiska jämställdhetspolitiken. Åland har deltagit i strategi- och informationsmöten i samband med ÄK-JÄM -möten, med bland annat organisationen Equimondo och Europas människorättskommission.
På det årliga ministermötet, som hölls 7.10 i Tavastehus i Finland, beslutade MR-JÄM om följande fokusområden för en text som ska antas vid en högnivåkonferens i Köpenhamn 2026 (vid den tiden kallad Copenhagen Commitment):
• Rätten att bestämma över sin egen kropp
• Universell tillgång till heltäckande sexualundervisning
• Universell tillgång till sjukvård och tjänster
• Rätten för individer att välja, bygga och ta hand om sin familj i all sin mångfald
Under Finlands och Ålands ordförandeskap har flera aktiviteter genomförts som en del av MR-JÄMs Pushing for Progress - arbete. Deklarationen om Pushing for Progress antogs av de nordiska jämställdhetsministrarna 27.11. 2024. Ordförandeskapet kommer fortsatt ha fokus på mäns och pojkars jämställdhet 2026. I regi av Nordiska Ministerrådet skall rapporten «State of Nordic Men» utarbetas i samarbete med organisationen Equimundo. Det nordiska projektet 2023–2024: Raising Awareness on hate-speech, harassment and microaggressions resulterade i en kampanj som lanserades i januari 2025 som fick spridning och publicitet på Åland.
Under Finlands och Ålands ordförandeskap har MR-JÄMs samarbetsprogram för 2025–2030 och dess arbetsplan förankrats och följts. Fokusområden har varit könsrelaterat våld, lika lön, män och maskulinitet, LGBTI-personers välfärd. På Åland har bland annat ett seminarium om våld i ungas nära relationer ordnats. En ny hbtqi-plan är under beredning. I arbetet med jämställdhet används NMR:s samarbetsprogram och publikationer som stöd och kunskap.
2.8.12 Integration
Landskapsregeringen deltar 2025–2027 i Nordiska ministerrådets styrgrupp för integration, som ansvarar för programmets prioriteringar och budget. Nordiska ministerrådets informationstjänst Info Norden ger stöd vid flyttning inom Norden på Åland medan informationskontoret Kompassen hittills hanterat utomnordisk inflyttning, finansieringen för Kompassen upphör däremot 2026.
Finland och Åland höll ett informellt nordiskt ministermöte om integrationsfrågor den 26 november samt i samarbete med nordiska ministerrådet och arbets- och näringsministeriet ordnades en integrationskonferens i Helsingfors mellan den 24–25 november. Social- och hälsovårdsminister Zekaj höll det inledande anförandet för konferensen. Under det informella ministermötet delade Åland och Finland på ordförandeskapet under mötet. Social- och hälsovårdsminister Zekaj höll ordförandeskapet under den första delen av mötet medan Inrikesminister Mari Rantanen höll ordförandeskapet under den andra delen. Under mötet diskuterades mätning av integration i de nordiska länderna, presentationer från OECD och Nordregio samt rundabordsdiskussioner om olika perspektiv på lösningar som främjar invandrarföräldrars språkinlärning, sysselsättning och samhällsdeltagande. Finland och Åland gjorde ett gemensamt uttalande efter det informella ministermötet.
Vidare förs det en dialog om att hålla ett möte med Nordic Migrant Expert Forum på Åland 2026. Landskapsregeringen ingår även som medlem i DIS-nätverket för demokrati, inkludering och sammanhållning vars syfte är att stärka demokratiska värderingar, motverka exkludering och främja inkludering av barn och unga i Norden.
2.8.13 Barn och unga
På initiativ av Finlands dåvarande idrotts- och ungdomsminister Sandra Bergqvist hölls ett digitalt, informellt ministermöte den 4 april 2025 i syfte att diskutera barn och ungas digitala välmående. Utgångspunkten för diskussionen var konstaterandet att medan digitaliseringen har stora fördelar för samhället, utgör den kontinuerliga användningen av digitala enheter också ett hot mot ungdomars koncentrationsförmåga, psykiska hälsa och fysiska aktivitet. Social- och hälsovårdsminister Zekaj, som deltog på mötet i egenskap av ansvarig minister för barn och ungas hälsa, redogjorde för de åtgärdsförslag som är aktuella får Åland, i första hand landskapsregeringens beslut om att anta rekommendationer om barn och ungas digitala vanor på fritiden.
Nordiska barn och ungdomskommittén (NORDBUK) beslutade vid sitt möte den 20 november att lägga fram ett förslag om att ändra NORDBUK:s roll och struktur från att vara ett rådgivande organ till att bli en programkommitté med ansvar för program för strategiska satsningar för barn och unga. Förslaget kommer att behandlas av Nordiska samarbetskommittén (NSK).
Det danska och färöiska ordförandeskapet 2026 prioriterar att stärka ungas engagemang och känsla av samhörighet i Norden. Utöver detta kommer ordförandeskapet också att fokusera på förebyggande av psykisk ohälsa och stärka barns och ungas trygghet online.
2.8.14 Digitalisering (MR-Digital)
Under 2025 har landskapsregeringen, inom ramen för Finlands och Ålands gemensamma ordförandeskap i Nordiska ministerrådet, aktivt deltagit i det nordiska digitaliseringssamarbetet genom MR-Digital och dess ämbetsmannakommitté HNG-Digital.
Landskapsregeringen har deltagit i totalt fyra möten i HNG-Digital under året, mars, maj, september och november. Ett av dessa möten hölls på plats på Åland under maj 2025, vilket gav möjlighet att lyfta fram Ålands särskilda perspektiv i frågor som rör digital tillgänglighet, småskalighet och interoperabilitet. I samband med detta möte uppmärksammades Ålands arbete med bland annat grit:lab som ett exempel på regionala initiativ för digital kompetens.
För Ålands del deltog civilminister Zetterman i MR-Digitals ministerrådsmöte i Tammerfors i november 2025, där fokus låg på hur Norden kan stärka sin digitala kapacitet i en tid av teknologisk utveckling och ökade säkerhetshot. I dessa diskussioner lyfte Åland fram behovet av digital rättvisa och AI för mindre regioner, att även mindre och perifera regioner ges möjlighet att delta i och dra nytta av den digitala transformationen.
Under 2026 kommer landskapsregeringen att arbeta för att förstärka Ålands roll som en aktiv och konstruktiv part i det nordiska digitaliseringssamarbetet. Ett centralt mål är att lyfta fram digital rättvisa, det vill säga behovet av att även mindre regioner som Åland ges reella möjligheter att ta till sig, bidra till och dra nytta av den digitala transformationen. Detta innebär att landskapsregeringen kommer att verka för att nordiska initiativ inom digitalisering utformas med hänsyn till olika regioners kapacitet och förutsättningar, och att särskilda hänsyn tas till småskalighet och glesbygdsperspektiv i framtida regelverk och infrastruktursatsningar.
Vidare avser landskapsregeringen att under året stärka insatserna för att utveckla digital kompetens och digital literacy, särskilt inom den offentliga sektorn och bland medborgare i risk att hamna i digitalt utanförskap. Detta inkluderar även fortsatt arbete med alternativa utbildningsformer som grit:lab samt deltagande i nordiska diskussioner om livslångt lärande i en digital tid.
Ett särskilt prioriterat område under året kommer att vara användningen av artificiell intelligens (AI) i små samhällen, där landskapsregeringen vill bidra till att utforma principer för hur AI kan tillämpas på ett sätt som är resurseffektivt, etiskt och ändamålsenligt även i regioner med begränsad kapacitet. Syftet är att skapa konkreta förutsättningar för att även mindre organisationer ska kunna ta till sig AI-stöd i sin verksamhet.
Slutligen kommer landskapsregeringen att aktivt bidra till utvecklingen av digital resiliens, med fokus på robusthet och säkerhet i digitala samhällstjänster. Åland avser stärka sin kapacitet att förebygga, hantera och återhämta sig från cyberincidenter genom fortsatt deltagande i nordiska övningar och samarbete inom området informationssäkerhet. Landskapsregeringen kommer även att följa genomförandet av NIS2-direktivet i de nordiska länderna och identifiera synergier för ett mer sammanhängande cybersäkerhetsarbete i regionen.
2.8.15 Fiskeri och havsliv, jordbruk, livsmedel och skogsbruk (MR-FJLS)
MR-FJLS höll sitt sommarmöte 11–12 juni i Kuopio. Som ordförandeland valde Finland och Åland att prioritera samhällssäkerhet, beredskap och motståndskraft samt att lyfta upp de unga inom sektorn. Närings- och miljöminister Josefsson deltog på mötet och höll ett hälsningsanförande.
En uppföljning av Karlstadsdeklarationen var en av programpunkterna där en rapport presenterades om förändringar i markanvändningen av jordbruksmark och möjligheten till samarbete kring markanvändning i Norden. Arealen jordbruksmark har minskat i alla nordiska länder sedan 1960, trenden har nyligen saktat ned men inte stannat av. Det råder hög efterfrågan på grön energi såsom solcellsparker och vindkraft. Även internationella krav på naturskydd, biodiversitet och lägre utsläpp från brukad mark har ökat. Rapporten togs fram för att uppmuntra till dialoger och rekommendationer för framtida samarbeten.
Ett nytt projekt, Nordisk köttproduktion i en global jämförelse, planeras. Tanken är att jämföra klimatpåverkan, miljöpåverkan och djurvälfärd mellan nordiska förhållanden och globalt. Ytterligare ett projekt, Nordiska akvatiska livsmedelssystem, där man tittar på hur man kan synliggöra akvatisk mat som en del av en sund kosthållning och fokus på livsmedelsförsörjningsberedskap planeras. Projektet ska även titta hur man kan sänka klimat- och miljöpåverkan ytterligare när det kommer till fiskeri och akvakultur. Programmet Ny nordisk mat 2025–2027 föreslogs påbörjas med nytt program och nya målsättningar och skiljer sig från Ny nordisk Mat:s tidigare program.
2.8.16 Miljö och klimat (MR-MK)
Under året hölls två möten i ministerrådet för miljö och klimat, där närings- och miljöminister Josefsson deltog i majmötet och infrastruktur- och klimatminister Gunell i oktobermötet.
Majmötets huvudtema var innovativa metoder för att bevara den biologiska mångfalden i Norden och ministrarna diskuterade naturkrediter, naturneutral markanvändning och standardiserad beräkning av naturvärden. Man poängterade vikten av att nya metoder inte används för grönmålning samt att de inte ska ersätta befintliga system för skydd av natur utan komplettera dem. Ministrarna diskuterade dessutom den ökande näthandeln och uttryckte sin djupa oro för de utmaningar för konsumenter, företag och miljö som denna medför.
Oktobermötet dominerades av diskussioner om internationellt samarbete. På dagordningen fanns FN:s klimatförhandlingar vid COP 30 i Brasilien, FN:s miljöförsamling UNEA7 samt plastförhandlingarna. Mot bakgrund av diskussionerna utfärdade ministrarna en gemensam deklaration där man underströk att förutsättningarna för att lösa de globala miljökriserna inkluderar ett engagemang i multilateralt samarbete och en regelbaserad internationell ordning. Ministrarna deltog även i politiska dialoger med Nordiska rådets Utskott för ett Hållbart Norden om bland annat ekocidlagstiftning och ungdomens fond för biodiversitet och klimat.
Ämbetsmannakommittén för miljö och klimat träffades på Åland i september. Kommittén arbetade med status för de befintliga insatser som ÄK-MK finansierar, förslag till nya insatser samt förberedelse inför MR-MK i oktober. Ett antal studiebesök gjorde programmet särskilt intressant och mycket uppskattat.
Landskapsregeringen har deltagit i arbetet inom Nordiska arbetsgruppen för miljö- och ekonomi (NME), Miljö- och ekonomigruppen som är en tvärsektoriell grupp med uppdrag som godkänns både av miljö- och klimatsektorn och finanssektorn vid Nordiska Ministerrådet (NMR).
Landskapsregeringen har även deltagit i arbetet inom Nordiska arbetsgruppen för biologisk mångfald (NBM) som även hade ett möte på Åland under det innevarande året.
2.8.17 Social- och hälsopolitik (MR-S)
Det nordiska samarbetet inom social- och hälsoområdet är baserat på gemensamma nordiska värderingar, som utgör fundamentet i den nordiska välfärdsmodellen.
Året har präglats av Finlands och Ålands ordförandeskap. I april 2025 stod social- och hälsovårdsminister Zekaj tillsammans med sin finska kollega social- och hälsovårdsminister Juuso som värd för nordiska social- och hälsovårdsministrarnas möte i Torneå. På mötet behandlades social- och hälsovårdens gränsöverskridande samarbete i undantags- eller krissituationer samt samarbetet för att förbättra tillgången till social- och hälsovårdspersonal, såväl under normala förhållanden som vid kris. Användningen av artificiell intelligens inom social- och hälsovården, i synnerhet med beaktande av rättigheter för personer med funktionsnedsättning diskuterades och ministerrådet gav ämbetsmannakommittén i uppdrag att förbereda en ministerdeklaration om AI och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. På mötet följde man upp frågorna om skärmtidens påverkan på barn och ungas hälsa och välmående samt säkrande av tillgången på antibiotika i Norden.
Landskapsregeringen fortsätter medverka i den nordiska tjänstemannagruppen för alkoholpolitiskt samarbete, vilken ger ett mervärde genom att erfarenheter av alkoholpolitiska initiativ delas och beredningen av gemensamma nordiska ärenden möjliggörs. I gruppen behandlas även inspel inom EU och internationellt. Gruppen samarbetar med de nordiska tjänstemannagrupperna för narkotika- och tobakspolitiska frågor.
Landskapsregeringen medverkar i ett nordiskt demensnätverk med mandat till och med den 31 december 2026. Mervärde skapas genom erfarenhetsutbyte och kunskapsdelning om nationella strategier, riktlinjer och åtgärder för att stärka kvalitet, säkerhet och innovation i utredning, behandling, vård och omsorg och annan service. Även demensrelaterade EU- och WHO-samarbeten som de nordiska länderna deltar i behandlas. Åland representeras av en tjänsteman från landskapsregeringen.
Landskapsregeringen medverkar i ett nordiskt nätverk och samarbete kring utmaningarna beträffande den sociala trygghetens komplexitet. Nätverket har påbörjat sitt arbete 2023 och fortsätter till 2026 och inkluderar tjänstemän från alla nordiska länder utom Finland. Åland representeras av en tjänsteman från landskapsregeringen.
Landskapsregeringen har medverkat i en nordisk styrgrupp för Nordiska ministerrådets projekt Barn som växer upp i familjer med ihållande låginkomst i Norden. Åland representerades av en tjänsteman från landskapsregeringen. Mandatet för projektet gällde för 2024–2025.
Nordisk Medicinalstatistisk Kommitté (Nomesco) samlar årligen in hälsostatistik från de nordiska länderna. Åland har en representant i Nomesco Editorial arbetsgrupp. Medlemmarna i arbetsgruppen är ansvariga för statistik och kunskap om hälsa i de nordiska länderna. Åland levererar resursstatistik gällande personalen inom Ålands hälso- och sjukvård, kommuner, institutioner och inom den privata hälso- och sjukvårdssektorn. Övrig statistik beträffande Åland levereras via Institutet för hälsa och välfärd (THL) i riket. Arbetet i gruppen möjliggör för Åland att göra jämförelser med övriga Norden. År 2025 har Nomesco haft flera möten och de genomfördes framför allt digitalt.
Landskapsregeringen deltar även i den nordiska gruppen för hälsovårdspersonal (NGH), den s.k. Arjeplog-gruppen. Gruppens syfte är att främja patientsäkerhet och motverka onödiga gränshinder mellan de nordiska länderna. I gruppen diskuteras även tillstånds- och tillsynsfrågor inom hälso- och sjukvård. Under år 2025 har gruppen haft två fysiska möten varvid en representant från landskapsregeringen deltog vid mötet I Helsingfors 13 november 2025.
Landskapsregeringen har en representant i den s.k. Svalbardgruppen. Gruppen har som mål att främja samarbetet kring beredskapen inom hälso- och sjukvården och göra det möjligt för de nordiska länderna och de självstyrande områdena att ge konkret hjälp såväl i störningssituationer under normala förhållanden som under undantagsförhållanden. Svalbardgruppens uppgift är att följa upp, främja och utvärdera hur det nordiska hälsoberedskapsavtalet genomförs och fungerar. I maj 2025 deltog landskapsregeringen på en nordisk konferens om hälsoberedskap där frågor om gränsöverskridande samarbete vid storolyckor och masskadehändelser behandlades. På grund av bristande resurser har landskapsregeringen under år 2025 inte helt och fullt kunnat delta i Svalbardsgruppens arbete.
Landskapsregeringen har sedan 2024 en representant i nätverket Nordic Diets Network, underställt nordiska ministerrådets arbetsgrupp Healthy Safe and Sustainable Diets, HSSD. Deltagande sker genom projektet Styrning av kost- och nutritionsfrågor i landskapet (2024–2026), och syftet är implementering av nordiska näringsrekommendationer (NNR2023) och födoämnesbaserade kostråd baserade på dessa. Nätverket verkar för nordiska ministerrådets vision om hållbar konsumtion och Åland är planerad värd för kommande fysiska möte i maj 2026.
I november 2023 startades ett nordiskt nätverk för fysisk aktivitet, underställt Nordens välfärdscenter/Nordiska ministerrådet. Syftet med nätverket är att stärka det nordiska samarbetet gällande ökning av fysisk aktivitet i ett hälsofrämjande, socialt och multisektoriellt perspektiv. Landskapsregeringen har en representant i nätverket. Nätverket presenterade sitt arbete vid den Nordiska Folkhälsokonferensen i Göteborg i maj 2025.
Landskapsregeringen har sedan år 2021 en representant i Nordiska Folkhälsoarenan. Nordiska Folkhälsoarenan har som uppgift att stärka det nordiska folkhälsosamarbetet och arbeta för att minska hälsoskillnader mellan nordborna. Det senaste mötet var i Helsingfors i november 2025.
Landskapsregeringen deltar sedan 2021 vid årliga möten för nordiska generaldirektörer inom hälso- och socialsektorn, senast i Helsingfors i september 2025, och kommer fortsätta delta i framtida möten. Gruppen arbetar informellt för att diskutera aktuella policyfrågor och utbyta erfarenheter.
Landskapsregeringen har en representant i det Nordiska tobaksnätverket under nordiska ministerrådet. Nätverket träffas minst en gång per år, senast i Helsingfors i augusti 2025.
Landskapsregeringen har deltagit i en nordisk utvärdering av vissa delar av hanteringen av covid-19 pandemin i de nordiska länderna. En sammanfattande rapport publicerades år 2025[5].
Under år 2025 har Åland för första gången delat ordförandeskap med Finland för Rådet för nordiskt samarbete om funktionshinder. Rådet lyder under Nordiska ministerrådet för social- och hälsopolitik men har en rådgivande funktion för alla sektorer i Nordiska ministerrådet. Ordförandeskapet har fokuserat på att främja inkludering och delaktighet för personer med funktionsnedsättning genom olika initiativ och aktiviteter. Till exempel en sektorsövergripande ministerdeklaration om artificiell intelligens och rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som är ordförandeskapets initiativ, har antagits av både de nordiska ministrarna för socialfrågor och hälsa (MR-S) och ministrarna för digitalisering (MR-Digital). Inför Nordiska rådets 77:e session anordnades vid Stockholms riksdag möte med Nordiska rådets välfärdsutskott om Rapport till Nordiska rådet om nordiskt samarbete om funktionshinderfrågor 2024–2025. Samarbetet syftar till att uppfylla visionen 2030, med fokus på mänskliga rättigheter, delaktighet och fri rörlighet.
2.8.18 Justitiefrågor (MR-JUST)
Justitieministrarna i Norden möttes den 3–4 juni 2025 i Helsingfors för att stärka det regionala samarbetet kring gemensamma rättsliga utmaningar. Civilminister Zetterman deltog. Fokus låg på bekämpning av organiserad kriminalitet och på att stärka rättsstatens motståndskraft i kris.
Ministrarna utbytte erfarenheter och diskuterade gemensamma strategier, bland annat mot kriminella nätverk som utnyttjar digitalisering och samhällelig tillit. De betonade behovet av effektivt polissamarbete, moderniserade regelverk och ny teknik.
Skyddet av barn och unga lyftes särskilt, liksom arbetet mot människohandel och teknikföretagens roll i rekrytering till kriminalitet. Behovet av fortsatt dialog med tech-sektorn och möjlig samordning på EU-nivå framhölls.
Mötet behandlade också hur rättsstaten kan upprätthållas under kriser, inklusive beredskap för undantagstillstånd och samarbeten mot hybridhot som påverkan, sabotage och organiserad kriminalitet. Ministrarna underströk vikten av robusta demokratiska institutioner och ett aktivt civilsamhälle.
Den 12 november deltog civilminister Zetterman i ett nordiskt justitieministermöte om att stärka demokratins krisberedskap i osäkra tider. Ministermötet utgjorde en del av demokratiforumet Nordic Democracy Forum. Årets forum hölls i Helsingfors.
Under ministermötet framförde minister Zetterman bland annat att det gemensamma demokratiarbetet i Norden borde stärkas genom tillsättandet av en gemensam arbetsgrupp med sakkunniga tjänstemän från respektive land samt att arbetet med demokratiska innovationer behöver intensifieras. Vidare betonade ministern att det behövs ett tätare utbyte mellan de nordiska justitieministrarna och digitaliseringsministrarna eftersom det finns gemensamma utmaningar rörande exempelvis cybersäkerhet och trygg AI-användning.
Förslagen togs väl emot och sonderingar inför en gemensam sakkunnig tjänstemannagrupp inom området har nu inletts.
2.9 Norden och EU
Det nordiska samarbetet är politiskt, ekonomiskt och kulturellt förankrat och en viktig del av europeiskt och internationellt samarbete. Den nordiska gemenskapen arbetar för ett starkt Norden i ett starkt Europa. Artikel 33 i Helsingforsavtalet anger följande: ”De fördragsslutande parternas deltagande i europeiskt och annat internationellt samarbete ger goda möjligheter för samarbete till förmån för nordiska medborgare och företag. Det åligger i detta sammanhang regeringarna ett särskilt ansvar för att tillvarata gemensamma intressen och värderingar.”. Det finns många EU-frågor som har ett särskilt nordiskt intresse och ett samarbete är intressant. Landskapsregeringen har för avsikt att då det är relevant föreslå inför nordiska ministerrådet att olika EU relaterade ärenden lyfts inom relevant ministerråd som bereds inom landskapsregeringen och där landskapsregeringen bedömer att det är intressant att samarbeta nordiskt tex i fråga om beredning av nationella positioner och/eller implementering av antagna EU rättsakter. Det sistnämnda är särskilt intressant ur ett gränshinderperspektiv för att minimera uppkomsten av nya gränshinder i Norden.
3. EU
3.1 Sammanfattning av arbetsprogrammets övergripande delar
Kommissionens arbetsprogram för 2026 är den nuvarande kommissionens andra arbetsprogram efter att den tillträtt 2024.
Redan utifrån det första arbetsprogrammet var det uppenbart att kommissionens prioriteringar har förändrats sedan den nuvarande kommissionen tillträdde. Under den förra mandatperioden låg mycket av unionens fokus på den gröna given och klimatåtgärder. Nu ligger kommissionens fokus framför allt på tillväxt, konkurrenskraft, förenkling och säkerhet.
Temat för arbetsprogrammet är Tiden för Europas oberoende är inne. Kommissionens ambition i arbetsprogrammet är att skapa ett mer suveränt och oberoende Europa. Enligt kommissionen ska arbetsprogrammet gå in på nuvarande och kommande utmaningar som uppstår till följd av hot mot vår säkerhet och demokrati. Programmet lyfter även fram konflikter och geopolitiska spänningar som utmaningar för den europeiska ekonomin och industrin, liksom de allt snabbare klimatförändringarna.
Arbetsprogrammet är även i år starkt inriktat på förenkling och det är värt att notera att 25 av totalt 47 lagstiftningsinitiativ explicit handlar om just förenkling. Kommissionen konstaterar att de sex så kallade omnibuspaketen och andra förenklingsförslag som lagts fram hittills syftar till att årligen bespara företag och privatpersoner i EU mer än 8,67 miljarder euro. Under nästa år planeras ytterligare förenklingsförslag inom sektorer som fordonsindustri, miljö, beskattning, livsmedelssäkerhet och medicinsktekniska produkter. Även lagstiftningen kring energiprodukter kommer att förenklas.
De viktigaste målen i kommissionens arbetsprogram är: hållbart välstånd och konkurrenskraft, försvar och säkerhet, samhällsmodellen och innovation, livskvalitet – mat, vatten, natur, demokrati och rättsstat samt Europa i världen.
För Ålands del finns det all anledning att fortsätta föra en aktiv EU-politik. Det är centralt för självstyrelsen att stödprogram anpassas så att de kan användas effektivt också i mindre autonomier som Åland och att beslutsfattandet inte riskerar centraliseras till de nationella huvudstäderna. När diskussioner kring nya kompetensområden aktualiseras måste Åland fortsätta vara med och forma Finlands ståndpunkter i enighet med självstyrelselagen och samtidigt påverka diskussionen på EU-nivå för att säkerställa att nya EU-kompetenser inte riskerar påverka självstyrelsen negativt.
Landskapsregeringen har tidigare, med viss oro, noterat att kommissionen de senaste åren i allt högre utsträckning valt att föreslå förordningar snarare än direktiv. Förordningar ger inte samma möjligheter som direktiv att anpassa lagstiftningen till de lokala förhållandena och landskapsregeringen förespråkar därför att utgångspunkten ska vara att unionen använder sig av rättsakten direktiv i sin lagstiftning. Samtidigt ser landskasregeringen positivt på kommissionens ambitioner att förenkla EU:s lagstiftning och landskapsregeringen uppmanar kommissionen att arbeta för att både få till en effektiv, flexibel lagstiftning samt minska den administrativa bördan för offentlig sektor i EU.
Subsidiaritetsprincipen är betydelsefull för Åland och landskapsregeringen fortsätter understryka vikten av att den på allvar ska respekteras i EU:s beslutsfattande. Landskapsregeringen ser med oro hur subsidiaritetsprincipen allt oftare behandlas som en skrivbordsprodukt av EU:s institutioner och kommer fortsätta arbeta för att den på allvar ska respekteras och implementeras i praktiken, så som det finns stipulerat i EU:s grundfördrag. Landskapsregeringen understryker även att nationella planer på inget sätt garanterar att subsidiaritetsprincipen skulle följas. EU:s institutioner måste alltid respektera de nationella, konstitutionella grundstrukturerna i EU:s medlemsstater, inbegripet regionalt och lokalt självstyre, i enighet med artikel 4.2 i fördraget om Europeiska unionen.
Närmare beskrivning av andra EU-ärenden som kommer bevakas av landskapsregeringen under året hittas nedan. Landskapsregeringen kommer att bevaka listade initiativ i syfte att snabbt kunna reagera på ändringar som påverkar Åland och åländska verksamhetsutövare. På basen av det konkreta innehållet i förslagen kommer landskapsregeringen att göra en bedömning på vilket sätt landskapsregeringen ska arbeta med dessa.
3.2 Ålands övergripande EU-politik
3.2.1 Landskapsregeringens ministerråd i Bryssel
Åland har en specialsakkunnig vid Finlands ständiga representation till EU som har den diplomatiska graden ministerråd.
Ministerrådet är formellt anställd av utrikesministeriet men arbetar endast för Åland och tjänsten finansieras av landskapsregeringen. Ministerrådet fungerar som landskapsregeringens representant till EU:s institutioner. Under lagstiftningsprocessen i EU bevakar ministerrådet ärenden som landskapsregeringen har identifierat som intressanta för Åland och förmedlar information till Åland. Ministerrådet arbetar också med att föra fram Ålands positioner till EU:s institutioner.
Ministerrådet informerar även allmänheten om arbetet på EU-nivå. Vanligtvis besöker ministerrådet Åland ungefär var sjätte vecka för att bland annat träffa kollegor på landskapsregeringen och andra aktörer i det åländska samhället. Från landskapsregeringens kontor i Bryssel har även ett nyhetsbrev skickats ut varje månad där olika kommissionsinitiativ och annat relevant för Åland har beskrivits. Nyhetsbrevet skickas ut till förvaltningen, men även till intresserade representanter för den kommunala sektorn och näringslivet och det publiceras på landskapsregeringens hemsida.
Att skapa och upprätthålla nätverk i Bryssel är en förutsättning för att ministerrådet ska lyckas med sina uppgifter. Bland annat har ministerrådet deltagit i samarbeten med andra europeiska lagstiftande regioner kring frågor där det finns ett gemensamt intresse samt haft en framskjuten roll i samarbetsorganet RLEG. Ministerrådet har även aktivt arbetat för att hålla regelbundna kontakter med anställda vid EU:s institutioner och med andra autonomiers representanter.
Landskapsregeringen konstaterar att resurserna att driva och påverka EU-politik givetvis är begränsade med endast en anställd vid representationen. Jämfört med omkringliggande autonomier och regioner har Åland en relativt liten närvaro på plats i Bryssel.
3.2.2 Arbete för att påverka beslutsfattandet inom EU:s institutioner
Landskapsregeringen har olika möjligheter att påverka lagstiftningsprocessen på EU-nivå. Dels genom att i dialog med Finlands regerings beredningsorgan påverka den finländska nationella ståndpunkten, dels genom att i direkt dialog med EU:s institutioner föra fram landskapsregeringens ståndpunkt. Landskapsregeringens möjlighet att påverka rådets ståndpunkt är nära knuten till beredningen av den finländska ståndpunkten och en eventuell avvikande åländsk ståndpunkt ska delges när Finlands ställningstagande presenteras i EU:s institutioner.
För att påverka EU-institutionerna krävs ofta direkt kontakt med dessa. Finlands ständiga representation, där landskapsregeringens ministerråd har sitt kontor, är även en viktig källa till information och ministerrådet håller nära kontakt med de experter som är utsända till representationen. Representationen är även behjälplig med att förmedla kontakt mellan tjänstemän på landskapsregeringen och kommissionen.
3.2.3 Samarbete med Europaparlamentariker
Europaparlamentet har lagstiftningsmakt som omfattar en majoritet av de områden som ingår i EU:s lagstiftningsbehörighet. Parlamentet kontrollerar även EU:s budget och godkänner kommissionen. Dessutom krävs Europaparlamentets godkännande för en
mängd internationella avtal som förhandlats fram av unionen, till exempel inom
internationell handel.
Europaparlamentariker Anna-Maja Henriksson har en åländsk specialmedarbetare med specifikt ansvar för åländska frågor. Landskapsregeringens har fortsättningsvis ett nära samarbete med båda dessa. Det har även under 2025 funnits praktikanter från Åland i Europaparlamentet och det är positivt att unga ålänningar får insikt i parlamentets arbete, fastän landskapsregeringen noterar att en praktikants påverkansmöjligheter är begränsade. Landskapsregeringen samarbetar också med andra parlamentariker från olika partigrupper.
Med tanke på Europaparlamentets tydliga lagstiftningsmakt är landskapsregeringens samarbete med europaparlamentarikerna mycket viktigt för att kunna få gehör för Ålands ståndpunkter i lagstiftningsarbetet och det är av extra stor betydelse så länge Finland inte givit Åland den plats i Europaparlamentet som Åland har rätt till.
3.2.4 Regionkommittén
Finland har nio platser i regionkommittén varav en plats enligt självstyrelselagen tillsätts av Åland. Åland har i regionkommittén bland annat möjlighet att påverka de utlåtanden som regionkommittén avger. Den kontaktskapande verksamheten med andra regioner och lokala samfund från EU-medlemsstaterna är viktig i syfte att skapa nätverk och allianser för att driva frågor som är av betydelse för Åland.
Den åländska ledamoten eller suppleanten deltar vid plenar- och arbetsutskottsmöten och får på det sättet goda insikter i vilka frågor som är aktuella i EU-sammanhang. Varje plenum inleds med att en kommissionär eller parlamentsledamot informerar om ett aktuellt område. Vid den efterföljande debatten har ledamöterna möjlighet att delta i debatten.
Den åländska ledamoten och suppleanten sitter i utskottet för ekonomisk politik (ECON) samt i utskottet för naturresurser och landsbygdsutveckling (NAT). Ledamoten Anders Ekström är medlem i Renew Europé-gruppen som representerar europeiska liberaler och suppleanten Marcus Måtar är medlem i EPP-gruppen som är en mitten-höger grupp i regionkommittén och utgör den största gruppen.
Landskapsregeringen välkomnar ett fortsatt åländskt deltagande i regionkommitténs arbete men konstaterar samtidigt att Ålands rättmätiga plats är i Europaparlamentet.
3.2.5 Subsidiaritetsprincipen
Subsidiaritetsprincipen regleras i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen, på de områden där unionen inte har exklusiv befogenhet, vidta en åtgärd endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna eller bättre kan uppnås på unionsnivå. I Lissabonfördraget finns tydliga skrivningar om subsidiaritetsprincipen, men i praktiken ser landskapsregeringen att principen inte alltid efterlevs i den utsträckning som det från början var tänkt. Den senaste tiden har landskapsregeringen också noterat tendenser till ökad centralisering i flera olika lagstiftningsakter. Landskapsregeringen beklagar det här faktumet och arbetar aktivt för att lyfta behovet av praktisk tillämpning av subsidiaritetsprincipen i EU:s lagstiftningsarbete.
Landskapsregeringen gör i de samråds- och informationsärenden som tillställs lagtinget, där ärendet anses vara av särskild vikt för Åland, också en bedömning av subsidiaritetsprincipen. Landskapsregeringen informerar även lagtinget om vilka kommissionsinitiativ som diarieförs vid landskapsregeringen.
3.2.6 Ålands deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden
Enligt 59a § självstyrelselagen har landskapsregeringen rätt att delta i beredningen av Finlands nationella ställningstagande gällande beslut som fattas inom EU. Detta görs genom att landskapsregeringen har en representant i de flesta sektorspecifika beredningssektionerna samt i kommittén för EU-ärenden. Lantrådet har även rätt att bli hörd i EU-ministerutskottet.
Landskapsregeringen arbetar kontinuerligt i samverkan med rikets myndigheter för att ytterligare förbättra rutinerna som garanterar Ålands deltagande i den nationella beredningen av EU-ärenden.
Beredning på svenska
Då det gäller Ålands möjligheter till inflytande över beslutsfattandet inom EU är språket en central fråga, eftersom landskapsregeringen enligt nuvarande system förutsätts delta i rikets beredning av positioner. Beredningen sker endast på finska, vilket är ett problem. Enligt justitieministeriets anvisningar om Ålands ställning i lagberedningen och i EU-ärenden har landskapsregeringen rätt att få beredningssektionernas dagordningar på svenska, övrigt material översatt på begäran (åtminstone de delar som är viktiga för Åland) samt tolkning vid deltagande i beredningssektionsmöten.
Varje år tillfrågas de tjänstemän som deltar i beredningen av EU-ärenden om de upplever att de har fått det bemötande på svenska som de har rätt till enligt självstyrelselagen och justitieministeriets anvisningar. Enligt de svar som inkommit i år tar ministerierna Ålands språkliga rättigheter på stort allvar och det finns en tillmötesgående attityd gällande översättningar och tolkningstjänst. Ett problem som kvarstår är dock att få relevanta översättningar i tid, vilket påverkar deltagandet i den nationella beredningen. Det är även vanligt förekommande att endast vissa delar av texten översätts, ibland bara en kort sammanfattning av innehållet, vilket gör att landskapsregeringen inte har möjlighet att bilda sig en heltäckande uppfattning om ärendet. Generellt är bilden att officiella översättningar av långa dokument oftast inte kan levereras pga. de korta ledtiderna. Det kan även konstateras att ministeriernas egna utredningar och publikationer samt upphandlade rapporter oftast publiceras endast på finska och således inte finns tillgängliga på svenska, vilket innebär att den faktabas som t.ex. lagstiftningsåtgärder bygger på inte finns tillgänglig för landskapsregeringen.
Tolkning har ordnats för de tjänstemän som begärt detta. Dock har tekniska problem förekommit vid vissa möten, vilket lett till att en del möten inte kunnat genomföras då tolkningen inte fungerat.
Sammanfattningsvis är det faktum att landskapsregeringen ofta inte får hela det nationella underlaget översatt till svenska, samt att översättningen ofta blir sen, ett stort problem.
Problematiskt är även att vissa möten inte kunnat genomföras pga. tekniska problem vid tolkningen.
3.3 Ålands prioriteringar
3.3.1 Åländsk representation i Europaparlamentet
Viktiga händelser under 2025
Självstyrelsens myndigheter har allt sedan anslutningen till EU kontinuerligt framfört krav på att Åland ska erhålla egen representation i Europaparlamentet. Finlands regering och riksdag har konstaterat att kravet är berättigat och statsrådet fattade år 2009 ett principbeslut i vilket sägs att regeringen medverkar till att utveckla Ålands inflytande på arbetet i Europaparlamentet och fortsätter att i kommande förhandlingar på gemenskapsnivå om fördelning av parlamentsplatser hävda Ålands internationella särställning och självstyrande status. Dock har Finlands regering visat att man inte beaktat sitt principbeslut i samband med att Finland både år 2018 och år 2023 tilldelades ett extra mandat i Europaparlamentet och regeringen valde att inte tillförsäkra Åland denna plats vid något av dessa tillfällen.
Frågan har under året behandlats inom ramen för arbetet med den pågående självstyrelselagsrevisionen. En slutrapport över arbetet väntas under inledningen av 2026.
Vad händer inom EU 2026?
På EU-nivå är inga kända åtgärder eller lagstiftning på kommande under 2026.
För landskapsregeringen är det en självklarhet att fortsätta arbetet med frågan fram till dess att Finland ger Åland den plats i Europaparlamentet Åland har rätt till. Landskapsregeringen kommer därför att ta varje tillfälle i akt att driva på för en förändring i Finlands vallag samt fortsätta lyfta frågan i alla lämpliga sammanhang, även internationellt.
Landskapsregeringens position
· Den finska regeringens principbeslut från år 2009 innehåller ett mycket tydligt åtagande, ett åtagande som Finlands regering måste beakta och tilldela Åland dess rättmätiga plats i Europaparlamentet.
· Landskapsregeringen noterar och understryker att det inte finns några juridiska hinder för att ge en autonomi som Åland en egen plats i Europaparlamentet, så som exempelvis Belgien redan gjort för den tyskspråkiga gemenskapen i landet.
3.3.2 Statligt stöd
Viktiga händelser under 2025
Landskapsregeringen har alltsedan medlemskapet i EU fortlöpande utfärdat olika stöd och stödordningar. Landskapsregeringen följer även den juridiska utvecklingen på området inom unionen. Syftet med denna verksamhet är att säkerställa att stöd i landskapet är förenliga med unionens regler rörande statligt stöd.
Under år 2025 har kommissionen kommit med ett förslag till reviderat SGEI-beslut, som fokuserar på de nya reglerna om boende till rimligt pris, men också innehåller vissa sektorspecifika ändringar. Enligt förslaget höjs taket för det totala årliga SGEI-stödet från 15 miljoner euro till 20 miljoner euro. Kommissionen föreslår även att SGEI-stöd som överstiger 1 miljon euro per företag ska registreras i ett centralt register på nationell eller EU-nivå fr.o.m. den 1 januari 2028.
Vad händer inom EU 2026?
EU:s regelverk om statligt stöd är i ständig förändring och landskapsregeringen följer aktivt EU:s lagstiftningsprocesser och försöker vid behov påverka dessa. Landskapsregeringen bereder sina egna notifieringar (anmälningar till EU-kommissionen) av statligt stöd och rapporterar kontinuerligt in statistik till EU-kommissionen via Helsingfors.
Från och med den 1 januari 2026 ska alla beviljade stöd enligt den allmänna de minimis-förordningen (kommissionens förordning (EU) 2023/2831) och SGEI de minimis-förordningen (kommissionens förordning (EU) 2832) registreras i ett centralt register på nationell eller EU-nivå. Finland har valt att använda kommissionens register eAidRegister. Åland kommer att vara huvudanvändare och bevilja egna användaridentifikationer.
Landskapsregeringens position
· Kommissionens riktlinjer för statligt stöd bör vara så enkla och tydliga som möjligt.
· Landskapsregeringen verkar fortsatt för att höja tröskelvärdet för de minimis-stöd, i syfte att minska byråkratin och öka medlemsstaternas handlingsutrymme.
3.3.3 Sammanhållningspolitiken
Viktiga händelser under 2025
Den 16 juli presenterade Europeiska kommissionen sitt förslag om den framtida fleråriga budgetramen, tillsammans med ett paket med sektorsspecifik lagstiftning kopplad till den. Den fleråriga budgetramen genomförs genom nationella regionala partnerskapsplaner, som omfattar flera områden från sammanhållningspolitik till den gemensamma jordbrukspolitiken, fiske och migration/säkerhet. Utöver den gemensamma fonden introduceras en ny konkurrenskraftsfond samt en separat Interregplan.
Vad händer inom EU 2026?
Arbetet med ovannämnda förslag om nationella partnerskapsplaner och innehållet i de sektorspecifika förordningarna fortsätter under året. De sektorsspecifika förordningarna gällande regional- och socialfonden, KOM(2025) 558 samt KOM(2025) 555 är kortfattade och innehåller inte konkreta åtgärder eller tydliga villkor för vad som kan finansieras utan detta kommer att definieras i de nationella partnerskapsplanerna.
Landskapsregeringens position
· Landskapsregeringen bevakar och främjar Ålands intressen i EU:s sammanhållningspolitik, så att Ålands särskilda förutsättningar och utvecklingsbehov tillvaratas i unionens beslut och program.
· Landskapsregeringens mål är att skapa största möjliga flexibilitet för de åtgärder som omfattas av sammanhållningspolitiken och ger förutsättningar för en konkurrenskraftig ekonomi på Åland t.ex. främja näringslivsutveckling, företagens export och innovationer, sysselsättning, kompetens samt social inkludering.
· Landskapsregeringens mål är att utverka förutsättningar för största möjliga finansiering inom området.
3.3.4 En nationell plan /myndighet
Viktiga händelser under 2025
Landskapsregeringen har i tidigare externpolitiska meddelanden uttryckt oro över hur kommissionen allt oftare kräver en enda nationell plan eller en myndighet per medlemsstat inom olika områden. Den 16 juli 2025 lade kommissionen fram förslag till EU:s nästa budgetram för åren 2028–2034. Ramen innefattar fyra framtida utgiftsområden, där utgiftsområde ett omfattar en europeisk fond för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och sjöfart, välstånd och säkerhet. Fonderna för den gemensamma jordbrukspolitiken, sammanhållningspolitiken och inrikes frågor, som i den nuvarande budgetramen är separata fonder, försvinner alltså som separata fonder och samlas i stället i en ny fond. Detta innebär också att man övergår från flera program till en enda nationell plan (NRP, National and Regional Partnership Plan), som ska styra det nationella genomförandet av fonden. Om en medlemsstat utser fler än en förvaltningsmyndighet, måste man ha en koordinerande myndighet som ska övervaka planen och försäkra ett enhetligt genomförande av denna.
Enligt självstyrelselagen har Åland lagstiftningsbefogenheter inom flera av de områden som är relevanta för genomförandet av EU-program, och Ålands landskapsregering förvaltar idag flera fonder inom ramen för sammanhållningspolitiken. Att centralisera beslutsfattandet till medlemsstatsnivå skulle vara oförenligt med Finlands politiska och konstitutionella ordning och stå i direkt strid med artikel 4.2 i EU-fördraget. Detta är naturligtvis tillämpligt även på andra medlemsstater med liknande konstitutionella ordningar.
I samband med att kommissionen presenterade sitt förslag konstaterade de att meningen är att medlemsstaterna ska kunna anpassa planerna till sina förvaltningsstrukturer. Landskapsregeringen stöder den ambitionen, men understryker att lagstiftningen också i praktiken måste ge tillräckliga möjligheter att faktiskt göra det.
Civilminister Zetterman tog upp problemet med kommissionär Virkkunen samt flera europaparlamentariker vid sitt besök i Bryssel i maj 2025. Landskapsregeringen sände sina positioner till Finlands regering redan den 10.6.2025 samt åter den 1.9.2025, efter att kommissionen lagt fram sitt förslag till budgetram. Diskussioner har förts mellan landskapsregeringen och statsrådet gällande regeringens E-skrivelse samt U-skrivelse till riksdagen angående EU:s fleråriga budgetram 2028–2034.
Vad händer inom EU 2026?
Under 2026 kommer kommissionens förslag till ny flerårsbudget, inklusive delen om de nationella och regionala partnerskapsplanerna, att fortsätta förhandlas. EU-institutionernas mål är att ha ett färdigt resultat under 2026, men tidigare års förhandlingar av EU:s långtidsbudget har visat att det ofta kan ta lång tid att nå fram till en överenskommelse.
Landskapsregeringens position
- All EU-lagstiftning, fonder och program måste utformas på ett sätt som respekterar medlemsstaternas konstitutionella ordning och är förenlig med självstyrande strukturer. Att ha en nationell plan eller en koordinerande myndighet per medlemsstat tillgodoser inte detta.
- Om EU-lagstiftning, fonder eller program inte är förenliga med självstyrande strukturer kan landskapsregeringen överväga att föra frågan till domstol för att få fördragets artikel 4.2 prövad där.
3.3.5 EU:s facilitet för återhämtning och resiliens
Syftet med EU:s återhämtningsfond är att främja unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning genom att förbättra återhämtningsförmågan i medlemsstaterna, lindra krisens sociala och ekonomiska konsekvenser samt stödja den gröna och digitala omställningen. Finlands plan för återhämtning och resiliens som fastställer beslut om reformer och investeringar godkändes av Europeiska rådet i oktober 2021. Ålands projekt ingår som separata delar i den finländska planen.
Enligt kommissionens meddelande från sommaren 2022 är Finlands slutliga andel av faciliteten för återhämtning och resiliens ett bidrag om drygt 1,82 miljarder euro. Landskapsregeringen och riksmyndigheterna har efter samråd i enlighet med 59b § 2 mom. självstyrelselagen för Åland, överenskommit om en fördelningsnyckel för beräkning av det belopp som ska utgöra Ålands andel av det bidrag som kan allokeras till Finland. Denna fördelningsnyckel baseras på aktuell befolkningsandel enligt läget 31.12.2021, 0,55 procent. Uppskattningsvis bedöms således Ålands andel av bidrag från återhämtningsfonden uppgå till 10,024 miljoner euro.
Den åländska planen består av tre reform- och investeringsprojekt:
1. Havsbaserad storskalig vindkraft och fossilfri energiproduktion. 1,7 miljoner euro för vindkraftsutredningar och -undersökningar, 1 miljon euro för investeringsstöd för större solcellsanläggningar.
2. Höja kompetensnivån och förnya det kontinuerliga lärandet, digitalisering och modernisering av utbildningen på Åland. 2,7 miljoner euro.
3. Införa ett personcentrerat digitalt informationssystem på Åland. 4,624 miljoner euro.
Projektens kostnader budgeteras i landskapets budget och staten har överfört hela understödet om 10 024 000 euro till Åland. Projekten ska rapporteras till EU gällande uppfyllande av milstolpar och resultat.
Landskapsregeringen driver projektet Sunnanvind, vars uppgift är att möjliggöra etablering av storskalig vindkraft i Ålands norra havsområden. Potentialen av de tilltänkta havsområdena är i storleksordningen 4 GW, vilket på nordisk nivå skulle vara ett betydande tillskott av förnybar energi. Produktionen av elektricitet förväntas exporteras till Ålands närmaste grannregioner och/eller användas för lokal produktion av vätgas (P2X). Projektfinansieringen har efter godkännande reviderats och uppgår nu till 2,1 miljoner genom en överföring från solkraftsstödet.
Finland har beviljats ca 127 miljoner euro inom ramen för REPowerEU, det vill säga den plan som kommissionen lanserade och genomför för att motverka de problem och störningar på världens energimarknader som Rysslands invasion av Ukraina har orsakat. Enligt överenskommelsen med finansministeriet tilldelades Åland 0,55 % (befolkningsandelen) av beloppet som Finland beviljades. Ålands andel uppgår till 698 000 euro och projekt Sunnanvind beviljades dessa medel från REPowerEU för genomförandet av utredningar.
Under året har Finlands plan för återhämtning och resiliens inkluderande Ålands förslag och genomförande ytterligare reviderats, med avsikt att uppnå förenklingar och förslaget behandlas inom kort inom kommissionen.
Under år 2026 ska samtliga projekt inom Ålands plan för återhämtning och resiliens slutrapporteras.
3.3.6 Skatte- och tullfrågor
Viktiga händelser under 2025
Skattefrågor hör i grunden inte till åländsk behörighet, men de beslut som fattas på EU-nivå inom detta område har stor betydelse för Åland. Landskapsregeringen bevakar därför aktivt dessa frågor på EU-nivå och deltar i den nationella beredningen. Det åländska skatteundantaget har uppfyllt sitt syfte att bevara en livskraftig åländsk ekonomi. Samtidigt har skattegränsen, som uppstår genom Ålands ställning utanför EU:s skatteunion, medfört byråkratiska utmaningar för åländska företag och privatpersoner. Den administrativa bördan har ökat under senare år, särskilt sedan införandet av det elektroniska systemet för förtullning (UTU).
Kommissionen publicerade i maj 2023 ett förslag (COM(2023) 258 final) till ny tullkodex. Under 2025 har landskapsregeringen aktivt deltagit i beredningen och samarbetat med finansministeriet. Arbetet med en ny tullkodex är betydelsefullt för Åland, och samarbetet med riket har varit centralt för att säkerställa framtida möjligheter till förenklingar av handeln över skattegränsen. Samarbetet har redan gett resultat, och EU:s ministerråd har antagit skrivningar som fortsatt möjliggör förenklingar i handeln med Finland och potentiellt även med övriga EU. Arbetet i rådet fortsätter, samtidigt som kommissionen och parlamentet förhandlar om den slutliga utformningen av tullkodexen.
Under 2025 har landskapsregeringen bedrivit ett intensivt och riktat påverkansarbete gentemot Europaparlamentet för att säkerställa att de delar av rådets position som är särskilt relevanta för Åland inkluderas i den nya tullkodexen. Parallellt fortsätter arbetet med den befintliga tullkodexen för att identifiera möjliga förenklingar i dagens handel över skattegränsen. Landskapsregeringen har under året upprätthållit och ytterligare stärkt relationerna med rikets regering och myndigheter för att förbättra samarbetet i dessa frågor.
Den 17 november 2025 tillsatte finansministeriet en arbetsgrupp med uppdrag att underlätta handeln mellan Åland och Finland. Landskapsregeringen lämnar underlag till arbetsgruppen enligt begäran från finansministeriet. Ett första möte mellan de svenska och finska tullmyndigheterna samt landskapsregeringen, med målet att inom en gemensam arbetsgrupp underlätta handeln mellan Åland och Sverige, är planerat till den 4 december 2025.
Landskapsregeringen har även under 2024 informerat om att ÅSUB ska utreda skatteundantagets samhällsekonomiska betydelse för Åland.
Vad händer inom EU 2026?
I takt med att förhandlingarna om den nya tullkodexen fortskrider avser landskapsregeringen att under 2026 bedriva ett fortsatt aktivt påverkansarbete gällande den nya tullkodexen.
Förutsatt att den nya tullkodexen möjliggör det, ämnar landskapsregeringen under 2026, i samarbete med Finland, utreda möjligheterna att föreslå konkreta förenklingar som EU-kommissionen kan anta genom delegerade akter.
Landskapsregeringen ämnar även att delta vid ECOFIN-rådets möte när tullkodexen diskuteras.
Landskapsregeringens position
· Landskapsregeringen arbetar vidare med att identifiera möjliga förenklingar inom nuvarande regelverk.
· Målsättningen gällande den nya tullkodexen är att den ska inkludera möjligheter för kommissionen att införa nya förenklingar för handeln med särskilda skatteområden, såsom Åland.
· Landskapsregeringen arbetar för att kommissionen ska ta vara på de möjligheter som finns till förenklingar.
3.3.7 Jordbruk
Viktiga händelser under 2025
Under 2025 öppnade landskapsregeringen möjligheten för gårdar att ansöka om nya femåriga åtaganden för gårdsomfattande miljöåtagande, åtagande om naturbetesskötsel, åtagande om riktade skötselåtgärder på naturbeten, åtagande om anläggning av gräsbevuxna skyddszoner samt åtagande om ekologisk produktion.
I slutet av 2025 anställdes en tillfällig resurs för att klargöra hur Avskogningsförordningen ( (EU) 2023/1115) ska tillämpas på Åland. Förordningen träder i kraft 30.12.2025 men kommissionen har lämnat in ett förändringsförslag som kan skjuta upp tillämpningsdatumet.
Vissa förenklingar har gjorts inom den gemensamma jordbrukspolitiken vilket lett till lättnader för jordbrukare.
Under året har EU-kommissionen presenterat flera omnibusförslag för att förenkla regelverket och minska administrativa bördor inom jordbruk. Implementeringarna av förenklingarna pågår i Finlands Cap-strategiplan.
I juli 2025 publicerade kommissionen sitt förslag till den fleråriga budgetramen 2028–2034, där det föreslås en omfattande reform. I samband med att den fleråriga ramen publicerades gavs även ett antal sektorsspecifika lagstiftningsförslag. För jordbrukssektorn är kommissionens förslag (COM (2025) 560) till Europarlamentets och rådets förordning om fastställande av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2028–2034 relevant.
Vad händer inom EU 2026?
Arbetet med nästa programperiod (2028–2034) kommer att pågå under de kommande åren. Likaså fortgår arbetet med implementeringar av EU-kommissionens Omnibusförslag under året.
Landskapsregeringens position
· Stödja en jordbrukspolitik som prioriterar stärkt konkurrenskraft och lönsamhet för primärproduktionen.
· Aktivt stödja förslag som förenklar bestämmelser och minskar den administrativa bördan och byråkratin för enskilda lantbrukare och myndigheter.
· Förespråka en miljö- och klimatpolitik som bygger på incitament och teknisk utveckling, där höga ambitioner förenas med bibehållen produktionsförmåga.
· Värna djurhållningens centrala roll för att bevara biologisk mångfald och det öppna kulturlandskapet.
· Stödja initiativ som stärker unionens livsmedelsförsörjning och robusthet ur ett beredskapsperspektiv.
3.3.8 Fiske
Viktiga händelser under 2025
Under året har landskapsregeringen arbetat med förslaget till förordning om fiskekvoter för 2026.
I juli 2025 publicerade kommissionen sitt förslag till den fleråriga budgetramen 2028–2034 med ett förslag till en omfattande reform. I samband med att den fleråriga ramen publicerades gavs även ett antal sektorsspecifika lagstiftningsförslag. För fiskerisektorn är kommissionens förslag (COM(2025) 559) till Europarlamentets och rådets förordning om fastställande för perioden 2028–2034 av villkoren för genomförandet av stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik som en del av Nationella och regionala partnerskapsfonden av relevans.
Vad händer inom EU 2026?
Arbetet med det ovannämnda förslaget om finansiering till fiskerisektorn fortsätter under året. Förslaget är kortfattat och innehåller varken konkreta åtgärder eller tydliga villkor för vad som kan finansieras. Prioriteringar och åtgärder ska enligt förslaget definieras i det nationella partnerskapsavtalet. Detta arbete kommer att pågå under de kommande närmaste åren.
Landskapsregeringen kommer även att arbeta med förslaget till rådets förordning om fiskekvoter för 2027. Detta arbete inleds i maj-juni med att internationella havsforskningsrådet kommer med sina rekommendationer.
Under året fortsätter implementeringen av unionens reviderade regelverk för fiskerikontrollsystemet.
Landskapsregeringens position
· Verka för en utformning av fiskeripolitiken som beaktar och stärker den småskaliga kustnära fiskets förutsättningar samt dess bidrag till lokala ekonomier och levande landsbygder.
· Prioritera åtgärder för att minska den administrativa bördan och förenkla regelverken för fiskesektorn.
· Aktivt verka för en fortsatt implementering av den gemensamma fiskeripolitiken som baseras på vetenskapliga råd och principen om maximal hållbar avkastning, för att säkerställa långsiktigt hållbara fiskbestånd.
· Driva på för införandet av ändamålsenliga och tidsbegränsade fredningsperioder för att aktivt stärka och återuppbygga utpekade fiskbestånd.
3.3.9 Skog
Viktiga händelser under 2025
Förordningen om avskogningsfria produkter
Våren 2023 antog Europaparlamentet och Rådet en förordning ((EU) 2023/1115) om tillhandahållande och export av vissa råvaror och produkter som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse, den så kallade avskogningsförordningen. Syftet är att minimera EU:s bidrag till global avskogning, skogsförstörelse, utsläppen av växthusgaser och förlusten av biologisk mångfald. Förordningen innebär att det blir förbjudet att släppa ut eller tillhandahålla råvarorna soja, kaffe, kakao, oljepalm, gummi, nötkreatur och trä om inte följande krav är uppfyllda: produktionen är avskogningsfri, de har producerats i enlighet med relevant lagstiftning och att de omfattas av ett system för tillbörlig aktsamhet. Aktörerna ska samla in information så att det är möjligt att kontrollera produktens härkomst, inklusive geolokalisering. Förbudet gäller sådana produkter som anges i förordningens bilaga och som innehåller, har utfodrats med eller som har producerats med användning av sådana råvaror. Förordningen omfattar de företag som producerar, importerar, exporterar eller handlar med ovanstående produkter. Olika krav ställs på aktörerna, beroende på om de är verksamhetsutövare eller handlare i ett senare led i kedjan. För verksamhetsutövare innebär det även att de måste lämna en förklaring om tillbörlig aktsamhet i EU:s informationssystem TRACES innan en produkt tillhandahålls på marknaden.
Under året har delar av reformen skjutits fram och landskapsregeringen förbereder lagstiftning som anger vilka myndigheter som ges de befogenheter som avses i förordningen.
Vad händer inom EU 2026?
Landskapsregeringen bereder lagstiftning för genomförande av den s.k. avskogningsförordningen.
Landskapsregeringens position
· Landskapsregeringens principiella uppfattning är att frågor kring skogen så långt som möjligt ska hanteras på lokal nivå.
· Aktivt verka för att EU:s regelverk på miljö- och klimatområdet ska vara flexibla och möjliggöra anpassning till de olika skogsförhållanden samt som råder inom unionen.
· Landskapsregeringen framhåller att ett aktivt och hållbart skogsbruk hjälper till att binda kolutsläppen.
3.3.10 Jakt- och viltvård
Viktiga händelser under 2025
Kommissionen har till följd av Bernkonventionens nedlistning av vargens skyddsstatus ändrat habitatdirektivets bilagor där vargen har flyttats från bilaga 4 (arter som kräver strikt skydd) till bilaga 5 (arter som kan behöva särskilda förvaltningsåtgärder). Kommissionen har också föreslagit en utvidgning av blyförbudet, där begränsningarna föreslås omfatta all användning av blyhagel för jakt och skytte samt viss användning av blykulor vid jakt.
Vad händer inom EU 2026?
Avgörande av beslut i REACH-kommittén (REACH = Registration, Evaluation, Authorisation and Restriction of Chemicals) under december 2025 så kommer det att avgöras om blyfrågan lever vidare eller om arbetet pausas på obestämd tid.
Landskapsregeringens position
· Landskapsregeringens principiella uppfattning är att frågor kring jakt och viltvård så långt som möjligt ska hanteras på lokal nivå
· Landskapsregeringen välkomnar initiativ som möjliggör eller underlättar en ansvarsfull hantering, inbegripet skyddsjakt, av problem som uppstår till följd av vargens utbredning.
· EU:s regler på området behöver beakta det faktum att förhållandena skiljer sig stort mellan de olika delarna av unionen och ge tillräckligt utrymme för att anpassa reglerna till de lokala förhållandena.
· När EU:s arbete med den gröna given går framåt är det viktigt för landskapsregeringen att kriterier för vad som ska betraktas som skyddade områden är rimliga och inte automatiskt utesluter ansvarsfull jakt och viktiga viltvårdsinsatser.
· Landskapsregeringen jobbar aktivt för ett slopande av förbudet mot handel med sälprodukter.
3.3.11 EU:s kust- och ö-politik
Viktiga händelser under 2025
Öar har vissa, särskilda strukturella utmaningar. I artikel 174 i fördraget om den Europeiska unionen konstateras det här, men i praktiken saknar EU en konkret strategi för sin politik för öar och kustsamhällen. I kommissionens initiativ Ocean Pact lyfter man dock behovet av just en sådan strategi.
Under 2025 har landskapsregeringen, i samarbete med andra europeiska öar, lyft behovet av en EU-politik som på allvar tar öars särskilda förhållanden i beaktande.
Vad händer inom EU 2026?
Under 2026 kommer kommissionen att presentera en formell kommunikation om öar och kustsamhällen. Det kommer att vara en konkret strategi och en del av kommissionens havspakt.
Den här kommunikationen förväntas beröra flera olika politikområden och lägga ut planer för hur EU ska arbeta för att stärka hållbar utveckling, resiliens och konkurrenskraft på öar. Mer specifikt förväntas kommunikationen behandla bland annat energiomställningen, blå ekonomi, anpassning till klimatförändringarna samt demografiska utmaningar.
Landskapsregeringens position
- Landskapsregeringen vill på lång sikt se en särskild status för öar i EU:s grundfördrag, med modell från den status yttersta randområden har i dagens läge
- Landskapsregeringen stöder kommissionens planer på en särskild strategi för öar och vill se konkreta åtgärder för att stärka öars konkurrenskraft
- Landskapsregeringen understryker vikten av transporter till och från öar då dessa är centrala för öars attraktionskraft så väl som konkurrenskraft
- Landskapsregeringen välkomnar ett ökat samarbete mellan europeiska öar, exempelvis inom utbildningssektorn
3.3.12 Miljö
Viktiga händelser under 2025
Under 2025 deltog landskapsregeringen i ett intressentmöte hos Europeiska kommissionens generaldirektorat för havsfrågor och fiske (DG MARE) i Bryssel. Mötet leddes av kommissionär Costas Kadis och syftade till att samla in synpunkter från olika aktörer inom EU inför den kommande implementeringsrapporten för havsplaneringsdirektivet (MSPD), som ska publiceras 2026. Synpunkterna kommer även att användas som underlag för det nya initiativet Ocean Pact.
Landskapsregeringen har under året följt förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om cirkularitetskrav för fordonskonstruktion och om hantering av uttjänta fordon, om ändring av förordningarna (EU) 2018/858 och 2019/1020 och om upphävande av direktiven 2000/53/EG och 2005/64/EG (ELV-förordningen). Förordningen kan få stor inverkan på Åland.
Landskapsregeringen har under året deltagit i det nya Central Baltic projektet Waste to Value vilket syftar till att öka återbruket och cirkuleringen av byggmaterial. Projektet avslutas 2027.
Landskapsregeringen har under 2025, tillsammans med kolleger från Finlands ständiga representation i EU samt kontaktpersoner i riket, sett över och bevakat kommissionens nya initiativ om EU-förordningar gällande transport av djur och om välfärden för hundar och katter och deras spårbarhet. Rådet och parlamentet har den 25.11.2025 nått en preliminär överenskommelse gällande förordningen om välfärden för hundar och katter och deras spårbarhet.
EU-rapportering som genomförs vart sjätte år för habitatsdirektivets arter och biotoper samt fågeldirektivets arter slutfördes under året.
Projektet Life IP Biodiversea inom det marina området fortsätter till och med år 2029. Under året har arbete gjorts med karteringar och underlag till nya marina skyddsområden. Förvaltningsplaner för redan etablerade skyddsområden har tagits fram och det arbetet fortsätter. Ett nytt område har köpts in för marint skydd under året.
Projektet Vikare Life, Our Saimen Seal Life, befinner sig i slutfasen. Inom projektet har de viktigaste områdena för den hotade populationen av östersjövikare inom Skärgårdshavet utretts, förvaltningsplaner för vissa viktiga Natura-områden tagits fram och en förvaltningsplan för den åländska populationen har utarbetats. Inom projektet har också områdesanskaffningar gjorts.
Arbete med den restaureringsplan som förutsätts av Europaparlamentets och Rådets förordning (EU) 2024/1991 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869 har påbörjats. Ålands del av restaureringsplanen kommer att vara en bilaga i den finska restaureringsplanen och Åland har en representant i Finlands projektgrupp för arbetet. För beredningen av den åländska delen har en egen arbetsgrupp utsetts, bestående av tjänsteinnehavare inom de områden som berörs. En del av kommunikationen med allmänheten sker inom den referensgrupp för naturskydd och restaureringsplanen som utsågs i början av året. Förordningen kommer att påverka många olika områden inom Åland, såsom jordbruk, skogsbruk, byggnad- och planering då många olika livsmiljöer ska återskapas, pollinerarstammar ska förstärkas och alla kvarvarande gamla och naturskogar ska skyddas.
Vad händer inom EU 2026?
Landskapsregeringen deltar i Interreg Central Baltic projektet Baltic Reed för att återvinna näringsämnen, stärka biologisk mångfald och skapa ekosystemtjänster. Målet är att nyttja vass för energi, jordförbättring, foder samt produktutveckling. Projektet avslutas under 2026.
Landskapsregeringen är delaktig i en ansökan om ett EU-projekt, Resilient Sea (2026–2029), för att stärka havets resiliens genom att bevara och återställa kustekosystemens ekologiska funktioner och därmed säkerställa en långsiktig hantering av näringsämnen.
Landskapsregeringen deltar i EU-projektet Vattenvägar för marin mångfald, vilket är ett samarbetsprojekt mellan Åbo akademi, SLU AQUA och landskapsregeringen samt Guttorps fiskevårdscentrum. Projektet som genomförs 2025–2027 är inriktat på havskunskaper med syfte att förvalta, skydda och återställa den biologiska mångfalden, med fokus på rovfisk.
Arbete med EU-rapportering av vattendirektivet och havsmiljödirektivet är påbörjad. Detta avser åren 2018–2024. Samtidigt pågår arbete med att ta fram nya åtgärdsförslag och uppdaterade förvaltningsdokument gällande åren 2028–2033. Dokumenten ska fastslås i december 2027. Samråd har hållits, liksom ett gränsöverskridande möte mellan Sverige, Finland och Åland den 12.9.2025. Förvaltningsdokumenten ska skickas på remiss under 2026.
Uppdateringar kopplat till vattendirektivet, prioämnesdirektivet samt grundvattendirektivet förväntas beslutas i EU[6] (COM(2022) 540). Vilket medför lagstiftningsarbete för landskapsregeringen, främst i gällande vattenlag.
Rättsakten om den cirkulära ekonomin kan skapa goda förutsättningar att öka den cirkulära ekonomin på Åland.
Landskapsregeringen är delaktig i en ansökan om ett Horizon-projekt, BLISS, som handlar om produktion av biokol från avfall som kan användas för vattenrening eller kolsänka. Beslut om projektets finansiering väntas under 2026.
Landskapsregeringen är även delaktig i en ansökan om ett EU-projekt, WILDHAB Life (2026–2030), för att förbättra bevarandet av kulturväxternas vilda släktingar (CWR) inom Natura 2000-områden och naturreservat samt att återskapa livsmiljöer inom dessa områden. Även återetablering av CWR är tänkt att ingå i projektet. Den med nordiska medel finansierade 2-åriga projektet Wild plant diversity for resilient Nordic food systems - a nature-based solution utgör en inledning till detta planerade projekt.
Landskapsregeringen kommer att fortsätta bevaka kommissionens nya initiativ om EU-förordningen gällande transport av djur.
Landskapsregeringens position
· ELV-förordningen ska vara anpassad till mindre marknader med små aktörer och entusiastfordon ska inte påverkas negativt av den nya förordningen.
· Lanskapsregeringen välkomnar åtgärder som skapar bättre förhållanden under djurtransporter men under förhandlingarna är det däremot viktigt att såväl Ålands geografiska läge som små förvaltningars utmaningar tas i beaktande.
· Landskapsregeringen stödjer en ökad användning av incitament och frivilliga åtgärder i naturvården, framför tvingande regleringar, för att engagera markägare och näringsliv i arbetet med biologisk mångfald.
· Landskapsregeringen betonar vikten av lokala och regionala anpassningar i implementeringen av EU:s miljödirektiv, för att ta hänsyn till de stora geografiska skillnaderna i unionen och undvika en centraliserad standardlösning.
3.3.13 Klimat och energi
Viktiga händelser under 2025
Under året har landskapsregeringen följt ändringen av EU:s klimatlag och EU:s klimatmål samt kommissionens meddelande Given för en ren industri: en gemensam färdplan för konkurrenskraft och fossilfrihet. I kommissionens meddelande anges bland annat att kommissionen under fjärde kvartalet 2025 kommer presentera en ny förordning om att accelerera utfasningen av fossila bränslen inom industrin. Landskapsregeringen understöder kommissionens förslag att införa ett nytt klimatmål för 2040 som innebär att nettoutsläppen av växthusgaser ska minskas med 90 % jämfört med 1990 års nivåer. I november godkände både rådet och EU-parlamentet det nya klimatmålet.
Vad händer inom EU 2026
Under år 2026 kommer landskapsregeringen inom området klimat och energi att fokusera på nya rättsakter (lagstiftning) som berör förbättrad energitrygghet, infrastruktur och marknader för koldioxidtransporter, inrättande av ramar för energieffektivitet och förnybar energi, förenkling av energiproduktlagstiftningen (omnibus), översyn av nationella mål och flexibilitet i EU:s klimatpolitik samt uppdatering av EU:s system för handel med utsläppsrätter för sjöfart, flyg och anläggningar. Landskapsregeringen kommer även fortsättningsvis att följa arbetet med ändringen av förordningen (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet (EU:s klimatlag) samt rättsakten om att accelerera utfasningen av fossila bränslen inom industrin.
Landskapsregeringens position
· Aktivt stödja rättsakter och förslag som förenklar bestämmelser och byråkrati för företag, myndigheter och individer inom klimat- och energiområdet
· Stödja en fortsatt ambitiös klimat- och energipolitik på nationell och europeisk nivå.
· Landskapsregeringen står fortsatt fast vid tidigare fastslagna ambitioner gällande EU:s klimatmål.
· Stödja nya satsningar på energiförsörjning, gränsöverskridande infrastruktur och energiproduktion
· Aktivt följa, och vid behov påverka, den planerade uppdateringen av systemet för handel med utsläppsrätter för sjöfart, flyg och anläggningar.
3.3.14 Vägtrafik och trafiksäkerhet
Viktiga händelser under 2025
Under året har ändringen av CBE-direktivet, det nya körkortsdirektivet (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2205) och direktivet om körkortdiskvalifikationer (Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2025/2206) godkänts av EU:s institutioner och publicerats i EU:s officiella tidning. Landskapsregeringen har under året särskilt följt förhandlingarna i rådet gällande det nya körkortsdirektivet. Körkortsdirektivet är i sin helhet åländsk behörighet.
Landskapsregeringen har i sina utlåtanden och kontakter med kommunikationsministeriets tjänstemän och representationen i Bryssel under året fokuserat på att direktivförslagen måste möjliggöra att fler än en myndighet får sköta myndighetsuppgifter och vara nationell kontaktpunkt. Landskapsregeringen utredde även möjligheten att ändra på reglerna om medlemsländernas nationella beteckningar på körkorten i körkortsdirektivet, men det var inte möjligt att ändra på bestämmelserna under förhandlingarna varför det även i fortsättningen kommer finnas krav på att det är medlemslandets beteckning (i Ålands/Finlands fall FIN) som ska framgå på körkortet.
I förslaget till direktiv om kördiskvalifikationer fanns det ursprungligen bestämmelser om endast en nationell kontaktpunkt per medlemsstat. Under förhandlingar om direktivet har landskapsregeringen och rikets tjänstemän arbetat och givit förslag för att det ska vara möjligt för medlemsstaterna att ha flera kontaktställen just med hänvisning till Åland. Frågan är viktig ur självstyrelsepolitisk synpunkt. Enligt det godkända och publicerade körkortsdiskvalifikationsdirektivet är det möjligt att ha flera kontaktställen per medlemsstat, vilket innebär att landskapsregeringens påverkansarbete gav resultat.
Vad händer inom EU 2026?
Inom området vägtrafik och vägsäkerhet kommer landskapsregeringen under år 2026 framför allt fokusera på kommissionens vägsäkerhetspaket som innehåller förslag om ändringar av nuvarande direktiv om besiktning av fordon och släpvagnar, tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten, registreringsbevis för fordon och om registrering av fordons registreringsuppgifter i nationella fordonsregister. Det förra vägsäkerhetspaketet som lanserades av EU år 2014 genomfördes på Åland år 2017 och 2018. För att implementera direktiven genomfördes ändringar av landskapslagen om besiktning och registrering av fordon samt en ny landskapslag om fordonsmyndigheten. Det nya vägsäkerhetsdirektivet kommer att kräva omfattande ändringar av nuvarande landskapslagstiftning om besiktning och registrering av fordon. Ändringar kommer också antagligen behövas i annan landskapslagstiftning.
Landskapsregeringens position
Landskapsregeringens ståndpunkter gällande kommissionens vägsäkerhetspaket:
· Landskapsregeringen understöder kommissionens förslag att kontrollbesiktning kan genomföras i ett annat EU-medlemsland än det land där fordonet är registrerat.
· Särskilt positivt är också friheten för medlemsländer att ingå överenskommelse med andra medlemsländer om att godkänna varandras kontrollbesiktningar.
· Landskapsregeringen bedömer att förslaget, om det genomförs, kommer att ha genomgående positiva effekter för både företag och privatpersoner i gränsregioner såsom Åland. Landskapsregeringen anser att Finland bör verka för att Sverige, Åland och Finland ingår avtal om att godkänna varandras kontrollbesiktningar.
· Generellt anser landskapsregeringen att det i den fortsatta behandlingen av trafiksäkerhetspaketet bör säkerställas att det inte genomförs oproportionerliga kostnadsdrivande nya krav för myndigheterna eller medborgarna vid det nationella genomförandet av direktiven. Det gäller framför allt mindre myndigheter och besiktningsstationer.
· Landskapsregeringen anser att det är mycket viktigt att de tilläggsuppgifter som ges till myndigheter och besiktningsstationer kan utnyttja existerande strukturer och digitala verktyg och databaser och att de inte orsakar onödig administrativ börda.
· Landskapsregeringen anser att förslagens kostnader ska stå i proportion till samhällsnyttan.
· Utökade kontroller vid besiktningsverksamhet och vägkontroller innebär ökade kostnader för fordonsägare, företag och myndigheter, och det är centralt att de kontroller som utförs har en verifierad säkerhets- eller miljönytta och främjar en sund konkurrens. Myndigheters, företags och privatpersoners administrativa kostnader och kostnader för nya mätningar måste hållas begränsade.
3.3.15 Hälso- och sjukvård
Viktiga händelser under 2025
En av kommissionens uttalade prioriteringar är att stödja européernas hälsa. EU kommer att fortsätta med arbetet att förbättra och främja hälsan inom EU, bekämpa internationella hälsohot, förbättra läkemedel, krisnödvändiga produkter och stärka hälso- och sjukvårdssystem och deras resiliens och resurseffektivitet. Syftet är att utvidga det elektroniska utbytet av hälsouppgifter i Europa.
Ministerrådet godkände den 21 januari 2025 en ny förordning om det europeiska hälsodataområdet som trädde i kraft 26 mars 2025 och som stegvis börjar tillämpas under en övergångsperiod på sex år och som ska underlätta utbytet av hälsouppgifter mellan EU-länderna. Den nya förordningen kallas förkortat EHDS-förordningen (European Health Data Space), och syftar till att stöda och förbättra den inre marknaden för digitala hälso- och sjukvårdstjänster genom att möjliggöra användning och utbyte av elektroniska hälsouppgifter, inklusive elektroniska patientjournaler, inom unionens gränser.
Tack vare förordningen kan hälsodata utnyttjas smidigare också för forskning, beslutsfattande och övrig sekundär användning samt yrkesfolkets möjligheter att få åtkomst till patientuppgifterna. Med tanke på hur känsliga elektroniska hälsodata med personuppgifter är, syftar denna förordning till att tillhandahålla tillräckliga skyddsåtgärder på både unionsnivå och nationell nivå för att säkerställa en hög nivå av dataskydd, säkerhet, konfidentialitet och etisk användning.
I riket finns det nationella Kanta-arkivet och databasen som är planerat att användas vid överföring av elektroniska hälsouppgifter och är det gränssnitt som gör det möjligt att förmedla hälsouppgifter elektroniskt mellan Finland och EU-medlemsstater. Anslutning till Kanta-tjänster för hälso- och sjukvården på Åland möjliggörs genom att landskapsregeringen vidtagit lagstiftningsmässiga åtgärder såsom att lag om informationshantering och lag om kunduppgifter inom socialvården och hälso- och sjukvården har färdigställts vilka behövs för anslutning till Kanta-tjänster och genomförande av EHDS- förordningen.
För Ålands del kan i dagsläget konstateras att det ännu saknas en landskapslag om sekundär användning av personuppgifter inom hälso- och sjukvården, som skulle möjliggöra vidareanvändning av hälsouppgifter för bl.a. forskning, innovation och beslutsfattande inom det europeiska hälsodataområdet. Det planeras att under 2026 kunna påbörja lagstiftning gällande sekundär användning av personuppgifter.
Landskapsregeringen avgav 3 november 2023 ett yttrande till Riksdagens kommunikationsutskott gällande statsrådets skrivelse till riksdagen om kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning (COM (2023) 512 final). I oktober 2024 kom det antagna direktivet om inrättande av EU-intyget om funktionsnedsättning och EU-parkeringstillståndet för personer med funktionsnedsättning. Senast den 5 juni 2027 ska direktivet ha implementerats i lagstiftningen. Då förslaget innehåller delar som ingår i både rikets och landskapets lagstiftningsbehörighet samt även berör bedömning av olika aktörers, såsom FPA:s roll, behöver detta utredas närmare och kräver nära samarbete mellan riket och landskapet. Landskapsregeringen har under året ännu inte påbörjat genomförande av direktivet då samarbete behövs med riket och där är arbetet inledningsvis under planering.
Vad händer inom EU 2026?
Till följd av att kunduppgiftslagen träder i kraft har Åland möjlighet att ansluta till Kanta-tjänster. Detta är en förutsättning för att kunna fylla kraven i EHDS-förordningen, som trädde i kraft 26 mars 2025, då Kanta-arkivet och databasen är det gränssnitt som planeras att användas för överföring av elektroniska hälsouppgifter till EU:s medlemsstater. För att kunna uppfylla kraven i EHDS- förordningen gällande vidareanvändning av hälsouppgifter för bl.a. forskning inom det europeiska hälsodataområdet planeras att påbörja lagstiftning gällande sekundär användning av personuppgifter.
Kommissionen har aviserat att man under andra kvartalet 2026 kommer med det nya initiativet Globalt initiativ för hälsoresiliens (Global health resilience initiative). Initiativet lanserades av kommissionens ordförande von der Leyen i hennes tal om tillståndet i unionen 2025. Initiativet syftar till att stärka Europas roll i global hälsa genom att bekämpa desinformation, stärka den globala beredskapen och skydda befolkningar, särskilt i sårbara regioner.
Landskapsregeringens position
· Landskapsregeringen prioriterar arbetet med att genomföra EHDS-förordningen på Åland.
· Landskapsregeringen noterar att digitaliseringen utgör en särskild utmaning för små självstyrande regioner med dubbla lagstiftningsbehörigheter när det kommer till arbetet inom hälso- och sjukvård.
· Landskapsregeringens uppfattning är att EU enbart bör styra hälso- och sjukvårdspolitik inom de områden där det finns uppenbara vinster i gränsöverskridande lösningar, medan innehåll i faktisk hälso- och sjukvård bör skötas på regional och nationell nivå.
3.3.16 Jämställdhet
Viktiga händelser under 2025
Jämställdhetsåtgärder på EU-nivå och på Åland utgörs av jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå målsättningar för jämställdhet. Landskapets målsättningar har fastslagits i agenda för jämställdhet 2019–2030.
Under 2025 antog kommissionen en färdplan[7] för att upprätthålla och främja kvinnors rättigheter som utgör grunden för EU:s jämställdhetsstrategi för perioden 2026–2030. De centrala målen är att stoppa könsrelaterat våld, minska löneskillnader och öka kvinnors deltagande i arbetslivet, men också att adressera nya problem som diskriminering och våld på nätet. Färdplanen ska även bidra till att ta itu med nya problem som kan äventyra jämställdheten, bland annat fördomar, diskriminering och våld via nätet.
På Åland implementeras Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen), och följs upp av den s.k. Istanbulkommittén. Konkreta insatser görs i enlighet med landskapsregeringens Strategi för nolltolerans mot våld 2020–2030.
Under 2025 presenterade kommissionen en jämlikhetsstrategi för LBGTIQ-personer 2026–2030[8]. Kommissionen slog i ett meddelande fast målsättningen att alla i Europeiska unionen bör känna sig trygga och fria att vara den de är. Strategin innehåller ett antal riktade åtgärder, inklusive rättsliga åtgärder och finansiering, för att adressera diskriminering, ojämlikhet och andra problem som LBGTIQ-personer möter.
Ett pågående prioriteringsområde inom EU är bekämpande av sexuella övergrepp mot barn. Barn och unga är prioriterade i landskapsregeringens jämställdhetsarbete.
Vad händer inom EU 2026?
Uppdaterad landskapslag om ombudsmannamyndigheten i syfte att implementera EU-direktiven från 2024 om standarder för likabehandlingsorgan. I direktiven 2024/1499/EU och 2024/1500/EU fastställs minimikrav för funktionen hos organ för främjande av likabehandling (Ålands ombudsmannamyndighet på Åland) för att förbättra deras effektivitet och garantera deras oberoende i syfte att stärka tillämpningen av principen om likabehandling som följer av Europaparlamentets och rådets direktiv på området likabehandling, 79/7/EEG, 2000/43/EG, 2000/78/EG och 2004/113/EG.
Behandlingen i Europaparlamentet av en ny europeisk jämställdhetsstrategi inleds i början av 2026 och utgör en grund för konkreta åtgärder som Europeiska kommissionen avser att genomföra under de kommande fem åren för att främja jämställdhet i Europa. Strategin bygger på den färdplan som presenterades av EU-kommissionen 2025 och syftar till att stärka jämställdhetsperspektivet i EU-politiken och i EU:s budget. Ålands agenda för jämställdhet (2019–2030) följer till stor del de åtta principerna i färdplanen och stöder EU:s jämställdhetsstrategi för att uppnå full jämställdhet mellan kvinnor och män i unionen.
Lönetransparensdirektivet 2023/970 ska vara implementerat i EU:s medlemsstater senast den 7 juni 2026. Syftet med direktivet är att bekämpa löneskillnader genom att öka öppenheten kring lönesättning.
Landskapsregeringens position
· Jämställdhet är ett prioriterat område för landskapsregeringen, men landskapsregeringen understryker att det är ett område där besluten bör fattas så nära medborgarna som möjligt.
· Landskapsregeringen ser det som viktigt att EU-reglering på området inte hindrar medlemsstater och regioner att genomföra en än mer ambitiös och progressiv politik, om de så önskar.
· Landskapsregeringen ser det som viktigt med stärkt jämställdhetsintegrering i EU-politiken. Ett effektivt genomförande av EU- lagstiftning på området stöder förverkligande av Ålands jämställdhetspolitiska mål.
· Landskapsregeringens målsättningar är 2026 är att fortsatt jobba för nolltolerans mot våld i nära relationer samt jämställdhetsintegrering för att uppnå jämställdhetsagendans mål.
3.3.17 Integration
Viktiga händelser under 2025
I mars 2022 beslutade Europeiska unionen att aktivera massflyktsdirektivet, även kallat direktivet om tillfälligt skydd, med anledning av kriget i Ukraina. Direktivet kan aktiveras vid exceptionella omständigheter som medför en massiv tillströmning av personer, i syfte att erbjuda omedelbart och kollektivt skydd samt att avlasta de nationella asylsystemen. EU har beslutat att förlänga direktivets giltighet till mars 2027. Ålands mottagningscenter, som tillhandahöll verksamhet för personer med tillfälligt skydd och asylsökande, stängdes däremot ner i slutet av september.
Åland deltar i asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) som förvaltas av Inrikesministeriet. Den nationella fonden har ett anslag på ungefär 113 miljoner euro. Åländska aktörer kan ansöka om medel ur fonden. Budgeten för kommissionens arbetsprogram för AMIF utökas med 583,8 miljoner euro för åren 2026 och 2027. Projekt som bedöms ha ett mervärde på unionsnivå kan ansöka om medel från kommissionens arbetsprogram.
I juni 2025 notifierade landskapsregeringen Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1346 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (omarbetning) inom rikets behörighet.
Vad händer inom EU 2026?
Åland deltar aktivt i övervakningskommittén för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) under programperioden 2021–2027. Mot denna bakgrund välkomnar Åland förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av unionsstödet för asyl, migration och integration för perioden 2028–2034. Förordningen stärker EU:s gemensamma strategi för migrationshantering och integration. Förordningen betonar tidiga insatser för integration, vilket är direkt relevant för Åland.
Landskapsregeringens position
· Landskapsregeringen betonar vikten av att främja en ändamålsenlig och hållbar integration av tredjelandsmedborgare under den inledande bosättningsfasen. Detta arbete sker inom ramen för landskapets behörighet och i linje med de principer som fastställs i EU:s Migrations- och asylpakt.
· Landskapsregeringen understryker att om AMIF:s medel och styrning för nästa programperiod enbart kopplas till en nationell plan eller en central koordinerande myndighet per medlemsstat, utan möjlighet till regional anpassning, finns en betydande risk att Åland förlorar inflytande över hur medlen fördelas och hur programmen utformas. En sådan ordning skulle kunna försvåra arbetet med att möta de specifika behov som finns i landskapet.
· Landskapsregeringen följer noggrant utvecklingen av regelverk för personer med tillfälligt skydd (massflyktingdirektivet) samt analyserar vilka konsekvenser eventuella förändringar kan få för Åland.
3.3.18 Digitalisering
Viktiga händelser under 2025
Under 2025 präglades EU:s digitala agenda av genomförandet av flera stora regelverk, däribland AI-förordningen, revideringen av eIDAS samt fortsatta förberedelser för NIS2-direktivets ikraftträdande. Arbetet med den europeiska digitala identiteten intensifierades och medlemsstaterna påbörjade tester av den digitala plånboken. Samtidigt stärktes EU:s fokus på digital suveränitet och motståndskraft, särskilt genom initiativ kopplade till cybersäkerhet och säker datahantering. Dessa processer har haft stor betydelse för Åland då de medför omfattande krav på både teknisk infrastruktur, juridisk harmonisering och administrativ kapacitet.
Vad händer inom EU 2026?
År 2026 väntas bli ett år då unionens digitala lagstiftning går från antagande till operativt införande. Det innebär att medlemsländerna ska genomföra en rad komplexa regelverk samtidigt, bland annat AI-förordningen, eIDAS 2.0, datastyrningsförordningen och flera delar av cybersäkerhetspaketet. Samtidigt föreslår kommissionen, genom det så kallade Digital Omnibus-initiativet, förenklingar och tekniska justeringar i befintlig digital lagstiftning. Syftet är att göra regelverket mer sammanhängande, minska administrativa bördor och stödja en effektiv implementering i medlemsstaterna. Arbetsprogrammet för 2026 pekar också på fortsatta initiativ för att stärka innovation, datadelning och trygg digital infrastruktur. Sammantaget innebär detta att medlemsländerna står inför ett betydande implementeringstryck, särskilt mindre jurisdiktioner där resurser och expertis är begränsade. Det blir därför allt viktigare att säkerställa proportionerliga krav, tydliga genomförandeanvisningar och realistiska tidsramar för att uppnå målen med EU:s digitala omställning.
Landskapsregeringens position
· Det är avgörande att EU:s lagstiftningstakt är balanserad så att medlemsländerna ges tillräcklig arbetsro att implementera redan antagna regelverk, innan nya omfattande digitala initiativ lanseras.
· Små medlemsländer och regioner behöver proportionerliga krav, stödstrukturer och möjlighet att ansöka om riktade resurser för att kunna genomföra komplexa EU-regler på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt.
· Åland följer aktivt utvecklingen av eIDAS 2.0, den europeiska digitala plånboken och interoperabilitetsramarna, samt bevakar hur dessa ska samspela med nordiska lösningar som Suomi.fi och eventuella nordiska e-ID-initiativ.
· Landskapsregeringen prioriterar ett stärkt cybersäkerhetsarbete och kommer att arbeta för att implementeringen av NIS2 sker på ett sätt som tar hänsyn till småskalighet, resiliens och regionala förutsättningar.
· Åland stödjer EU:s ambitioner kring innovation, AI och datadelning, men betonar att små regioner måste ges reell möjlighet att delta, både genom förenklade modeller för efterlevnad och genom tillgång till tekniskt stöd.
3.3.19 Utbildning och forskning
Viktiga händelser under 2025
Erasmus+ är EU:s program för utbildning, praktik, ungdomsutbyten och idrottsprojekt i EU. Erasmusprogrammet 2021–2027 har ett starkt fokus på social delaktighet, den gröna och den digitala omställningen och ungas delaktighet i det demokratiska livet. Programmet stöder arbetet med det europeiska området för utbildning, handlingsplanen för digital utbildning och den europeiska kompetensagendan. Det bidrar också till den europeiska pelaren för sociala rättigheter, EU:s ungdomsstrategi 2019–2027 och idrottens europeiska dimension.
Horisont Europa är EU:s viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation. Nuvarande program pågår 2021–2027 och har fokus på forskning kring klimatförändringarna, bidrag till att uppnå FN:s mål för hållbar utveckling och stärka EU:s konkurrenskraft och tillväxt. Programmet underlättar samarbete och stärker effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra EU:s politik och samtidigt ta itu med globala utmaningar. Det stöder skapande och bättre spridning av utmärkt kunskap och teknik.
Åland är del i programmen Erasmus+ och Horisont Europa genom Finland.
Vad händer inom EU 2026?
Kommissionen har lagt fram ett förslag om ett stärkt Erasmus+-program för perioden 2028–2034. Det föreslagna programmet kommer att stödja inlärningsmobilitet från tidig ålder och kapacitetsuppbyggnad inom utbildning, träning, ungdom och idrott.
Arbete pågår även med inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation för perioden 2028–2034.
Landskapsregeringens position
· Landskapsregeringen ser positivt på Erasmus+ och anser att det är något som EU fortsättningsvis bör prioritera genom tillräcklig finansiering och resurser.
· Det är eftersträvansvärt att Åland och åländska studerande i högre grad tar del av utbildningsprogrammet Erasmus+ inom den nya kommande programperioden.
3.4 Landskapsregeringens prioriteringar 2025
Nedan finns en tabell över de kommissionsinitiativ som landskapsregeringen åtminstone prioriterar i kommissionens arbetsprogram för 2026.[9] Landskapsregeringen kommer att följa dessa initiativ och vid behov diarieföra dem.
|
Nya initiativ |
|
En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft |
| Rättsakt om den cirkulära ekonomin |
| Uppdatering av reglerna om posttjänster |
| Stärkt energitrygghet |
| Energiunionspaket för nästa årtionde - Utveckling av infrastruktur och marknader för koldioxidtransporter - Inrättande av ram för energieffektivitet - Inrättande av ram för förnybar energi |
| Omnibus om förenkling av energiproduktlagstiftningen |
| Klimatpaket för nästa årtionde - Översyn av nationella mål och flexibilitet i EU:s klimatpolitik (lagstiftning) Uppdatering av EU:s system för handel med utsläppsrätter för sjöfart, flyg och stationära anläggningar samt marknadsstabilitetsreserven (lagstiftning) |
| Integrerad ram för klimatresiliens |
| Strategi för hållbar turism |
| Stödja människor och stärka våra samhällen och vår samhällsmodell |
| Initiativ om korttidsuthyrning |
| Rättsakt om byggtjänster |
| Utbildningspaket - Europeiska skolallianser och stödprogram för grundläggande färdigheter - Färdplan till 2030 om framtiden för digital utbildning och kompetens |
| Meddelande om öar och kustsamhällen |
| Slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur |
| Strategi för djurbesättningar, inbegripet djurskydd |
| Vision 2040 för fiske och vattenbruk |
| Skydda vår demokrati och upprätthålla våra värden |
| Uppdatering av reglerna om audiovisuella medietjänster |
| Jämställdhetsstrategi 2026–2030 |
| Årlig plan för utvärderingar och kontroller av ändamålsenligheten |
| Utvärdering av förordningen om marknadskontroll och produktöverensstämmelse |
| Utvärdering av förordningen om typgodkännande och marknadskontroll av motorfordon |
| Utvärdering av förordningen om den gemensamma fiskeripolitiken |
| Förslag under behandling |
| En ny plan för Europas hållbara välstånd och konkurrenskraft |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2021/1119 om inrättande av en ram för att uppnå klimatneutralitet |
| Förslag till RÅDETS DIREKTIV om en omstrukturering av unionsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (omarbetning) |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och direktiv 2014/47/EU om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om registreringsbevis för fordon och registreringsuppgifter för fordon som registrerats i nationella fordonsregister och om upphävande av rådets direktiv 1999/37/EG |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om passagerares rättigheter i samband med multimodala resor |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 261/2004, (EG) nr 1107/2006, (EU) nr 1177/2010, (EU) nr 181/2011 och (EU) 2021/782 vad gäller efterlevnaden av passagerares rättigheter i unionen |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av rådets direktiv 96/53/EG om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om redovisning av växthusgasutsläpp från transporttjänster |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om skydd av djur under transport och därmed sammanhängande förfaranden, om ändring av rådets förordning (EG) nr 1255/97 och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1/2005 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om produktion och saluföring av skogsodlingsmaterial, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031 och (EU) 2017/625 och om upphävande av rådets direktiv 1999/105/EG (förordning om skogsodlingsmaterial) |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om produktion och saluföring av växtförökningsmaterial i unionen, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/2031, 2017/625 och 2018/848 samt om upphävande av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/53/EG, 2002/54/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG, 2002/57/EG, 2008/72/EG och 2008/90/EG (förordningen om växtförökningsmaterial) |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om tilläggsskydd för växtskyddsmedel (omarbetning) |
| Rättsakt om offentlig upphandling (lagstiftning, artikel 114 FEUF, 2 kv. 2026 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om cirkularitetskrav för fordonskonstruktion och om hantering av uttjänta fordon, om ändring av förordningarna (EU) 2018/858 och 2019/1020 och om upphävande av direktiven 2000/53/EG och 2005/64/EG |
| Stödja människor och stärka våra samhällen och vår samhällsmodell |
| Förslag till RÅDETS BESLUT om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik
|
| Slå vakt om vår livskvalitet: livsmedelstrygghet, vatten och natur |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2021/2115 vad gäller systemet med grundvillkor, interventionstyper i form av direktstöd, interventionstyper i vissa sektorer och för landsbygdsutveckling och årliga prestationsrapporter samt av förordning (EU) 2021/2116 vad gäller dataförvaltning och interoperabilitet, innehållande av utbetalningar, årligt prestationsavslut och kontroller och sanktioner |
| Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om den fleråriga budgetramen 2028–2034 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Europeiska fonden för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, jordbruk och landsbygd, fiske och sjöfart, välstånd och säkerhet för perioden 2028–2034 och om ändring av förordning (EU) 2023/955 och förordning (EU, Euratom) 2024/2509 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2028–2034 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande för perioden 2028–2034 av villkoren för genomförandet av unionens stöd till den gemensamma fiskeripolitiken, till europeiska världshavspakten och till unionens havs- och vattenbrukspolitik som en del av Nationella och regionala partnerskapsfonden som fastställs i förordning (EU)... [NRP-fonden] |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Europeiska socialfonden som en del av den nationella och regionala partnerskapsplanen enligt förordning (EU) [NRP-förordningen] och om villkor för genomförandet av unionens stöd till sysselsättning av god kvalitet, kompetens och social inkludering under perioden 2028–2034 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Europeiska fonden för regional utveckling inbegripet för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) och Sammanhållningsfonden som del av den fond som inrättats genom förordning (EU) […] [förordningen om Nationella och regionala partnerskapsfonden] och om fastställande av villkor för genomförandet av unionsstöd till regional utveckling 2028–2034 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av en utgiftsspårnings- och prestationsram för budgeten samt andra övergripande regler för unionens program och verksamheter |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation, för perioden 2028–2034, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordning (EU) 2021/695 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av unionsstödet för inre säkerhet för perioden 2028–2034 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa för perioden 2028–2034, om ändring av förordning (EU) 2024/1679 och om upphävande av förordning (EU) 2021/1153 |
| Europa i världen: utnyttja vår styrka och våra partnerskap |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av programmet Erasmus+ för perioden 2028–2034 och om upphävande av förordningarna (EU) 2021/817 och (EU) 2021/888 |
| Förslag till RÅDETS BESLUT om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation för perioden 2028–2034, om fastställande av reglerna för deltagande och spridning inom ramen för det programmet och om upphävande av beslut (EU) 2021/764 |
| Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inrättande av Horisont Europa, ramprogrammet för forskning och innovation, för perioden 2028–2034, om fastställande av dess regler för deltagande och spridning och om upphävande av förordning (EU) 2021/695 |
4. Övriga externa samarbeten
| IMO |
| IMO, International Maritime Organization, är ett mellanstatligt FN-organ med 174 stater som medlemmar och tre associerade medlemmar som beslutar om regler kring säkerhet, utbildning och miljö för sjöfarten som verkar på en global marknad. Finland är medlem och Åland kan delta i beredningen av positioner och i den finländska delegationen vid IMO:s möten. EU har i ökande utsträckning tagit fram kompletterande lagstiftning till IMO:s regelverk när det särskilt gäller miljö- och klimatfrågor inom sjöfartsområdet. I den mån det initierats för Åland viktig EU-lagstiftning inom området är det viktigt att föra fram samma positioner i både EU och i IMO. Landskapsregeringens har under året varit representerat som en del i Finlands delegation i miljökommitténs (MEPC) 83:e session, i MEOC:s extrainsatta session i oktober samt i IMO:s generalförsamling i november.
|
| HELCOM |
| HELCOM (Helsingforskommissionen) är det förvaltande organet för Konventionen om skydd av den marina miljön i Östersjöområdet. Landskapsregeringens deltar i HELCOM:s HOD-, kommissions- och ministermöten i den mån resurserna tillåter. HELCOM-samarbete i fråga om skydd av biodiversitet sker kontinuerligt i olika arbetsgrupper, där representanter från landskapsregeringen deltar som en del av Finlands representation.
|
| BEIC – Baltic Energy Islands Connect |
| Åland, Gotland, Ösel och Bornholm inledde 2024 ett samarbete genom att underteckna ett intentionsavtal inom The Three Energy Islands’ Initiative - tre öar-samarbetet. Samarbetet har sedan bytt namn till BEIC – Baltic Energy Islands Connect. Gruppen har regelbundna möten för att utbyta erfarenheter och kunskap, starta gemensamma projekt och aktiviteter, få nordisk och europeisk finansiering till projekt, lobba för öarnas roll i energiomställningen och tillsammans stärka öarnas konkurrenskraft inom utvecklingen av energimarknaden. Landskapsregeringen överväger individuellt de olika projektinitiativen, om de förväntade resultaten motiverar till att delta genom att allokera resurser till dem. Under 2025 har Högskolan på Åland tagit en mer framträdande roll och en vision antagits, en politisk styrkommitté tillsatts och en ansökan om projektfinansiering från Nordplus beviljats.
Landskapsregeringen ser följande fördelar med samarbetet: - Koordinering av informationsinsatser och tillståndsprocesser gällande vätgasinfrastrukturprojekt som planeras byggas i Östersjön och som berör axeln Åland-Gotland/Ösel-Bornholm-Tyskland - Information och kunskapsutbyte som bygger upp förvaltningens och högskolans kunskapsnivå gällande vätgas, förnybar energi och dess infrastruktur - Gemensamma projektansökningar på nordisk och europeisk nivå för finansiering av lokala projekt, studier, undersökningar etc. - Aktivera det åländska näringslivet och det lokala samhället för att göra dem mottagliga för omvandlingen av vårt energisystem - Utredningar om socioekonomiska effekter och hur öarna kan få ut så mycket som möjligt av energiproduktionsetableringarna - Marknadsföring av Åland och stärka Ålands roll som energiö internationellt
|
| UN-Habitat – Everyone Can Flourish |
| FN-organet UN-Habitat och landskapsregeringen undertecknade i februari 2025 en intentionsförklaring gällande samarbete kring internationalisering av Everyone Can Flourish-modellen. Partnerskapet stöds av såväl statsrådets kansli som miljöministeriet. Under 2025 har UN-Habitat genomfört två officiella besök på Åland. Finland lyfte fram Everyone Can Flourish vid det årliga högnivåmötet för Agenda 2030 vid FN-högkvarteret i New York. Grunderna för ett internationellt Everyone Can Flourish-projekt har lagts och andra institutioner med global räckvidd har anslutit sig till projektet. Projektledningen är baserad vid UN-Habitats huvudkontor i Nairobi. Avsikten är att projektet publicerar ett så kallat white paper angående Everyone Can Flourish-modellen under första kvartalet 2026. Landskapsregeringen verkar för varaktig fred, det sker bland annat genom att vidareutveckla Ålands internationella samarbeten kring hållbar utveckling. Samarbetet med UN-Habitat är ett av de centrala elementen i detta långsiktiga och strategiska fredsarbete.
|
| Samförståndsavtal mellan Island och Åland |
| Island och Åland undertecknade, genom respektive nordisk samarbetsminister, i maj 2023 ett samförståndsavtal angående fördjupat samarbete med fokus på kunskaps- och erfarenhetsutbyte kring hållbar utveckling – inspirerat av Sustainable Iceland-plattformen och Everyone Can Flourish-modellen. Island bidrog inom ramen för samarbetet med rådgivning under framtagandet samt ett uttalande i rapporten Everyone Can Flourish on the Islands of Peace, som landskapsregeringen lämnade till FN under 2024. Därutöver besöktes Åland av Sustainable Icelands ledning samma år.
Under år 2025 har det specifika samarbetet varit vilande då andra samarbetsformer tillkommit. Landskapsregeringen återkommer i kommande meddelanden till detta om det uppstår förändringar.
|
| UNESCO |
| Ålands Unescokommission har färdigställt lagstiftningspromemorian om Ålands Unescokommission och den har av landskapsregeringen förts över till lagberedningen för fortsatt beredning.
Avstämning med den finska generalsekreteraren för Unesco sker på regelbunden basis och kontakterna med den finska delegationen fungerar väl. Detta stödjs också av att Finlands Unesco ambassadör Pasi-Heikki Varenmaa var hedersgäst och talare under seminariet Gränslöst ansvar som anordnades på Åland under hösten 2025
Åland deltog också i år på det nordiska Unescomötet som hölls i Torshavn på Färöarna. Ålands generalsekreterare höll ett inlägg om 1954 and 1970 Conventions: The Role of Culture and Cultural Heritage in Building Democratic and Resilient Societies.
Ämnena som diskuterades och analyserades bland de nordiska Unesco-länderna detta år var det nordiska samarbetet och den kommande generalkonferensen i Samarkand i november. Vid det nordiska sidoeventet under Mondiacult: Culture, heritage and crises diskuterades också utöver de vanliga frågorna kring utbildning, de olika konventionerna inom kulturområdet, jämställdhet, vetenskap, journalistisk frihet.
Åland deltog den 31 oktober 2025 vid Unesco’s 43:e generalkonferens i Samarkand, Uzbekistan. I fokus stod Ålands erfarenheter av fredlig autonomi, kulturens roll i hållbar utveckling och vikten av ungas delaktighet. Den nordiska närvaron var stark, och Åland betonade betydelsen av att Norden står enat i försvar av demokratiska värden inom Unescos arbete.
Ålands landskapsregering utsåg två delegater i enlighet med inbjudan från Unescos generaldirektör (Ref.: CL/4506): Viveka Löndahl, generalsekreterare för Ålands Unesco kommission och byråchef vid landskapsregeringen, samt Marcus Koskinen-Hagman, rektor TD och vice ordförande i Ålands Unescokommission. I den allmänna policydebatten förde Åland fram Ålandsexemplet som ett historiskt fredsprojekt, betonade upprätthållande av internationell rätt, att autonomi, språk- och kulturskydd samt demilitarisering är grundpelare för fred, dialog och hållbar utveckling.
Unescos uppdrag, att bygga fred i människors sinnen, är mer aktuellt än någonsin. I en tid av polarisering och desinformation är det genom kultur, kunskap och delaktighet som grunden för ömsesidig respekt stärks. Åland stödjer också erkännandet av kultur som ett självständigt mål i FN:s framtida utvecklingsagenda efter 2030, i linje med Mondiacult-processen.
|
| RLEG |
| RLEG är ett nygammalt initiativ som samlar regioner och autonomier med lagstiftningsbehörighet i EU. Totalt 16 regioner och autonomier, inklusive Åland, har under året varit medlemmar i initiativet. Övriga är Baleriska öarna, Baskien, Kärnten, Katalonien, Flandern, Niederösterreich, Madeira, Piemonte, Salzburg, Tyrolen, Oberösterreich, Valencia, Vorarlberg samt Korsika som observatör.
RLEG arbetar för att stärka flernivåstyret i EU och delar övertygelsen att regionala och lokala myndigheter behöver spela en fundamental roll i EU för att unionen ska kunna fungera effektivt och vara demokratisk.
Under år 2025 har samarbetet varit något mindre aktivt än tidigare, men nätverket planerar att gemensamt lyfta de svårigheter som kan uppstå för lagstiftande regioner och autonomier om kommissionens nya förslag till långtidsbudget blir verklighet.
Landskapsregeringen ser fortsättningsvis RLEG som ett viktigt samarbetsorgan och kommer att driva på för ett fortsatt aktivt samarbete. Det är en styrka för Åland att kunna föra fram sina ståndpunkter gemensamt med andra lagstiftande regioner till EU:s institutioner.
|
| Samarbetsdeklaration mellan Åland och Ostbelgien |
| Sedan dåvarande vicelantrådet Harry Janssons besök 2023 i Eupen, huvudstaden i den tyskspråkiga gemenskapen i Belgien, även kallat Ostbelgien, har Åland och Ostbelgien en samarbetsdeklaration om ett strategiskt utbyte mellan autonomierna.
En gemensam fråga som parterna samarbetar kring är geoblockering och de svårigheter i vardagen som fenomenet skapar för språkminoriteter. Kommissionen har under 2025 inlett sitt arbete för att se över förordningen som reglerar geoblockering. Tillsammans med tjänstemän i regeringen i Ostbelgien har landskapsregeringen på tjänstemannanivå fört en dialog med EU-kommissionen där man fört fram minoritetsperspektivet och behovet att möjliggöra undantag för språkminoriteter.
I december 2025 skickade landskapsregeringen, som en del av samarbetet, in ett formellt gemensamt utlåtande om vikten av språkminoriteters tillgång till audiovisuellt material till EU-kommissionen. Utlåtandet skrevs även under av Sydtyrolens regering.
|
| Europeiskt ö-samarbete |
| Landskapsregeringen har under 2025 fortsatt delta i ett samarbete med de europeiska öarna Sardinien (IT), Balearerna (ES), Korsika (FR), Gozo (MT), Heraklion (GR), Korfu (GR) och Gotland (SE). Tillsammans har öarna jobbat för att föra fram idén om en särskild status för öar i EU. Under den europeiska veckan för regioner och städer organiserades också ett gemensamt event med temat Cohesion objectives beyond cohesion policy. Lagtingsledamot Anders Ekström, som är medlem av regionkommittén, representerade landskapsregeringen under eventet. Där lyfte han bland annat de specifika utmaningar som följer av öars småskalighet och argumenterade för att öar ofta behöver undantag från regelverk som är anpassade för stora centralorter. Landskapsregeringen konstaterarar att öar i EU delar många utmaningar och välkomnar ett fortsatt samarbete för att gemensamt föra fram öars särskilda behov på EU-nivå, detta är också av särskilt intresse vad gäller EU:s säkerhetspolitik. |
Bilaga 1 Statistikbilaga, Landskapets arbete med EU-ärenden år 2025
[1] https://valtioneuvosto.fi/en/-/joint-statement-by-the-nordic-prime-ministers-and-heads-of-government-on-cooperation-for-enhanced-crisis-preparedness-and-resilience-the-nordics-united-and-strong
[2] https://valtioneuvosto.fi/en/-/joint-statement-by-the-nordic-prime-ministers-and-heads-of-government-on-quantum-technologies-laying-the-foundation-for-future-nordic-advancements-1
[5]https://www.folkhalsomyndigheten.se/publikationer-och-material/publikationsarkiv/r/report-of-the-nordic-collaboration-on-following-up-on-the-covid-19-pandemic/?pub=147526
[6] COM(2022) 540 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EC (vattendirektivet), direktiv 2006/118/EC (grundvattendirektivet) och 2008/105/EC (prioämnesdirektivet)